William Happer om växthusgasernas fysik

W. Happer

För ett par veckor sedan så gav professor William Happer  ett föredrag för medlemmar av CLINTEL och Irish Science Forum. Det handlade om den grundläggande strålningsfysiken för växthusgaser. Så här gäller det att hänga med. 🙂

Han börjar med de klassiska experimenten av John Tyndall för att mäta de fysikaliska egenskaperna hos olika växthusgaser, inklusive koldioxid. Detta var 1859, och alltså långt före Svante Arrhenius gjorde sina berömda beräkningar av koldioxidens roll för uppvärmningen av jordens atmosfär.

Happer går sedan in på utstrålningsspektat från jorden och vilken roll växthusgaserna spelar där. Han visar på de olika växthusgasernas profiler och pekar på den stora betydelse vattenångan har, men hur de övriga orsakar hack i Planks kurva. Hacken motsvarar de ställen där växthusgaserna absorberar strålningen från jordytan.

Stödd av tidigare forskning och senare egna beräkningar visar han att koldioxid och metan inte är särskilt effektiva växthusgaser. En fördubbling från nuvarande 400 ppm till 800 ppm för CO2 ger exempelvis en mycket blygsam ökning av temperaturen. Detta eftersom atmosfären är nästan mättad och uppvärmningseffekten avtar logaritmiskt. Förstärkningseffekterna som IPCC räknar med i sina modeller är gravt överskattade enligt Happer.

Detta visas tydligast då vi jämför modellernas prognoser för den övre troposfären över tropikerna jämfört med mätdata från väderballonger och satellitmätningar. Intressant att notera är också att koldioxidens inverkan är beroende på latituden på jordklotet. Över sydpolen utgör koldioxiden en avkylande kraft.

William Happer avslutar med en sammanfattning av de politiska aspekterna av klimatforskningens resultat:

happer summary

  • Grundläggande vetenskap visar att ökande mängder av CO2, N2O och CH4 inte kommer att orsaka någon ”klimatkris”. Detta är ännu ett exempel på en ”extraordinär folklig illusion och massornas galenskap” i den sorgliga historien av mänsklig girighet efter pengar och makt, dumhet och feghet.
  • Mer CO2 kommer att gynna livet på jorden genom dess värde för jordbruk, skogsbruk och fotosyntetiskt liv.
  • Mer N2O och CH4 kommer att ha en negligerbar inverkan på jordens klimat.
  • Rationella människor måste motverka klimatfanatism, vilken inte alls är baserad på vetenskap. En eftergifts(politik) kommer inte att fungera.

Ingemar Nordin

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Ann Löfving-Henriksson

    Tack!
    Ett föredrag att inleda COP 26 i Glasgow med nu om några veckor.
    Videos tillgängliga för oss alla världen över, inklusive klimatjournalister och alla andra politiskt aktiva, som vill ”rädda världen”,
    storbildskärm på plats i samtliga lokaler för de väl understödda, utsända aktivister som rest till Glasgow för att få veta senaste nytt att sprida och naturligtvis
    direkt till delegaterna under de högtidliga öppningstalen.
    Boris Johnson! Vilket tillfälle om nu bara frugan, prins Charles och president Biden tillåter en sådan kupp.

  2. Fantastisk bra föredrag av Happer, täcker hela området från strålningsfysik, via dipolmoment hos molekyler med fler än två atomer och ända vägen till biokemi och biologi på bara just över en halv timme. Ska rekommendera mina före detta kollegor på gymnasiet att använda föredraget i sin undervisning i samtliga naturvetenskapliga discipliner

  3. Peter

    Problemet är inte vetenskapen i sig. Det är hyfsat enkelt att förstå ’the basics’ i hans föredrag.
    De avancerade delarna kräver kanske universitetsstudier.
    Problemet ligger i människans lynne. vi är flockdjur, vi vill tro, vi vill bli ledda av högre makt. Vi saknar ibland tid eller tankeförmåga och att det är mycket lättare att tro på någon annan än att tänka själv.
    Titta bara på de olika religionerna som samlar miljarder med människor. De är dåligt skrivna sagor med otroligt dålig underbyggnad och totalt avsaknad av fakta och vetenskap.
    Det är otroligt svårt att med fakta och vetenskap få en troende att avsäga sig från sin tro. Det är förmodligen lika svårt att få Rockström et Al att göra samma sak. De vill inte förstå, DE TJÄNAR PENGAR PÅ DETTA!
    Pengar är MAKT!

  4. Björn

    Växthusgaser har betydelse, där vattenångan i ppm är överlägsen. Men hela tiden förs debatten som om växthusgaserna vore de enda faktorerna som har med temperatur att göra. I samband med den höga temperatur som har uppmätts i ett hörn av nordvästra USA gränsande till Kanada och motsvarande i sydvästra Kanada, väcker frågor om faktorer utöver växthusgaserna. Det handlar om tryckförändringar över dessa områden, med kraftig temperaturhöjning. En fallande luftmassa eller en som på grund av tryck komprimeras, medför s.k adiabatisk uppvärmning. Detta begrepp är välkänt inom meteorologin, men nämns aldrig i samband med orsaker till temperaturvariation. Som det ser ut, så finns det utöver variation i solflödet, växthusgaser och adiabatisk uppvärmning, som påverkar temperaturen. Man kan då fråga sig, vad bidrar den adiabatiska uppvärmningen till vid mätning av temperatur? För visst fasen blir det varmt i cykelpumpen!

  5. Jan-Åke

    ”Fördubbling av CO2 från 400 till 800 miljondelar ger en mycket blygsam ökning”
    Vad säger Happer här , hur ”mycket”i °C ?

  6. Jan-Åke #5,

    ”De första 400 ppm koldioxid som tillförsatmosfären minskar strålningsflödet till rymdenmed cirka 30 Wm-2. När ytterligare samma mängd koldioxid,400 ppm, tillförs atmosfärenför att få en koncentration på 800 ppm minskar bara flödet med 3 Wm-2”

    https://klimatupplysningen.se/wp-content/uploads/2021/02/Energioverforing-via-Stralning-1.pdf

    Hur mycket detta medför i ökad temperatur säger han inte direkt, men det är mycket lite. Kanske en halv grad?

  7. Matsa

    # 5, 6

    Ingemars uppskattning låter ganska rimlig. Enligt Happers grafer (Planck och Schwarzschild) skulle jorden stråla ut 394 W/m2 om vi inte hade några växthusgaser. Med de växthusgaser vi har idag strålar det ut 277 W/m2. Man kanske då kan säga att vi får ett växthuseffektsbidrag på 394-277 = 117 W/m2 som värmer atmosfären. Enligt Wikipedia åstadkommer växthuseffekten en temperatur på jordytan som är 33 grader C högre än om vi inte hade haft någon växthuseffekt (+ 14 grader C istf. -18 grader C (avrundade värden)).

    Enligt Happer skulle en fördubbling av CO2 från 400 till 800 ppm leda till att utstrålningen minskar till 274 W/m2. Växthuseffektsbidraget ökar då till 120 W/m2, dvs. med 2.6 %. Om vi antar att temperaturen ökar linjärt för denna lilla ökning av växthuseffektsbidraget skulle då temperaturökningen pga. växthuseffekten bli 0.8-0.9 grader större än idag.

    Dvs. en fördubbling av CO2-halten borde ge en temperaturökning på 0.8-0.9 grader C.

  8. Gas, gas gas..
    Vi fick lära oss om kustklimat och inlandsklimat i småskolan, gäller inte det längre?
    Dessa 33 grader kan inte enbart tillskrivas gaser.
    Jorden är en vattenplanet, girigt sugandes åt sig värme med högt tryck från solen på dagen och motvilligt avlämnande mot den mindre varma rymden på natten.
    Med att vägra blanda in havets enorma värmekapacitet i ekvationerna så kommer alla klimatspådomar fortfarande vara rappakalja.

  9. pa

    Happer är bra på illustrationer. När du målat en lada röd finns en gräns där ladan inte blir rödare. Det röda är redan mättat precis som CO2s värmepermeabilitet i atmosfären.

  10. Matsa

    #8
    Om du tittar 2:10 in i Happers video ser du att haven ingår i ”ekvationerna”.

  11. Sören G

    #8
    Det är klart att det är haven som bestämmer Jordens temperatur:

  12. Matsa

    #11
    Bara så jag förstår rätt: Haven, som har en medeltemperatur på 3.9 grader C, har alltså bestämt att atmosfären vid jordytan ska ha en medeltemperatur på 14 grader C? Hur gör haven för att bestämma det?

  13. Sören+G

    Solen värmer havsytan och värmen fördelar sig neråt (tar i storleksordningen tusen år). Havsytan vid Ekvatorn blir aldrig högre än 30 grader (ligger mellan 27 och 29 grader). Över 28 grader ökar avdunstning, molnbildning och nederbörd som kyler ner havsytan igen. Högre global medeltemperatur innebär att temperaturen är jämnare fördelad över Jorden. Havstemperaturen avtar konitnuerligt från Ekvatorn mot polerna.

  14. Matsa

    #13
    Japp, det är ett samspel mellan solinstrålning (som är motorn), hav, land och atmosfär. Precis som Happer-videon visar vid ca. 2:10.

  15. Simon

    Någon borde anta det omöjliga uppdraget att tala om för 4%-partiet MP att det inte är deras politik som bestämmer jordens temperatur. Det enda deras politik bidrar till att höja är blodtrycket hos den tänkande delen av befolkningen. Det är förvisso möjligen ett sätt att reducera jordens befolkning men det påverkar knappast klimatet. Kanske lika bra att man lägger en motion om att beskatta livet också.

  16. JonasW

    Jo, Happer säger att en fördubbling av CO2 kan ge ungefär en grad extra (1.2 – 2 C).

    Happer är också väldigt tydlig på att det gäller för en beräkning på molnfri himmel. Blir det någon skillnad om det är moln? Om det blir det så är det åt hållet att sänka prognosen.
    En grad kanske blir en halv grad ? Klimatkatstrof ?

  17. Jonas W #16,

    Det är lite tveksamt vad han egentligen säger där. 1,2 – 2 grader låter mycket med tanke på att vi redan nått 400 ppm med en ökning på 1,1 (inklusive förstärkningseffekter). Om uppvärmningseffekterna avtar logaritmiskt och om vi bara får en 10-del av ökande instrålning under 400-800 ppm så har jag svårt att se att uppvärmningen skulle bli så stor, och t.o.m. en ökning!???

    Menar han inte ökningen från ”förindustriell” tid, dvs 280 ppm?

  18. Munin

    William Happers genomgång visar med sådan tydlighet att en ökning av atmosfärens koldioxidhalt har mycket liten direkt inverkan på utstrålningen från jorden. Han visar detta utifrån grundläggande vetenskap och rimligen bör alla klimatforskare instämma i hans slutsatser. (De som inte gör det bör i så fall direkt komma fram och redogöra för vad som inte är enligt grundläggande strålningsfysik för koldioxid).

    Den lilla direkta effekt, som ökad koldioxidhalt i atmosfären kan stå för, uppvägs från tid till annan av andra förlopp i atmosfären,

    Enligt UAHs temperaturmätningar för juni (i Global Lower Atmosphere) har temperaturen senaste halvåret sjunkit ca 0,6 grader C. Växthuseffekten har i juni pyst ihop och jorden måste ha tappats på värme ( i alla fall i den del av atmosfären där mätningarna görs). Temperaturen kan variera mellan enskilda månader med ca 1,5 grader vid jämförelse av låga och höga värden. Sådana skift kan inte förklaras med att det skulle vara koldioxiden, som är framme och växelvis driver fram växthuseffekt och växelvis minskar växthuseffekt.

    Sedan har vi satellitmätningarna av utstrålningen från toppen av atmosfären. Enligt uppgifter publicerade 15 juni varierar jordens energiutbyte med rymden över tid. En månad kan det vara +1,5 W/m2 och en annan månad -1,5 W/m2. Inte heller här kan det vara koldioxiden, som gör att det hoppar upp och ner.

  19. Gunnar Strandell

    Munin #18
    Bra kommentar laddad med insikter, befriad från åsikter och avslutad med en relevant fråga.

    Energimängden i biosfären, dvs där det finns liv och årstider kan inte bestämmas med någon sorts medeltemperatur utan hänsyn till de stora skillnader i värmekapacitet och bunden energi som finns hos luft, vattenånga, vatten, is, berg och biomassa.

    När sedan strålningen in och ut från biosfären också är beroende av dessa faktorer och att de fluktuerar med tiden, är det lätt att förstå att väder och klimat är kaotiska.

    Varje antagande om orsak – verkan blir fel.

    Kolla väderprognoser mot verkligheten får ni se att de inte har mer rätt än den klassiska gissningen på att det blir likadant väder i morgon som har över 66% träffsäkerhet.

  20. tty

    #5-6,16-17

    En fördubbling av koldioxidmängden medför rent strålningsfysikaliskt drygt en grads uppvärmning, ”allt annat lika”.

    Nu är ju dock allt annat inte lika, främst för att en uppvärmning även ökar avdunstningen från haven och därmed påverkar molnigheten, nederbörden, lapse-raten, konvektion, värmetransporten mot högre breddgrader etc etc.

    Det är denna ”feedback” som hela klimathysterin bygger på, trots att det inte ens är säkert att den är positiv (det finns inga fysikaliska hinder för att den kan vara negativ). Inga klimatmodeller klarar av att beräkna den realistiskt.

    ”Partilinjen” är att den är positiv och mycket stor (och klimatet därför extremt instabilt). Historiska klimatdata och mätningar av hur mycket varmare klimat faktiskt blivit visar rätt entydigt att den är svag, kanske t o m negativ.

    Happers siffror 1,2-2 grader skulle innebära att den är noll till svagt positiv.

  21. tty

    #18

    Den globala temperaturen i atmosfären påverkas av flera faktorer:

    1. Instrålningen från solen (varierar rätt kraftigt över året p g a jordbanans excentricitet).

    2. Utstrålningen mot rymden.

    3. Energiutbytet med marken (rätt litet)

    4. Energiutbytet med havet (stort!)

    5. (något som nästan alltid missas) mängden vattenånga i atmosfären.

    Temperaturen beror alltså på hur dessa fem variabler varierar. Att mängden vattenånga påverkar beror på att vi mäter temperaturen och inte entalpin som är det korrekta måttet på energimängden i atmosfären.

  22. Lars i Huddinge

    Entalpi, det är precis vad jag använder när det gäller att spara på energi i kryssningsfartyg. Relativ/absolut fukthalt i samklang med temperatur är det som avgör hur mycket energi som sparas i form av olja till till hjälpmotorer för elproduktion. Ett vanligt ”klimat” ombord är 20°C och relativ fuktighet (RH) 40% vilket kräver mycket elenergi(=olja). En ändring till att hålla innetemperaturen ca: 4-5°C under utetemperaturen och samtidigt tillåta RH att vara 50-60% sparar enormt mycket olja utan att klimatet upplevs som sämre, ofta mycket bättre.
    Tänk om klimathysterikerna kunde börja prata om entalpi istället för temperatur! Alla har väl suttit i en torr resp. fuktig bastu och känt skillnaden.

  23. JonasW

    #17 Ingemar

    Jag tog siffrorna ur hans artikel.
    https://arxiv.org/abs/2006.03098

    Dock skrev jag lite fel.
    Han anger +1.4C vid oförändrad absolut fuktighet, och +2.3C vid oförändrad relativ fuktighet.

    Beräkningen är gjord för en fördubbling av koldioxidhalten utifrån nuvarande nivå (ca 400 ppm),

    och gäller molnfri himmel.

  24. JonasW

    #17 Ingemar

    Lite tillägg:

    Som jag förstått så innebär ökad molnighet en avkylning av jorden (enligt de artiklar jag läst).
    Det borde rimligen innebära att det finns en mekanism som motverkar en temperaturökning.

    Vad det verkliga utfallet blir av en fördubbling av koldioxidhalten går nog inte säga.
    Min bild är att Happer är väl medveten om detta, och att han är tydlig med begränsningarna i hans analys.

    + 2C är ju väsentligt mycket lägre än IPCC´s ”projektioner”. IPCC pratar ju snarare om +5C.

  25. Ann Löfving-Henriksson

    # 17 JonasW
    Det där med om molnen kyler eller värmer är komplicerat. En idé, som professor Lindzen har svårigheter med att få gehör för är idén om en irisliknande mekanism i de allra högsta molnen i tropikernas atmosfär. Där är det vanligast med rejäla åskväder och i de systemen finns just dessa höga moln. De blockerar utstrålning, värmer.
    Men, det intressanta är att de ändrar storlek beroende på temperaturen, vilket man lär ha visat. De släpper ut mer värme ju varmare det är och tvärtom. De kan alltså reglera värmeutstrålningen och kanske ligger denna mekanism bakom den tämligen konstanta värmen i tropikerna. Denna så kallade iriseffekt har fått sitt namn efter iris, vår pupill som ständigt anpassas till ljusinstrålningen.
    Tanken är oerhört intressant, men eftersom det ännu inte finns möjlighet att få fram exakta data har denna hypotes förkastats av klimathotarna. Skulle Lindzen hypotes visa sig stämma faller hotet om Global Warming och han själv är en nagel i ögat på klimataktivister.

  26. JonasW #23,

    Tack för att du letade fram denna siffra. Effekten är dock inte enbart från koldioxid utan inkluderar även en förstärkning via ökad vattenångehalt. De skriver i abstracten:

    ”The change in surface temperature due to CO2 doubling is estimated taking into account radiative-convective equilibrium of the atmosphere as well as water feedback for the cases of fixed absolute and relative humidities as well as the effect of using a pseudoadiabatic lapse rate to model the troposphere temperature. ”

  27. tty

    #23

    Det där med ”oförändrad relativ fuktighet” infördes som en förenkling i de första mycket primitiva beräkningarna av växthuseffekten på 70-talet och har sedan på något sätt upphöjts till ortodoxi trots att var och en som vet något om meteorologi vet att det är orealistiskt.

    Oförändrad absolut fuktighet är däremot för lågt.

    Men – och det är ett stort men – ingendera tar hänsyn till effekten på molnigheten.

  28. Olav Gjelten

    I många år har jag undrat varför SD gör allt för att slippa ta ställning till världshistoriens största lögn. Ni vet lögnen om klimatet, som omfattar hela västvärlden.
    Är det därför att väldigt många av sverigedemokraterna själva är klimatreligiösa ELLER har de funnit ut att svenskarna i allmänhet är det och att partiet därför bedömer att de bara har att förlora på att säga sanningen i nutidspolitikens allra största debattämne??
    Någon som har en idé???

  29. #10 och 12 Matsa
    Förvisso nämns det i förbifarten men ingen utredning finns.
    Medeltemp på djupa haven? Ett runt roterande klot bestrålat från ett håll meninglösgör några medelvärden.

    Med havens utjämning mellan dag och natt och atmosfärens massa som isolation behövs ingen CO2 i ekvationen, som under alla omständigheter kommer misslyckas ifall den gasen blandas in.

    #28 Olav, Har jag också funderat på, varför inte fråga Åkesson rakt ut?

  30. Happer påstår att en fördubbling av CO2 i stort sett inte spelar roll, det är mättat. Omvänt är det i stort mättat vid en halvering också. Nu har aldrig jorden upplevt så låga CO2 nivåer som 200 ppm så någon CO2 kan därför aldrig moderera ett klimat så länge dess totala massa är så extremt liten del av atmosfären som den är.

    Därför finns det inget samband mellan CO2 och temperatur de sista 600 miljoner åren mer än att temp driver CO2 i viss mån.

    Med samma resonemang kommer vi raskt fram till att vattenånga såsom absorbans av elektromagnetisk strålning redan är mättad vid låg halt, bra mycket lägre än vad ens öknarna kan uppvisa.

    MEN som värmeabsorbator p.g.a. av den extremt höga ångbildningsentalpiteten har vatten inte spelat ut sin roll. En viss mängd ånga ger tillbaka en proportionerlig mängd energi vid kondensation. Mängder av energi som dessutom kan flyttas runt långa vägar runt jorden. Här kan det liksom inte bli mättat.

    Slutsats: Fokusering på absorbans leder ingen vart och ger felaktiga resultat, fokusera på lagringskapacitet och fasomvandlingsentalpiteter tillsammans med den dunjacka som gastrycket 1 bar ändå utgör.

    Venus, denna mystiske tvillinggranne med 90 bar CO2, kan med Happers resonemang inte värmedrivas med CO2 såsom strålningsbasorbator utan här är det isoleringsförmågan som håller kvar värmen.

    Gör om Gör rätt

  31. JonasW

    #26 Ingemar

    Jag tolkar oförändrad absolut luftfuktighet som fallet där man inte har någon förstärkning från vattenånga.
    D.v.s. ca 1.4 K utan ”förstärkning”.
    Om relativa fuktigheten är konstant (d.v.s. mängden vattenånga ökar) så får han 0.9 C till.
    Happers förstärkningsfaktor är långt ifrån IPCC´s fantasisiffror.

    Happer är också tydlig med att det finns stora osäkerheter i att beräkna temperaturökningen.
    Man kan beräkna ökningen av återstrålning ganska bra, men det är svårare med temperaturökningen. Som kommentar så använder inte Happer ordet återstrålning, utan han pratar om minskad utstrålning (d.v.s. han pratar om nettoflödet).

    Osäkerheterna hänger ju ihop med vad man gissar om atmosfärens temperaturprofil (lapse rate)

  32. Matsa

    Vi har ju fått den teoretiska uppskattningen av temperaturökningen vid dubblad CO2-halt från de oerhört noggranna beräkningarna som Wijngaarden och Happer (W-H) gjort i sin artikel, 1.4 K om man bortser från förändringar i vattenhalt, moln och annat. Men ibland kan det vara kul att göra en egen uppskattning av vad som är ett ungefärligt rimligt värde (givetvis med risken att uppskattningen blir för grov).

    Jag inser att jag gjorde en groda i min ”servettberäkning” i #7 eftersom jag inte tog hänsyn till att om atmosfären värms upp kommer även utstrålningen från jorden att öka. Så här borde servettberäkningen ha gjorts:

    Om vi approximativt antar att temperaturändringen vid jordytan, dT (skillnad, ej differential), är proportionell mot det värmeflöde som inte strålar ut i rymden, dF, får vi

    dT=C*dF

    Idag har vi en temperatur som är 33 K högre än om vi inte hade haft växthuseffekt, dT1 = 33 K. Enligt Wijngaarden och Happer (W-H) är, vid yttemperaturen 288.7 K, utstrålningen 394 W/m2 utan växthusgaser och 274 med, dvs. dF1 = 394-277 = 117 W/m2 =>

    C = 33/117 = 0.282 m2K/W

    Enligt W-H ökar dF till dF2 = 394-274 = 120 W/m2 om CO2-halten dubblas från 400 ppm till 800 ppm, allt annat lika. Det kommer ge ytterligare ökning av yttemperaturen. Men om temperaturen ökar kommer även utstrålningen att öka. Den utstrålade effekten är proportionell mot T^4. Här kan man göra en enkel iteration som ger att temperaturökningen blir ca. 1.6 K. Utgående från 288.7 enligt W-H-artikeln får vi:

    F2/F1 = ((288.7+1.6)/288.7)^4 = 1.0224

    det ger i en första linjär approximation dF2 = 120*1.0224 = 122.69 W/m2

    Det skulle ge dt2 = 0.282*122.69 = 34.60 K

    Ökningen jämfört med dagens temperatur blir då dt2-dt1 = 34.60-33 = 1.6 K

    En dubbling av CO2-halten från 400 till 800 ppm ger alltså i denna enkla uppskattning en temperaturökning på 1.6 grader C. Ganska nära de betydligt mer noggranna beräkningar W-H gör i sin artikel (1.4 grader C). Sen tillkommer förstås effekter av ändrade fukthalter (som W-H diskuterar), molnbildning och deras inverkan på olika höjd över jordytan mm.

  33. tty

    #30

    ”Nu har aldrig jorden upplevt så låga CO2 nivåer som 200 ppm”

    Jodå, CO2-halten är regelbundet lägre än så under glacialperioder:

    https://www.ncei.noaa.gov/pub/data/paleo/icecore/antarctica/epica_domec/edc-co2-2008.txt

  34. Nu finns det skäl att misstänka att isen visar för låga halter.
    Det är visat att växtligheten inte verkar klara sådana låga halter. Nu finns ju djuren och växterna kvar.
    Sedan behöver man inte bokstavstolka till 200,000 ppm.

    När vi ändå berör växter; Kakao verkar inte klara sig under 24 gr. Det visar att tempen under istiderna aldrig understigit 24 gr vid ekvatorn.

  35. Matsa

    Utöver att uppskatta temperaturändringen från de teoretiska värdena i Wijngaarden-Happer-artikeln kan det förstås vara intressant att jämföra med experimentella mätvärden. CO2-data finns ju från Mauna Loa (Keelingkurvan). Om man tittar på data från 1959 -2020 ser man att CO2-halten ökar snabbare än linjärt. Den ökar t.o.m. snabbare än logaritmiskt. Om vi nöjer oss med att titta på intervallet 2000-2020 så har vi en hyfsat logaritmisk ökning. Om vi antar att ökningen kommer att fortsätta på detta vis (oavsett om de beror på Kinas och Indiens ökande utsläpp eller på ökade utsläpp från haven eller något annat) och extrapolerar så ser vi att halten kommer att vara uppe i 800 ppm år 2136.

    Om vi går vidare till UAH-satellit-mätningarna av temperaturen så visar de att trenden (linjär kurvanpassning till data) är att temperaturen ökar med 0.01374 K/år. (Vi struntar här i att temperaturen svänger upp och ner från månad till månad, vilket beror på andra saker. Det är trenden som är intressant här). Till år 2136 har vi 115 år. 115*0.01374 = 1.58 K.

    Även experimentell CO2-data kombinerat med global temperaturdata indikerar alltså att en fördubbling av CO2-halten kommer att ge en temperaturökning på 1.6 grader C.

    Det KAN förstås finnas andra orsaker till den ökande temperturatrenden, men det är intressant att två helt skilda uppskattningar, av vilken temperaturökning en dubblering av CO2-halten kommer ge, landar i samma resultat (tycker jag).

  36. tty

    ”Det är visat att växtligheten inte verkar klara sådana låga halter. ”

    C3-växter tycks tåla ned till ca 150 ppm, C4-växter betydligt lägre.

    https://link.springer.com/article/10.1007/BF00328894

    Det är känt att C3-arter var kraftigt stressade vid istidsmaximum:

    https://www.pnas.org/content/102/3/690