Här ovan ser ni en graf som visar antalet naturkatastrofer åren 2000 – 2019 med det urval som de hade i rapporten ”The Human Cost of Disasters 2000-2019”. De har inte med ”Biological” eller ”Extra-terrestrial” så de har jag också filtrerat bort. Naturkatastroferna delas in i grupper, subgrupper, typer och subtyper.
Jag tittade sedan lite närmare på de som benämns som ”Family” här ovan men som benämns ”Disaster Subgroup” i databasen och då just de första fyra som är de som är med i rapporten. Frågan jag ställde mig var om man kan se en ökning i antal naturkatastrofer i någon av dessa grupper. Här är resultatet:
I ingen av de fyra subgrupperna kan man se en ökande trend. Naturligtvis skulle man kunna gå ner ytterligare och titta på om exempelvis antalet stormar har ökat i antal. Databasen innehåller också i vilken kontinent, region eller i vilket land katastrofen hände. Man kan alltså skära på lite olika vis och förmodligen ägna resten av vintern åt denna databas. Just nu nöjer jag mig så här långt men jag kanske återkommer med något nytt inlägg senare i vinter. Det är hur som helst goda nyheter vi ser och det kan vi alla behöva i dessa tider med corona och restriktioner av olika slag.
Det blåser och regnar idag.
Riktigt skurväder in i minsta gränd. Tack Lena.
Vi skall inte klaga , det ger oss billig el i överflöd,
7336 MW vindel just nu, (installerad effekt?) men vi bjuder ut det till grannarna, export 4638 MW.
Vi skall dock inte klaga, orkanerna är värre och två har drabbat fattiga länder i Centralamerika nyligen. Orkanernas intensitet mäts och sammanfattas i ett index ACE.
Kan vara kul att kolla upp det:
Årets alla orkaner: http://tropical.atmos.colostate.edu/Realtime/index.php?loc=northatlantic
Samlad bild av ACE index (179 i år) :
https://en.wikipedia.org/wiki/Accumulated_cyclone_energy#/media/File:Accumulated_Cyclone_Energy_of_North_Atlantic_hurricanes,_OWID.svg
Många stormar men index når inte upp till något rekord ännu! Kvalar inte in på topp 10 ens!
Men det är väl ointressant för media?
SVT nyheter uppmärksammar orkanen Iota och att det har varit många orkaner och aldrig så sent på säsongen. Dock utan att jag hört dem nämna det uttjatade ”klimatförändringar”. Men det behövs väl inte det är underförstått när de nött in det så många gånger. De missar aldrig en chans på SVT att uppfostra tittarna. Flera ggr har de exempelvis rapporterat antal döda i Covid som är vilseledande högt. Krav på rättelse måste ha kommit från högre ort utanför SVT. Igår infogade de att det är viktigt att nämna att antalet inte är för en dag utan eftersläpningar ända sen månadsskiftet. Orsaken till felaktigheterna är att de ser som sin uppgift att skrämma tittarna till försiktighet. Precis som med klimatrelaterade nyhetsinslag.
#2Per
Här sparade de inte på krutet iallafall.
TV4 Play: Bränder, torka och smältande glaciärer – så olika slår klimatkrisen i Europa http://www.tv4play.se/program/nyheterna/13304221
Tack Lena!
Väldigt belysande
Frågan är om inte också klimatsektens härjningar snart måste definieras som naturkatastrof. Det är i så fall något som kan påvisa en accelererande trend. Om inte annat borde det klassas som hälsovådlig aktivitet, inte minst då med tanke på hur många som drabbas av klimatångest och högt blodtryck av alla dessa mer eller mindre galna upptåg.
I TV1 i kväll sänds ett program som heter ”I klimatets spår”. Anders Lundin har est runt i Sverige för att ta reda vilka arter som gynnas och missgynnas av klimatförändringar. Enligt programbeskrivningen var han skakad av vad han fått se.
När var något konstant i naturen? Hur var det under den medeltida värmeperioden eller under Lilla istiden. Mycket av förändringarna hänger nog samman med förändringarna inom jordbruket. Odlingslandskapet bredde ut sig när människorna började odla jorden. Många arter är beroende av det. När det växer igen försvinner många arter.
#5 Sören
Ja såväl jordbruket som skogsbruket har förändrats mycket.
#5 Sören+G
Det går ett liknande program på SR ”Klimatspår”, nu kommer en SVT -version alltså. I SR staplas indicier om klimatförändringar, och naturligtvis beroende på CO2, och i slutändan ska man förstås bli övertygad aktivist är tanken.
Visst det blir varmare men vad beror det på är en annan sak. Sköldpaddor har säkert funnits i Sverige tidigare under varma perioder. (Inslag i ”I klimatets spår”).
I gårdagens TV2 sändes ett avsnitt av Domedagen. Där intervjuades först en Framtidsforskare med en ganska realistisk bedömningen av risk för katastrof för mänskligheten till år 2100, där han angav att den största risken var utbrett kärnvapenkrig med stoftmoln som gav kallt klimat med dåliga skördar i flera år. Denna forskare placerade klimatförändringar på tredje plats. Sedan intervjuades en ’klimatforskare’ på Stockholm Environmental Institute, som förstås var övertygad om klimatkatastrof om vi inte gjorde tillräckliga och radikala insatser, och sedan handlade hela resten av programmet om detta, inklusive intervjuer med unga flickor i Fridays for Future, med en dyster syn på sin framtid.
Det hade varit bättre att ha refererat boken Domedagsklockan från 2013, och intervjuat författarna Svenolof Karlsson, Jacob Nordangård och Marian Radetzki.
Således den vanliga strategin att ge intryck av att man redovisar allsidigt, men sedan tydligt visar vägen för vad tittaren ska tycka.
#5
Har börjat titta på programmet. En missuppfattning och därmed vilseledande är reportaget om invasiva arter och vattensköldpaddor, som inte har med klimatförändringar att göra utan på grund av att aningslösa människor släpper ut dem i naturen. Jag skulle gissa att för 20 år sedan var det inte så många som hade vattensköldpaddor som husdjur i Sverige.
Lasse #1,
När media rapporterar om den värsta orkansäsongen någonsin och liknande så bortser de från att vi med bättre satellitövervakning upptäcker alltfler stormar och orkaner. Även kortvariga sådana. Man har också börjat namnge fler orkaner och stormar.
Så, om tidningarna exempelvis påstår att fler stormar med namn har rapporterats i världen detta år så behöver det inte vara falskt. Men det innebär inte att orkanerna blivit fler.
https://climaterealism.com/2020/11/no-2020-was-likely-not-a-record-hurricane-season/
Tack Lena, viktig ämne.
Jag vill dock rikta uppmärksamheten på att FN har en myndighet med ett namn som är väldigt lätt att komma ihåg. UNDDR. 🙂
Det gör allt för att måla upp en mörk bild av världen, inte så svårt att lista ut deras motiv. Tänk så många konferenser och cocktaildrinkar de involverade blir tilldelade. Mer larm = mer pengar.
Mer om detta kan man läsa här, se även den länk som ligger i inledningen.
https://wattsupwiththat.com/2020/10/21/un-climate-disaster-doubling-revisited/
#11
Integrated DDR standards.
”The Integrated Disarmament, Demobilization and Reintegration Standards (IDDRS) have been formulated through the joint efforts of 26 UN entities, which together form the Inter-Agency Working Group on DDR (IAWG), and guide the United Nations system’s support to Disarmament, Demobilization and Reintegration (DDR) processes.”
#5 Sören+G
Vad värre är: ”Småfåglarna får det svårare , när insekterna nu kommer tidigare.”
Häromåret hade fåglar i mina holkar problem p.g.a. kall väderlek och få insekter.
Hur kunde Lundins resa vara en avskedsturné för arter och miljöer?
Enligt SVT värms Sverige upp ”dubbelt så snabbt som övriga delar av jordklotet”. Dags att flytta till Norge?
Klimathot/religion
Klimatförändringar/Perspektiv.
Att bedöma klimatförändringar med 10 års- och 30 års-perspektiv totalt perspektivlöst.
https://klimarealisme.dk/2020/11/18/religion/
https://www.americanthinker.com/articles/2020/10/homer_understood_climate_change.html
# 5 Sören+G
Vad består klimatförändringen av? Jo en uppvärmning med ca 1 dryg grad från en period, Lilla Istiden, som representerade ett temperaturminimum. Vi kan nog förvänta oss ytterligare 1 dryg grad fram till sekelskiftet. Vi befinner oss nu i en period som på intet sätt är unik i jordens historia, Det räcker med att gå tillbaka till 1930-talet för att hitta motsvarande och efter senaste istidens slut ett antal värmeperioder. Den medeltida och Holocena Optimet för att nämna några: Naturliga förändringar utan påverkan av fossilt CO2. Den nuvarande jakten på CO2 är därför ”religiöst besinningslös” och förödande kostsam. Såväl människor, växter och djur har inga som helst problem med att anpassa sig till de långsamma förändringar vi pratar om. Och allt blir till det bättre. Skillnaden i årsmedel för vårt avlånga land med ca 150 mil från norr till söder är ca 10 grader. Dvs ca 1 grad per 15 mil. I varje fall norr om Gävle skulle ingen ha något emot den förändringen. Och vad gäller djur och fåglar är det inget som helst problem. De anpassar sig lätt till de blygsamma förändringar vi pratar om, även om evolutionen kan behöva några år för detta. Isbjörnsstammen är ju ett bra exempel.
Som art bedöms den vara minst 0,5 miljoner år gammal och har därför upplevt 5 värmeperioder med mellanliggande nedisningar. Värmningarna till högre temperatur än idag sedan flera efter senaste istidens slut för ca 12000 år sedan. Korallerna visar liknande överlevnadshistorik. Men eftersom all detta inte passar alarmisternas och MSM:s narrartiv hör vi aldrig talas om allt detta.
En fråga som inte kanske hör till dagens ämne.
Är det skillnad på fossilt co2 och Co2 från biomassa.
Hade en diskussion på fb med en alarmist som kallade det bio Co2.
Han menade att det är två olika Co2.
Jag motsatte mig det.
Någon kunnig här som kan reda ut det.
Mvh
Christer Eriksson
Mindre kalla nätter och vintrar, men ofärndrad max-temperatur kan väl inte vara negativt.
Meterologerna har börjat prata om klimatupphettning i stället för klimatuppvärmning för att förstärka larmen.
Men förmildring av klimatet borde det väl vara, ”klimatförmildring”. Fast det har man alltid kallat klimatförbättring.
Här finns en video som visar att temperaturer i Kanada på flera platser de senaste 100 åren INTE har förändrats nämnvärt .
John Robson, Climate Discussion Nexus visar flera diagram på temperaturdata från flera platser i Kanada under perioden 1919 och 2019.
https://climatediscussionnexus.com/videos/1919-or-2019-the-movie/
#8 Gunnar
”kärnvapenkrig med stoftmoln som gav kallt klimat med dåliga skördar”
På 70-talet läste jag någon bok om atomvinter som då var det stora hotet.
Koldioxid är bra eftersom med mer koldioxid och värme så växer det bättre och färre människor svälter om gräshopporna inte äter upp skörden.
#16
Biomassa
Cykelanalyser har visat att förbränning av fast biomassa inte ens är koldioxidneutral utan ökar de s.k. klimatutsläppen. Att bränna träd och trädavfall ger större ”koldioxidavtryck” än vad fossila bränslen ger.
Det är lite märkligt med en nedgång för ”geophysical”. Det borde främst handla om vulkanutbrott och jordbävningar. Men kanske finns det långa cykler där och de senaste 20 åren har det varit en nedgång? Det var länge sedan ett riktigt stort vulkanutbrott.
# 13 BG
”Vad värre är: “Småfåglarna får det svårare , när insekterna nu kommer tidigare.”
Konstigt i minna trakter nordöstligaste Uppland fanns det nästan inte en insekt förens en bit in i sommaren. Vilket resulterade i att varken Plommon eller apeln bar någon frukt trots riklig blomning
.
#20 Jan Norlin
Helt rätt att förbränning av biomassa släpper ut mer kol (CO2) per kWh än förbränning av fossila bränslen.
Men, om man tittar på hela Sverige så har vi en tillväxt på ca 120 miljoner skogskubikmeter per år. Vi avverkar ”bara” ca 95 så mängden växande biomassa ökar med 25 Mskm3 varje år. Det innebär en mycket betydande upptag och inlagring av CO2 varje år. NETTO.
Dessutom, av det som avverkas blir minst 20 Mskm3 till plankor, brädor, byggskivor som används i byggnader mm och låser kol i kanske 200 år.
Vidare så är en stor del av bioenergin restprodukter som grenar och toppar, sågspån, bark, flis, svartlut, lignin mm. För dessa finns i stort sett ingen alternativ användning, så om man inte eldar upp dem så måste de lämnas i skogen eller läggas på deponi. Vad händer då? De multnar och avger CO2, metan och en del andra gaser under något decennium. Enda möjligheten att undvika detta är deponi i syrefri miljö, vilket inte är enkelt med tanke på årliga volymer.
Renodlad avverkning av större träd som går direkt förbränning görs nästan bara av enskilda skogsägare med egen vedpanna eller vedkamin.
Vi kan lugnt fortsätta med biomassa och dessutom är ju CO2 inget problem.
Lite OT men ändå allvarligt.
Nu börjar det snart att dra ihop sig till ”serious talks”.
Mattias Frumerie Sveriges chefsförhandlare för klimat: Head of Delegation to UNFCCC at Swedish Ministry of Environment är utbildad inom juridik vid Uppsala universitet. Väcker inte detta några frågor om hans lämplighet för ”ämbetet”?? Så här beskriver han sin duglighet inom ”klimatområdet”:
Enthusiastically engaged in the transition to climate-smart societies globally and climate diplomacy to increase ambition in implementing the Paris Agreement. Co-leading elaboration of UNFCCC report determining the needs of developing countries to implement the Paris Agreement. I have 20+ years’ experience in working as a diplomat in the Swedish foreign service, as well as an EU advisor at the office of the Swedish Prime Minister. In addition to postings in Budapest and Brussels, I have worked on issues related to Europe and the EU, Africa, the US as well as managed teams on EU single market, strategic communications and planning. Guided by science, inspired by technology.
Han kommer in 00:40 in i inslaget
https://tv4play.se/program/nyheterna/13304431
Varför kan Sverige inte utse en kunnig klimatförhandlare??
Jag vill inte och jag tror heller inte att svenska folket föredrar en jurist till att förhandla om klimatet istället för en initierad och erkänd forskare i ämnet.
Hur kan han ha blivit utsedd till denna funktion??
Vilka väljer våra representanter??
#24 Lars
Han har rätt partibok, då behövs varken kunskap eller meriter. Han arbetar vanligtvis med klimatfinansiering och klimatdiplomati vad nu det är för något. Ännu en som alltså skulle vara arbetslös utan denna klimathysteri.
Christer Eriksson #16
Det finns skillnad i isotopfördelningen mellan fossilt kol och kol i biomassa. Radioaktiva isotoper bildades som biprodukt vid kärnvapenproven på 1960-talet och har bundits till biomassan. Fossilt kol är så gammalt att radioaktiviteten klingat av.
När det gäller växthuseffekt är det dock ingen mätbar skillnad mellan fossilt eller biologiskt CO2.
Apropå sköldpaddor så fanns det faktiskt sumpsköldpaddor i Sverige under den postglaciala värmetiden. Som nordligast i Östergötland. Förrymda sumpsköldpaddor klarar sig bra här, men kan inte fortplanta sig, för somrarna är inte varma nog att kläcka äggen. Det närmast mycket fåtaliga naturliga beståndet finns strax norr om Berlin.
De flesta släppta/förrymda sköldpaddor är dock nordamerikanska Trachemys scripta, och de kan säkert också överleva i naturen i Sverige (ett par sköldpaddarter går faktiskt upp i sydligaste Kanada). Om de även kan fortplanta sig här är mera osäkert. Klimatet i utbredningsområdet i Nordamerika är mera kontinentalt.
En del av problemet är att myndigheterna slaviskt följer EU:s lista över invasiva arter som är anpassad efter mellaneuropa och tar upp en massa arter som inte alls är problematiska eller ens överlever här, men saknar de flesta arter som vi faktiskt har problem med, typ parkslide och jätteslide.
#2
”SVT nyheter uppmärksammar orkanen Iota och att det har varit många orkaner och aldrig så sent på säsongen. ”
Jodå, det inträffar orkaner även i december, även om det inte är så vanligt.
Även efter nyår, men då är de väl snarare tidiga. Faktum är att den enda månad när det aldrig rapporterats en orkan i Atlanten är april.