EU överväger att ompröva utsläppsmålen

EU-kommissionens energiavdelning uppmanar EU att ompröva utsläppsmålen i frånvaro av en bredare överenskommelse.

Europeiska unionen är för första gången tydligt ifrågasättande huruvida man ska gå vidare med långsiktiga planer för att minska utsläppen av växthusgaser om andra länder inte följer efter, skriver Wall Street Journal. Detta skulle i så fall förebåda en betydande politisk förändring för en region som har gått i spetsen för att förespråka åtgärder för att bekämpa klimatförändringar.

I ett dokument som granskats av Wall Street Journal, säger EU-kommissionens energiavdelning att EU bör överväga att förändra målsättningarna i avsaknad av en global klimatöverenskommelse. ”Om samordnade åtgärder på klimatområdet misslyckas de närmaste åren, uppstår frågan om hur långt EU bör fortsätta på egen hand”, säger kommissionen i ett utkast till sin energifärdplan 2050.  Dokumentet är ett försök att studera hur EU:s energi- och klimatpolitik skulle se ut år 2050, enligt olika scenarier.

Man kan nog anta att EU kommer att hålla sig till sina mål för slutet av decenniet men utkastet kan ändras innan det publiceras senare i år. Även om det inte gör det skulle dokument utgöra öppningen till vad som skulle kunna bli en stormig debatt. Många medlemsstater är starkt engagerade för att skära ner utsläppen och EU-kommissionens klimatavdelning skulle motsätta sig alla försök att urvattna EU:s gröna meriter. Detta har ofta skapat friktioner mellan energi- och klimatavdelningarna i Bryssel.

EU har länge setts som en global ledare i kampen för att sänka koldioxidutsläppen. EU-lagstiftningens mandat anger att de 27 länderna skall minska sina CO2-utsläpp med 20 % i genomsnitt till 2020, jämfört med 1990, och politiken efter det gör antaganden om minskningar till mellan 80 % och 95 % till år 2050. EU lobbade hårt för att få en efterträdare till Kyotoavtalet, det instrument som reglerar utsläpp av koldioxid internationellt och som löper ut nästa år. En taleskvinna för energikommissionären Günther Oettinger har avböjt att kommentera innehållet i dokumentet.

EU:s tvivel har  tillkommit inför klimattoppmötet i Durban, Sydafrika, som inte tros kunna leverera ett bindande avtal. Den nuvarande inriktningen verkar vara att rädda de minimiåtaganden som har drivit på globala åtgärder sedan toppmötet i Köpenhamn misslyckande under 2009.

EU har tidigare förkastat påståenden om att passivitet från andra var en anledning till att skrinlägga mål. Men mot bakgrund av bristen på internationella framsteg har det funnits tecken på en begynnande debatt inom EU om hur hårt regionen bör driva på i frågan. Ett möte mellan EU:s miljöministrar i Luxemburg förra veckan kom överens om att nya CO2-mål  endast skulle ökas om det finns en tydlig signal i Durban att andra länder skulle följa efter.

Dokumentutkastet anger att det finns många fördelar med att driva på med åtgärder för att minska koldioxidutsläppen. Man säger också att detta kommer att driva på infrastrukturinvesteringar inom energiområdet som kommer att behövas ändå och därmed minska regionens externa energiberoende.

Det finns dock stora osäkerheter bland investerare, medborgare och regeringar,” anser man. Men handlingen är också entydig om riskerna om Europa agerar ensam. Det måste sägas tydligt att det finns risker för ensidiga EU-åtgärder” säger kommissionen i sitt förslag. ”Det finns en avvägning mellan klimatpolitik och konkurrenskraft. Europa kan inte agera ensamt visar studien. Kommissionen är särskilt orolig för att EU-industrin skulle förlora konkurrenskraft i kampen mot företag från andra delar av världen och att kostnaderna blir högre. EU-företag skulle sannolikt få betala högre elpriser eftersom ren elproduktion skulle bli dyrare, medan en del också skulle få betala för sina egna CO2-utsläpp, eller göra stora investeringar för att minska dem. Nu tycks även Japan vara inne på samma tankegångar.

I en studie från maj 2010 uppskattade kommissionen att 20 % minskning av CO2 till 2020 skulle kosta € 48 miljarder per år ($ 66300000000).

0