Grafen visar den globala temperaturen över land i jämförelse mellan olika institut.
Som jag nämnde igår har nu Richar Muller kommit ut med de preliminära resultaten från BEST-projektet (Berkeley Earth Surface Temperatur) med en sammanfattning av vad man kommit fram till så här långt.
- Urban Heat Island effekt (UHI-effekt) är lokalt stor men ger inte något signifikativt genomslag i den totala medeltemperaturen över land eftersom de urbana regionerna utgör mindre än 1% av den totala ytan.
- De flesta stationer visar på en uppvärmning även om de finns sådana som faktiskt visar en avkylning. Den totala bilden är dock en uppvärmning.
- Stationer som har rankats som ”poor” enligt Anthony Watts visar samma mönster av uppvärmning som de som rankats ”ok”. Även om de ”dåliga” visar en högre uppvärmning och därför är mindre tillförlitliga är den övergripande trenden densamma i bägge grupperna.
”Our biggest surprise was that the new results agreed så closely with the warming values published previously by other teams in the U.S. and the U.K. , säger Muller.
Detta innebär i praktiken att de problem som vissa skeptiker har framhållit som UHI-effekten och dåliga väderstation inte påverkar den totala bilden på något allvarligt vis.
En av det viktigaste resultatet i projektet, menar Elizabett Muller, är också att göra dataset tillgängliga. De har visserligen varit det förut men på så olika platser och i olika format att många endast har haft tillgång till en liten del av datat. Här har de samlat allt på ett ställe.
De är noga med att poängtera att man i projektet inte har studerat hur stor del av uppvärmningen som beror på människans aktiviteter.
Vad som inte heller har studerats ännu är temperaturförändringarna vid havsytan men enligt IPCC har de inte värmts lika mycket som på land. Detta är nästa steg i projektets arbete för att få fram en total bild av temperaturförändringarna.
Så hur har reaktionerna varit på dessa preliminära resultat? Mer om detta kommer mycket snart på samma kanal, så ”stay tuned”.
Bra med BEST!
Det fanns inget förtroende för tillförlitligheten i temphistoriken. Hansens bollade med sina USA temperaturer för att försöka trycka ner rekordnoteringarna från trettiotalet ungick få skeptiker. Det är därför bra att nu få en seriös analys av tempdata och BEST har även med tempserier som inte ingick i Jones eller Hansens statistik.
Kvar finns att bestämma osäkerhetsintervallet baserat även på havstemperaturer. När vi hör tal om hundradels grader upp eller ner så är det i det närmaste löjligt och långt ifrån den noggrannhet nuvarande metoder ger.
Att BEST gett uppmärksamhet åt PDO och AMO betydelse är bra men fortfarande gapar svarsfältet tomt för orsaken till uppvärmningen sedan LIA och för klimatkänsligheten.
Slabadang #1
Jag tycker också att det är bra. Eftersom UAH och ex CRU är så lika hade jag inte förväntat mig några nyheter under den tidsperioden. Frågan var snarare innan 1979 för min del men nu torde även det frågetecknet ha rätats ut!
Vad som är lite intressant är att de inte tar upp undsökningen om AMO i sammanfattningen. Men då var det ju bra att jag tog upp den igår så har jag fått med allt känner jag.
😀
Slabadang.
Håller med dig. Än så länge har jag fått intrycket att Muller och Judith Curry sätter vetenskap före politik. Men vi får avvakta. Det kommer säkert mer analys. Men i dagsläget är jag bredd att acceptera den rådande bilden av temperaturutvecklingen, vilket jag inte var tidigare.
Fortsätter:
Men jag är lite fundersam på att 33 procent av väderstationerna visa nedkylning. Hur stämmer det med global uppvärmning?
De har använt i stort sett samma rådata, samma felaktiga antaganden och samma tvivelaktiga analysmetoder som alla andra. Är det så konstigt att de då får samma resultat?
uttalandet om om UHI verkar minst sagt märkligt. VIsst, bara 1 % av världens yta är urban, men när det gäller väderstationer är nästan 100 % belägna i urban miljö. Min misstanke är att den tredjedel av stationerna som visar avkylning de senaste 70 åren är de som är fria från UHI-effekter och att uppvärmningen i de andra till stora delar beror på ökande UHI.
Lars #5.
De har använt rådata, inte kvalitetskontrollerade och homogeniserade data, som tidigare varit det som man haft tillgång till. Men är jag nog lite skeptiskt till deras analys av UHI.
Om UIH
uttalandet om 1 % landyta är intressant men helt missvisande. 100 m2 asfaltyta bidrar i sig givetvis inte mätbart till Global Warming, men om en termometer sitter där, och asfaltytan påverkar dess resultat kan precisionen i det totala mätresultatet påverkas, speciellt om förutsättningarna runt termometern ändrats med tiden.
Detta förefaller mig helt uppenbart – någon däremot?
Lars Kamél #5
De allra flesta väderstationerna som används för att mäta de globala temperaturerna är inte i en urban miljö. Det är en av många felaktigheter som sprids på klimatskeptiska bloggar världen över.
Apropå tidigare diskussion om AGW och kommunism. Om man gör en analys kan man se att i takt med att antalet öppet deklarerade kommunister minskat så har IPCCs simuleringar visat allt högre framtida global medeltemperatur. Det finns ingen annan faktor än kommunistfaktorn som kan förklara detta.
Eftersom AGW-teorins förespråkare önskar minska elförbrukningen i Sverige och världen är de sålunda för kommunism, vilket med stringet logik framgår av detta matematiska samband som fastslogs av Lenin:
Sovjetmakt = kommunism + elektrifiering.
Vilket ju är samma sak som att Kommunism = Sovjetmakt – elektrifiering. Dvs minskad elektrifiering ger ökad kommunism.
Bra Svempa. Ditt matematiska bevis är helt korrekt! 🙂 .
Lars, #5:
De har använt i stort sett samma rådata, samma felaktiga antaganden och samma tvivelaktiga analysmetoder som alla andra. Är det så konstigt att de då får samma resultat?
Vilka antaganden och analysmetoder menar du mer specifikt?
De som ReadmeHarrys hund åt upp 🙂 ?
svempa #9, eftersom sovjetmakten idag är noll medan elekrifieringen är större än någonsin måste det innebära att kommunismen är negativ så alla som ropar om kommunisthot har fel.
Att vi har en temperaturtrend uppåt eller nedåt, är bara naturligt. Men om man påstår att människan orsakar dessa variationer, då är det onaturligt.
Lars Kamél #5
Håller med helt om att uppgiften att endast 1% av mätstationerna är i urban miljö är fullständigt orimlig. Sådana siffror kan man bara få om man med urban menar inne i storstäder (och där borde inga stationer ligga).
När man velat korrigera för UHI tidigare har man jämfört med stationer i små samhällen utanför. Därför har korrigeringen blivit för liten, för UHI-effekter är inte begränsade till storstäder. Det räcker att stationen haft uppväxande träd omkring sig.
Under tiden 1960 till 1990 lades ca två tredjedelar av alla stationer ner. I första hand de som låg avsides från civilisationen.
Jag skrev i en annan tråd nyss och upprepar här; jag hade trott mer på detta om man funnit en liten UHI-effekt, även om den var försumbar för trenden. Men detta känns som om man gjort fel någonstans.
Upprepar också igen i denna mer relevanta tråd att vi faktiskt har en redan bevisad UHI-effekt i datat även efter korrigering:
http://www.uoguelph.ca/~rmckitri/research/jgr07/M&M.JGRDec07.pdf
Hej
Jag har tagit ner årsdata från Berkley via R. (Hittade skriptet hos ClimateAudit). Jag började kolla påståendet att 2000 talet inte hade värmts. Jag har bara plottat ut informationen. För mig ser den då ut som den har värmts. Oberoende vilket startår man tar, 1999,1998,1997 så förfaller det mig i alla fall som om 2000 talet har värmts. Av någon anledning finns inte 2010 med i datasetet, då blir kanske materialet annorlunda.
download.file(”http://www.berkeleyearth.org/downloads/analysis-data.zip”,”temp.zip”,mode=”wb”)
handle=unz(”temp.zip”,”Full_Database_Average_summary.txt”)
x=scan(handle,sep=”\n”,what=””)
close(handle)
writeLines(x,”temp”)
x=read.table(”temp”,skip=19,colClasses=rep(”numeric”,5) )
names(x)=c(”year”,”anom”,”unc”,”smooth”,”sm_uncert”)
berk=ts(x[,2:5],start=x[1,1])
ts.plot(berk[,”anom”])
———————————————-
Då får man diagram från 1800 och framåt. När man fått detta att funka kan man helt enkelt skriva följande
———————————
ts.plot(berk[200:210,”anom”])
———————————
Då får man de senaste 11 åren
För installera och köra R-program läs på följande hemsida:
http://cran.r-project.org/ Det finns en introduktion under fliken Manual.
Missförstår jag någonting? Lena Krantz summerar:
Urban Heat Island effekt (UHI-effekt) är lokalt stor men ger inte något signifikativt genomslag i den totala medeltemperaturen över land eftersom de urbana regionerna utgör mindre än 1% av den totala ytan.
Är det inte det här som skälva poängen, UHI påverkar inte medeltemperaturen i praktiken eftersom det bara 1% av ytan men eftersom en betydligt större andel av mätstationerna ligger i urbana områden och det dessutom skett en förskjutning till urbana områden under 1900 talet, så blir mätningen fel.
Anders Gustafsson #17
Just den delen förstår jag inte heller eller i vilket fall vore det intressant att få ta del av detaljerna kring detta.
Anders Gustavsson #17
De menar att de räknar de urbana mätstationerna med liten yta.
Jan E M
Aha…ja det förklarar ju saken. Tack!
Så här säger Muller själv i sin artikel i Wall Street Journal om hur de skiljt på urbana och rurala väderstationer:
”To study urban-heating bias in temperature records, we used satellite determinations that subdivided the world into urban and rural areas. We then conducted a temperature analysis based solely on ”very rural” locations, distant from urban ones. The result showed a temperature increase similar to that found by other groups.”
Judith Currys kommentarer om de fyra manuskripten är också mycket intressanta.
http://judithcurry.com/2011/10/20/berkeley-surface-temperatures-released/
Lägg märke till att Judith Curry är andra författare till några av dessa artiklar men hon framhåller att författarnamnen står i bokstavsordning (min fetning av vissa särskilt intressanta delar):
The fact that my name appears as second author on some of these papers is attributable to my last name starting with the letter “C”. The group has taken a “team” approach to authorship on this set of papers. My contribution to these papers has been in the writing stage and suggesting analyses. I have not had “hands on” the data, one of the reasons being that I do not have funding to do any analysis.
Here are my summary comments on the papers. I think the most significant paper is the Berkeley Earth Temperature Averaging Process, where Rohde et al. have introduced a new method for analyzing the data that appears to me to be a substantial improvement over existing methods. That said, I suspect there is still considerable research still to be done in this area. The Urban Heat Island effect paper is a nice study, and based upon the reporters’ questions, seems to be the primary paper of interest. Is this paper the final word on the UHI issue? Probably not. I will be interested in the reactions to this paper, since UHI is a contentious issue. The decadal variability study is very provocative (this is the paper for which I had the greatest input), but IMO the study needs to be extended back further in time. The Surface Station quality paper shows nothing surprising, but I understand that Anthony Watts is raising a concern over the paper.
Den där preliminära rapporten är ett hopkok av pseudovetenskapligt svammel.
Det är bara för dem att plocka fram rådatan, för det där är ju inget annat än en billig bluff.
Den första artikeln visar i figur 5, det nedre diagrammet, hur det löpande tioårsmedelvärdet för den globala medeltemperaturen har varierat från år 1800 och framåt:
http://www.berkeleyearth.org/Resources/Berkeley_Earth_Averaging_Process
Det ser ut som det finns en positiv linjär trend även under perioden 1800 – 1900. Rent visuellt verkar den underliggande linjära trenden vara omkring 0,5 grader per hundra år.
Vad kan detta innebära?
ANNONym xxx #23,
”Det är bara för dem att plocka fram rådatan, för det där är ju inget annat än en billig bluff.”
Det är ju precis det de gjort! Utgått ifrån rådata.
Vaför skulle Richard Muller vilja bluffa? Han är ingen AGW-kramare även om han inte var superskeptiker.
Det går nu lätt att urskilja skeptikerna från förnekarna.
De har inte alls redovisat rådatan. Vad de har redovisat är sina egna hopkok estimat från rådata. De har alltså fuskat lite annorlunda den här gången men fortfarande glömt att betala så att säga och därför enbart kunnat uppvisa en produkt som är direkt skojeri.
I övrigt så baseras deras ”konfidensintervall” på en total missuppfattning av matematiken, de har alltså en konfidensgrad av 0% över ingenting så som Mr. Mulle har formulerat sig och kalkylerat.
Om nu BEST visar att även Phil Jones kurvor är korrekta, så varför lämnade han inte ut rådata? Även Mann mörkar fortfarande. Detta mörkande av rådata var en av de orsaker som gjorde mig skeptisk.
ANON,
”De har inte alls redovisat rådatan.”
Jag skrev att de har utgått ifrån rådatan. Du svarade inte på frågan varför Muller skulle vilja bluffa.
Pehr Björnbom # 24 : Som gammal fysiker undrar jag hur man beräknar medeltemperaturet i meteorologkretsar. Bildar man medelvärden av temperaturer i Celsius eller Fahrenheit, Reamur eller Kelvin? Eller är man så kunniga att man bildar medelvärdet av temperaturerna i Kelvin höjt till fyra och drar fjärderoten av detta i enlighet med Stefan-Boltzmann? Jag gissar att man bildar medelvärdet av temperaturen i Celsius. Mvh, Håkan.
Rådata från BEST går att ladda ner som textfil eller som Matlab MAT-fil:
http://www.berkeleyearth.org/data.php
Åke #27, rådata, dvs data från olika meteorologiska stationer tillhör dessa och går inte att lämna ut hur som helst. Det var först nyligen Phil Jones lyckades förhandla fram så de kunde offentliggöra data från alla stationer utom några i Polen och ett land till som fortfarande vägrar.
Håkan #29 som gamma fysiker inser du säkert att det inte spelar någon roll om man använder sig av Kelvin, Celsius eller Fahrenheit när man bildar sitt medelvärde. Att som du föreslår medelvärdesbilda fjärdepotensen skulle ge aningen annorlunda resultat, men det är inte så man gör och knappast heller så man skall göra.
Thomas # 31 : Antag att Du har en yta när solen står i zenit och tenperaturen +50 och en lika stor yta i polartrakterna med temperaturen -50 grader. Bildar Du medelvärdet, som jag tror man gör i IPCC-kretsar blir medeltemperaturen 0 grader (ev 273 K). Bildar Du medelvärdet av temperaturerna i K höjt till fyra och drar ut fjärderoten får du medelvärdet 285.8 k eller +12,6 grader C. Det är alltså ”aningen” annorlunda, men i ljuset av 0,7 graders temperaturhöjning på 100 år är inte skillnaden alldeles obetydlig. Skall man räkna på strålningsbalanser kan man inte bortse från S-B-lagen.
Thomas #31,
Det var först nyligen Phil Jones lyckades förhandla fram så de kunde offentliggöra data från alla stationer utom några i Polen och ett land till som fortfarande vägrar.
Det här är bara trams. Om rådata inte får lov att utlämnas så skall de inte ingå i vetenskapliga artiklar. Det finns inga etiska invändningar kring klimatforskningen och då bör man inte använda sig av data som inte lämnas ut för publicering. Punkt.
Att som Phil Jones hänvisa till ”vetenskaplig tradition” inom klimatvetenskapen bara förstärker intrycket av att klimatforskning fortfarande befinner sig i nybörjarstadiet.
Håkan #32, ett fel med ditt exempel är att du bortser från värmetransport via luft- och vattenströmmar mellan dina områden vilket komplicerar bilden av ren strålningsbalans. Ett annan är att vi är intresserade av just förändring i temperatur, inte absolut sådan, och då spelar skillnaden i metod mycket mindre roll.
Till sist handlar det om en definition. Bara man vet vad man menar med ”medeltemperatur” och använder begreppet på ett konsekvent sätt så är skillnaden inte betydelsefull. Dvs, skulle man ta en klimatmodell där man medelvärdesbildar med din fjärdepotensmetod och jämföra med mätvärden där man tar ett direkt aritmetiskt medelvärde blir det fel, men använder man samma metod i båda fallen går endera lika bra.
Gunbo #
”Det går nu lätt att urskilja skeptikerna från förnekarna.”
Så rätt du beskriver den senaste utvecklingen av granskning av temperaturdata.
Men en ny gruppering börjar visa upp sig, och man skulle kunna kalla dom ”förlöjligarna”, men frågan är vilka som blir löjligast…
Ingemar #33, det där är bara trams! Så ovanligt är det inte att man använder sig av kommersiella data i vetenskapliga artiklar. Inom klimatforskningen använde Rothrock sig t ex av militära data från atomubåtar för att uppskatta förändringar i istjocklek, och om du letar hittar du säkert en hel del geologer som använt sig av data från mineral- eller oljeprospektering där de inte kan lämna ut rådata.
Historiskt sätt har forskare varit mycket mer restriktiva med att lämna ut data. Tidiga astronomer kämpade med näbbar och klor för att komma över de senaste, mest tillförlitliga data över stjärnor och planeters position som de bästa observatörerna ofta tjuvhöll på i decennier.
Dessutom har större delen av dessa temperaturdata gått att få tag på genom att vända sig direkt till respektive land även om det utgjort en del merarbete.
Vill du mötas av ett riktigt gapflabb, be att få ut rådata från CERN. (De genererar så mycket data att nästan allt slängs bort omedelbart)
Ivh: Vad räknar du som urban miljö egentligen? Är en park i en stor stad en urban miljö?Är en by med 1000 personer en urban miljö? Det är då inte naturlig miljö i alla fall.
Tomas: Med felaktiga antaganden menar jag till exempel det att existensen av UHI kan avgöras innan analysen börjar, genom att titta på befolkningssiffrorna.
Thomas #36,
Historiskt sätt har forskare varit mycket mer restriktiva med att lämna ut data.
Det är riktigt. Men det legitimerar inte att man gör det idag. Standarden är högre idag.
Vill du mötas av ett riktigt gapflabb, be att få ut rådata från CERN. (De genererar så mycket data att nästan allt slängs bort omedelbart)
Det tror jag säkert. Men då kan/bör jag ju heller inte försöka att publicera några vetenskapliga artiklar på sådana data. Eller hur?
Som jag sagt tidigare så har de vetenskapliga kraven och metoderna utvecklats över tiden. Vi har efterhand lärt oss att god vetenskap inte bör baseras på hemliga data eller hemliga koder. Detta gynnar inte den vetenskapliga utvecklingen i stort. Därför har tidskrifter, universitet och forskningsfinansiärer över tiden höjt sina krav på öppenhet (inom rimliga och etiskt godtagbara gränser). Men det verkar inte som klimatvetenskapen riktigt har hängt med i denna utveckling.
Thomas #31.
I dom ”stulna” emailen finns en passage från Phil Jones som säger ungefär ”jag förstör hellre underlaget än att utelämna till någon som bara försöker finna något fel i dessa”. Rådata försvann, konstigt nog.
Håkan Sjögren #32,
Om man använder det vanliga medelvärdet så blir ändringen i medelvärdet ett mått på hur klimatsystemets termiska energiinnehåll ändrats. Detta är en fördel jämfört med att ta medelvärdet av absoluta temperaturen upphöjd till fyra.
Re Gunbo:
Ifall du studerar de data som hänvisats till i länken så kommer du att inse att de enbart levererat månadsestimat (egna hopkok) för medelvärden avseende ett antal namngivna mätstationer.
Det är relativt enkelt att studera exempelvis svenska mätstationer i serien, dock är data av exceptionellt dålig kvalité och man får leta efter svenska mätstationer lite var i materialet då country=sweden inte räcker för att identifiera alla svenska mätstationer, exempelvis har ett antal förlorat sin nationella identitet och några stycken befinns ha missing values. (!)(!)
Så det här är en otroligt oseriös testbalong för att Nollorna på IPCC etc. ska försöka testa hur de ska kunna bluffa i nästa klimatmöte osv. Vad de inte kan föreställa sig är att varenda unge idag på 15 minuter med hjälp av internet kan skaffa sig alla kunskaper som behövs för att formellt enkelt visa vilka skojare de är.
Eftersom en del personer i tråden som använt programmet Matlab inte signalerat om dataproblemen (vilka man egentligen behöver använda SQL samt ha insikter i datahanteringsproblematiken för inse (detta saknar ofta SQL-personer)) så kan man anta att de även preparerat filerna på ett sådant vis att de ska svåra att starta upp för icke-initierade och få den inte så väl utbildade massan av dataanalytiker att inte upptäcka problemen. Vidare har de använt sig av matematik på ett så felaktigt vis att de helt enkelt kommer att försöka trolla politikerna med ”vi kunde inte heller räkna matematik” eller något liknande.
Thomas # 31 : Som det är nu ,tror jag, så jämför man äpplen ovh päron. Med strålningslagarna beräknar man att jorden utan atmosfär skulla ha medeltemperaturen minus 18 grader. detta jämförs sedan med jordens medeltemperatur som anges till c:a 15 grader och sedan påstår man att skillnaden 33 grader beror på att atmosfären innehåller så kallade ”växthusgaser”. Då är det ju intressant hur man beräknat denna medeltemperatur. Har man tagit hänsyn till att varma delar av ytan strålar ut mycket mer värme än kalla ytor? Det avgör ju hur mycket ”växthuseffekt” man måste hitta på. Mvh, Håkan.
””
#41,
Ifall du studerar de data som hänvisats till i länken så kommer du att inse att de enbart levererat månadsestimat (egna hopkok) för medelvärden avseende ett antal namngivna mätstationer.
Menar du alltså att månadsmedelvärdena skulle vara felaktigt beräknade?
Filen data.txt är på 590 MB. En fil som skulle innehålla alla dygnsmedelvärden skulle bli 30 ggr större och om man dessutom skulle ta med alla mätningar under dygnet skulle den bli ytterligare ett antal gånger större, omkring 100 GB.
Det här är ju än så länge en preliminär redovisning av rådata. Om de skall redovisa varenda avläsning, varenda dag, måste de nog lägga ut data som många olika filer.
Det är relativt enkelt att studera exempelvis svenska mätstationer i serien …
Hur gör man då?
ANNON #41,
Så du menar att Muller och en nobelpristagare skulle sätta sin heder och sitt rykte på spel för att underlätta för IPCC att bluffa?
”Så det här är en otroligt oseriös testbalong för att Nollorna på IPCC etc. ska försöka testa hur de ska kunna bluffa i nästa klimatmöte osv. Vad de inte kan föreställa sig är att varenda unge idag på 15 minuter med hjälp av internet kan skaffa sig alla kunskaper som behövs för att formellt enkelt visa vilka skojare de är.”
Det här låter som en politisk argumentation mer än en vetenskaplig.
Gunbo #44,
Det här låter som en politisk argumentation mer än en vetenskaplig.
Det tycker jag också! Jag undrar vart ANNON vill komma egentligen?
Pehr B #45,
”Jag undrar vart ANNON vill komma egentligen?” Bäst är väl att fråga honom men som jag skrev i #25:
”Det går nu lätt att urskilja skeptikerna från förnekarna.”
Gunbo # 44 och Pehr Björnbom # 45 : Det är väl logiskt med politisk argumentation i en rent politisk fråga, som påstås vara vetenskaplig. Mvh, Håkan.
Håkan Sjögren #47,
Jag uppfattar inte att Richard Muller, Judith Curry och Saul Perlmutter (Nobelpristagaren) har ägnat sig åt detta av politiska skäl utan av vetenskapliga (trots att BEST fått delfinansiering från Kochbrödernas forskningsstiftelse, men jag anser inte att detta har påverkat deras vetenskaplig arbete).
Håkan Sjögren,
”Det är väl logiskt med politisk argumentation i en rent politisk fråga, som påstås vara vetenskaplig.”
Ursprungligen var klimatfrågan enbart vetenskaplig. Senare har den tyvärr politiserats, mycket beroende av att den har så påtagliga konsekvenser för mänskligheten. Jag anser inte att det är konstruktivt att späda på den politiska delen av debatten! Men det är väl bara en from förhoppning.
Vi lever i den 30 åriga politiserings tidevarv,allt nästan får idag
politiska konsekvenser,ända från idrotten och leken,som i sin
tur färgas av olika ideologier och trosinriktningar(politiska).
Allt fler nya frågeställningar blir politiskt inriktade med moral
betänkligheter,så har mänsklighetens inriktning varit nu länge,
och lär fortsätta så,det gäller framförallt i vårt västerland.
ALI.K.
Den politiska rollen blir mer överstatlig,där enskilda länder får det
allt svårare att hävda sin egen lands bestämmande rätt.
Vaclav i bl.a Tjeckien hävdar det och varnar för detta.
En farlig utveckling ,där folket kommer att protestera alltmer mot
denna utveckling med massdemonstrationer som inslag inom Eu framför allt.
ALI.K.
Gunbo #49
AGW frågan har inte politiserats för att den har så påtagliga konsekvenser utan för att den anses ha så påtagliga konsekvenser.
Många AGW:are skjuter den vetenskapliga bevisfrågan i bakgrunden med hänvisning till de allvarliga konsekvenserna om de har rätt.
Klart att frågan blir politiserad då.
Den blir inte heller mindre politiserad av atditt ordval du har eftersom du därmed också skjutit bevisfrågan i bakgrunden.
UlfL #52,
Du har rätt i att ett anser kunde ha varit med i meningen. Men jag tänkte inte så mycket på klimatkatastrof nu utan mer på ekonomiska konsekvenser av att drastiskt minska CO2-utsläpp.
Re Björnbom:
”Menar du alltså att månadsmedelvärdena skulle vara felaktigt beräknade?”
SVAR: Jag menar att detta inte går att kontrollera utifrån givna data samt att datadefinitionerna tydligt anger att data är estimat och inte mätningar, dvs. frågan om medelvärdena är ”korrekt” beräknade är irrelevant.
”Filen data.txt är på 590 MB. En fil som skulle innehålla alla dygnsmedelvärden skulle bli 30 ggr större och om man dessutom skulle ta med alla mätningar under dygnet skulle den bli ytterligare ett antal gånger större, omkring 100 GB.”
SVAR: Storleksproblemet är löst sedan 1960-talet. I övrigt så är även timmedelvärden en för hög upplösning utan det är 15, 10, 5, 3, 1 minutersmedelvärden som är intressanta och detta då särskilt vad gäller kvalitén på data.
”Det här är ju än så länge en preliminär redovisning av rådata. Om de skall redovisa varenda avläsning, varenda dag, måste de nog lägga ut data som många olika filer.”
SVAR: Anledningen till att de försöker sig på att kalla det för preliminärt eller ”working papers” är förstås för att de är skit och vet att vad de pysslar med är skit samt att de är myglare alternativt så inkompetenta att de inte ens kan läsa grundkurs böcker i ämnen avseende ingenjörskonst, matematik, statistik, data osv.
”Det är relativt enkelt att studera exempelvis svenska mätstationer i serien …
Hur gör man då?”
SVAR: ”du blir tvungen att gå igenom listan över alla mätstationer och ta fram de svenska mätstationerna. Därefter kan du ta fram datan från de svenska mätstationerna med hjälp av datafilen och mätstationernas identiteter. Tyvärr kan man inte använda sig av nationalitetsvariablerna eftersom de saknas för väldigt många av de svenska mätstationerna samt är missing values i många material och detta beror inte på svensk datahantering kan jag säga direkt. Så för att veta vilka mätstationer som är svenska så måste du veta vilka mätstationer som ligger i Sverige avseende deras ”kanoniska namn” eller veta vilka koordinater som motsvarar Sverige i deras long-lat koordinatsystem, som inte heller direkt motsvarar exempelvis digitala europakartor osv.
Rent skojeri från A till Ö, däremot inte sagt att Muller är skyldig, utan det är de såkallade datatillhandahållarna som har fifflat med data och siffror. Muller kanske inte heller vet något om Sverige liksom en del andra på Berkeley eller med andra ord, det är en amerikansk bluff vi ser, med måltavlan ”USA citizens”.
Re Gunbo:
”Så du menar att Muller och en nobelpristagare skulle sätta sin heder och sitt rykte på spel för att underlätta för IPCC att bluffa?”
SVAR: En Nobelpristagare är inte ärligare eller hederligare än någon annan individ. I övrigt är inte Nobelpriset någon institution för status längre utan just en utdelare av politiska pris med några medicinare, fysiker och kemister som just trovärdighetsskapare. I övrigt så har tidigare pristagare och multipla pristagare medgett att även de hårda priserna till Nobels minne har en social dimension. Ni rekommenderas i övrigt att noggrant studera tidigare Nobelpristagares tal och då förstås helst med hjälp av någon native Englishspeaker med förmåga till att lyssna av budskapen mellan raderna.
”Det här låter som en politisk argumentation mer än en vetenskaplig.”
SVAR: Det producerade preliminära arbetet är en politisk argumentation.
ANNON #54,
Jag erkänner villigt att jag inte begriper så mycket av ditt svar.
Själv skulle jag inte ladda ner en fil på 100 GB till min dator. Jag tvivlar på att det ens är möjligt. Men filen data.txt på 650 MB har jag laddat ner.
Sedan skrev du tidigare att ”Det är relativt enkelt att studera exempelvis svenska mätstationer i serien … men ditt svar nu säger precis tvärtom, att det är nog så svårt …
Tomas #13. Där har du fel
Sovjetunionen var bara ett urval av sovjeter. Sovjetmakt finns överallt där konsensuspiskan viner över s.k. renegater
Så formeln håller. Önskar man minskad elektrifiering önskar man mer kommunism.
ANNON #54,
Först skriver du:
”Anledningen till att de försöker sig på att kalla det för preliminärt eller ”working papers” är förstås för att de är skit och vet att vad de pysslar med är skit samt att de är myglare alternativt så inkompetenta att de inte ens kan läsa grundkurs böcker i ämnen avseende ingenjörskonst, matematik, statistik, data osv.”
Sen skriver du:
”Rent skojeri från A till Ö, däremot inte sagt att Muller är skyldig, utan det är de såkallade datatillhandahållarna som har fifflat med data och siffror.”
Hur ska du ha det?
Hur hade du ragerat om BEST-rapporten visat att uppvärmningen varit betydligt mindre än den som de övriga serierna visar?
Pehr Björnbom # 48 : Jag tror att Richard Muller, Judith Curry och Saul Perlmutter, liksom jag har varit naiva nog att tro att klimatbluffen är en vetenskaplig och inte en politisk fråga.Vi måste se sanningen i vitögat och konstatera att klimatbluffen har ett rent politiskt ursprung och drivs som en rent politisk fråga där man använder vetenskapsmanteln som ett skalkeskjul. Mvh, Håkan.
Gunbo # 53 : Det är ju bara så rejält obegåvat att kasta miljardernas mångfald i sjön eller rättare upp i luften för åtgärder som är totalt meningslösa och skadliga. CO2 är ju mat för de växter som är mat för oss. Vi skall väl inte införa svält för en ogrundad gissning. Mvh, Håkan.
Håkan Sjögren #60,
”Det är ju bara så rejält obegåvat att kasta miljardernas mångfald i sjön eller rättare upp i luften för åtgärder som är totalt meningslösa och skadliga.”
Med all respekt, men ovanstående citat är ju ett politiskt argument – inte ett vetenskapligt. Det må vara din tro men det finns många andra som inte delar den – och vem har rätt?
Gunbo # 61 : Om man skall bemöta politiska galenskaper är det väl inte fel att använda politiska argument. Du frågar ”vem har rätt?” Det anser jag naturligtvis att jag har. Mvh, Håkan.
ANNON. Vilket lagringsmedium fanns på 60-talet för att lagra 100 GB? Möjligtvis en hel drös av magnetband. Några diskar med den lagringskapaciteten fanns ej då.
Re Björnbom #56:
Dagligen hanteras åtskilliga större storheter än säg 10-100Gb i såkallade fildelningsnätverk, filöverföringar mm.
Ett exempel på 154Gb finns på: http://btjunkie.org/torrent/AllData-Repair-v10-10-Complete-Rel-08-09/4196e1ac93fc9eea7298f26afcb2d1c16b85945f03c5
(Det är inte olagligt att följa den länken)
Avseende de svenska mätstationerna så är det faktiskt väldigt lätt att få fram dem, men det är väldigt enkelt för att inte säga nästan upplagt för att den genomsnittsliga användaren av exempelvis Matlab skulle missa dem, särskilt om man inte vet något om Sverige och svenska mätstationer. En person från Asien skulle exempelvis inte kunna placera de mätstationerna i Sverige utan att först konstruera en digital karta och jämföra med koordinaterna som de angivit (och som saknas i några fall).
Ett billigt bedrägeri alltså, no more no less.
Re Gunbo #58:
Det existerar ingen motsats i mina påståenden, ifall det är det nu försöker påskina. I övrigt så ska jag svara så gott jag kan och säga att jag med största sannolikhet inte ens skulle läsa en rapport som hävdade att det blir kallare, det är förövrigt väldigt sannolikt att det blir kallare i det långa loppet rent fysiskt. Möjligtvis skulle jag bli intresserad om någon tillräckligt välskriven och välmeriterad rapport hävdade att det skulle bli en ny istid inom tio år pga a,b,c.
Re Åke N #63:
Lösningen på problemet är inte sextiotalet datalagringsmedium utan datalagringsmetoder.
ANNON #64,
Jag upplever inga som helst problem på det sätt som du tycks göra. Man kan säkert få alla rådata man vill ha från BEST. Annars skulle nog Steve McIntyre ha reagerat men han verkar vara nog så positiv till BEST.
Re Björnbom #67:
Det är verkligen intressant då länkningsfunktionen mellan tabeller i Matlab inte verkar ha alla standardiserade kommandon för att länka ihop tabeller.
I övrigt vill knappt SMHI lämna ut sina data, av vad jag förstått av debatten kring internet företag som vill göra affärer på sådana data genom att presentera dem för allmänheten på ett vettigt eller tilldragande vis.
Eller med andra ord, det är skillnad på ord och handling.
ANNON. Jag reagerade på ditt påstående att problemet att lagra 100 GB redan var löst på 60-talet. Jag var verksam som programmerare redan då, och det fanns ingen möjlighet att ha den datamängden bearbetningsbar, utom en hord av magnetband. Möjligtvis med veckors körningar, eller möjligtvis månaders.
ANNON #66. vad vill du säga? Vadå metoder. Hålkort, böcker eller vadå? Är du inte ute på lite gungfly?
På so-talet fanns det inte några lagringsmedia som kunde lagra Gigabyte. Möjligtvis nåt hundratal taperullar.
Hårddiskar stora som större utedass lagrade megabyte och inte speciellt många av dem. Jag jobbade på IBM från 68 till 82. 68 var det tape och Ramac disk. Stor och luktade olja.
På 60-talet
Ahh – gamla tider. Jag minns när jag på 80-talet som systemtillbehör sålde hårddiskar för 1000 krisch megbyten. En 160 MB hårddisk för 160 KSEK.
Våra första 1 GB hårddiskar för VAX i början av 1990-talet vägde ca 25 kilo och kostade över 100.000 kr
När jag var doktorand i Lund i början av 1970-talet fanns på datacentralen en Univac 1108, med ett lagringsmedium som hette ”FastRand” – jag tror det var tillverkat av Rand Corporation – det var en ca 1 meter lång trumma, med ca 40 cm diameter -belagd med magnetiskt medium av typ magnetband. Ungefär som Edison’s vaxrullar. Jag minns inte vad det var för kapacitet på den.
Där fanns också en färgbläckstråleskrivare, i någon form av prototyp – också en roterande trumma – konstruerad av Professor Hertz.
Vet inte om patentöverlapp och annat för senare decenniers bläckstråleskrivare.
Peter Stilbs #75
Lucky you. Ni hade en egen dator i Lund. På teknis i Lingping hade vi en hålkortsläsare som vi matade vår info. med vilken sedan sändes per telefonlänk till er dator i Lund. En halvtimme senare fick man veta att man skrivit : i stället för ; på diverse ställen.
Svempa – så var det också i Lund innan Univacen – men det sändes till Stockholm. Jag använde dock aldrig denna.
I övrigt så räknade jag i Lund i slutet av 60-talet på SMIL (Sekvensmaskinen i Lund) – en hembyggd radiorörmaskin. Den hade en högtalare, så kan kunde höra programflödet – och om man fastnat i en oändlig loop …
Det gick att köra Algol – jag hade något mystiskt program, som de lånade för att felsöka med – jag vet inte vad som buggade.
Åh, ja – gamla tider.
Days of thunder 🙂
Fläktar, bandstationer, kortläsare kollatorer. Skrivare. Det roligaste jag var med om var ett program man kördei en IBM 1401. digitalpulser kunde uppfattas på en bärbar radio på mellanvåg eller långväg och det blev ett musikstycke. Liksom
Peter S. #74: VAX ja… där fanns en VAX-700 & en VAX-800 såvitt jag erinrar – sålde på den tiden IBM 3x-maskiner m.m. i Tyskland – och skillnaden mellan 700 & 800:an var några få kilobyte (100-500?) RAM. Prisskillnaden var emellertid astronomisk, sisådär 300 tDEM, och för att uppgradera till en 800:a behövde en tekniker klippa två(!) kablar i kabinettet. Bingo!
Ingen, säger ingen, (som betalade) hade ett uns av aning i frågorna och betalade – för att ej måsta skämmas… – gladeligen allt. Dvs. precis samma som hela AGW-köret finansieras/betalas av inkompetenses enMasse…
Kommer ihåg en dialog jag hade med en datachef för ett mkt stort tyskt försäkringsbolag strax efter (dåvarande) ’Hannover-Messe’ (nuvarande CeBit), som sa att … puh, nu har jag ’bara’ ~ 4-6 månaders arbete med att övertyga mina chefer (som var på mässorna) att deras beställningar på intet villkor går att få kompatibla med våra system. BTW: Mr. Nixdorf, himself (som f.ö. dog på dansgolvet i Hannover) var en av de allra värsta/bästa? ’säljarna’ öht… 😉
VAX-800 var f.ö. ytterst eftertraktad från på den tiden ’östländer’…
Mvh/TJ
Re Åke N #70:
Eftersom du uppger att du är programmerare, vilket jag inte tror på… men ändå så borde du definitivt känna till begreppen maskinkod, assembler och datorers förmåga att hantera data på binär form.
En rad i de dokument som lämnades ut är majestätiskt stor i textformat jämfört med binärt format.