Koralldöd på grund av uppvärmning?

Vi har väl alla sett och hört nyheten att Stora Barriärrevet och flera andra korallrev är döende, eller redan har dött, och att det beror på uppvärmning av havsvattnet? En uppvärmning som dessutom mer eller mindre klart antyds bero på mänsklighetens utsläpp av växthusgaser?

Låt oss göra vad ingen svensk journalist skulle komma på tanken att göra när det handlar om ett påstående om vilka onda saker våra utsläpp av växthusgaser leder till: Kolla fakta. Fakta i form av mätdata, framför allt.

Dessutom är dagens inlägg en sorts uppföljning till vad jag skrev om korallrev för ungefär två månaders sedan.

Jag har tidigare nämnt sajten Climate Explorer, där det går att hitta mängder av klimatdata, både från verkligheten och från modellernas fantasivärldar. Samt kombinationer, i form av mätdata som har processats med olika dataprogram.

Stora Barriärrevet ligger i sydvästra Stilla Havet, strax utanför Australiens kust. Om det är höga vattentemperaturer som har dödat korallerna, borde det synas på havsytetemperaturer (SST), till exempel från Reynholds sammanställning:

isstoi_v2_141-174E_-35--12N_n

Vi kan också jämföra med utvecklingen för sydöstra Stilla Havet:

isstoi_v2_-109--79E_-27-0N_n

Eller om man hellre tittar på årsmedelvärden än månadsmedelvärden:

SST_Pacific

Föga förvånande märks El Niño mer i den sistnämnda regionen. Föga förvånande, eftersom El Niño innebär att den normala strömmen av varmt vatten från Sydamerikas västkust, mot Indonesien och Australien, stannar av eller helt upphör. Då blir det varma vattnet kvar i sydöstra Stilla Havet och havstemperaturen stiger. Att den alls märks i sydväst, i alla fall 1997-8, beror på att El Niño påverkar vädret över hela globen, särskilt när den är kraftig.

Stora Barriärrevet påstås ha haft korallblekning 1980, 1982, 1992, 1994, 1998, 2002, 2006 och 2016. Jag har svårt att se att alla dessa år skulle ha haft ovanligt höga ytvattentemperaturer, vare sig för månads- eller årsmedelvärde. 1997-8 påverkades vädret av en kraftig El Niño och det märks. Likaledes kraftiga El Niño 1982-3 och 2015-6 märks inte lika mycket. I sydöstra Stilla Havet märks de, men det är ju inte där som Stora Barriärrevet finns.

Åtminstone en faktor till är mycket viktig för korallernas överlevnad: Havsytans nivå. Om koralldjuren hamnar på för stort djup, dör de. Om de hamnar i luft, dör de. Det gäller att havsytan inte varierar för mycket på kort tid. Är det långsiktiga och långsamma förändringar, klarar koralldjuren av att flytta uppåt eller nedåt tillräckligt snabbt. Sedan senaste istiden började ta slut, har havsnivåerna generellt stigit med 120 meter. Om koralldjuren inte hade kunnat flytta med, hade de dött ut. Större djup än ungefär 45 meter klarar de inte. Likaså måste de ha hängt med i förändringarna när istiden började och havsnivåerna sjönk.

Havsytans nivå har länge mätts med vattenståndsmätare på öar och i kustsamhällen. Data finns tillgängliga via NOAA. Det finns flera stycken vattenståndsmätare i sydvästra Stilla Havet. Jag har valt ut data från sex av dem:

MSL_6_stationer_SV_SH

Och medelvärden för de sex:

MSL_medel_6_stationer_SV_SH

Mitt intryck är att korallblekning i Stora Barriärrevet ofta sammanfaller med sjunkande vattenstånd. Det verkar till och med stämma bättre än vattentemperaturer.

Havsnivåerna i den här delen av världen påverkas mycket av El Niño. När havsströmmarna från öst mot väst saktar ned, kommer mindre mängd vatten till sydöstra Stilla Havet, och havsnivåerna sjunker.

Funafuti är förresten huvudstad och huvudö för Tuvalu, ett litet land som av klimathotstroende påstås vara på väg att slukas av stigande hav. De faktiska mätningarna där tyder inte direkt på att det är någon omedelbar fara.

Det är klart. Börjar man i något av de minima som El Niño har skapat och väljer en kort period, går det att skapa intrycket av en snabbt stigande havsyta vid Funafuti. Det är inte ett dugg hederligt, men också vad vi kan förvänta oss av desperata klimathotstroende som ser allt fler tecken på att deras tro inte stämmer med verkligheten, men vill att den ska vara sann. De vill ju, märkligt nog, att klimatkatastrofen ska stå för dörren och vill inte veta av några fakta som visar på motsatsen.

Korallblekning hävdas ibland vara detsamma som att korallreven dör. Vilket inte stämmer. Snarare är det ett sätt för koralldjuren att försöka överleva förändringar. Det ger intrycket av att vara en överlevnadsstrategi utvecklad under miljontals år. Korallblekning observerades för första gången på 1970-talet, men sannolikt har det förekommit långt tidigare utan att människor har lagt märke till det. Det har också visat sig att om förhållandena stabiliseras vid ett blekt rev så återhämtar det sig.

Förvisso kan ovanligt höga, liksom ovanligt låga, vattentemperaturer vara orsak till korallblekning. Men det verkar inte vara en huvudorsak, åtminstone inte för Stora Barriärrevet. Det är ändå typiskt för dagens värld att många helt enkelt inte kan tänka sig någon annan anledning än höga vattentemperaturer. Andra möjligheter finns faktiskt, som havsnivåer. Det är lika mycket ett faktum att koralldjuren bara kan överleva på vissa djup, som att de bara kan överleva vissa vattentemperaturer.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Lars Cornell

    Tack för mycket värdefull information Lars.
    Hur stämmer det in på vad forskare i Australien anser?
    De larmade ju nyligen (SVT Victoria Dyring) troligen med syfte att få mer pengar.

    ”Ni i Sverige får bara höra den ena sidan”
    https://www.svt.se/nyheter/utrikes/ni-i-sverige-far-bara-hora-den-ena-sidan

  2. Peter Stilbs

    Utmärkt, Lars. Tilläggas kan att ytvattnet inte kan fås att överstiga ca 30C, helt enkelt därför att den då ökade avdunstningen kyler ner detsamma. Det hörde jag faktiskt första gången i ett föredrag på MISU, av Pierrehumbert – en person som annars är mycket etablerad i klimathotarsamfundet.

  3. Johan M

    En faktor i sammanhanget är utfiskning och då framför allt det minskande beståndet av papegojfiskar. Dessa är en viktig faktor i ekosystemet och korallerna då de håller korallerna rena från sjögräs. När korallerna bleknar, dvs stöter bort de alger som de lever i symbios med, så börjar sjögräs att ta över reven. Om det då inte finns tillräckligt med fisk som rensar revet från sjögräs så kommer korallrevet ha det svårt att återgå.

    Om man satsade resurser på att fridlysa rev och hindra utfiskning så skulle man nog ha bra mycket bättre resultat än om man la pengarna på vindkraftverk som kanske kan få vår jord att ha en temperatur som är 0.000001 grad lägre om hundra år. Kruxet är väl att det är bra mycket mer lukrativt att sätta skattepengarna på vindkraftverk än på naturreservat.

    ”In sum, overfishing is what caused Caribbean coral reefs to fall apart, not climate change. So local management of fishing, and protection of parrotfish in particular, matters immensely and can help save reefs.”

    http://voices.nationalgeographic.com/2014/07/02/to-save-coral-reefs-start-with-parrotfish/

    http://www.icriforum.org/sites/default/files/Caribbean%20Coral%20Reefs%20-%20Status%20Report%201970-2012.pdf

  4. pekke

    Sjunkande havsnivå i ett korallrev är dödligt för korallerna.

    https://wattsupwiththat.com/2017/04/05/falling-sea-level-the-critical-factor-in-2016-great-barrier-reef-bleaching/

    2 studier om fenomenet.

    http://link.springer.com/article/10.1007/s00227-006-0573-0
    ” Extreme tidal events are one of the most predictable natural disturbances in marine benthic habitats and are important determinants of zonation patterns in intertidal benthic communities. On coral reefs, spring low tides are recurrent disturbances, but are rarely reported to cause mass mortality. However, in years when extremely low tides coincide with high noon irradiances, they have the potential to cause widespread damage. Here, we report on such an event on a fringing coral reef in the central Great Barrier Reef (Australia) in September 2005. Visual surveys of colony mortality and bleaching status of more than 13,000 corals at 14 reef sites indicated that most coral taxa at wave-protected sites were severely affected by the event. Between 40 and 75% of colonies in the major coral taxa (Acropora, Porites, Faviidae, Mussidae and Pocilloporidae) were either bleached or suffered partial mortality. In contrast, corals at wave-exposed sites were largely unaffected (<1% of the corals were bleached), as periodic washing by waves prevented desiccation. Surveys along a 1–9 m depth gradient indicated that high coral mortality was confined to the tidal zone. "

    http://www.biogeosciences.net/14/817/2017/
    " Abstract. The 2015–2016 El-Niño and related ocean warming has generated significant coral bleaching and mortality worldwide. In Indonesia, the first signs of bleaching were reported in April 2016. However, this El Niño has impacted Indonesian coral reefs since 2015 through a different process than temperature-induced bleaching. In September 2015, altimetry data show that sea level was at its lowest in the past 12 years, affecting corals living in the bathymetric range exposed to unusual emersion. In March 2016, Bunaken Island (North Sulawesi) displayed up to 85 % mortality on reef flats dominated by Porites, Heliopora and Goniastrea corals with differential mortality rates by coral genus. Almost all reef flats showed evidence of mortality, representing 30 % of Bunaken reefs. For reef flat communities which were living at a depth close to the pre-El Niño mean low sea level, the fall induced substantial mortality likely by higher daily aerial exposure, at least during low tide periods. Altimetry data were used to map sea level fall throughout Indonesia, suggesting that similar mortality could be widespread for shallow reef flat communities, which accounts for a vast percent of the total extent of coral reefs in Indonesia. The altimetry historical records also suggest that such an event was not unique in the past two decades, therefore rapid sea level fall could be more important in the dynamics and resilience of Indonesian reef flat communities than previously thought. The clear link between mortality and sea level fall also calls for a refinement of the hierarchy of El Niño impacts and their consequences on coral reefs. "

  5. Olav Gjelten

    Global warming är en religion som tilltalar många därför att den är enkel och har ett omedelbart svar på allt.
    Moderna människor är trötta på invecklade studier och forskning som, förutom att de är jobbiga och tidskrävande, oftast heller inte ger ett entydigt svar.

  6. Lasse

    #2 Här ser man hur vattentemperaturen regleras av naturen:
    https://wattsupwiththat.com/2016/01/08/how-thunderstorms-beat-the-heat/#jp-carousel-138017

    Med avkylningseffekter upp till 300 W/kvm.

  7. Björn

    Lasse [6]; Ja, det handlar om latent värme här. Vid fasövergången mellan H2O i flytande form till gasform, bär varje vattenmolekyl i gasform iväg med just den latenta energin som innebär en ökad vibration hos molekylen. Vid kondensation frigörs denna energi till molnen vilket innebär återigen vattenform och därmed erhåller molekylen en lägre vibration.

  8. Peter Stilbs

    Nu har vi inte bara Rockström som klimatpredikant – det finns även högre makter http://www.independent.co.uk/news/world/americas/us-politics/trump-pope-letter-climate-change-gift-encyclical-vatican-visit-present-a7754496.html

  9. Peter Stilbs

    #7 – nja – den ökade energin i vattenmolekylen i gasfas jämfört med vätska innefattar främst ångbildningsvärmet (växelverkan och attraktion i vätskefas). Förändringen i vibrationsenergi är helt marginell, och matchas även av translationsenergi och rotationsenergi. Se begreppet ekvipartitionspricipen

    Tyvärr är svenska wikipedia kortfattad där. Här är det lite rörigt istället https://en.wikipedia.org/wiki/Degrees_of_freedom_(physics_and_chemistry)

  10. Arne Nilsson

    Forskning och Framsteg hade en stor artikel om korallblekning för några nummer sedan. Jag skrev till dem och påpekade att koraller har funnits på jorden i minst 500 miljoner år och verkar alltså vara livskraftiga arter. Jag undrade över om inte utfiskning, ibland med dynamit, liksom orenat avloppsvatten kunde vara nog så skadligt. Svaret jag fick, som faktiskt kan läsas i det senaste numret var att, utfiskning och dylikt är enkelt att fixa men ökad värme är knepigare. Jag har ju uppfattat tidskriften som seriös men nu fick den mitt omdöme om tidningen en kraftig törn.

  11. Peter Stilbs

    #10 FoF har länge varit patetisk i fler än ett avseende

  12. Benny

    Det kan ju vara alla mikroplaster som förgiftar världshaven som bidrar till problemet. Koralldjur silar ju havsvatten och man kan ju tänka sig att när strömmarna växlar under en El Nino så kommer än mer plastförpestat vatten att beröra korallreven. Helt klart är att plastföroreningar är ett långt större problem än den påhittade klimatfarsen men det finns inga pengar för politiker och ”klimatforskare” att tjäna på att strypa plastanvändningen.

  13. Ingemar Nordin

    Tack Lars!

    Det är underhållande att se hur olika akademiska discipliner slåss om utrymmet inom klimathotets lyskraft.

    Polarforskarna hävdar att Arktis är den globala uppvärmningskatastrofens kanariefågel.

    Isbjörnsforskarna (med WWF i spetsen) uppmanar till stora donationer för att rädda denna djurart.

    Pingvinforskarna sänder ut uppmaningar om att världen måste stoppa en accelererande uppvärmning.

    Korallrevsforskarna är skräckslagna över korallrevens blekning.

    Läkare varnar för att malarian kommer att sprida sig.

    SLU varnar för minskade skördar och insektsangrepp på skogen.

    Konfliktforskare varnar för (ännu) fler konflikter pga av värmen.

    SMHI hävdar att det kommer att bli både blötare och torrare,

    Osv. Osv.

    Det är inte utan att man undrar varför? (Om jag hade sagt att det hänger samman med hur staterna delar ut forskningsanslag så skulle jag bli anklagad för att kalla denna gren av vetenskapen för korrupt)

  14. Sören G

    #13
    Det är klart att klimathotsvetenskapen är korrupt.

  15. Olav Gjelten

    Om lite plastmaterial som kommit på avväga skulle vara problem för Stilla Havet med djup på mer än 10 000 meter på sina ställen, då är förmodligen en spott i Vänern ett än större problem för djurlivet där.
    Vad jag efterlyser är viljan att se proportioner så snart miljö diskuteras.

  16. Roland Salomonsson

    Korallen är cymbiotisk. Jag skrev om detta i samband med ett annat inlägg. När förhållandena ändras, t ex vattnet kallnar, för korallen tål värme relativt bättre än kyla, så kastar korallen ut sin vanliga cymbios och börjar byta till en annan. Då bleknar korallen. I vattnet finns naturligt ett antal lämpliga cymbioter, som dock behöver viss tid att föröka sig i tillräcklig grad för den nya ”efterfrågan”, och korallerna börjar ta emot dessa, varvid blekningen försvinner. Detta är noga undersökt, även med typ labb, av några biologer, tror jag från Australien.

    Runt Galapagos har biologerna också visat att korallerna har tekniker för att klara kyligt vatten, bara de regelbundet även har kontakt med varmt vatten.

    Alltså f n väldigt liten fara för att koraller dör ut eller andra effekter.

  17. sibbe

    Har inte direkt att göra med artikeln: men DN/webb tycker att MP:s ras är hälsosamt -sorry- välgörande…

  18. Göran Andersson

    #12 Benny
    Har du någon undersökning som visar hur mycket mikroplast det finns per liter i olika delar av haven?
    Hur definieras mikroplast?

  19. Lars-Eric Bjerke

    #18, Göran Andersson
    Den vanligaste definitionen på mikroplast är gummi och plastpatiklar som är mindre än 5 mm. Riktig små partiklar i nanoområdet kallas nanoplast. Enligt IVL är den viktigaste källan slitage av bildäck, däreftter kommer i Sverige granulat som man ”gödslar” konstgräsplaner med. Enligt ett examensarbete från KTH 2015 innehåller inkommande vatten till Käppalaverket ca 300 000 mikroplastpartilar/m3.

  20. Lars-Eric Bjerke

    #18 Göran Andersson,
    Enligt Ny Teknik var uppskattade mängden plast i haven till 270 000 ton år 2013 och antalet plastbitar 5 200 miljarder. Havens volym är 1,4* 10E14 m3. Detta innebär en plastbit per 270 m3 och plastinnehållet blir 2 ppb (miljarddels massandel)
    http://www.nyteknik.se/energi/sa-mycket-plast-finns-det-i-varldshaven-6396320

  21. Lars-Eric Bjerke

    #18 Göran Andersson,
    Mycket av plasten finns i stora plastvirvlar- två i Stilla havet, två i Atlanten och en i Indiska oceanen. Det finns också mindre plastvirvlar i Nordsjön, Skagerrak, Medelhavet och Östersjön. Vi har en virvel mellan Skagen och Bohuslän. Det finns en ung schweizare, som de senaste två åren har börjat fånga denna plast med drivande nät. https://www.hbl.fi/artikel/21-aring-ska-tomma-haven-pa-plast/
    http://plasticchange.org/

  22. Lars-Eric Bjerke

    #18 Göran Andersson,

    Boyan Slats stiftelse heter Ocean Cleanup, https://www.theoceancleanup.com/
    Mina beräkningar av medelhalterna av plast i haven är inte riktigt relevanta eftersom den allra mesta plasten finns i de stora virvlarna från ytan till några meters djup.

  23. Olav Gjelten

    Plast är en oljeprodukt.
    Hur stor del av världens samlade oljeproduktion har gått åt till att producera plast?
    Vidare – hur stor del av denna plast har slängts i Stilla Havet??
    Hur många kvadriljondelar är det så rimligt att tro att plastskräpet utgör av Stilla Havet???
    Här har vi ännu ett problem som bara finns på det psykologiska planet på samma sätt som klimatångesten är för hjärntvättade människor.

  24. Olav Gjelten

    # 23 Utan denna miljöextremism, som inte klarar av den enklaste matematik om proportioner, hade vi inte haft någon klimatalarmism.

  25. Guy

    Olav G, å andra sidan kunde man kanske göra något bättre av plasten än att slänga den i havet, eller?

  26. Olav Gjelten

    # 25 Guy
    ”Å andra sidan kunde man kanske göra något bättre med plasten än att slänga den i havet”.
    Det var inte det som diskuterades här.

  27. Guy

    # 26 Jassåå, förlåt då.

  28. Sören G

    OT
    Ingen ny elkabel till Gotland.. ” Det blir definitivt konsekvenser för vindkraftsproducenterna. Det blir som jag ser det jättesvårt att få till en utbyggnad.” Lyder en kommentar.

  29. Lasse

    #28 Inte helt OT
    -Gotland är väl en rest av korallerna?
    Döda koraller har alltid fallit ner och bildat kalkstensavlagringar!
    Därtill har plasten vid Slite givit rök som påverkat omgivningen. Eldar cementfabriken med plasten?
    Ett klokt alternativ till att slänga den i sjön.
    Röken från kolkraftverk är annorlunda än röken från bränder i naturen. Vilket tycks vara en nyhet för dem som trodde sig veta: https://www.sciencedaily.com/releases/2017/05/170523083354.htm

  30. Hösa

    Får man använda era inlägg på min fb. sida?
    Vilka regler har ni?
    tacksam för svar.

  31. Guy

    Lasse # 29

    ”Ett klokt alternativ till att slänga den i sjön.”

    Det var vad jag försökte få fram i # 25, men det var visst sådant som som inte diskuterades här 🙂

  32. Peter Stilbs

    #30 – dela så gärna. Klimatupplysningen har också en fb-sida – kanske enklast att dela via den

    https://www.facebook.com/klimatupplysningen/

  33. Peter Stilbs

    Lite OT: Denna skumraskorganisation Oxfam fikar efter mer pengar igen http://www.aftonbladet.se/debatt/a/78J9o/svalten–katastrofal-varning-om-framtiden

  34. Olav Gjelten

    Alltid vad gäller naturen och havet heter det att allting är så extremt hyperkänsligt. Aldrig ser jag någon som ifrågasätter detta påståendet. Vi människor och tamdjur får däremot finna oss i situationen såsom den är. Det brukar gå bra det också.

  35. Ingemar Lindberg

    MP skall nu helhjärtat satsa på klimat! Rädda vår planet! Alla andra frågor kommer i andra hand! Ha ha ha ha ha!

  36. Lasse

    #35 Gissar att media inte är speciellt intresserade av att ifrågasätta röken från Slite.
    Men den är ett resultat av miljöpolitiken: http://www.cementa.se/sv/slite-pris
    Det kostar på att ligga i topp.

  37. Håkan Bergman

    Lasse #36
    Det där uppe i vintras, verkligheten vill liksom inte följa alla vackra slagord.
    http://www.expressen.se/nyheter/plast-som-kallsorteras-branns-i-cementfabrik/

  38. Christer Löfström

    # 36
    För din, och andras, bildning: Ingenjörskonst när den är som bäst. Det finns en BAT för varje industri!
    Vet inte vad de har för utrusting i slite. Kanske en HOTDISC.

    http://www.flsmidth.com/en-US/Industries/Cement/Products/Air+Pollution+Control

    http://www.flsmidth.com/en-US/Industries/Cement/Products/Pyroprocessing

    Kommentaren skriven i Kävlinge, Skåneland av pensionerad civing tefy som bl.a. fått till bröd o mjölk med r&d inom APC inom cement/minerals.

  39. Peter Stilbs

    Senaste nytt från den akademiska världen http://www.aktuellhallbarhet.se/avhandling-klimatforandringar-kan-forsamra-elevers-skolresultat/

  40. Lasse

    #38 Christer L
    Utmärkt när rökgasrening funkar.
    Kan du förutse när plasten i världshaven kan skördas med lönsamhet för elproduktion i miljöriktiga anläggningar i stället för olja.?
    Men när det inte funkar ser det ut såhär: http://www.helagotland.se/samhalle/sa-gar-cementa-vidare-efter-branden-14062954.aspx

  41. Håkan Bergman

    Peter S. #39
    Se där, Riksbanken får väl sätta upp damen på listan över möjliga ”nobelpristagare”.

  42. Ingemar Nordin

    #38, #40

    Plast är mycket energirikt och bör blandas med fuktigt matavfall och annat som inte brinner så bra i brännugnarna. Vid 800 grader så får man både el och fjärrvärme. Med moderna filter på skorstenarna så får du bort 99,98% av alla skadliga ämnen. Resten är vattenånga.

    https://www.tekniskaverken.se/miljo/energiatervinning-och-avfallsimport/energiatervinning—sa-funkar-det/

    Bortse från klimattjafset. Sopor är bra!

  43. Greger

    #16
    Symbiotisk heter det väl, vet inte var du fått c-et i cymbiotisk ifrån.

  44. Olav Gjelten

    Förlåt, jag har läst om denna extrema hyperkänslighet alltför många gånger vad gäller det så kallade ekosystemet för att svälja påståendet Det är absolut heller inte meningen vi skall förstå för det hela handlar om är politik och inte om fakta.

  45. Olav Gjelten

    Riktiga motståndare till den politiskt styrda armismen sväljer inte fundamentalismen till miljön i stort och sedan bara tar avstånd från den lilla delen, den som handlar om klimatet.
    På vilken sida står man då???

  46. #45
    @Olav Gjelten
    Då står du förmodligen på vetenskapens sida och kan lämna de jollrande sekterna.

    (Länkar förresten hit även om klimatupplysningen inte verkar vara kapabelt att publicera pingningar år 2017.
    https://vetenskapligapartiet.wordpress.com/2017/05/26/vetenskap-koralldod-beror-sannolikt-pa-extrem-ebb-i-kombination-med-starkt-solsken-samt-overfiskning-av-papegojfisk/ )

  47. Jag tror du skulle inspireras av att titta på följande ”North-Korean Documentary – Western Propaganda – american propaganda documentary”
    https://www.youtube.com/watch?v=WEGMJE6I_Q4
    Det är en nordkoreansk psykolog som berättar om hur han själv ser på västs propaganda. Den verkar raderas ibland men poppa upp igen under nytt namn.

  48. Japp. Riktigt. Numera här:
    https://www.youtube.com/watch?v=axgaMSs2q6U