Det har varit lite mycket på sistone så idag blir det bara en kort fundering.
Som många av er vet följer jag med stort intresse diverse mätningar som havsisens utveckling, landisen på Grönland, den globala temperaturen och också havsnivåhöjningen. Av någon anledning har Sea Level Research Group på University of Colorado inte uppdaterat sin uppskattning av havsnivåhöjningen sedan 2016-12-11 fast de anger att de brukar göra det ungefär varannan månad. Nu är det alltså över fem månader sedan de uppdaterade grafen.
Jag har mailat till dem två gånger nu men inte fått något svar. De kan ju ha personalbrist eller tekniska problem givetvis men det är trist när de inte ger något svar.
Är det någon bland kommentatorerna som vet något som jag inte vet eller om det finns någon annan mer uppdaterad version av satellitmätningarna?
Bra Lena
En öppen fråga att jobba med under dagen-tack.
Kan börja här kanske.
Sidan som du visade har en fortsättning där ENSO index visas som förklaring på variationer i takten.
Temperaturen varierar oxå med ENSOindex
Det finns uppdateringar av temperaturer:
http://www.drroyspencer.com/wp-content/uploads/UAH_LT_1979_thru_April_2017_v6.jpg
Annars kan man alltid ta fram snön på Grönland!
http://www.dmi.dk/groenland/maalinger/indlandsisens-massebalance/
Så den globala vatten höjningen de senaste 30 Åre skulle vara en decimeter…. Hur stor del betor på att det blivit varmare, hur stor del av värmen beror på ökad koldioxid och hur stor del av ökningen av koldioxid beror på fossil förbränning?
Hur jämför sig den globala höjningen mot apparant höjning de senaste hundra åren?
Sätt saker i perspektiv.
Man växlade över till en ny satellit ifjol höst, Jason-3. Det är troligen ingen djärv gissning att man har problem med bytet. Den mycket omtalade ”accelerationen” av havsnivåhöjningen skedde vid bytet från Jason-1 till Jason-2. Kanske detta byte gett motsatt effekt?
#3
Man bytte även president i höstas-kan inte det påverka?
Han tillträdde i jan och senaste data är från 13 feb:
https://climate.nasa.gov/
Fast kanske har NASA fått kalla fötter så de glömmer sin alarmism.
De redovisar sealevel change med två olika måttstockar-varför?
Sen 1870 till 2000 gav 190 mm (1,46 mm/år) Pegel
Sen 1993 till 2017-02-13 gav 85,5 mm (3,5 mm/år) Satellit
Det krävs en nyfiken 8 klassare för att genomskåda det tricket!
När man bilar genom Sverige just nu får man intryck av att många åkrar och ängar är översvämmade och många sjöar har mycket högt vattenstånd, samtidigt som grundvattnet minskar. Hur kommer det sig? Högt ytvatten men lågt grundvatten??
”Hur stor del betor på att det blivit varmare, hur stor del av värmen beror på ökad koldioxid och hur stor del av ökningen av koldioxid beror på fossil förbränning?”
I vid mening beror större delen av höjningen på uppvärmning, antingen av havsvattnet eller på smältande is, även om en mindre del kan tillskrivas sänkt grundvatten och utdikade våtmarker. Fördelningen är extremt osäker, framförallt p g a att ingen egentligen vet om antarktisisen ökar eller minskar.
”Hur jämför sig den globala höjningen mot apparant höjning de senaste hundra åren?”
Går inte att besvara generellt, det beror helt på lokala förhållanden. Det går bara att separera säkert när man har en någorlunda lång GPS-serie att jämföra med. Rent generellt så höjer eller sänker sig jordskorpan nästan överallt, men vissa områden, framför allt gamla urbergssköldar långt från närmaste inlandsis, som t ex större delen av Australien är tämligen stabila.
Titta runt litet här så ser du hur mycket det varierar:
http://www.psmsl.org/data/obtaining/map.html
#5
Sydöstra Sverige har mycket torrt och exceptionellt lågt vattenstånd och grundvatten. I stora delar av Norrland är det tvärtom. Journalister, meteorologer och politiker är starkt koncentrerade i sydost.
Det är så många ”*Gates” (bedrägerier) numera, så de kanske håller på att förfalska mätdata för att inte behöva redovisa t ex att haven börjar sjunka igen??
Jag har en fråga .ang vattenbristen i Sverige.Jag lyssnade i dag på radio Östergötland,där man f.ö har en alarmist i studion tre-fyra gånger i veckan, han sa att vi svenskar förbrukar 120 liter per person och dag.Det stämmer säkert. Tankarna gick då till Tännforsen i Jämtland ,Sveriges största, som jag besökt ett flertal gånger..
Det forsar i genomsnitt 400 kubik i sekunden.Vintertid dec-feb är den klädd i vinterskrud. Rekordet är 800 kubik,vid islossningen 1995,enligt Wikipedia.
Och nu till frågan: Hur många personer,per dag, kan forsen tillgodose på en timme?
Hoppas på svar då bloggen har många matematik experter.
#9 Vatten har vi väldigt gott om.
Det som rapporteras är när brunnar i grundvattenmagasin sinar. Kanske pga låga nivåer i magasinen, kanske pga höga uttag. Befolkningen på landet växer ju!
120 l/p och dag ger 5 l/h-så 400 m3/s räcker till 2,9 miljoner pers. Men det är det här med logistiken!
Det krävs kanske bättre planering för framtiden. Myndigheten som kan hjälpa till(SMHI) har dock snöat in på nederbördsökningen och översvämningsrisk-som en konsekvens av klimatförändringarna.
(Den enda förändring som de kunnat uppvisa döljer de! -Antal soltimmar)
På 70 talet så diskuterades överföring av vatten från Småland till Södra Skåne. Framsynt som nu förser hela västra Skåne med sjövatten från Bolmen.
#9 Hösa
Att ”förbruka vatten” är lite konstigt. Om vi ser till Stockholm så renar Stockholms vatten ca 370.000 m³ varje dag men de renar å andra sidan 355.000 m³ varje dag. Då blir det en ”förbrukning” på 20 l per dag (som dunstar bort så inte heller den är ”förbrukad” 🙂
https://liteperspektiv.blogspot.se/2015/08/vatten.html
re #9 Hösa
Det torde bli 12 miljoner om man räknar på 400 m3 / s.
tty
Ja något slags problem har de ju uppenbarligen men jag tycker att det är dåligt att inte ens svara på mail.
#13 SMHI är bättre-frågade nyss om när/om de kommer att redovisa solens ökande strålning-det enda jag kan se ändrats av betydelse.
Fick svar direkt-det är svårt att mäta.
”En kommentar: Det svåra med solstrålningsmätningar är att kvaliteten kan variera. Det är nämligen svårt (och kostsamt) att mäta solstrålning noggrant i jämförelse med många andra typer av meteorologiska mätningar. Därför är stationerna ganska få och ju äldre globalstrålningsdata är desto större är ofta osäkerheten i data.”
Vänligt bemötande -men helt utan riktig relevans.
Men jag tipsade om en annan variabel som kan mätas-antalet soltimmar-återkommer!
Det här har jag i huvet från hydrologitenta på 80-talet
450 miljarder m3 vatten kommer in som nederbörd varav 2,7 miljarder används. Därav industrin 70 % jordbruket 25 % och privatpersoner 5 %
En annan siffra ur minnet är IPCC i femte rapportem 2013, ” mean sea levelrise during 20th century is total 14-21 cm”
Dvs 1,7 mm per år ca
Nu är den alltså 3,4 mm enligt Sea Level Research Group.
Även om fotosyntesen inte heller, på lång sikt, förbrukar vattnet så blir det en hel del som ”försvinner” ut i ett längre kretslopp. Så om fotsyntesen ökar och biomassan med den ”försvinner” mera vatten. 108 g vatten för 180 g biomassa.
6 H2O + 6 CO2 + ljusenergi → C6H12O6 (druvsocker) + 6 O2
Ett par kommentarer till Hösa och Jan-Åke
400 kbm/sek innebär att på tre sekunder får vi 1200 kbm vilket ger vatten för en dag åt 10 000 personer så att på en halv minut kommer det e dagsförbrukning för 100 000, på 5 minuter för 1 miljon och på 50 minuter för 10 miljoner. Tännforsen räcker 30 gånger om för alla svenskar.
Jan-Åke: 450 miljarder kbm innebär väl helt enkelt 1 meter regn om året ”jämnt fördelat över landet”.
Eftersom jordbruket inte använder så mycket så räcker väl regnet för det mesta för våra åkrar.
5% är 1/20 av 2700 miljoner kbm ger 135 miljoner kbm för människor (på 80-talet). Det är knappt 20 kbm per person och år, vilket låter lite. Det stämmer åtminstone inte med 120 liter per person. Men en förklaring kan väl vara att de 120 literna räknar in exempelvis läsk som använts av industrin.
20 kbm per år skulle betyda 1 kbm på lite mer än 18 dagar och därmed ungefär 55 liter per dygn.
Det kan stämma.
Javisst # 18 Sten , övergripande ”förbrukas” runt 0,6-0,7 % av vattnet som faller över Sverige , vi har ett mycket stort överskott.
OT
Orkar ni med den figuren ett varv till ?. Jag gör det inte.
http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1091928&dswid=-1239
Havsnivåhöjningen är den enda problemformuleringen hos alarmisterna där jag i någon mening kan förstå dem. Tänk om en ny istid inte vill inträffa och om den lilla temperaturförbättring vi har sett sedan lilla istiden bara fortsätter och fortsätter millenium efter millenium….Ja, i så fall kan det väl ligga en smula i deras farhågor?
#21 Olav
Tidvattenförändring längs kusten är som mest ca 12 m-dagligen!
Vi talar om 1,2 mm på ett år-12 m på 10 000 år.
I Skåne ligger Littorinavallen på ca 4 m höjd över nuvarande havsnivå. Den bildades för 7000 år sen.
#16 Jan -Åke du är här utan att förstå att de 3,4 mm/år är hittepåsiffror som inte gäller de pegelmätningar som fortfarande ger samma takt som förr!
SR kör nu med grundvatten och nederbördsunderskott och vill gärna koppla det till människans utsläpp. Vi får se hur de lyckas. Men det är fler timmar sol och färre timmar moln som drabbar oss detta pga mindre utsläpp. Solar brightening! Nu även visat i USA:
https://www.sciencedaily.com/releases/2017/05/170523083354.htm
Utsläpp från skogsbränder, inte kolkraft, gav partiklar! Naturen är skyldig!
Som tty påpekat i #3 så finns det säkert diverse problem med nuvarande satellitmätningar, vilket det även har visat sig tidigare samt att noggrannheten inte varit den bästa genom satelliternas historia och de har aldrig stämt med de äldre mätstationer/peglarna som visat mycket lägre havsnivåer/trender vid kusterna.
Angående ” vattenförbrukning ” i Sverige, det mesta vattnet går bara runt i den svenska vattenhanteringen, det är nog mera ” cirkulärt ” och ” hållbart ” än på de flesta platser på Jorden !
Tack Sten,Lasse och PJ för era svar. Och ändå är vattendraget som ”gör” fallet inte speciellt stort. Om man räknar med Indalsälven ,42 mil,då räcker det gissningsvis till hela Europa?Dricksvatten alltså 4-6 liter per näsa.Vattenbrist,jo tjena!
Hösa #24
Tack för att du ställer verkligheten i kontrast till de nyheter vi får höra. Det påminner mig om sommaren 1996 då det också larmades om vattenbrist i Sverige. Vi kappseglade på Vänern och banan låg så långt ut att vi inte såg land åt något håll. Bara vatten och drickbart direkt. Vattenbrist, jo tjena! 😀
Jag har läst någon gång att vid vädersituationer där mycket vatten pressas in i Östersjön (nordvästliga vindar) händer det att Mälaren ligger lägre än havet utanför. Är det sant att luckor finns för att förhindra att Östersjöns vatten vid sådana situationer tränger in i Mälaren?
Vad skulle hända om trakten kring Mälaren samtidigt skulle drabbas av kraftiga och ihållande regn? Stockholm och Södertälje har väl inga kvarnar som reglerar vattenståndet i Mälaren såsom Holland har vad gäller Ijsselmeer, som också ligger lägre än havet?
I Norrköping ,där jag lever o bor är det inga problem,vi har Glan som resurs.Men likt förbannat kör Radio Östergötland med alarmisttjattret.I dag med en vattentjusare från ja vem vet och fick till det på slutet av sändningen att :Lågt vatten,klimathot,högt vatten klimathot.
Och slutklämmen ”Vi måste leva hållbart”Och tanten i studion,journalist hoppas jag,höll med till 100%.
Arma land ,som en kollega här brukar avsluta sina inlägg.
Finns det ingen med presskort på Radio Östergötland?
#21 Olav Gjelten
Jag skulle säga att även där finns inget i deras farhågor.
Havsyteökningen är långsam och inga problem att anpassa sig till. Även om vi alarmistiskt låtsas att den kommer stiga flera meter (mer realistiskt är dock decimeter inom relevant tid) är det fortfarande inget problem. Endast 1 procent av jordens landyta ligger under 5 meters höjd, och av den är endast en liten bråkdel jordbruksmark, mycket är obebott. Om havsytehöjningen beror på global uppvärmning kommer oerhört större ytor jordbruksmark att bli tillgänglig i nu för kalla områden.
Visst kommer några människor att behöva flytta på sig, men alltså en mycket liten andel. När alarmisterna skräms med att stor andel sv mänskligheten bor vid kusterna, undanhåller de att det gäller höjder upp till 100 meter, helt irrelevant för havsnivådiskusdionen.
Nästan inget vi bygger idag är konstruerat för att hålla ens 100 år, och måste ändå förnyas. Då kan man göra det någon meter högre.
Det finns några notabla större områden som ligger lågt, som Florida. Men det rör sig ofta om områden som även under helt naturliga förhållanden är ”dömda” att översvämmas. AGW skulle bara marginellt tidigarelägga detta. Besvärande, men inget hot.
Jag bor förresten själv på 3 meter över havet, så anklaga inte mig för strunta i andra.
#28 ChE.
”Endast 1 procent av jordens landyta ligger under 5 meters höjd, och av den är endast en liten bråkdel jordbruksmark, mycket är obebott.”
Det är intressant. Går det att bekräfta riktigheten i påståendet och kvantifiera?
Jag bor ungefär 2 meter över havet – men jag oroar mig inte.
#29 Lars Cornell
Det finns statistik över arealen:
http://data.worldbank.org/indicator/AG.LND.EL5M.ZS
Andelen jordbruksmark av detta är en skattning, men så lågt går mycket bort som för salt eller bebyggt. Världens stora jordbruksarealer ligger högre i bättre jordar. Men räkna högt och säg runt hälften jordbruksmark inklusive betesmark, så talar vi om en halv procent av landytan. Detta vid under 5 meter, vid havsyteökningar på tex 2 meter är det förstås betydligt mindre. Jämför det med potentiell jordbruksmark i tex Sibirien och Nordamerika vid uppvärmning.
Eventuell effekt av havsytehöjning på mänskligheten är alltså minimal och larmandet kan avfärdas.
Just nu i Tankat för dagen med Ulf Danielson professor i teoretisk fysik. Han påstår att jorden nu är så varm som den inte varit på miljoner år. Ämnet är försakelse. Vi ska avstå från en massa eftersom det är våra utsläpp som är problemet. Det värsta klimathotspropaganda alltså.
#31
Ogillar de lärda som lånar ut sin titel till dessa domedagspredikningar.
#26 Olav
Det pågår en ombyggnad av Slussen där dessa problem varit en del av planeringen.
Mälaren är reglerad med slussar och ligger normalt en halv meter över Saltsjön.
Vid hög avrinning så är det öppna luckor som gäller.
Men det pågår även en landhöjning(0,4 m på 100 år) så situationen är på väg mot större skillnad och bättre avrinning.
Men..
SMHIs experter svalde IPCCs 1 m om 100 år och därför tvingades man planera för en höjd Saltsjönivå!
#31 Sören G
”Just nu i Tankat för dagen med Ulf Danielson professor i teoretisk fysik. Han påstår att jorden nu är så varm som den inte varit på miljoner år.”
Om han verkligen sade det är det en okunnig professor som sprider felaktigheter. Teoretisk klimathistoria?
Vad har han ”tankat” med för dagen tro…? 😉
Vi har väl passerat det stadium där vi tar en person med fin titel för ett orakel?
Denne Ulf med så fin titel är mao ovetandes om tex den förra interglacialen Eemian och Holocenes klimatoptimum.
#26 Olav Gjelten
Numera är det ovanligt att havsnivån i Östersjön är högre än Mälaren. På 50 år har det varit en landhöjning på ungefär 25 cm. På 40- eller 50-talet byggdes en damm i Stockholms Ström och ett utskov med utskovslucka i Stallkanalen för att bättre kunna reglera vattnet i Mälaren. Framför allt att hålla kvar vatten Mälaren så vattenståndet inte blir för lågt.
Det är främst i Stockholm som man reglerar vattnet i Mälaren. Dels genom utskovet i Stallkanalen men också genom att öppna båda slussportarna i Karl-Johan-slussen. Det finns också dammluckor i Södertälje som är reglerbara. Vid vissa extrema väderlägen då det regnar mycket eller vårflod så öppnar man slussportarna i Hammarby och Södertälje.
För ungefär 15 år sedan så var vattenståndet i Östersjön väldigt högt och det hade varit en längre period med mycket regn. Då var det ett väldigt högt vattenstånd i Mälaren. Då rann det in vatten i gångtunneln under Gamla Stan tunnelbanestation trots att alla slussportar var öppna. Flödet blev dåligt för att havsnivån i Östersjön då var hög. Det är tydligen enda gången det hänt sedan tunnelbanan genom Gamla Stan blev klar 1957.
Senaste gången som jag minns att det rann in vatten i Mälaren från Östersjön var på 80-talet. Skälet att skydda Mälaren från havsvattnet är att Mälaren är en dricksvattentäkt. Då håller man alla portar stängda så gott det går. De är ju dimensionerade får att att vattnet skall vara högre i Mälaren än i Östersjön.
#31 – #35 Eller har han sålt sin själ till djävulen.
Lögnen kan rättfärdigas för den goda sakens skull, ungefär.
#36 Sigge
Det var ett intressant och bra svar.
Vill bara lägga till ett par siffror. Du har rätt siffra på landhöjningen i Stockholm. 5,2 mm/år i 50 år blir ju 26 cm. Men sedan stiger ju Östersjön där med i genomsnitt ca 1,5 mm/år, så Mälarens höjning mot havet blir en bit under 4 mm/år, eller 19 cm över 50 år.
https://tidesandcurrents.noaa.gov/sltrends/sltrends_global_station.htm?stnid=050-14
#38 Cristopher E
Jag blandar ihop siffror ibland. Jag trodde det var den relativa landhöjningen som varit ungefär 5 mm/år under 1900-talet och inte den absoluta. I mitt inlägg #36 har jag skrivit nästan allt ur minnet. Det enda jag kollade upp var när tunnelbanan invigdes genom Gamla Stan.
Lite mer om vattenståndet:
http://notrickszone.com/2017/05/25/robust-natural-variability-affirmed-in-global-sea-level-rise-rates-no-correlation-with-co2-forcing/#sthash.egGrWM5N.dpbs
Intressant om Slussen och Mälaren. Har för mig att det finns bilder från 1800 talet då Mälarens svämmade över Gamla stans torg.
#40 Lasse
Om den länk som Cristopher E hänvisade till stämmer så var havsnivån i Stockholm 60 cm högre år 1870 än vad den är idag. D v s ungefär som Mälarens medelvattenstånd idag. Det är klart att det var större risk för översvämning i Gamla Stan på den tiden. Under många år har det sagts att Mälarens medelvattenstånd är 0,6 m ö h. På senare tid har jag sett uppgifter om 0,7 m ö h. På 70-talet var det 0,5 m ö h.
Tillägg till #36. Det var inte så att Mälarens vattennivå var högre än kajen vid Gamla Stan för 15 år sedan utan det var ett par decimeters marginal, men det blåste kraftigt från väster så vågorna slog in över kajen och det rann ner för trappan till tunnelbaneingången.
Det som kommer att hända förr eller senare är att Stockholm kommer besluta om att det byggs slussar vid Vaxholm. Oxdjupet kommer att vara en sluss och frågan är då om inte Stockholms hamn kommer att flyttas ut till Rindö. Stockholm blir det nya Sigtuna och regeringen flyttar till Vaxholm. Det blir den nya huvudstaden i tusen år tills det är dags att flytta till Sollenkroka som blir den nya hamnen 😉
https://liteperspektiv.blogspot.se/2015/07/slussar-vid-vaxholm.html
NASA uppdaterade 13. februari 2017 här: https://climate.nasa.gov/vital-signs/sea-level/.
Lena, NASAs nya havsnivå-portal är här https://sealevel.nasa.gov/ (men den ger ännu bara data fram till och med 13.02 2017).
Havsnivåerna mår skitbra! 🙂
Hokus pokus sim salabim …. blanda två helt olika mätserier med helt olika metoder båda utan accelerationer var för sig. För sedan handen med cirkelrörelser över trollkarlshatten med den mystiska mixturen och ta ….daaaaaa! Så har du skapat en illusion av accelererande havsnivåer. IPCCs Church et al är bästa illusionisterna inom fältet.
Det här med satellitmätningarnas noggrannhet är ett mycket komplicerat kapitel. Tittar ni på denna lilla video där Willi Soon förklarar problematiken med de byten av satelliter som skett, så är risken stor att ni inser vilken pseudovetenskap som upphöjts till vetenskap och ”data”. En mycket bra grundkurs varför ni ska vi er dubbla av skratt när Rockström står och rappar och babblar om havsnivåerna.
https://youtu.be/1gmW9GEUYvA?t=233
#44 Sluta lita på NASA eller NOAA-de har en mission!
Se denna om havsisen: https://realclimatescience.com/2017/05/new-video-noaa-hiding-critical-arctic-sea-ice-data/#comments
Varför börjar man en mätserie i en extrem punkt?
#46 Lasse
Satellitmätningarna började 1979. Före det är det mest spekulationer om isutbredningen i Arktis. Flygmätningarna var inte heltackande. Det är väl rimligt att man redovisar mätningarna från den dag man har tillgång till pålitliga grunddata.
#47 Sigge
Den förklaringen trodde jag oxå på-innan jag klickade på den länken jag visade!
Helt orimligt att inte visa på osäkerheten i siffrorna. Det kan ju finnas fler godtrogna som känner sig lurade!
#48 Lasse
Den där länken måste ifrågasättas. Man kan inte svälja allt bloggare skriver på nätet. I synnerhet inte när satellitdata inte stämmer med det som de påstår. 1980, 1981, 1982, 1983, 1986, 1987, 1988, 1992 och 1996 var isutbredningen sommartid större än vad den var 1979.
Det är andra påståenden som att det var segelbart ända till Nordpolen 1944 som också verkar vara helt hämtat ur fantasin.
Jag kan heller inte hitta i IPCC rapport från 1990 att det skulle finnas uppgifter om satellitmätningar före 1979.
http://www.ipcc.ch/ipccreports/far/wg_I/ipcc_far_wg_I_full_report.pdf
Om det var redovisat så borde det ha varit under kapitel 8
#49
Sigge-bra att du är skeptisk-så utvecklas kunskap!
Sid 224 här: https://www.ipcc.ch/ipccreports/far/wg_I/ipcc_far_wg_I_chapter_07.pdf
Sid 152 här:https://www.osti.gov/scitech/servlets/purl/5885458
Bonusmaterial: http://www.woodfortrees.org/plot/esrl-amo/from:1900
Men hur skall skeppsrutten visas?
#50 Lasse
Bra gjort Lasse. Det tar tid att leta.
På realclimatesince så har man satt ihop två kurvor som visar olika saker. Det blir fel att göra så.
Isminimum som är redovisad på den DOE-diagramet visar som lägst 5,8 milj km2 år 1960. Enligt satellitmätningarna från NOAA m fl så har isminimum alltid varit lägre än det från år 2007 och framåt. Senast det var över 6 milj km2 vid isminimum var 2004.
#51 Sigge
Ja det är fult av en klimatskeptisk bloggare att koppla ihop kurvor på detta viset-så skulle ingen forskare göra-det är Mann för hederlig för!
”t must be recognized, though, that
sea-ice is strongly intluenced by surface winds and ocean
currents so that the consequences of global warming for
changes in sea-ice extent and thickness are unlikely to be
straightforward” IPCC (sid 224 innan den blev renlärig!
Noterar att DMI byter måttband genom att sluta flyga och bara använde satelliter-som startade mäta 1979-eller var det ” Especially importantly, satellite observations have been used to map sea-ice extent routinely since the early 1970s
” but in 1972-1975 sea-ice extent was significantly less.”
NASA är lika seriösa som en skeptisk bloggare-Say no more!
Det fanns satelliter före 1979. En del av dem tog bilder av polarområdena. Det skedde kanske inte regelbundet, men det borde finnas tillräckligt för att få en bild av maximalt och minimalt istäcke olika år.
1940 passerade den tyska hjälpkryssaren (handelsfartyg försett med kanoner och maskeringsutrustning) genom Nordostpassagen. Med viss hjälp av sovjetiska isbrytare. Det var heller ingenting nytt att fartyg passerade där. Sovjetunionen började regelbundet använda rutten på 30-talet. Ryssland har sedan fortsatt. Ändå presenteras det som en nyhet, och som ett bevis på minskande istäcke, när västerländska fartyg åker genom Nordostpassagen idag.
Lars Kamél #53
Och idag assisteras man av atomisbrytare. Tror nog att Joseph Stalin och Lenin som assisterade Komet 1940 var lite klenare än dagens ryska atomisbrytare.
https://en.wikipedia.org/wiki/German_auxiliary_cruiser_Komet
#52 Lasse
”Ja det är fult av en klimatskeptisk bloggare att koppla ihop kurvor på detta viset-så skulle ingen forskare göra-det är Mann för hederlig för”
Det stämmer. Ingen seriös forskare skulle koppla ihop kurvor som visar olika saker. Att göra den kopplingen som var gjort på bloggen är ohederligt. Det hade däremot varit OK att koppla ihop DOE-diagramet med detta diagram:
https://climate.nasa.gov/vital-signs/arctic-sea-ice/
De diagrammen visar samma sak, isutbredningen vid isminimum varje år. Det hade ändå varit viktigt att förklara skillnaderna i mätmetoder.
Sigge och Lasse
”Ingen seriös forskare skulle koppla ihop kurvor som visar olika saker.”
Kanhända ordet ’seriös’ behöver omdefinieras på liknande sätt som ’alternativa nyheter’.
Om jag inte missminner mej så kopplades termometerkurva som fortsättning på hockey-kurvans proxy-kurva. Så gick pratet för några år sedan. Tyvärr är jag ingen expert på ”way back machine” eller sökande på TCS, så jag kan inte svära i sten på hur det var. Jag tror andra här kan.
#55 Sigge-du är offer och bör betraktas som sådan!
Offer för en effektiv propaganda.
Kunskap hjälper dig inte utan du återkommer till propagandan utan att inse att du talar mot bättre vetande.
NASA -mission completed!
#56 Guy
I den s k ”hokeyklubban” så satte man ihop uppmätta värden med proxyberäkningar. Det var global medeltemperatur i båda fallen. Det är bara det att proxyberäkningarna är väldigt osäkra.
Det som gjordes på bloggen var att de satte ihop en kurva med årligt isminimum och medelavvikelse för hela året. Hade inte Lasse tagit sig tid och leta fram källorna så hade det varit svårt att konstatera att de fuskade.
#58 Sigge
Fusk kräver en medveten handling. Du kan inte utesluta att en bloggare helt enkelt missförstått ett diagram.
Man får vänta sig lite mer av forskare aktiva i fältet. Problemet med att koppla ihop medel av några få utvalda förhistoriska proxyvärden med ett globalt nät av moderna termometrar, ofta i urbaniserad miljö, är betydligt större än ”osäkerhet”. Det är inte alls jämförbart. Bättre är att jämföra proxies i båda fallen, vilka inte ens behöver tolka absolut temperatur, relativt kan vara intressant nog. Mann och hans kollegor var inne på rent pseudovetenskaplig nivå när de till och med jämförde enstaka termometerår med sina proxies. Medvetet förvillande? Kanske bara korkat, men där borde man väntat sig bättre, som sagt.
Bloggaren har dock en generell poäng i att de senaste årtiondena så gott som alltid framställs som om det inte funnits någon variation tidigare. Vad gäller Arktis fanns förstås inga satelliter som mätte is förr, men de temperaturuppgifter och data som ändå sporadiskt finns gör det sannolikt att dagens situation på intet sätt är unik.
”Det fanns satelliter före 1979. En del av dem tog bilder av polarområdena. Det skedde kanske inte regelbundet, men det borde finnas tillräckligt för att få en bild av maximalt och minimalt istäcke olika år.”
Det finns öppna data från tidiga spaningssatelliter (”Corona”, ”Lanyard” och ”Argon”) från perioden 1960-84 (den första satellitbilden någonsin från den 18 augusti 1960 visar faktiskt att det var isfritt utanför Mys Shmidta i nordöstra Sibirien). De fotograferade dock inte systematiskt Norra Ishavet (utom i viss mån ”Argon” som var ett lågupplöst kartläggn ingssystem). Dessutom krävs det molnfritt och dagsljus, så det finns mycket litet data vintertid. Data från tidiga vädersatelliter finns också, men de är ojämna och delvis svårtolkade.
Dock tror jag nog att det skulle gå att få fram hyfsade max- och minsiffror åtminstone för perioden fr o m ca 1965, men jag tror att sannolikheten för att det skall ske är låg, det skulle kosta en del och de partiella data som finns (främst i Nordatlantområdet) pekar på att det inte skulle ge särskilt mycket stöd åt ”partilinjen”. Det kan f ö vara intressant att jämföra isläget i detta område just nu:
http://polarview.met.no/regs/general_20170526.png
med de data som finns från samma årstid, t ex på 1930-talet:
http://www.climate-cryosphere.org/images/Ice_Chart_Archive/quicklooks/1930-1939.zip
Skillnaderna är inte särskilt stora, och ingalunda alltid i samma riktning.
#59 Cristopher E
”Fusk kräver en medveten handling. Du kan inte utesluta att en bloggare helt enkelt missförstått ett diagram.”
Det är mycket möjligt att det är så. Det är en anledning till att man inte skall lita på bloggare.
Det skulle faktiskt gå att ur diagrammet med avvikelser kunna utläsa hur stor miniutbredningen var varje år, men då måste man veta medeltalet för varje dag. Då skulle ge en annan resultantlinje än medelavvikelsen.
#60 tty
Jag tror inte heller att satellitmätningar före 1979 skulle avvika så mycket från de resultat som var på 80-talet även om det inte var lika noggranna mätningar på den tiden. Det är först efter år 2000 som avvikelserna från det normala börjar bli stort.
#61 Sigge
”Det är en anledning till att man inte skall lita på bloggare.”
Sant. Men man varken kan eller ska lita på professionella forskare heller, som vi sett flera exempel på. Skepsis är sunt.
Klimatvetenskapen är extra känslig för manipuleringar jämfört med andra naturvetenskaper. Det ideologiska och politiska trycket är så starkt. Bekräftelseforskning blir nog närmast normen, när avdramatisering av ett påstått överhängande hot inte gynnar karriären.