En vecka efter att detta inlägg publiceras kommer jag att föreläsa för klimataktivister. Jag kommer då att börja med att diskutera hur jag ska benämnas. Det finns ju ett antal ord som används om oss som inte obetingat tror på allt vad som står i IPCCs Summary. Om vi börjar med de som anser att det är vårt fel att politikerna inte gjort mer drastiska inskränkningar i människors frihet så kallas vi ofta förnekare, ibland klimatförnekare, det snällaste är kanske klimathotsförnekare (om det nu är någon som använder det ordet). Sedan finns det de neutrala orden som kan användas av båda sidor, nämligen klimatskeptiker och klimathotsskeptiker. Vi själva använder ibland det för motståndarna provocerande ordet klimatrealister – ett ord som jag helst undviker eftersom det väcker för mycket aggressioner bland de som drabbats av klimatångest. Jag kommer därför att presentera mig själv som klimatpolitiksmotståndare.
Jag misstänker att jag så småningom kommer att få frågor om jag har några åsikter om Trumps klimatpolitik, och jag kommer då att hävda det jag redan tidigare skrivit på KU, nämligen att det jag verkligen hoppas på är motståndet mot den. Anledningen är att det då för första gången kommer att bli de som argumenterar för exempelvis minskad användning av fossila bränslen som får bevisbördan. Då kommer det inte att räcka med att vifta med 97% eftersom det snabbt kommer att påvisas hur totalt meningslöst det argumentet är.
Huvudanledningen är att det som det påstås att 97% av alla klimatforskare är överens om faktiskt råder 100% enighet om. Det finns nämligen inga klimatforskare som förnekar att koldioxid är en växthusgas, att ökningen av koldioxdhalten i atmosfären till en viss del beror av mänsklig användning av fossila bränslen, eller att den ökningen av koldioxidhalten bidragit till att det skedde en viss uppvärmning mellan 1975 och nu.
Det som det råder oenighet om är hur stor del av uppvärmningen som beror av ökningen av koldioxidhalten, och också om hur mycket av denna som beror av användningen av fossilt kol.
När jag ska hålla min föreläsning kommer det säkert att ha kommit fler reaktioner på Trumps förslag. En tidig reaktion kom ifrån läkare som varnar för en ökad dödlighet om jorden blir fortsatt varmare, det är ju dock en varning som man kan ta ganska lätt på, eftersom det är väl känt att kyla ökar dödligheten mycket mer än värme.
När detta skrivs pågår ett senatsförhör med Judith Curry, John Christy, Michael Mann och Roger Pielke jr som svarande. Det är ju inte ointressant att det denna gång är en majoritet (Curry och Pielke) av det som i Förenta Staterna kallas luke-warmers, d.v.s de tror att det blir varmare men anser att detta inte är något att oroa sig för. Sedan finns det en känd protagonist, Michael Mann, och en känd antagonist, John Christy, till IPCC. Judith Curry har publicerat hela sitt anförande på sin hemsida och en kortare version på sin blogg, och det är bara att konstatera att hon som alltid är klar och tydlig. Hon ser aktivistiska vetenskapare som ett större hot mot vetenskapen än exempelvis Trumps klimatpolitik.
För att återvända till mitt kommande möte med klimataktivister så kommer huvudinriktningen att vara att förklara varför jag är motståndare till den förda klimatpolitiken. Huvudskälet är naturligtvis att oavsett vad som kommer att hända med jordens medeltemperatur i framtiden så är det en global fråga. Ska Sverige föra en meningsfull politik, som andra skulle kunna följa efter om de ville, så kan vi inte utnyttja speciella faktorer som exempelvis att vi är ett glesbebyggt land med mycket skog. Dessutom anser jag att det är en rasistisk nykolonialism när Sverige vill styra hur fattiga länder skall ordna sin energiförsörjning.
Bäste Sten Kaiser,
Jag läser i presentationen av dig att du är stark motståndare till fordonsbiobränslen som tränger ut matproduktion, vilket ju också EU och europeisk miljörörelse är, som framgår av regler för tillåtna subventioner inom EU.
I Sverige har bensinbolagens inblandning av bioråvara i bensin, men framför allt i diesel ökat starkt. Preem, Circle K, OKQ8 och St1 säljer diesel med inblandning av FAME (Fettsyrametylestrar) och HVO (Hydrerad vegetabilisk och animalisk olja). Speciellt har inblandningen av HVO i Sverige ökat stadigt från 290 000 ton 2013 till ca 1 000 000 ton 2016 (Vi har som jämförelse 4,5 M personbilar). Preem t.ex har en målsättning att bygga ut sin HVO-anläggning från idag 160 000 ton HVO med tallolja och slaktavfall som råvaror till att tillverka 3 000 000 ton Svanenmärkta biodrivmedel 2030. Miljömärkningen innebär bl.a. att palmolja eller PFAD inte används som råvaror.
HVO (syntetisk diesel eller bensin) är redan 4 ggr större än etanol och gas tillsammans i Sverige och går att använda i alla bilar med diesel- eller ottomotorer. Din oro för att svensk användning av biobränslen skulle tränga ut matproduktion är därför för närvarande inte befogad.
Lycka till Sten!
>Dessutom anser jag att det är en rasistisk nykolonialism när Sverige vill styra hur fattiga länder skall ordna sin energiförsörjning.
Visst är det så!!
Fantastisk möjlighet att få föreläsa för klimataktivister. Lycka till! Kanske går de att vända synen på några.
Sten Kaijser
Får vi en redogörelse hur föreläsningen gick ? I vilket sammanhang ska Du föreläsa ? Öppet för allmänheten ?
Men inte är du väl motståndare till ”klimatpolitik”? Du vill väl endast ha en annan sådan?
Du borde presentera dig som ”avprogrammerare”. Så här skriver Wikipedia om ”sekt”:
”Den andra betydelsen, den vida, är som den ursprungliga betydelsen. Enligt den betyder sekt princip; parti; filosofisk skola; ideologi; partiprogram. Enligt den kan sekter även vara stora, till och med dominera ett eller flera samhällen eller flera nationer. Och sekter kan vara mer än enbart somliga kontroversiella eller avvikande grupperingar. Och sekter kan vara politiskt korrekta/”godkända” och väl etablerade organisationer, föreningar, partier, religioner, ideologier. Enligt den vida betydelsen kan bedömning av sekter bli mera omfattande och handla om annat än enbart att bedöma om något är en sekt eller en icke-sekt. Man kan då betona till exempel farlighetsbedömning, funktion och annat. Men det kan vara kontroversiellt att tala om gruppers/ideologiers/religioners farlighet. Därför förtigs farlighetsbedömningar ofta av rädsla för hotfulla personer, grupper/sekter; det blir tabu eller politiskt icke korrekt att kritisera vissa sekter/religioner/ideologier/partier. Kritik nedtystas eller förtigs. Det är vanligt att förtryckande regimer har lagar som hindrar kritik och debatt.”
Känns det igen?
Lycka till Sten.
Är det Svenska klimataktivister så kan du ju påpeka att Sverige redan idag går före.
Vi gick före in i Etanolträsket-och fick vända när etanolen tog matens plats.
Vi håller på att gå före in i vindkraftsparkerna och nu är det fullt i näten när det blåser med låga elpriser och låg lönsamhet.
Cristopher E visade på en undersökning (förra tråden) att Spanska jobb slogs ut i en takt av 5 st per installerad alternativ MW.
Sten,
Jag vidhåller dock fortfarande att ”klimathotsskeptiker” är den mest adekvata benämningen. Som AG ovan påpekade så kan ju ”klimatpolitiskeptiker” vålla oklarhet om du är emot en viss klimatpolitik (t.ex. den som förs just nu i Sverige) eller om nu är emot all slags klimatpolitik. Däremot framgår det väl rätt klart att du är skeptisk till huruvida det föreligger något klimathot. Och är du skeptisk till huruvida det föreligger något klimathot så följer per automatik att du är skeptisk till en politik som försöker avvärja detta fiktiva hot, så detta behöver inte särskilt framhållas.
Hearingen med Curry, Mann etc finns i skriven form via GWPF: http://www.thegwpf.org/content/uploads/2017/03/Climate-Science-March20171.pdf
Det er vel et fremskridt at aktivister vil høre den anden side.
I øvrigt talte Mann meget dårligt for sin sag ved senatshøringen. Det var nærmest pinligt.
Har jag fel i detta?
Det där som hände med uppvärmning efter 1975 har snarast att göra med att när Sovjet kollapsade, så försvann snabbt merparten av de mätstationer, som var Sovjetiska av pengabrist. I stort sett alla var placerade inom jordens kallaste områden. Med avsaknad av dessa mätstationer så övervägde plötsligt mätstationer från varmare regioner och jorden blev följaktligt ”varmare”.
Så småningom insågs problemet (trovärdighet), varvid en vetenskaplig teknik för att harmoniera en numera olämpligt placerad mätstation med en närligande lämpligt placerad dito användes för att plocka fram de saknade mätstationernas mätserier. Man mätte alltså från varmare regioner mot kallare. Men en metod som gäller för ett avstånd mellan enheter på någon mil kan självklart inte användas över upp mot 100-tals mil.
Sedan har ju tillkommit satellitmätningar.
Emellertid Var det några ”kreativa tänkare” i USA, som ansvarade för lagringen av inrapporterad originaldata, som ansåg att originaldatan måste ändras med anl a dessa harmonieringar som etablerats. Som av en ”händelse” råkade därvid klimatkalkyleringarna med användandet av harmonierade data visa på en fortsatt uppvärming av jordem. Hmmmm?
Problemet är att dessa harmonierade mätdata inte överenstämmer med den verklighet, som satellitmätningarna visar. Kreativitéten uppmanade till fusk enl ”Climate-Gate”.
Jag anser även att människans förmåga att mäta korrekt, inkl för få mätstationer över ytorna, var så dålig när mätningarna började att klimatkalkylerna hamnade fel, vanligen något för kallt. En viktig orsak till ”ökande värme”, menar jag är att i takt med bättre mätinstrument, förtätningar mellan mätstationer och i viss mån bättre IT-stöd, så har uppvärmningen närmat sig ett gränsvärde som ligger på ca 0,7 grader över en viss startpunkt. M a o så har jordens klimat i princip alltid legat stabilt på denna nivån och kommer att fortsätta så tills nästa istid snabbt startar. Dock att växter och djurliv pekar på att sedan 8000 f kr, så har livet (nordgränsen för naturlig förökning) flyttat 100-150 mil söderut, vilket är ett mått på allmän avkylning och klimatförändring.
FN rapporten visade att vid kyla, så är överdödligheten 20 ggr högre än vid extrem hetta. Läsarna förstår säkert ”gradskillnaderna”. Vid extrem kyla finns inget självförökande liv.
Klimatpolitiksmotståndare är en titel jag gärna sätter på visitkortet. Går alldeles utmärkt hand i hand med klimathotsskeptiker. All klimatpolitik är onödig oavsett om man är skeptiker eller troende.
Att finjustera jordens medeltemp ( i den mån den kan mätas) genom politiska beslut som (kanske) tillför/avlägsnar några enstaka miljondelar koldioxid är precis lika dumt som det låter.
Naturligtvis är jag en klimathotsförnekare! Jag förnekar att det existerar något (allvarligt och akut) klimathot. Jag förnekar också att eventuella framtida klimathot någonsin behöver åtgärdas genom att föröda världsekonomin. Det skulle vara en ”bot” som är flera gånger värre än ”soten”.
Några förnekare av klimatets existens finns knappast i denna värld. Den, som till skillnad mot Rockström, har åtminstone grundläggande kunskaper förnekar heller inte att klimatförändringar existerar. De har pågått så länge denna planet fick en atmosfär, vilket borde ha skett för nästan 4 miljarder år sedan. Vilket gör uttalanden som ”klimatförändringarna är redan här” och ”klimatförändringarnas effekter märks redan” helt obegripliga.
Vad modig du är, du går ju rätt in i lejonkulan!
Har du tänkt igenom hur du ska bemöta diverse påhopp som att du inte bryr dig om dina barn och barnbarn? Eller att om vi inte agerar nu så kommer jorden att gå under?
Ja gissningsvis har du det. Önskar dig all lycka och hoppas på ett referat här på bloggen.
En av de kvinnliga TV-meteorologerna som också är seglare ska enligt en annons i lokaltidningen hålla ett föredrag med titeln: ”På egen köl till Söderhavet i klimatförändringens tid.” – I vilken tid sker inte klimatförändringar?
Jag hörde nyss på Rapport där man sa att trafiken år hotad på Göta Kanal på grund av lågt vattenstånd i Vättern. Det är nog korrekt, men man sa att vattenståndet var ”historiskt” lågt. Jag har läst på något alternativt media att det senast var så här om jag minns rätt år 1976. Jag tycker inte att 40 år är ”historiskt”. Ånyo ett exempel som ska få oss att känna att det kanske är mitt fel i dag. Jag kanske åt för mycket kött till middag eller körde bil till jobbet.
Kollar just på medeltemperatur-data för Gotland, juli-temperaturen. 3900 cal BC var den 17,5 grader. Sedan sjönk den till 3100 BC då den var 16 grader. Därefter steg den till 2000 BC då den var nästan 17,5 grader.
Den nuvarande juli-temperaturen är 16 grader, alltså lika mycket som när det var som kallast under yngre stenåldern. Vid det s.k. 8.2 k eventet 6200 BC sjönk temperaturen tillfälligt under några århundraden då juli-temperaturen nådde 15,5 grader som lägst.
#15
Ytterligare ett exempel på Fake(SVT)News.
#15,17
Ja, det får nog klassas som fake-news, även om det är sant att Vätterns vattenstånd är exceptionellt lågt. Just nu är det 88,18 meter vilket är 30 cm under medelvattenståndet per 1 april men 26 centimeter över den lägsta nivån någonsin och 11 cm över den lägsta för aktuellt datum. Nivån var som lägst nere på 88,12 m i februari.
Helt rätt att ”Kyla dödar betydligt fler än värme”:
http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Nya-ron/2015/08/Kyla-dodar-betydligt-fler-an-varme/
Hej Sten och lycka till med utmaningen, tänkte bara förmedla några av mina tankar runt detta och förhoppningsvis ge dig något ”inspel” till föredragningen.
1. CO2 är ju inte en giftig gas för mänskligheten, (det känner du till). Men jag hörde nyligen i Ring P1 ett inlägg där debattören sa att halverar vi CO2-halten så påverkar det ingenting. Tyder på djup okunskap en sådan halvering kan väl bara innebära mindre växtlighet o den är en absolut förutsättning för livet på jorden.
2. Det är väl dom övriga utsläppen från bränslen som vi bör försöka begränsa. Med det avser jag koloxid (CO), kväveoxider (NOx), partiklar (PM) och kolväten (HC). Dessa uppstår vid (om jag fattat det rätt) vid all förbränning, även om halterna beror på bränslet. Det är väl dessa ämnen som har skadlig inverkan på människors hälsa. Dessbättre går dessa att åtgärda genom reningsteknik.
3. Det alternativa bränslet för fordonsdrift som ”är mest poppis” nu är HVO. OK det s k nettotillskottet av CO2 kan eventuellt försvinna eller begränsas, om man nu tror på den teorin. Problemet är bara att tillgången till HVO är så begränsad. Vi i Sverige kan inte tillgodose vårt behov av bränslen med HVO om alla fordonsbränslen skall vara baserade på HVO, det mesta genom import och hur skulle det då gå om hela världen skulle satsa på HVO.
Som sagt lycka till med din föreläsning/föredrag inför ditt auditorium och jag hoppas det kan bli en tankeväckare för de som kommer dit.
PS Förstår att säkert har alla mina argument redan klart för dig men hoppas att mitt inlägg kan bidra med något. Lycka till !!
#20
Roggan,
”Vi kan i Sverige inte tillgodose vårt behov av HVO…”
Idag består den i Sverige årliga användningen av drivmedel för transporter av bensin 25 TWh, diesel 45 TWh och biodrivmedel främst HVO 14 TWh. Som jag skrev under #1 planerar Preem att utöka sin tillverkning av Svanenmärkt HVO biodiesel/biobensin från svartlut och slaktavfall till 30 TWh/år år 2030. Det är ungefär lika mycket som finska Neste producerar idag.
Var medveten om att du har att göra med människor som utsatts för en kraftig skrämselpropagande och resonerar mycket med känsloargument. De tänker inte i vetenskapliga logiska banor alltid, men mer i sekteristiska banor.
Det kan därför vara ett kul isbrytare att visa upp en bild på en pizzly, d.v.s. en korsning mellan en grizzlybjörn och en isbjörn och visa att naturen innehåller anpassningsbarhet och att isbjörnarna varit utan is många gånger i historien.
Relatera gärna det du framför i diagram med roliga bilder som leder till skratt. Då går det sannolikt in bättre.
Bob M Carter är en bra inspirationskälla för ett bra föredrag anser jag.
https://vetenskapligapartiet.wordpress.com/2014/07/12/torpedering-av-klimatbluffen-av-professor-bob-m-carter/
Vad gäller benämningen på dig så är frågan om inte enbart ”vetenskaplig skeptiker” är en bra titel? Du kan ju nämna att du alltid är öppen och skeptisk även till dina nuvarande slutsatser, vilket är vetenskapligt.
#20 och 21
Vad blir det för utsläpp från HVO?
# 23 Torbjörn,
HVO består av kolväten precis som bensin och diesel. Man kan styra raffineringen till syntetisk diesel eller syntetisk bensin. Vid förbränning bildas det förstås alltid vatten och koldioxid. Vilka ytterligare utsläpp man får vid förbränningen t.ex. kväveoxider eller koloxid beror på i vilken motor förbränningen sker. Utsläppen blir alltså desamma som från fossil bensin och diesel m.u.a. av att man inte tar råvaran från fossila reserver.
Jag har läst Judith Currys tal inför senaten. Hon framför att dagen klimatmodellerna är behäftade med stor osäkerhet, att de tecken man kan se i naturen på global uppvärmning kan ha andra orsaker än växthusgasutsläpp och att klimathotsskeptiska forskare diskrimineras. Det ligger säkert en hel del i vad hon säger. Då uppkommer frågan- Bör man börja försöka minska växthusgasutsläppen nu eller ska man fortsätta förbränna fossilt kol och med tiden se om alarmisterna eller skeptikerna hade rätt?
#25 Om det inte funnits några andra allvarliga problem/utmaningar i världen så skulle man ta det säkra före det osäkra och försökta minska utsläppen. Nå, är det så?
Lars-Erik Bjerke:
Du tänker rätt men har dessvärre satt dina systemgränser för snävt. Du måste fundera på vad som hände med råtalloljan (och det är inte svartlut det är fråga om) innan Preem, Södra och Sveskog bestämde sig för att pytsa in stålar i SunPine, likaså innan fetter från slaktavfall gick till ökad HVO-tillverkning. Den ahde såklart en avsättning redan då, bl.a. utgjorde den råvara för kemikalieframställning se t.ex. Arizona Chemical eller Aarhus Karlshamns verksamhet.
Frågan är istället om det utbudet av denna typ av råvaror har ökat globalt och i så fall vilka konsekvenser detta har medfört. Biologiska och vegetabiliska oljor/fetter handlas numera på en världsmarknad där de i vissa verksamheter är substituerbara med en fossil motsvarighet. När Preem ökar kapaciteten eftersom de får dubbelt betalt för HVO relativt diesel här (pga av skattebefrielsen) så gläds pappers/massabruken i amerika eftersom de då enkelt kan sälj talloljan till oss och ersätta med tjockolja som har ett lägre pris istället. På liknande sätt fungerar handeln med skathusavfall och marknaden för frityrfetter ska vi inte ens tala om!
Du måste alltså expandera dina systemgränser om du vill attackera Stens resonemang. För egen del räcker det med att fundera över den svenska situationen kring 1850 då vår befolkning var klart lägre men vi hade ändå inte tillräckligt med förnybar energi för att föda vår befolkning och våra kreatur. Att vi idag importerar allt livsmedel och klappas oss på axeln för att vi kan klämma fram några TWh HVO från skogen imponerar inte särskilt mycket på mig!
Lars-Eric Bjerke [25]; Oavsett hur vi nu använder fossil energi nu, kommer ny energiteknik att konkurrera ut äldre metoder och därmed försvinner emissionen av CO2 av naturliga skäl. Det där med att vänta och se är mer ett talesätt då man glömmer bort att tiden inte står stilla. Det finns inte en sekund i tiden som inte används för teknikutveckling och den sker helat tiden dygnet om någonstans i världen. Om vi avstår från den energi som nu finns tillgänglig på grund av mer eller mindre politiska påfund, bromsar vi bara utvecklingen. Vi blir alla förlorare och det som nu är mycket sannolikt är att vi går mot många decennier framöver med en nedkylning på grund av solens minskande aktivitet. I sådana tider duger inte intermittent energi som sol- och vindkraft på våra breddgrader. Då behövs kärnteknik och sannolikt är vi nära ett genombrott i forskningen kring denna lovande teknik.
Gustav #27
Visst är det så, t.ex. så har fettåtervinning från storkök funnits länge. Enda nyheten är att idag har en tidigare tämligen oglamorös hantering fått kultstämpel. Just sånt fett gick väl mest till tvål och diverse skönhetsmedel, men vem ville veta att den där tvålen eller skönhetskrämen till stor del bestod av grisfett. Palmolive lär innehålla 0.5% palmolja och 0.5% olivolja, men man kan ju inte gärna kalla en tvål för grisfett eller ister.
Gustav,
Det du kommenterar i #27 är min skrivning i #21 där jag skrev: ”Som jag skrev under #1 planerar Preem att utöka sin tillverkning av Svanenmärkt HVO biodiesel/biobensin från svartlut och slaktavfall till 30 TWh/år år 2030.”
Det är precis vad Preem planerar, de jobbar med att kunna använda hela svartluten och dess innehåll av lignin, inte bara talloljan som idag. Den alternativa användningen av svartlut är att elda den i en sodapanna för att utvinna el och värme.
Huvudpoängen med mina kommentarer till detta inlägg av Sten Kaijser är att han, i sin presentation av sig själv i bloggen, säger att det som mest oroar honom i klimatdebatten, är att biobränslen i Sverige ska konkurrera ut matproduktion och där jag påstår i #1 att den oron f.n. inte är befogad.
Med tiden får vi väl hoppas, och det verkar som om fordonstillverkarna också planerar för det, att el tar över som fordonsbränsle. El kan ju tillverkas på flera hållbara sätt t.ex. med kärnkraft eller vindkraft, som inte heller stör Sveriges matproduktion.
#25 Lars-Eric Bjerke
”Då uppkommer frågan- Bör man börja försöka minska växthusgasutsläppen nu eller ska man fortsätta förbränna fossilt kol och med tiden se om alarmisterna eller skeptikerna hade rätt?”
Det beror väl som i alla fall på hur trovärdiga argumenten är och hur stora kostnaderna är. Om någonting kan åtgärdas utan någon kostnad så är det ett enkelt beslut. Om kostnaden uppgår till enorma belopp så stiger naturligtvis kraven på trovärdighet. Om kostnaderna är enorma och trovärdigheten noll så är beslutet också väldigt enkelt.
Lars-Erik Bjerke, #30:
Javisst Preem kommer börja använda svartlut som bas också, jag missförstod dig där, my bad.
Jag menar att du har dragit systemgränsen för snävt om du säger att Sten har fel i sin oro för att livsmedelsproduktion skall konkurreras ut. Slakthusavfall säger du? Varför konkurrerar inte det med livsmedel då? Om du på en yta antingen kan ha djur eller odla grödor så nog konkurrerar det allt. Samma sak med talloljan vilket jag beskrev i #27. Du måste fundera på vad det innebär att det finns en global marknad för fetter, socker och stärkelse. Först när du går bort från sådana råvaror kan du undgå konkurrensen, idealiskt använder du en restprodukt som kvarstår från grödorna efter att du tagit ut den primära råvaran. Oftast är det L-C som återstår.
I fallet med svartlut så blir det klart mindre konkurrens om energibehov istället täcks av mer grot. Dock är frågan om det kan vara billigare med tjockolja där det i så fall uppstår ett nollsummespel för klimatet typ.
#1, #21 L-E Bjerke
Efter att ha diskuterat drivmedelsinköp med Preem, Circle K m fl oljebolag har jag fått det klart för mig att all HVO som säljs i Sverige idag levereras av Neste. Tillgången är så osäker att oljebolagen inte kan garantera kvantitativa leveranser av HVO under hösten och framåt. Du beskriver att Preem har som målsättning, ja mål är en sak, verkligheten en annan.
I ditt första inlägg då du säger att Sten K oro för att produktionen av biodrivmedel för den svenska marknaden är obefogad. Där kan du i och för sig ha rätt, MEN om alla andra nationer skall följa efter då har vi helt klart ett stort problem med livsmedelsförsörjningen.
Skall vi dessutom producera livsmedel och drivmedel med EKO-odling har vi ännu större problem
I presentationen av S. Kaijer sägs följande: ”Så länge som Sverige satsar på förnybara motorbränslen, som innebär att vi tar maten ur munnen på de fattiga i världen för att ge våra bilar något att dricka, så kommer han (Sten Kaijser) att fortsätta sin kamp för en människovänlig klimatpolitik.”
Gustav #32,
På vår huvudsakligen marknadsekonomiska jord är det inte alltid så lätt att veta hur man ska gynna de fattigaste. Det viktigaste är nog fred, sjukvård och utbildning, så att jordbrukare får bra möjlighet till goda skördar i hemlandet. Överskottsproduktion med modern teknik i västvärlden av handelsgrödor, som ger låga världsmarknadspriser, tenderar att slå ut lokalt jordbruk. Ett exempel är majsproduktionen i USA som har slagit ut Mexikanska bönder.
Ca 700 000 ha jordbruksmark d.v.s. 1/4 av all jordbruksmark i Sverige är nerlagd sedan 50-talet, så det finns goda möjligheter att planekonomiskt öka produktionen handelsgrödor om man så skulle önska. Svensk HVO och biogas (Gobigas) som baseras på skogsråvara eller biogas från rötning av avloppsslam/matavfall/gödsel tar inte maten ur munnen på de fattiga. Det man skulle kunna diskutera är produktion av metanol/kraftfoder från fodervete hos Agroetanol, men inte så länge det finns överproduktion av matvete i EU och gott om nerlagd jordbruksmark. Kraftfodret ersätter dessutom importerad soja.
Jag hävdar Sveriges inhemska produktion av biodrivmedel inte missgynnar de fattigaste. Vi har redan diskuterat svartlut,
Lars-Eric Bjerke,
Skäms Preem för att producera olja, bensin och diesel till sina kunder? Är det skammen över att producera sådant som vanliga bilister använder och vill ha som får Preem att börja experimentera med diverse lågkvalitativa substitut för höga kostnader? Eller är det bara en önskan att vara politiskt korrekt och lydigt följa MPs och Cs klimatpolitik som styr?
Det gör mig ont, men efter Preems alla annonser om ”förnyelsebart” så kommer jag nog att klippa kortet till förmån för ett RIKTIGT bensinbolag.
Ulrik #15, Goran A #17 och tty #18
Ny Teknik har också tagit upp Vätterns vattenstånd och hört med experten Måns Lindell.
Citat:
”Enligt Måns Lindell är dock Vättern på grund av sin storlek och djup extremt ”trögrörlig” vad gäller vattenförsörjningen, till skillnad från många andra vattenreservoarer. Den tar lång tid att tömma, men också lång tid att fylla.”
Jag behöver hjälp med att förstå hur djupet påverkar ändringshastigheten. Är det klimatförändringar som gjort vattnet kompressibelt, eller gäller det bara dagarna kring 1:a april?
Länk:
http://www.nyteknik.se/fordon/vattenbrist-hotar-trafiken-pa-gota-kanal-6837371#conversion-1453683420
33 # Roggan,
Tack Roggan, vi får hoppas att Sunpine och Preem snart kan återta sin produktion. ”Svarnenmärkningen” garanterar ju ursprung och hållbarhet hos råvarorna.
”Men om alla länder gör som Sverige….”
Varje land måste naturligtvis ta vara på sina unika möjligheter till hållbar energi- och livsmedelsproduktion.
Roggan #20
Citat:
” Vi i Sverige kan inte tillgodose vårt behov av bränslen med HVO om alla fordonsbränslen skall vara baserade på HVO, det mesta genom import och hur skulle det då gå om hela världen skulle satsa på HVO. ”
Svaret är enkelt: Alla behöver importera och det skapas jobb i andra länder, tvärs emot Trumps politik, alltså är det bra! 😉
Ingemar Nordin #35
Sverige går i täten när det gäller förmånliga skattevillkor för HVO, som är bensin eller diesel tillverkade av
vegetabiliska eller animaliska kolväten. Slutprodukterna uppfyller de standardiserade för respektive bränsle och kan därför användas i bensin-och dieselmotorer utan restriktioner.
Klipp ditt kort för att du vill markera mot politiken, men acceptera att Preem lyckats i sin strategi och lobbying.
L-E Bjerke:
Visst kan du styra det planekonomiskt, det är bara att skicka dit militär och beslagta marken och sen se till att några slavar sköter odlingen. Deg kan ju också vara värt att reflektera över om vi inte i första hand borde täppa till vårt livsmedelsundersjott (som vi importerar) istället för att klämma fram raps eller annat som kan användas till drivmedel.
Visst Gobigas konkurrerar inte med livsmedel, det är mycket bra. Dock finns sånna som dig som ser till att 1G drivmedel alltid, genom diverse subventioner, kommer att vara billigare än 2G. Gobigas producerade inte så värst mycket 2016 har jag hört, varför?
Ingemar Nordin,
#35
Jag skulle inte tro att Preem skäms över sina raffinaderier, som tillhör de mest moderna och miljöanpassade i världen. Preem är dessutom Sveriges tredje största exportföretag. Jag kan emellertid ge några skäl till varför jag, i likhet med många andra industrier än Preem, tycker att bioråvaror som ersättning för fossil olja är intressanta.
-Det viktigaste skälet är att tillgången på fossil olja är begränsad. Produktionen idag av konventionell och okonventionell olja är ca 90 Mfat/dag och kan på grund av brist på reserver endast öka med några få procent. I en forskningsöversikt av Höök/Tang kan man läsa ” A most comprehensive summary of over 500 peer-reviewed studies on oil concluded that a global peak before 2030 appears likely and there is a significant risk of peaking before 2020 (UKERC, 2009). Sorrell et al. (2010) “.
-Oberoende om klimatalarmister eller klimathotsskeptiker skulle visa sig ha rätt, är det svårt för en enskild industri att arbeta i en motvind av koldioxidskatter, utsläppshandel och subventioner.
-Samhället har i dessa dagar börjat intressera sig för den försörjningstrygghet, som en inhemsk råvara kan ge.
– Oljepriser har på senare år visat sig rejält volatilt. Det kan vara intressant med en alternativ råvara med mer stabilt pris.
– Man kan kanske också tycka att en inhemsk råvara är bättre än en importerad från Ryssland, som är den största leverantören av råolja till Sverige.
Om du klipper ditt kreditkort föreslår jag att du inte beställer ett nytt från Circle K, OKQ8 eller St1 som jobbar med biodrivmedel på liknande sätt som Preem. Du bör heller inte handla från de 25 000 jordbrukare i Sverige som äger Agroetanol i Norrköping.
Höök/Tang forskningsöversikt: ”Depletion of fossil fuels and anthropogenic climate change – a review,” (http://swepub.kb.se/bib/swepub:oai:DiVA.org:uu-182885?tab2=abs&language=en )
Pappret är en sammanställning av den geovetenskapliga forskningen på området .
L-E Bjerke:
Att Preems raff är bland de mest miljöanpassade i världen har du plockat från deras hemsida. Det är som när ICAs provkök ger deras egen kyckling led beröm godkänt.
#25 Lars-Eric Bjerke
Du skriver; ”Då uppkommer frågan- Bör man börja försöka minska växthusgasutsläppen nu eller ska man fortsätta förbränna fossilt kol och med tiden se om alarmisterna eller skeptikerna hade rätt?”.
Ja, det är nog en av de intressantaste frågorna man kan ställa sig i sammanhanget. Min inställning grundar sig på en slags applicering av ”Broken Window Fallacy”, dvs man måste ställa sig frågan vad man skulle ha kunnat använda resurserna till istället, och vilka problem som man skapar genom att använda alternativet.
Idag är min uppfattning att alternativen verkar mycket mer skadliga än att fortsätta fossilt i väntan på vetenskapliga och politiska genombrott!
#36
Sannolikt för att Vättern har ”litet” avrinningsområde. Vänern har t.ex bl.a. hela Klarälven.
rale #43
Jag antar att du menar tillrinning och yta som behöver bevattnas och då förstår jag.
Vätterns yta ligger 89 meter över havet och Vänerns 44-46 möh.
Snabbkoll på sjöarna runt om kring visar just det du skriver.
Tack för hjälpen!
Länk till Sveriges länskartor med höjder på sjöar:
http://ext-webbgis.lansstyrelsen.se/sverigeslanskarta/?visibleLayerNames=L%C3%A4nsstyrelsens%20kontor&zoomLevel=5&x=515018.125&y=6509179.654326126
#42 PJ,
Det finns gott om vetenskapliga metoder för riskbedömningar, men jag har inte sett någon tillämpad på klimatförändringar. Det är möjligt att man skulle kunna kalla Sternrapporten för en sådan. Den vikigaste parametern där det råder osäkerhet är jämviktsklimatkänsligheten. I både IPCC tredje och femte rapport anges denna ligga i intervallet 1,5 C till 4,5 C för en fördubbling av den (ekvivalenta) koldioxidhalten med 66 % sannolikhet, så det har tydligen varit svårt att snäva in måttet på klimatets känslighet trots att det är 13 år mellan rapporterna.
Enligt min bedömning borde det vara klart lönsamt att göra vissa åtgärder t.ex. att minska oljekonsumtionen. Som jag skrev i #40 anser geovetarna att tillgången på fossil olja inte kommer att öka nämnvärt och att tillgången kommer att börja minska någonstans mellan 2020 och 2030. Vi behöver alltså oberoende av klimatet börja hushålla med denna råvara, som är så betydelsefull och svår att ersätta för jordbruk och transporter.
L-E Bjerke #45,
”Som jag skrev i #40 anser geovetarna att tillgången på fossil olja inte kommer att öka nämnvärt”
Du vet uppenbarligen inte vad du pratar om. Nya oljekällor, för att inte tala om frackingteknikens möjligheter att utnyttja befintliga källor, upptäcks och utvecklas på löpande band. Peak-oil teorin är ganska överspelad vid det här laget.
http://www.thegwpf.com/will-major-north-sea-discovery-revive-uk-oil-industry/
#43 Ingemar Nordin,
England har ett par gigantfält, Clair och Forties, som hittades på 70-talet precis som de stora norska fälten Ekofisk, Statfjord, Oseberg etc. Trots detta har både Storbritanniens och Norges produktion ”peakat” för länge sedan. Storbritannien produktion var ca 3 Mfat/dag för 15 år sen, men är nu nere i 1 Mfat/dag. Det största fyndet i Nordsjön på många år är elefanten Johan Sverdrup med ca 2 Gfat utvinningsbara reserver. Hurricane energy har inte meddelat storleken på det nya fältet, men de är säkert nöjda om det är i närheten av J. Svedrup. Det motsvarar i så fall världskonsumtionen av olja under 20 dagar.
Den källa vad gäller framtida produktion, som jag refererar till i #40, finns i en sammanställning av fossila reservbedömningar från Geovetenskapliga institutionen i Uppsala och den refererar bland annat till ca 500 ”peer reviewed” artiklar där slutsatsen är att ”a global peak before 2030 appears likely and there is a significant risk of peaking before 2020.” Om du finner Hööks/Tangs artikel felaktig, vill jag gärna veta på vilka grunder. Intressant nog i detta sammanhang är huvudslutsatsen i Höök/Tangs papper att flera av IPCCs klimatscenarier inte är möjliga på grund av brist på fossila reserver.
Vad gäller skifferoljeproduktionen hade den ett maximum av 4,9 Mfat/dag år 2015 men har nu sjunkit med ca 1 Mfat/dag. För att hålla denna produktion uppe krävs att man borrar ca 30 000 nya brunnar per år ca 2-3 km djupa och därefter 1-2 km i horisontell led. Möjligheten för en avsevärt utökad produktion är liten. Skifferoljeproduktionen motsvarar ungefär den årliga minskningen i produktion hos befintliga konventionella oljekällor, vilka hade sin ”peak” 2007.
L-E Bjerke #47,
Jag utgår från Exxons energirprognos till 2040 från förra året: ”Oljeanvändningen kommer att öka med 25 % och naturgas med 56 %. Tillsammans så kommer dessa båda energikällor att stå för 57 % av hela energiförbrukningen i världen.”
https://www.klimatupplysningen.se/2017/01/08/exxon-olja-och-gas-dominerar-fram-till-2040/
# 48 Ingemar Nordin,
Du refererar till ditt inlägg från den 8/1 2017 till Exxons oljeprognos, som anger en ökning av oljeproduktionen med 25 % till 2040 d.v.s. till knappt 120 Mfat/dag från dagens drygt 90 Mfat/dag. Du säger att även IEA gör liknande prognoser.
IEA gör årligen i sin World Energy Outlook prognoser om oljeproduktionen. Prognoserna har år från år sänkts. År 2003 var den 120 Mfat/dag för år 2030 och 2016 var den 103 Mfat/dag år 2040. IEAs bedömningar avviker alltså starkt från Exxons och ligger numera betydligt lägre.
De flesta oljeproducerande länder har passerat sin maximala produktion och minskningen av produktionen i fält som passerat sitt max är ca 6 % årligen d.v.s. ca 4 Mfat/dag. Bara för att hålla en konstant produktion måste vi därför ta i drift en produktion motsvarande Saudiarabiens vart annat eller vart tredje år, och förstås mycket mer om vi dessutom ska öka produktionen med 25 % till 2040 d.v.s. på 23 år.
Som vi har sett finns det olika oljeprognoser, och mitt syfte är inte att försöka övertyga om att geovetarna har rätt, utan bara att säga att det finns en risk med att satsa hela sin eller jordens framtid på ett kort. Jag tycker hellre att man bör planera för en osäker framtid och vara öppen för andras rimliga argument.
Hej alla,
jag vill börja med att tacka alla som kommenterat detta inlägg för en vänlig och saklig diskussion. Jag har av olika anledningar inte kunnat kommentera själv förrän idag – 5 dagar efter publiceringen. Jag kan väl börja med att hälsa Lars-Eric Bjerke välkommen till Klimatupplysningen. Jag har inte sett om du kommenterat tidigare men oavsett om du gjort det eller ej så var det trevligt att läsa dina kommentarer.
Men, missförstå mig inte – det innebär inte att det råder samsyn oss emellan. (Jag är glad över alla som har en avvikande uppfattning och som kommenterar sakligt och argumenterar för sin ståndpunkt – det är så vi som ”är på KU” lär oss nytt.)
När det gäller min framträdande på fredag så är det enda jag vill säga just nu är att jag tror att min titel blir ”hur tänker en klimatförnekare”, detta eftersom jag dels tror att de flesta i auditoriet ser mig som just en klimatförnekare, och dels tror att de flesta därför är så övertygade om det vi kallar CAGW att de inte kan förstå hur någon kan tänka annorlunda.
Vi har ju sett att exempelvis psykologer försöker göra sig relevanta i klimatdebatten genom att just ”analysera klimatförnekelsens psykologi”. Jag hppas att jag efter min föreläsning kan eventuellt efter smärre modifieringar kan använda mitt ”föreläsningsmanus” som ett inlägg på KU.