En miljöspegel, eller snarare en politikens narrspegel!
”Vinden blåser vart den vill, och du hör den blåsa, men du vet inte varifrån den kommer eller vart den far” (Johannes evangelium)
Låt oss börja hemmavid, i Sverige och anno 1961, då den så kallade ”Freden i Sarek” slöts: Denna överenskommelse gällde till att börja med skyddet av tre norrländska älvar från vattenkraftutbyggnad. Tre kända älvar ingick: Torne älv, Pite älv och Kalix älv. Efter en hård politisk kamp under 1960-talet kom också Vindelälven att ingå i detta älvskydd. Frågan om vattenkraftens såväl möjligheter som risker har jag tidigare berört, se VATTEN – Journal of Water Management and Research 76: 3. 2020:
”OM VATTNETS FÖRUNDERLIGA KRAFT”
En nyligen rekommenderad bok fick mig att nyttja vårt lånebibliotek och ge mig att antal lässtunder av boken som heter ”Älven i mig”, av Janette Hentati utgiven 2023. Här återfinner vi en del intressanta perspektiv: Dels en genomgång av Luleälvens närtidshistoriska perspektiv med successiva utbyggnaden av dammar och vattenkraftverk, från Messaure kraftstation, invigd 1963, Dock har en intensiv kamp om flera av de olika kraft-dammarna längs Lule älv pågått. Denna kamp redovisas av Hentati med inlevelse och noggrannhet. Den lokala verkligheten, kommunerna och inte mist samernas talan återges. Det är väl värt att läsa och begrunda, inte minst perspektivet hur MP gärna vill stoppa det kommunala vetot mot vindkraft.
Hentatis bok kan rekommenderas för reflektion och inte minst med den nära kopplingen till vad som ibland kallas ”den lilla människan”. På många sätt blir den också en illustration till en ”metafor” av en kanske kontroversiell Nobelpristagare, Milton Friedmann ”Det finns ingen fri lunch”. Det må vara en oväntad, eller kanske ”oönskad” referens, men vår mänskliga påverkan på omgivning och miljö när vi söker ”rädda världen” förorsakar alltid mer eller mindre oväntade konsekvenser. Just kravet på en eftertänksam konsekvensanalys illustreras i en artikel i Focus nr 41: ” Vem bryr sig”, av Carl Hamilton. Hamilton refererar till och följer en kritisk analys av Riksrevisionen, inriktad på framför allt på en lång så kallad energipolitik, men utan konsekvensanalys. Artikeln förtjänar en så kallad ”långsamhetens läsning”, och gärna med parallellt perspektiv på hur vindkraftsprojekt hanteras i Sverige. Men läs först gärna en artikel i Focus år 2023: nr 40, ”Högt pris för grön omställning” av Blanche Sande, som återger en rapport av Roger Hamberg, statsgeolog vid SGU (Sveriges geologiska undersökning). I artikeln diskuteras ett antal aspekter på vad en så kallad grön omställning kan innebära för Sverige. Låt mig citera en sammanställning från denna artikel som utgör en sammanställning av en bedömning av det totala materielbehovet år 2050, citat:
Kommentar: Givetvis måste dessa uppskattningar ses med en viss osäkerhet, och antages baserade på nuvarande kunskapsnivå om tekniska lösningar. Några preliminära slutsatser bör dock kunna lyftas:
- Vindkraften synes behöva ett väsentligt större markutrymme i jämförelse med en utvecklad kärnkraft, drygt 13 000 km2.
- I artikeln påpekas, att den tekniska livslängden för en vindkraftpark har av energimyndigheten uppskattats till ca 25 år.
- Övriga nödvändiga material, såsom sällanmetaller, uran mm är inte inkluderade i sammanställningen, men problemen med dessa kommenteras i artikeln.
Några särskilda reflektioner på vindkraften från ett gräsrotsperspektiv
Mina reflektioner grundar sig dels på erfarenheter från ett försök från E-on år 2012 att etablera en vindkraftpark i Smedjebackens kommun, på Långholmsberget, invid bland annat ett naturskyddsområde. Vi, en grupp närboende i området, kom snart att samlas och få tillfälle att granska och reagera. Utan att dra en lång litania över alla upptäckta ofullkomligheter i projektframställningen låt mig bara ge några exempel vi fann:
- En heltokig förutsättning för ett ”Samrådsmöte”, fler än 20 formella sakägare var inte inbjudna. Konsekvens: Mötet ”nedgraderades” till ett ”Informationsmöte”.
- Den genomförda inventeringen av biotopen med map fågellivet var inte bara allt för summarisk, utan innehöll felaktigheter, enligt en lokal, kunnig ornitolog!
- Eftersom Maskindirektivets krav är undantagna togs givetvis ingen höjd (sic!) för dessa krav!
Åtskilligt mer kunde sägas, men vi fick stopp på etableringen. Dock efter ca10 år gjordes ett nytt etableringsförsök av en annan tilltänkt exploatör, uppbackad av kommunen. Underlaget som presenterades var knappast mer övertygande. Nu blev protesterna långt mer omfattande, såväl innehållsmässigt som antalet engagerade protester! Mer än 100 inlagor med klagomål om en etablering inkom till kommunen, som så småningom stoppade Långholmsprojektet!
Några synpunkter
Av mer generell karaktär kan några paralleller dras:
- En jämförelse med vad Janette Hentati berättade i ”Älven i mig” pekar snarast på att den politiska ”överheten” fortfarande tycks ha svårt att acceptera lokalboende, endast efter samordnade aktioner kan ett så kallat ”strategiskt återtåg” åstadkommas.
- Då miljövården i Sverige blev mer omfattande kring 1970 kom bland annat strikta krav på grustäktsetablering: Ett tillstånd åtföljdes av krav på en tydlig plan för återställning efter avslutad täktverksamhet, därtill skulle nödvändiga pengar för återställandet fonderas. Dylika krav har såvitt jag vet inte ställts på vindkraftetableringar.
- En ytterligare fundering rör den verkliga livslängden på vindkraftsenheter. Enligt Energimyndigheten är den ca 25 år, se ”Högt pris för grön omställning”. Av åtskilliga rapporterade fall synes den verkliga livslängden snarare vara mellan 10 och 15 år. En sådan ”hållbarhet” ställer helt andra krav på såväl finansieringsbehov, som på ett förebyggande underhåll! Men, för den svenska politikersfären är knappast frågor om underhåll prioriterade! Ett snarast tragikomiskt citat från en lokalpolitisk ledare angående driften av det lokala Va-systemet må illustrera påståendet:(uttalat för ett antal år sedan) ”Vi har slopat det förebyggande underhållet, vi tar smällen när den kommer!”
- Ett kanske allvarligare mentalt problem är ett alltför starkt krav på ”konsensus”, som blott alltför lätt resulterar i ett förtigande av viktiga invändningar. Ja, mycket av det som framförs på Klimat-upplysningen må illustrera detta. Ett modernt vatten(miss)bruk må illustrera detta: Aralsjöns närtidshistoria, en människoskapad miljöförstörelse. Denna är ett tragiskt exempel på kombinationen av Statskapitalism och egenrättfärdig socialism under Stalins tid. En kort bakgrund: Stalin (ja, vem annars?) hade beslutat om att Sovjet skulle bli världsledande i bomullsproduktion. Området öster om Aralsjön var idealiskt (?) för att skapa en gigantisk monokultur för bomullsodling. Sagt och gjort, massiv konstbevattning med hjälp av vattnen från Amur-Darja och Syr-Darja, samt med en massiv gödning – fosfor och kväve – skulle säkra en stor produktion. Emellertid måste även insekter bekämpas. På med pesticider. Så successivt skapades en miljökatastrof för efterkommande generationer att hantera. I Figur 1 visas miljökatastrofens utvidgning under 38 år. Ett tragiskt exempel på hur fundamental kunskap kom att ersättas av politisk ideologi! För vidare läsning rekommenderas: ”Ecocide in the USSR” av Murray Feshbach och Alfred Friendly, JR. 1992
Bild 1 Aralsjöns avveckling under 38 år, ett tragiskt exempel på människans miljöförstöring.
Artiklar i Focus år 2023: nr 40, se ”Vägval: Kärnkraft eller Vindkraft”
och nr 41, se ”Vi vill, vi kan, vi törs” samt:” Vem bryr sig”, av Carl Hamilton.
Falun oktober 2023
Stig Morling
Tack Stig för din artikel med belysande exempel på politisk driven dumhet utan eftertanke. Aralsjöns utveckling under Stalins politiska diktatur är ett bra exempel hur illa det kan gå när när konskvensanalys helt saknas för det som från början tycktes var en bra tanke i form av projektet att odla bomull.
Ett motsvarande exempel i tiden, som ger drakoniska kostnader som främst drabbar de redan fattiga, är omställningskostnaderna för den besinningslösa jakten på fossil koldioxid som drivs av IPCC, EU och numer även den svenska regeringen. Bristen på konsekvens- och kostnadsanalys är fundamental. Klimateffekten kan i bästa fall uppskattas till någon tiotusendels grad till år 2100. Inte mätbart.
Tack Stig för denna exponering av vatten och vindkraft.
Risker finns alltid.
Vetenskapsradion tar vid direkt idag:
https://sverigesradio.se/artikel/svenska-dammar-saknar-nodtroskel-okar-sarbarhet-vid-extremvader
Mer efter kl 12 idag.
Just damsäkerhet med risk för överflöde borde vara lätt att åtgärda. Orwilldammen i Kalifornien har fått sin säkerhet förbättrad efter en betongkollaps i nedströmskonstruktionen.
Att reparera vid behov är väl en beprövad inställning som minimerar åtgärderna i icke riskfulla VA nät. Det finns rör från romartiden som funkar idag 😉
Tack för en mycket intressant artikel. Jakten på den ”förfärliga” koldioxiden blir bara värre och värre. ( nu låter jag som Rockström) Nordnytt ägnade nyss nästa hela tiden åt koldioxiden. Att 2035 ska alla nya bilar och lättare lastbilar vara fossilfria. Det har EU bestämt.( Tyvärr gäller det inte dom fossiler som arbetar i EU.) Så därför måste det byggas många laddstationer. Till det strömmar bidragen in. Ständigt denna jakt på koldioxid. Åt nyss frukost, bidrog då lite till koldioxiden. Näringens kolhydrater ombildas nämligen i mitokondrierna till koldioxid. Ska snart ut på min dagliga cykeltur. Det är minus 10 grader just ni i Luleå. Om kylan beror på för mycket eller för lite koldioxid eller på nåt annat vet nog bara vädergudarna eller Rockström.
Tack Stig för din artikel.
Varför demonstrerar ingen för att vindkraftsparkerna ska återställas till ursprunglig natur? Vindkraftsparkerna är ett lätt observerbart ingrepp i naturen som ska återställas.
Av fyra onda ting kärnkraft, vindkraft, vattenkraft, solpanelskraft🙄
Varför inte ha en folkomröstning om vad vi ska ha😋 Sen är det bara att sätta spaden i backen och börja jobba😅
Själv väljer jag vattenkraft🤔
Finns det utrymme för liten utveckling?
I dagens tidning kan man läsa att klimatförändringen riskerar att göra hem försäkringen orimligt hög i vissa områden. (TT)
TT brukar vara alarmistisk och gärna sprida detta.
Kollade upp siffror på detta:
”Under perioden 2015–2021 har det inträffat i genomsnitt 13 800 naturorsakade skador per år. Dessa har orsakats av stormar, översvämningar, jordskred, berg-ras, jordskalv, erosion, sättningar till följd av sänkt grundvattennivå, hagel, snötryck, laviner med mera. Kostnaden för skadorna uppgick till drygt
5,9 miljarder kronor, vilket i genomsnitt blir drygt 844 miljoner kronor per år.”
Låter rimligt.
Hur hög är då premieinbetalningen på fastighetsförsäkringen?
Jag får det till 18 miljarder SEK.
Så 5% går till naturskador.
Jag gissar att vi får behålla försäkringsmöjligheterna länge till!
https://www.svenskforsakring.se/globalassets/rapporter/forsakringar-i-sverige/forsakringar-i-sverige-2013-2022.pdf/
På nyheterna i dag handlade det om att vattenkraftsdammar ska kunna släppa vatten vid kraftiga regn. Det bör naturligtvis göras.
Däremot har det inte blivit vanligare genom att det blivit varmare sedan Lilla istiden.
I ett annat program hörde jag när det gäller torka att man frågade vad man kunde göra åt det. Svaret blev ”vi kan minska utsläppen”.
Ett exempel. Markbygden i Piteå, Sveriges största industrikomplex, Aitikgruvan kan slänga sig i väggen.
När (om) färdigbyggt ska effekten ligga på 4 GW, vilket – med enligt egen uppgift 35 % kapacitetsfaktor som ska vara i princip bäst i Sverige – leder till en årlig genomsnittlig produktion om 12.26 TWh och som upptar en yta om 425 kvadratkilometer (2,5 gånger ytan som Stockholm har).
Olkiluoto 3 tar upp cirka 2 kvadratkilometer, producerar lika mycket och har i princip 3 gånger så lång livslängd.
För att få de cirka 180 TWh som fattas för den ”gröna omställningen” behövs alltså 15 Olkiluoto 3 = 30 kvadratkilometer eller 15 Markbygden = 6 500 kvadratkilometer.
Tänk er hela Västmanlands län, den ytan räcker inte till för detta, helt täckta av vindkraftverk.
Stalin (ja, vem annars?) hade beslutat om att Sovjet skulle bli världsledande i bomullsproduktion.
Figur 1 visas miljökatastrofens utvidgning under 38 år (1973 – 2011).
Får inte riktigt ihop Aralsjöns dramatiska minskning med Stalin, han dog 1957 och sjön ser ganska oförstörd ut på bilden från 1973 så förstörelsen har skett långt efter hans död.
Den stora förändringen verkar ha skett efter Sovjetunionens fall, kan det ha något samband? Större arealer som bevattnas för att uppnå större skördar för export, kanske lite som Spanien och deras grönsaksodling och bevattning av odlingarna som torrlägger sötvattens reservoarer även här för export.
Idén med stora bomullsodlingar efter kriget var nog Stalins men ödeläggelsen är av betydligt senare datum och kan knappast skyllas på honom.
Jag tycker att man ska ära rätt person när man skriver om miljöförstörelse och inte på en höft dra till med ett namn som Stalin bara för att alla känner till det, och visst mycket var dåligt skött under Sovjettiden men mycket av det vi ser idag som miljöförstöring i forna Sovjet har uppstått när man inte bara såg till den inhemska marknaden utan skulle tillfredställa omvärldens efterfrågan på råvaror utan att ta hänsyn till miljön.
Aralsjön är just ett sådant exempel där miljöförstörelsen ökat sedan Sovjetunionens fall vilket bildserien ovan visar och inte det omvända.
#8 UWB
Du kan inte jämföra kärnkraft med intermittent vindkraft.
3-oändligt många vindkraftverk krävs beroende på vinden.
Nu om dammkollapsen i Noppikoski (1985) i P1.
Samt Trängslets ombyggnad som pågår. Klimatåtgärd som skall öka flödeskapaciteten vid stor nederbörd.
Vad värre är-Vägen stängs över dammen.
#9
Kolla på Aralsjön idag-återställd.
Goggle maps sök Aralsjön!
#10 korr- Lurades av Goggle map utan att kolla satellitbilden.
Aralsjön har fortfarande låg areal 😉
#8 UWB
Intressanta siffror. Jag kan bidra med följande.
Vindkraft producerar ungefär 10 GWh per kvkm landskapsyta. Det kan jämföras med kärnkraftverk som ger 10 000 GWh per kvkm. Således 1000 gånger mer.
Även miljöpartister säger nu NEJ till vinkraft i många kommuner.
Lars C. #11
Undrar vad relationen blir om man också räknar in vindkraftens behov av mera kraftledningar och backup?
Hej Lars,
blanda inte energi och effekt i samma kommentar. — du kan bättre ,🙂
#9
UffeH Kommentaren om Aralsjön. Min poäng är snarare, att våra mänskliga ingrepp, som resulterar i miljöförstörelse inte sker omgående! Därmed blir de inte mindre bekymmersamma!
#10 Jo Lasse! Som ”falsk” dalkarl sedan länge, har jag ofta använt Noppikoskidammen som brast 1985 som ett exempel på vad som ibland har kallats ”Normal accidents”, skapat av kombinationen övertro på egen förmåga och effekt av stora flöden, se tidigare inlägg!
”#14 Sten. ”blanda inte”, gör jag det? Hur då?
När jag gjorde den jämförelsen tog jag en karta för OKG och mätte och lade till litet utanför området eftersom störningen drabbar större område än bara där byggnaderna finns. Sedan tog jag kartor för några vindkraftområden och gjorde samma sak. Energin (MWh) ingår i beräkningen men inte effekten (MW).
Man kan göra tvärt om också. När OKG hade tre kärnkraftreaktorer var effekten 2561 MW som med kapacitetsfaktor 0,9 blir genomsnitt 2300 MW. Det störda området för de tre reaktorbyggnaderna kan vara två kvadratkilometer. Även om husen syns betydligt längre så är de inte direkt störande. Vi får således 1150 MW per kvkm landskapsyta för kärnkraft.
För vindkraft har jag inte så mycket bra underlag att utgå från. Men antag att ett vkv har effekten 6 MW och höjden 250 m. Om den störda ytan anses vara 10 * höjden (men det räcker inte i verkligheten) blir ytan 20 kvkm. Med kapacitetsfaktor 0,3 blir jämförelsetalet 6 * 0,3 / 20 = 0,1 MW per kvkm landskapsyta.
Skillnaden blir i det räkneexemplet 1150/0,1 = 12 000 gånger. Men det är inte helt rättvist eftersom det vanligtvis står fler vindkraftverk samlade i grupp och då blir den störda ytan något mindre.
Det skulle vara intressant att jämföra med det nu omstridda Långgrund i Östersjön utanför Norrköping. Men det hinner jag inte nu, jag återkommer eventuellt i natt med det. Kanske någon annan kan räkna på det medan jag är borta ett tag? Tips: Förstörd yta ca 30 * 80 km. Produktion 12,5 TWh/år.
https://www.sveavindoffshore.se/langgrund
https://fiske.zaramis.se/2022/02/04/planerade-havsbaserade-vindkraftsparker/
#16
Långgrund ska ha 169 vindkraftverk och behöver, med de vindförhållanden som råder där 3 000 MW. Ytan är 2 400 kvkm, vilket ger cirka 0,8 kvkm per MW eller cirka 15 kvkm per vindkraftverk.
De fantiserar om 20 MW turbiner. De 15 MW som finns idag är knappt i drift och vågar producenterna bygga större.
Doomberg har en artikel (som faktiskt inte är låst) som heter Windbaggery och som är läsvärd för alla som vill hitta argument mot vindkraft.
https://doomberg.substack.com/p/windbaggery
Hej igen Lars
GWh är energi, du måste ange vilken tid det handlar om,
bara GW eller GWh per timme går bra
men inte GWh utan tidsangivelse
effekt x tid = energi
Inte helt OT.
Tragisk olycka på Nordsjön idag, man kan undra hur smart det är att placera en massa ”vindparker” i så hårt trafikerade vatten. Kan det också vara så att alla dom här verken kan störa modern navigationsutrustning?
Här kan man se alla anlagda och planerade ”vindparker” i området utanför Hamburg.
https://map.4coffshore.com/offshorewind/
När militären säger nej till ett projekt brukar väl störningar vara en av orsakerna till avslag?
#18 Sten
Om man använder samma tid i de två jämförelsefallen behöver tiden inte anges eftersom man jämför två likvärda storheter. Kvoten blir densamma och det är kvoten (>1000) som är det som jag vill visa.
De enda storheter på energi som tycks användas i praktiken är Ws och kWh. Skillnaden är 3,6 miljoner. Man skulle kunna tänka sig kWy dvs med år som bas. Men det har jag inte sett tillämpas.
Du har rätt i princip, men endast i princip.
Enligt kärnkraftsprofessorn (emeritus) Jan Blomgren refererad rapport i Swebbtv är vindkraften ej lönsam.
Ett vindkraftverk till havs håller max 6 år (ev. kortare) på grund av den korrosiva saltstänkmiljön. Dessa kan då svårligen bli lönsamma utan ett skyhögt produktionspris.
Egen reflexion: Då hinner man ju inte mer än sätta verket i produktion innan man skall planera och bygga ersättaren. Hela havet kommer att bli nerlusat med nya och gamla betonggrund om de förankras på botten. Skall man ställa det nya på samma plats blir det långt produktionsstopp.
Jag tänker också att, som båtägare på västkusten, att mekanisk vågkraft där blir svårt att realisera på grund av snabb igenväxning med havstulpaner, tång och alger. Inte ens med fartygsfärg hålls dessa borta. Då går verkningsgraden ner mycket, mycket.
OT: Nu har de lossat på bjerströmskans tvångströja igen och skickat iväg henne för att rapportera om tragiska dödsfall av värme ”bara ett tiotal mil” från hennes hotell…
Och 1:10 in i inslaget filmas en varningsskylt som informerar om att det kan bli förbaskat hett i området…
https://www.svt.se/nyheter/familjen-dog-av-extremhetta-pa-vandringsturen
Berra #22
Erika reser för skattebetalarnas pengar till sydvästra USA och rapporterar om normal värme där.
Ingen bang for the buck för oss där inte och margeritan får vi väl stå för också dessutom.
#9 UffeH
Utminskning är inget bra mått på hur mycket vatten man ”knyckt” ur en reservoir som Aralsjön.
Om jämnjup så ok. Men tänk dig en grund och en djup del. Den grunda minskar snabbt i yta vilket inte den djupa delen gör.
#10-11
Aktuellt läge Aralsjön:
https://worldview.earthdata.nasa.gov/?v=48.51108887411027,39.148524702265746,71.97519354117111,50.17960535549088&t=2023-10-24-T04%3A03%3A22Z
#22-23
42-43 grader i augusti är inte alls extremt i Kaliforniens inland. Jag har varit med om 52 grader i juli, dock några hundra kilometer söderut.
Två vuxna, ett barn och en hund och de hade 2,5 liter vatten med sig.
När jag varit ute på längre vandringar i Australien har jag som standard haft 3-4 liter per person. Då klarar man sig till kvällen.
Tydligen var de nyinflyttade i området. Troligen hörde de till de många som lämnat San Francisco/Silicon Valley de senaste åren, och hade inte klart för sig den enorma skillnaden i väder mellan kust och inland i Kalifornien.
Mycket bra skrivet, välformulerat Stig!
Helhetstänket för energiproduktion och en någorlunda frisk natur och dito biologiska mångfald – måste skyndsamt lyftas in i politiken.
Jag förvånades över att det var dom gröna som ville ödelägga naturen och vildmarken – men jag borde ha sett detta tidigare när framväxten av dom gröna skedde i rekordfart nere i tyskland – deras agenda var ju aldrig att rädda eller att förbättra villkoren för våra biologiska system – det var tvärt om, deras fokus var människans kuvande av naturen och andra arter och deras drivkraft var och är fundamentalism – livsfarligt.
I väntan på mer kärnkraft tvingas Sverige att importera främst kolkraft och att självt producera kol- och oljekraft samt att snarast få alla värmeverk landet runt att börja producera el. Det senare är ju en mestadels outnyttjad resurs, rimligen ganska lätt och relativt billig att få igång. Elproducerande värmeverk borde KR och KU propagera för!
Vindkraft är alldeles utmärkt och kan vara ”Bra miljöval” om Naturskyddsföreningen anser detta, mot betalning.
”Den ger förnybar, billig och utsläppsfri elproduktion.”
https://www.naturskyddsforeningen.se/artiklar/vanliga-fragor-om-vindkraft/
Geofysisk undersökning för Danmarks största vindkraftspark till havs pågår
Med en planerad kapacitet på 1000 MW kommer Thor att bli Danmarks hittills största vindkraftspark till havs. Projektet kommer att bidra till att stödja RWE:s mål att öka sin globala vindkraftskapacitet till havs från 3,3 till 8 GW till år 2030.
Mvh,
Tack Stig M
för ett intressant nedslag i en sedelärande miljöhistoria.
” Vem bryr sig”, av Carl Hamilton.
Ja, ett tomt rop i den politiska och samhälleliga etern kan man tycka (utom här på KU och några till).
Själv associerar jag genast till vindkraften och deras kända OCH okända miljökonsekvenser. Vi läser om att varje industriellt utvecklat land och kanske fler ändå nu tänker anlägga vindmöllor ute längs sina kuster! Hur kommer det påverka våra fiskbestånd och det övriga marina och väldigt känsliga ekosystem? Ingen tycks bry sig när man varje dag kan höra och läsa om vindkraftsplaner. Ingen vet!
Helt makalöst att det finns miljöpartier som inte bryr sig om de varningar som ändå flera miljö-organisationer uttrycker! Och de tillåts inte komma fram i mediebruset och MSM. Här ett ex från Californien om påverkan på vågstrukturerna pga förändrade vindmönster vilket riskerar att förändra vattencirkulationen och i detta fall uppvällningen av näringsrikt vatten för det kustnära ekosystemet.
https://www.armstrongeconomics.com/world-news/climate/japan-and-denmark-collaborate-on-floating-wind-turbines/
Apropå Aralsjön!
I Californiens bördiga dalar och kullar längs med floddeltan från bergen i norr har man i flera decennier framgångsrikt kunnat odla tack vare tillgänglig konstbevattning.
I minst 10 år har dock myndigheter varnat för att vattenreservoarerna inte längre räcker till pga odlingarnas stadiga områdes-tillväxt. Om jag inte minns fel ligger bl.a Hoover-dammen illa till om inte nederbördsmängderna börjar öka! Jag har tidigare läst att man då och då tvingas införa vattenransonering. Mao hotas jordbruket och det är inga små arealer. Jag har för mig att man desperat försöker lösa en del lokala problem i södra delen med vatten via avsaltningsanläggningar.
Här ser ni vilken nytta vindkraften har gjort i Sverige:
https://www.bildtagg.se/file/y5wzgmjn76b7oi8na0v1fkx
BERLIN, 26 oktober (Reuters) – Aktierna i Siemens Energy (ENR1n.DE) sjönk nästan 40 % på torsdagen, vilket tog bort 3 miljarder euro (3,16 miljarder dollar) av dess marknadsvärde, efter att gruppen sa att de förde samtal med den tyska regeringen om staten garanterar efter stora motgångar på sin vindenhet.
En talesperson för det tyska ekonomiministeriet bekräftade också samtalen och beskrev dem som ”nära och pålitliga”.
Siemens Energy-aktien sjönk till rekordlåga nivåer på nyheterna, vilket antydde en förlust på 3,3 miljarder euro i marknadsvärde till 5,3 miljarder euro sedan i onsdags, och sjönk med mer än 32 % vid 7,20 euro vid 1359 GMT.
#9, Uffe.
För att ge Dig ytterligare bakgrund: I boken ”Ecocide in the USSR…..” får jag rekommendera kapitel 4 som redan då, i början av 1990-talet fick ett helt kapitel om Aralsjön, som således heter ”A Sea of Troubles”. Situationen hade vuxit fram under lång tid i en auktoritär regim, där en smal så kallad ”konsensus” gällde. Trots tidiga (1974) varningar, bla från Andrei Sakharov om skolbarnens (o-)hälsa fortsatte verksamheten!
Intressant video om intermittent els konsekvenser i Australien, hade kunnat handla om Hallandsåsen också även om den tunneln hade ett annat syfte. Jag har kopierat länken mot slutet där en av kritikerna av projektet får en att ramla baklänges, batterier är lösningen!
https://www.youtube.com/watch?v=GJhxRknHCvU&t=2525s
Stig #35
Det jag motsätter mig i din artikel är att du ger ansvaret till Stalin för det du visar på bilderna om Aralsjön och vad resultatet är idag, det måste ha varit många fler som kan pekas ut närmare i tid för denna katastrof.
Sen att tidsandan efter andra världskriget var sådan över allt inte bara i Sovjet och Stalin som tyckte att man kunde utnyttja naturen utan tanke på eftervärlden och konsekvenser.
Men som sagt Stalin och hans gelikar gjorde mycket dumt som vi ser resultatet av men i fallet med Aralsjön ser den ganska välmående ut i början av sjuttiotalet men jag kan ha fel, den kan ju vara kraftigt förorenad men se okej ut storleksmässigt sånt kan man inte se på satellitbilder.
Ett lite OT tillägg.
Om man ska skylla något på ledaren för ett land så varför bara de som vi för tillfället tycker är hemska ”diktatorer” ( inte ens i Ryssland har Putin möjlighet att helt på egen hand bestämma, de har precis som vi en riksdag, Duman ), man kan ju göra jämförelsen med bombningarna av Libyen, var det Obama, Reinfeldt eller Macron som gjorde det eller var det USA och Frankrike med svensk hjälp och är det Ryssland eller Putin som krigar i Ukraina.
Svaren är helt beroende på vilken agenda som media har.
UffeH och Stig,
Det var Stalins regim som beslöt att avleda Aralsjöns två tillflöden, Amu-Darja och Syr-Darja.
På 60-talet började ytan sjunka märkbart och vid milleniumskiftet hade den sjunkit 20 m.