Vi är många som länge varit medvetna om att koldioxiden verkligen förtjänar hedersbenämningar som växthusgas och även livets gas. Det är ju väl bekant att i växthusen vill odlarna gärna ha ungefär två och en halv gång högre koldioxidhalt än vad som finns i atmosfären, och att det till stor del är livet självt som återger koldioxiden till atmosfären.
Att koldioxidberikningen hittills enbart varit gynnsam för livet på jorden tror jag att de flesta, som verkligen satt sig in i de effekter som den hittills haft, inser. Först och främst har den lilla uppvärmningen på nästan en grad på drygt hundra år (oavsett hur stor roll koldioxidökningen haft för denna) haft övervägande positiva effekter för mänskligheten och de flesta levande varelser. (Visserligen har det ökande antalet människor minskat utrymmet för många andra arter, men utan den lilla uppvärmningen hade vi behövt ännu mer mark för att föda oss själva.)
Det viktigaste är dock att den höjda koldioxidhalten gynnat fotosyntesen och därigenom först växtligheten och i förlängningen också djurlivet. Vi är som sagt många som länge varit medvetna om detta, samtidigt som det inte varit något som makteliten gärna velat att alla ska veta. Men önskvärt eller ej – forskning pågår. Ibland leder detta till resultat som inte var vad anslagsgivarna hade önskat sig och då gäller det att paketera resultaten på lämpligt sätt.
För några år sedan hade jag lust att skratta högt när jag i ett nummer av den populärvetenskapliga tidskrift som själv anser sig vara den enda seriösa, d.v.s. Forskning och Framsteg läste en artikel om hur den höjda koldioxidhalten möjligen skulle kunna leda till ett lägre näringsinnehåll i vissa grönsaker. Utgångspunkten var naturligtvis att det växte bättre, men det var ju inte det budskap som skulle förmedlas – så att därför vinklades det till att det fanns en risk för sämre näringsinnehåll.
Under det gångna året har det faktiskt kommit ett antall inslag i vetenskapsradion om att jorden blivit grönare, se här och här och här och där
Ett intressant faktum är att det är två områden som nämns särskilt, dels de torra områdena där det är effekten av att med mer koldioxid så tål växterna torka bättre och dels de på höga latituder där det är den längre växtsäsongen som bidrar.
Naturligtvis avslutas alla inslag med en (pliktskyldig?) varning för kommande oönskade effekter.
Hur det nu är, vi tror oss veta vilka faktorer som huvudsakligen påverkar jordens klimat. Det är i viss mening strålningsbalansen, där instrålningen kan variera genom ändringar av jordens albedo, d.v.s. hur mycket av solstrålningen som reflekteras utan att värma, och utstrålningen som kan variera beroende på bl.a. mängden växthusgaser. Det är väl känt att albedot kan ändras snabbt exempelvis vid stora vulkanutbrott som kan få jordens temperatur att sjunka märkbart på några få månader.
Vidare är det fördelningen av värme mellan hav och luft som varierar med faktorer som ENSO, PDO, MAO och NAO, och som kan ha en snabb effekt som exempelvis vid en El Niño.
Vi vet också att det finns ett statistiskt samband mellan solaktivitet och klimat, och om det finns ett kausalt samband som förklarar detta så har det förmodligen att göra med förändringar av jordens albedo.
Den s.k. uppvärmningspausen, the hiatus, har nu pågått i mer än ett och ett halvt decennium, och det finns mer och mer som tyder på att klimatkänsligheten, d.v.s. vilken uppvärmning en fördubbling av koldioxidhalten skulle ge, ligger nära den undre gränsen av IPCCs uppskattningar. Skulle det vara så innebär det att de naturliga faktorerna förmodligen har varit viktigare för 1900-talets uppvärmning än vad ökningen av koldioxidhalten varit.
Men då kan de också tänkas vara så starka att pausen inte slutar med att temperaturen börjar stiga igen, utan med att temperaturen istället börjar sjunka. De närmaste åren kan på det sättet bli spännande.
Jag tror varken det ena eller det andra, men jag blir mindre förvånad om temperaturen skulle sjunka än om det skulle bli en tydlig uppgång av temperaturen. Oavsett vad som sker så tror jag att man inom en ganska snar framtid kommer att ha insett att den enda säkert påvisbara effekten av koldioxidberikningen är att det växer bättre. Visserligen kommer varken politiker, medier eller den stora allmänheten att förstå det, men
innan årtiondet är slut så kommer vetenskapen att ha insett att om det verkligen är tack vare vår användning av fossilt kol som vi har lyckats berika atmosfären med koldioxid, så är det det bästa som mänskligheten gjort för livet på jorden.
Är det någon som vill slå vad med mig?
Jag vinner om två av Royal Society, National Academy of Sciences och KVA före nyåret 2020 har gjort uttalanden som kan tydas så – annars har jag förlorat.
Nu när du säger slå vad – hur gick det med Per Welanders vadslagning han gjorde på sin gamla blogg?
Jag har inga problem med att en förhöjd CO2-halt är gynnsamt för vegetationen. Här finns det och har länge funnits empiriska belägg inte minst från växthusodlingar.
Däremot är det lika väl empiriskt belagt att en ökad mängd växthusgaser påverkar jordens strålningsbalans och därigenom klimatsystemet. Mycket här är fortfarande kvantiitativt osäkert och kommer att förbli så även om 4(5) år. Det är flera faktorer på sikt som är bekymmersamma, som havsvattenexpansionen, ändringar av klimatzonerna och värmeutbytet med havet.
Jag tror inte vi vet mycket mer 2020 än vi vet i dag men 2075-2100 borde vi kunna observera om vi har en allvarlig klimatändring eller en harmlös. Det bästa man kan göra idag är att satsa på grundforskning och bättre utbildning i naturvetenskap (värt namnet) samt överlåta åt de länder med en usel energiförsörjning att förbättra denna. Här kan man lära en hel del av Sverige. Det finns ingen anledning för Sverige att förvandlas till en energispararfakir bara för att diverse subventionerade energiföretag skall tjäna ännu mer pengar genom att via bakdörren tvångsbeskatta medborgarna utan att dessa inser hur smart de blir skinnade.
Sitter här och tvekar, skall man slå vad…
Jag är också övertygad om koldioxidens positiva effekter och det kommer med åren att bli allt tydligare. Det jag inte är lika säker på är att opinionen svänger och att det skulle bli det vedertagna uppfattningen. Trodde för flera år sedan att klimathysterin skulle självdö men den har ju visat sig vara otroligt seglivad trotts att det vid det här laget torde vara uppenbart för alla att det är ett utslag av grupptänkande. Det är visserligen helt bissart, men ändock inte otroligt, att vi även om tio år läser om koldioxidens framtida skadliga effekter i DN. Även om KVA har tänkt om så kommer de kanske inte göra ett utalande om saken – om DN tycker att koldioxid är farligt så tror jag inte KVA skulle protestera utan låtsas som det regnar.
Så min tvekan är inte på grund av att koldioxid inte har övervägande positiva effekter som slår det mesta som människan har gjort utan på hur rakryggade Royal Society och KVA är; det man sett hittills talar ju inte för att de skulle säga någonting som är kontroversiellt.
Sten Kaiser-jag vågar inte lita på att nån av människan styrd klimatrapport blir nykter inom fyra år.
Men jag hoppas att de som vill säga något i den riktningen tillåts säga det!
Igår kom en rapport om Arktis is-Periodicitet (AMO) förklarar nedgången-och kan förklara den nu stundande uppgången av vinterisen. Sommarisen har en mer slumpartad väderrelaterad utsträckning.
Men i Paris har de beslutat att detta var det sista massmötet-resorna är förkastliga för miljön. Nästa möte sker via datorer. Eller?
Detta skriver KVA i sitt senaste uttalande:
”Det är svårt att förklara uppvärmningen de senaste 50 åren med enbart naturliga faktorer. Det innebär att mänskliga aktiviteter bidragit till uppvärmningen.”
Om man anser att det är att dra rättslutsatser så säger väl det en hel del om hur det står till på KVA. Hela rapporten är en sammanställning av Brasklappar och en arapport innan 2020 kommer se lika dan ut.
Eftersom världen nu, tack vare ett skickligt FN-arbete kan gå mot medvetna utsläppsbegränsningar samtidigt som vår kunskap avseende kärnreaktioner tycks gå mot ett genombrott, kan Sten K mycket väl få rätt. Gränsen 1,5 C, om möjligt, samtidigt som snabbavveckling av fossilt bruk, dvs något som spänner över storleksordningen 50 år blir möjligt, kan innebära begränsade globala problem som vägs upp av den förskjutning mot framtiden av nästa istid som förhöjd koncentration av växthusgaser innebär.
Sten K:s drömmar kan paradoxalt nog vinna erkännande tack vare att FN, IPCC och UNFCCC lyckats med sitt uppdrag. Alla glada?
Lat var kanske träffande men LBt skall det naturligtvis vara!
Vad KVA säger idag:
”12. Koldioxiden är fundamental för livet på Jorden och en ökad halt i atmosfären kan göra att vegetationen växer snabbare. Denna effekt är dock svår att förutsäga eftersom den kan begränsas av andra miljöfaktorer som tillgången på näring och vatten, eller av suboptimala temperaturförhållanden. Satellitobservationer har emellertid visat att Jorden blivit grönare under de senaste 30 åren.”
Så när det väl är uppenbart för alla och opinionen svängt kan KVA säga – Det har vi sagt hela tiden. Det gäller att säga så lite som möjligt så att det kan tolkas rätt när man vet facit.
#6 LBt
En fråga: Hur mycket av de 1,5-2 grader har vi intecknat idag?
Är det 1 grad?
Hur stor del av energin kommer idag från fossila källor?
Hur stor del av Tysk energi kommer från förnyelsebart efter 20 års energivände?
Hur stor är effekttäckningen i Tysk elförsörjning av förnyelsebart?
Undersökningar kring blads stomata eller klyvöppningar, visar att växters beroende av vatten minskar med ökad CO2 i luften. Eftersom allt kring CO2 är så kontroversiellt fortfarande, tar det nog mycket längre tid än till 2020, innan världen har vaknat till sans vad som berör växtlighet och klimatets drivande. Brukar inte slå vad, så jag avstår nog den här gången också.
Floskler och överdrifter fortsätter att spridas, är det i förhoppning om att det blir mer sant om man upprepar det?
T.ex. ”En enda resa tur och retur till Asien släpper ut flera ton per person!” säger Karin Neuhaus, före detta bloggare på Karins miljöblogg.
Inte ens i närheten av sanningen, och dessutom vet som sagt ingen säkert hur CO2 påverkar klimatet.
Men, risken är ju att folk tror att sånt där dravel är sant….
Varför är det så viktigt att slå fast att det är människan som orsakar koldioxidutsläppen. Är det för att det då är möjligt att komma till rätta med dom, eller kan det vara så att det är för att kunna bestraffa människans syndiga leverne. I så fall är det inte första gången det har varit så.
Det är fortfarande ett helt meningslöst vad. Vad betyder ”som kan tydas så ”? Det är en gummifras som gör att Sten alltid kan påstå sig ha vunnit för att han tolkar vad som än sägs på det sätt som han vill.
OT
Intressant om Indiens inställning till Klimatavtalet.
http://timesofindia.indiatimes.com/How-Paris-Summit-could-help-us-breathe-easy/listshow/50132817.cms
#13 Thomas -håller med!
Alarmisternas konferens i Paris oroar mer än klimatet. Osäkerheten är större än vad propagandan vill göra gällande.
Nu kommer dagligen artiklar om hur modellerna bör förbättras så de inte visar bort i tok som nu:
http://www.sciencedaily.com/releases/2015/12/151210140516.htm
I stället för nederbörd så blir det mer fukt i luften som resultat av uppvärmning.
Anpassning till observationer!
# 9
Tysklands energiförsörjning: 3% sol och vind; 17 % biomassa och hydro, 80% kol och olja
för el, värme, transport.
#16 Bengt Abelsson
Tror du får kila in storleksordningen 8% kärnkraft, de har väl fortfarande 9 kärnkraftsverk som fungerar.
#17
Du har rätt, kärnkraften ska in i de 17%
3% sol och vind, 80% kol, gas, olja, resten vatten, kärnkraft och diverse.
http://euanmearns.com/germany-energiewende-kaput/
andra källor kan visa marginellt annorlunda.
#18
Lomborg hade en video om detta:
http://wattsupwiththat.com/2015/12/09/germanys-impossible-and-impractical-wind-and-solar-goal/
Jag gissar att de lyckats med dessa 3% tack vare ett massivt stöd från konsumenternas plånböcker.
15% av elen kommer från sol och vind med en effekttäckning av över 50% med alla problem detta innebär.
Detta visar väl på vad fossilfritt kommer att kräva av världen i form av omställning.
Vi som tror detta inte är nödvändigt kallas för förnekare eller skeptiker.
Vad skall man kalla dem som tror detta är nödvändigt och möjligt?
#13 Thomas P
tycker att denna formulering är en gummifras.
Jag har utmanat honom flera gånger på en förutsägelse som är glasklar. Kommer någon av IPCC temperaturscenarier har slagit status quo-scenariet (0-trend, ingen ökning eller sänkning). Jag tippar att status quo kommer slå alla IPCC-scenarier.
Nu har Thomas P. chansen att sätta emot. Eller föredrar du gummifraser?
Lasse #15 Intressant. Tyvärr kan jag inte läsa Nature online, men jag undrar vad detta kan ha för effekt på klimatkänsligheten om det stämmer. Blir det mer vattenånga i atmosfären får man en starkare positiv återkoppling från dess växthuseffekt.
#21 – och inte negativ då? Varför skulle den vara positiv?
#21 Thomas-Jo modellerna har ju problem hänga med verkliga temperaturökningar-eller hur?
Se sid tre: https://curryja.files.wordpress.com/2015/12/christyjr.pdf
Peter #22 Läs en gång till skall du se att jag förklarade det. Om du är av motsatt uppfattning får du nog vara så god att motivera detta.
#24 Motivera varför återkopplingen kan bli avkylande med mer vatten i atmosfären. Moln!
Lasse #25 Kan du hitta något i det du kan läsa av den där studien som tyder på att det skulle bli mer moln? Och inte bara moln, rätt typ av moln också, en del moln värmer.
#26. Thomas P.
Gummifraser?
#26 Thomas
”Condensational heating by precipitation, absorption of sunlight by water vapor and fluxes from Earth’s surface all combine to heat the atmosphere, keeping it in energy balance with cooling due to thermal emission up to space and down to Earth’s surface. As the planet warms and the atmosphere emits more thermal radiation, the heating components also must increase to maintain atmospheric energy balance, and the two that matter most are absorption of sunlight and precipitation. The more heating provided by absorption of sunlight as the planet warms, the less heating is required by precipitation increases.”
Här finns väl förklaringen gissar jag-Hjälp mig förstå detta?
Innebär det inte att modellerna kyls så har de misslyckats!
Hej Lennart,
jag är ledsen, jag har använt dagen till att hjälpa till med koldioxidberikningen av atmosfären. Å andra sidan har jag genom att köpa älgkött minskat min konsumtion av ”kraftfoderkött”.
Hur som helst, anledningen till att jag väljer slutet av årtiondet är att jag tycker att jag har en rimlig chans att vara med så länge. Jag kunde naturligtvis ha valt 10 år från nu, men då är det en större risk för att jag inte får veta hur det gick.
Det lustiga är att ingen av alla dem som är så övertygade om att klimatmodellerna är riktiga och därför borde vara övertygade om att jag kommer att förlora vadet, har vågat anta utmaningen. Det där med ”gummiparagraf” blir naturligtvis en tolkningsfråga där vi kommer att vara minst två som ska avgöra om jag har rätt. Den som vill anta mitt vad kan naturligtvis föreslå andra kriterier för hur man ska avgöra vem som vunnit. Om någon är beredd att anta mitt vad så är jag öppen för andra kriterier för att avgöra vem som vunnit. (Skulle vi inte vara överens så är det väl bara att säga att frågan inte kunde avgöras. Vi skulle också kunna vända os till en av båda parter accepterad utomstående som får avgöra frågan.)
Jag tror inte att våra medier kommer att ha insett att det de kämpat för i 20 år var ett misstag, eller att våra politiker kommer att våga erkänna det. Det jag hoppas är att vetenskapssamhället kommer att ha modet att göra det.
Sten K,
ditt intresse för vadslagning i den här frågan är något märklig.
Du bedömer väl dina chanser att ta hem spelet som större än 50% kan man förmoda.
Om vi då tittar på den tid det handlar om dvs om 50-100-200 år, vid vilken sannolikhet för utebliven katastrof skulle du då vara beredd att sätta en slant? Vid 60% eller kanske 80?
I rysk roulett går det galet 1 gång av 6. Chansen att ta hem spelt blir då ca 84%. Tycker man som skeptiker att det är spelbart? Jag måste kanske också påpeka att man håller visserligen i revolvern och man trycker av men siktar mot någon annan.
Trevligt LBt,
du tillhör ju dem som tror på IPCC, så att du kanske vill anta mitt vad. Anledningen till att jag en gång tyckte att det kunde vara en god idé var att jag upptäckte att det fanns en massa människor som helt oreflekterat trodde att klimatmodeller var säkra förutsägelser om framtiden men som inte hade en aning om ”the hiatus”. När det sedan visade sig att ingen var villig att sätta emot så tyckte jag att jag borde göra min utmaning mer känd än som bara en kommentar på bloggen.
Jag är inte alls säker på att jag kommer att vinna vadet helt enkelt eftersom jag inte litar på att ”akademierna” kommer att våga erkänna att de haft fel.
Att inga våga ställa upp för att se vilka förutsägelser som lyckas bäst, är talande. Man tror helt enkelt inte på det man själv säger.
Om LBt och Thomas P har förslag på andra sätt att utvärdera modellers giltighet än att jämföra prognos med utfall, så skulle det vara mycket intressant att få ta del av detta.
För den som är intresserad av att fördjupa sig inom ”Prediction”-området kan jag rekommendera Philip Tetlock’s bok ”Superforecasting: The Art and Science of Prediction” där det s.k. Good Judgement projektet beskrivs.
http://www.amazon.com/Superforecasting-The-Art-Science-Prediction/dp/0804136696
#32,
Wibjörn Karlén prof, KVA, Bertil Larsson meteorolog och polarforskare och Sture Åström civ ing – alla inom nätverket Klimatsans, publicerade Roy Spencers graph 6/6/13 med de 73 IPCC temp graferna för perioden 1977 – 2025. Dessa grafers ”medelvärdesgraf” är alltså COP21 underlag för framtiden. Uppmätta temperaturer med ballonger och satellit visar stor och växande divergens mot prognoskurvorna. Publicerades i Gefle Dagblad 30 juni 2014 som insändare under rubriken ”Det tanklösa vrålet”.
Sten K,
du menar att jag skulle spela på risken att träffa någon? Nej, jag jobbar på möjligheten att ingen trycker av, det känns bättre.
Med de extremt stora satsningar som Sverige och många västländer gjort på klimatalarmismen, både i prestige och pengar, är jag tämligen säker på att det minst måste dröja en generation innan det ens är möjligt att byta uppfattning i klimatfrågan från exempelvis politiskt håll.
Det vore som jämförelse ett mångdubbelt svårare steg att ta än att utan omsvep erkänna att SD hela tiden haft rätt i frågan kring invandring.
Ja, Olav,
det är därför jag bara vill slå vad om att vetenskapen kommer att ha insett faktum – inte politiker, inte media, inte (av media beroende) allmän opinion (i Sverige).
Sten #36 ”det är därför jag bara vill slå vad om att vetenskapen kommer att ha insett faktum”
Insett faktum? Det är till att ha självförtroende när du anser dig veta bättre än ”vetenskapen” och bara väntar på att den skall hinna ikapp…
Tack Thomas!
Jag håller med Thomas P.
Sten Kaijser har anledning att ha självförtroende relativt ”vetenskapen”.
Hej Thomas,
har du sådan tillit till ”vetenskapen” att du vill slå vad!
Vad ska vi slå vad om?
En god middag? En anmälan till Vasaloppet?