Igår publicerade Roy Spencer resultatet för både december 2023 och helåret 2023 på sin blogg. December var 0,83 grader varmare än medelvärdet åren 1991-2020. 2023 som helår var varmast av alla år i satellitmätningars 45-åriga serie vilket illustreras bra i den här grafen:
2023 årsmedelvärde var 0,51 grader över medelvärdet åren 1991-2020 följt av 2016 på 0,39 grader C.
Här är siffrorna lite mer i detalj.
| YEAR | MO | GLOBE | NHEM. | SHEM. | TROPIC | USA48 | ARCTIC | AUST |
| 2022 | Jan | 0,03 | 0,07 | 0,00 | -0,23 | -0,12 | 0,68 | 0,10 |
| 2022 | Feb | 0,00 | 0,02 | -0,01 | -0,24 | -0,04 | -0,30 | -0,49 |
| 2022 | Mar | 0,16 | 0,28 | 0,03 | -0,07 | 0,23 | 0,74 | 0,03 |
| 2022 | Apr | 0,27 | 0,35 | 0,18 | -0,04 | -0,25 | 0,45 | 0,61 |
| 2022 | May | 0,18 | 0,25 | 0,10 | 0,02 | 0,60 | 0,23 | 0,20 |
| 2022 | Jun | 0,07 | 0,08 | 0,05 | -0,36 | 0,47 | 0,33 | 0,11 |
| 2022 | Jul | 0,36 | 0,37 | 0,35 | 0,13 | 0,85 | 0,56 | 0,65 |
| 2022 | Aug | 0,28 | 0,32 | 0,25 | -0,03 | 0,60 | 0,51 | 0,00 |
| 2022 | Sep | 0,25 | 0,43 | 0,06 | 0,03 | 0,88 | 0,69 | -0,28 |
| 2022 | Oct | 0,32 | 0,44 | 0,21 | 0,05 | 0,17 | 0,94 | 0,05 |
| 2022 | Nov | 0,17 | 0,21 | 0,13 | -0,16 | -0,50 | 0,52 | -0,56 |
| 2022 | Dec | 0,05 | 0,13 | -0,02 | -0,34 | -0,20 | 0,80 | -0,38 |
| 2023 | Jan | -0,04 | 0,05 | -0,13 | -0,38 | 0,12 | -0,12 | -0,50 |
| 2023 | Feb | 0,09 | 0,17 | 0,00 | -0,10 | 0,68 | -0,24 | -0,11 |
| 2023 | Mar | 0,20 | 0,24 | 0,17 | -0,13 | -1,43 | 0,17 | 0,40 |
| 2023 | Apr | 0,18 | 0,11 | 0,26 | -0,03 | -0,37 | 0,53 | 0,21 |
| 2023 | May | 0,37 | 0,30 | 0,44 | 0,40 | 0,57 | 0,66 | -0,09 |
| 2023 | June | 0,38 | 0,47 | 0,29 | 0,55 | -0,35 | 0,45 | 0,07 |
| 2023 | July | 0,64 | 0,73 | 0,56 | 0,88 | 0,53 | 0,91 | 1,44 |
| 2023 | Aug | 0,70 | 0,88 | 0,51 | 0,86 | 0,94 | 1,54 | 1,25 |
| 2023 | Sep | 0,90 | 0,94 | 0,86 | 0,93 | 0,40 | 1,13 | 1,17 |
| 2023 | Oct | 0,93 | 1,02 | 0,83 | 1,00 | 0,99 | 0,92 | 0,63 |
| 2023 | Nov | 0,91 | 1,01 | 0,82 | 1,03 | 0,65 | 1,16 | 0,42 |
| 2023 | Dec | 0,83 | 0,93 | 0,73 | 1,08 | 1,26 | 0,26 | 0,85 |
Varmare och varmare dag för dag. Får väl trösta mig med den globala värmen när jag ska ut i minus 33 grader. Idag presenteras familjen Bohnsacks temperaturavläsning för december. Avläst på Skurholmen i Luleå sen 1921. Medeltemperaturen för december är minus 7 grader. I år blev det minus 9,4. Varmaste december var 1929 med plus 0,4. Näst varmaste var 2007 med minus 0,5. Tredje varmaste december var 2020 med minus 0,8. För 100 år sen var medeltemperaturen för december minus 8,5, att jämföra med årets minus 9,4. Just nu är vi många i norr som drömmer om varmare väder. Jag ser fram emot en reduktionsplikt som ger oss värme och mer pengar i plånboken.
Turligt nog tycks inte våra havsisar i Arktis och Antarktis bry sig om dessa rekordtemperaturer – dom ligger båda nära snittet för utbredningen sedan mätningarna startade med satellit – vilket förvånar med tanke på klimatsystemets utformning, med värmetransport till polerna.
Det riktigt stora som syns i temperaturbevakning nära klotets yta är dom höga havstemperaturerna.
Skagerak och kattegatt visas fortfarande som överhettade på satellitbevakningen – men jag som förvånas över våra överskott trots iskallt väder sedan november….när jag tittade igenom havstemperaturstatistiken för min del av skagerak såg jag att Noaa hade temperaturer under 0 grader ( – 0,4 ) för bara 10 år sedan, just vid denna veckas datum.
Det verkar märkligt med havstemperaturer under 0 hos oss i början på januari – något sådant har jag inte själv kunnat observera – men sådan är statistiken hos Noaa.
Säkert är det jättevarmt och jag har fattat fel – men det är viktigt att veta vad man kalibrerar mot, om man vill få en bra statistik.
Tills vidare får jag för 2023 glädja mig åt att smhi stödjer mina egna observationer för västerhavet, dom och jag tycker våra havstemperaturer har varit ganska normala för 23 – och då kanske jag inte skall lägga för stor vikt vid illröda satellitkartor, eftersom jag ändå inte får ett vettigt grepp om deras kalibreringsmetoder.
Vi har haft några ”spikar” under satellit-eran, och varje gång efter temperaturrusningarna (exempelvis 1998, 2010, 2016, 2020) har temperaturen gått ner lika hastigt igen. Låt vara i en något varmare trend.
Vi får se om det blir likadant nu. Avvikelsen för december är något lägre än både oktober och november.
Hur många vet för övrigt att globala temperaturen faktiskt sjunkit varje månad sedan juli? Snart kommer John Christys kommentar till december under rubriken GTR på denna sida:
https://www.nsstc.uah.edu/climate/
I novemberrapporten stod följande att läsa:
”In terms of absolute temperature, November’s global value of 264.32K was cooler than each of the last six months (July hit 266.06K) simply because those months are naturally warmer as the global temperature is warmest in July and coolest in January.”
Temperaturen har således sjunkit ca 2 grader på ett knappt halvår. Men det samtidigt är kris om den stiger med 0,14 grader på ett decennium.
#1 Daniel Wiklund
Kan tillägga att årsmedeltemperaturen i Luleå blev 2,7 grader. Medelvärdet sedan 1923 är 2,3 grader.
….Jag är nyfiken som ett barn på julafton inför kommande utvecklingar, och jag sticker inte under stol med att jag känner en viss fruktan för ett hotande ”sammanbrott” i klimatet och en snabbt avtagande styrka i vår energitillförsel, via vår enda sol…..
Så ser det ut enligt mitt sätt att se på klimatets rörelser enligt Teknisk Analys. Precis som tidigare. Större korrektioner har alltid sin starkaste fas i slutet av sin utveckling, och en vändning ner kan mycket väl redan startat för stora delar av klotet, men kräver passage av kritiska nivåer innan det bekräftas.
https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/mina-klimatmodeller-43
Gällande isutbredning på Antarktis såg jag ett program där de menade att en ökande temperatur (inom vissa gränser) inte spelade någon roll, då nederbörd (i form av snö) kompenserade för en ökande avsmältning.
Något som eventuellt kunde bli ett problem var ”skorstenar” i isen, där smältvatten skapade hål i isen som rann ner under isen och smälte isen under ifrån också.
Det finns en risk med höga medeltemperaturer, den är att ju varmare det blir, desto större är risken för solsting.
Man kan se en tydlig trend att de varma åren efter år 2000 har haft med sig allt stolligare politik på i stort sett alla områden.
Min tolkning är att de s.k. fi*ttmössorna inte skyddar tillräckligt.
Hörde ett reportage i P1 om iskärnor från Grönlandsisen i ett fryshus i Köpenhamn. De gick några hundra tusen år tillbaka. Man kunde se hur temperaturen och CO2 halten varierade, men det nämndes inte att temperaturen ökar först och att CO2-halten följer. Det var varmast för 115 000 år sedan med 2 grader högre än nu, men då det var det varmaste man sett så var man orolig för vad som händer om temperaturen blir ännu högre. Der är därför som man satt 2-graders-målet påstods det. Koldioxidhalten hade hela tiden legat mellan 190 och 280 PPM. Att den nu är över 400 PPM var alarmerande tyckte man. Senaste istiden slöt plötsligt genom en kraftig temperaturuppgång, vilket inte datormodellerna kan simulera. Därför var man ytterst bekymrad för att våra utsläpp kan ställa till med störningar i klimatet som vi inte kan förutse.
Gällande kyla som gäller nu så påverkar det vindkraftverken, speciellt gällande isbildning på bladen.
Följande gäller enligt Nordpool:
Kallarmossen 392
Djupdal 390
Markbygden I 638
Markbygden II 102
Åskälen 244
Turinge 155
Björnberget 372
Skaftåsen 231
Totalt kan inte 2 524 MW i effekt från vindkraften utnyttjas (av 16 420 MW).
Gällande kärnkraft gäller följande
Forsmark 2 821 (till 24 januari)
Ringhals 3 537 (åter i drift i morgon)
Totalt saknas 1 358 MW i effekt.
Men varför får kärnkraften rubriker när den stängs ner, men inte vindkraften när den inte kan producera.
Vi har haft en kall inledning på vintern.
November var kall och December kallare.
Stockholm var medel -1,9 C mot normal +0,6 C.
Ändå är det öppet vatten i Saltsjön vilket ger oss en snökanon från Finska viken, där det är isande kallt i St Petersburg och Helsingfors. Öppet hav kyls effektivt av vilket ger god inblandning av ytvatten. Även inflödet av salt vatten skapar syre till bottnarna i Östersjön.
Temperaturen i Östersjön går att följa här:https://www.ostersjon.fi/sv-FI/Ostersjon_nu
UWB #9
16700 säger entsoe. Och Forsmark 2 har en trilskande generator, det är inte reaktorn som krånglar som media vill få det till.
svensk vindkraft 2024
Såg att prognosen är att El Nino fortsätter till april 2024. Någon som vet mer om styrkan i pågående El Nino? Det har ju funnits lite motstridiga uppgifter om detta hittills.
Var ligger höjningen av temperaturen, mer i att de lägre graderna stigit eller mer i att de högre blivit ”varmare?
#13
Enligt SMHI så är det de låga temperaturerna som stigit, så när man kollar kartor och jordglober och hela norra halvklotet är illrött så är det fortfarande tvåsiffriga minusgrader men det är några grader högre en vad snittemperaturen just där varit tidigare.
Röd färg på vintern innebär inte badväder i Sibirien eller på Grönland.
#13. På de platser jag analyserat min, medel och maxtemperatur är det de tydligt ökade minvärdena (mildare nätter och vintrar) som påverkat medelvärdet en aning uppåt. Ca 150 års data.
Min reflektion är att vi har en liknande situation som på 30-talet, som var varm men övergick till 40-talet kyligare förhållanden.
Kan eventuella likheter skönjas utifrån påverkanseffekter?
Är inte uppgången som började i sensomras i huvudsak en följd av att Laninja slutade kyla och Elninjo börjat värma ?
#17
Nja, problemet är att uppgången började innan El Nino som normalt peakar ungefär just nu – så den kan inte riktigt förklara den exceptionella uppgången som startade i somras.
#17 o #18
Här analyseras den ökning som september visade:
https://wattsupwiththat.com/2023/10/19/nyt-claims-record-september-temperature-indicates-accelerated-climate-change-it-doesnt/
Tydligen var det främst en värme som fanns kring Antarktis.
Dagens nyheter är koncentrerade kring vilka problem kylan medför. (ffa i Skåne)
Trafikverkets kallaste station kl 02:00 var Kätkesuando -45,7C…
SMHI:s Kvikkjokk-Årrenjarka -43,5C Ligger SMHI:s stationer högre än TRAFIKVERKETs??
Men handlar det inte om en kraftig el ninjo? Någonstans har jag för mig att vi kan drabbas av kraftig kyla i samband med el ninjo. Möjligt att jag fått det om bakfoten.
#2 Magnus
NOAA bytte sätt att mäta havstemperaturer år 2020
från OISST v2 till OISST v2.1 som är konstruerad att finna värme.
Här kan du läsa mer
https://www.ncei.noaa.gov/products/optimum-interpolation-sst
https://journals.ametsoc.org/view/journals/clim/34/8/JCLI-D-20-0166.1.xml
Jag har ingen aning om varför den snabba temperaturhöjningen inträffade, men troligtvis har den med El Niño att göra.
Men det jag inte förstår är varför inte höjningen av vattenånga i atmosfären efter vulkanutbrottet i Hunga-Tonga 2022, syns någonstans?
Alarmisternas argument är ju att när temperaturen stiger (pga koldioxiden) får vi mer vattenånga i atmosfären vilket leder till ytterligare temperaturhöjning, vilket leder till mer vattenånga och högre temperatur.
Ja ni förstår hur de vill framställa det
Men, nu när vi fått en rejäl ökning av vattenångan i atmosfären (15% mer i stratosfären, hur mycket i troposfären har jag inte sett någon siffra på) så speglas det inte i temperaturen och inte i Keelingkurvan, så antingen mäter de på fel sätt, eller så är teorierna felaktiga.
Har vi någon kunnig här som kan förklara det för mig och andra nyfikna
Nr 22 Torbjörn
Tack – jo, det ser onekligen märkligt ut med statistiken för havstemperaturerna – och det blir väldigt avgörande för utvecklingen av den så kallade globala medeltemperaturen.
Alltid trist att tvivla på mätningar – men jag har själv ägnat mig åt mätteknik inom flygindustrin i 35 år…så är det ngt man lärt sig där så är det just vikten av förståelsen för vad man mäter, egenskaperna och naturligtvis – hur man kalibrerar och mot vad..
När jorden plötsligt, veckorna innan cop28, blev rekordvarm och gick över 2 grader C….och instituten ( ex v copernikus) gick bananas och började joddla om – att nu måste dom väl förstå..
Ja – då var det några ugglor som började hojta i min mosse.
Tyvärr, går det inte att kritisera varken utfallen eller komplexiteten i tekniken – utan att det gröna monstret löper amok.
Såå, vi tittar ut över vår del av världen och lyssnar till vad samer, oljeborrare och fiskeindustrin säger om utvecklingen – dom lever mitt i verkligheten och jag minns fortfarande vad norska oljesällskapet sa om arktis sydliga isutbredning för över 10 år sedan – dom fick rätt – liksom dom isländska oceanograferna som intervjuades av finsk tv om havstempersturutvecklingen 2017, dom hade rätt då liksom nu.
Grönland har fått senare start på isavsmälningen under våren i över ett decennium nu – men alarmisterna fortsätter med att det är tvärt om..att det går allt fortare och tidigare osv..
Arktis däggdjur ökar i antal och solen går fortfarande ner varje höst däruppe – och våren kommer väldigt sent dit upp – det är sådant som kyler vårat klot varje år…
Jordens klimatsystem är fantastiskt – det fungerar.
#3 UAH rapport
Nu har John Christys analys kommit.
https://www.nsstc.uah.edu/climate/2023/december2024/GTR_202312DEC_v1.pdf
Han är inte säker på att anomalin har peakat, dels då variationer på 0,2 grader mellan månader inte är ovanligt, dels för att El Niño brukar vara starkast i februari.
En annan intressant notering är angående trenden. Jag förstår den inte riktigt, men när han räknar bort de stora kylande vulkanutbrotten under satellitmätningarna får han fram en sorts bakgrundstrend på 0,1 grader per decennium. Detta skulle kunna motsvara den CO2 som människan släppt ut.
Vad han menar med det vet jag inte. Många är ju känsliga för tal om att CO2 har någon som helst påverkan på temperaturen. Samtidigt är ju 0,1 grader/dec långt under klimatmodellerna, som snarare ligger kring 0,3 grader/dec eller mer.
Nr 25 Joachim
Co2 värmer säkert lite på olika ställen i atmosfären – men frågan är huruvida denna återstrålning förmår värma haven – och då inte minst i lite djupare skikt.
Jag tycker att både jag och smhi verkar överens om att vi för det mesta har ganska normala havstemperaturer.
Om inte haven värms signifikant så kommer vi inte heller att påverka klimatet på ett avgörande sätt.
Världshaven sägs ha värmts 0.075c, frågan är hur tillförlitliga mätningarna är.
Oavsett lär det dröja mycket lång tid att generellt värma våra hav – förmodligen så lång tid att andra faktorer hotar mänskligheten betydligt tidigare.
#20 Staffan Lindström
I början på veckan uppmättes 43,6 minusgrader i Kvikkjokk – vilket var den kallaste januarinatten på 25 år enligt Aftonbladets uppgifter. Men detta är fel eftersom det är den kallaste temperaturen som uppmäts där sedan mätningarna började 1887.
SMHI:s nordligaste väderstation är Naimakka. Den mätte 43,6 grader vilket hittills är säsongens lägsta. Där uppe är det ett riktigt kallhål för de har haft temperaturer lägre än 43,6 minst 10 ggr sedan mätningarna började 1965. Den kallaste temperaturen var -46,6 grader som uppmättes 1980-01-25.
Staffan L. #20
Trafikverkets mätstation i Kätkesuando
mätstation
Är nog inte så höglänt där nära Torneälven.
#26 Magnus Blomgren
”Jag tycker att både jag och smhi verkar överens om att vi för det mesta har ganska normala havstemperaturer.”
Kan det inte vara så att den strålning som påverkar ytvattnet håller temperaturen ganska konstant dels då konvektionen tar med sig värme upp (och mot norr (ekvatorn)), dels att havsströmmar och vind ständigt rör omkring i ytvattnet? Tropiska hav där solen är som starkast och intensivast håller ju en nära nog konstant temperatur! Och det gäller även i deras nedre troposfär också. En konstant utjämning av värme mot avkylning och nederbörd där överskottet leds mot Arktis.
Naturligtvis ser det lite annorlunda ut på våra breddgrader.
Nyligen uppmätte man dock ”rekordtemperaturer” även i Atlanten om jag inte minns fel. Orsaken? Och utbredning?
#2
”dom ligger båda nära snittet för utbredningen sedan mätningarna startade med satellit ”
Vilket samtidigt innebär att havsisutbredningen i norr faktiskt är den största på 20 år, den var ungefär lika stor 2022 och 2012. men senast den var tydligt större än nu var 2004:
https://nsidc.org/arcticseaicenews/charctic-interactive-sea-ice-graph/
Vilket i och för sig inte är sensationellt. Isarealen minskade rätt monotont från 1979 till 2007, men har varit anmärkningsvärt stabil sedan dess. Kurvorna för 2007 och 2023 är faktiskt nästan helt identiska under hela året.
#8
”Hörde ett reportage i P1 om iskärnor från Grönlandsisen i ett fryshus i Köpenhamn. De gick några hundra tusen år tillbaka. Man kunde se hur temperaturen och CO2 halten varierade, men det nämndes inte att temperaturen ökar först och att CO2-halten följer. Det var varmast för 115 000 år sedan med 2 grader högre än nu, men då det var det varmaste man sett så var man orolig för vad som händer om temperaturen blir ännu högre. ”
Tämligen lögnaktigt som vanligt.
Nej, det finns inga grönländska iskärnor som går ”några hundra tusen år tillbaka”. Ingen av de grönländska iskärnorna går längre tillbaka än den förra mellanistiden för 117-127 000 år tillbaka, troligen p g a att avsmältningen då flyttade isdelaren, så att den äldre isen försvunnit. Det är bara under isdelaren som isen ”ligger stilla” i sidled.
Och nej, man kan inte se hur CO2-halten varierar i grönländska iskärnor. De ger av någon anledning ”konstiga” resultat, kanske p g a kemisk påverkan från isländska vulkaner.
Och nej, det var inte varmast för 115 000 år sedan, då hade redan den senaste istiden börjat så smått. Varmast är det alltid i början av interglacialen, alltså för ca 127 000 år sedan.
Och då var det betydligt mer än två grader varmare än nu Data för samtliga grönländska iskärnor som går så långt tillbaka:
NEEM 8 grader
NGRIP 5 grader
GRIP 5 grader
GISP2 6 grader
Renland 5 grader
Siffrorna bekräftas av andra proxies (växter och djur) från isfria delar av Grönland som allmänt pekar på ca 5 grader varmare än nu.
Så i stort sett det enda som är sant är att det finns grönländska iskärnor i ett fryshus i Köpenhamn.
#6
”Något som eventuellt kunde bli ett problem var ”skorstenar” i isen, där smältvatten skapade hål i isen som rann ner under isen och smälte isen under ifrån också.”
Rent nonsens. Sådana ”moulins” uppstår bara i tempererade inlandsisar där det sker en omfattande avsmältning på ytan under sommaren, som t ex på Grönland. I Antarktis stiger temperaturen aldrig över 0 på de flesta håll. Nedan kan man se vilka delar av Antarktis där avsmältning faktiskt sker:
https://nsidc.org/ice-sheets-today
Som synes rör det sig om ca 1 % av ytan just nu, två veckor efter midsommar, och det kommer att toppa på ca 2 %. Och ser man på kartorna så ser man att det dessutom nästan enbart gäller shelfis, alltså is som flyter på havet, inte inlandsis.
Däremot är det helt korrekt att delar av antarktisisen smälter underifrån, men det beror på geotermisk värme, och har noll och intet med klimatet att göra. Det gäller f ö för alla inlandsisar som blir tillräckligt tjocka, eftersom is är en ganska bra isolering.
Och om det bildas ”moulins” i shelfis kan det ironiskt nog få exakt motsatt effekt, eftersom det salta havsvattnet under isen oftast är kallare än noll grader så att smältvattnet istället bygger på isen underifrån:
https://agupubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1029/2012JC008214
Detta har jag själv f ö sett ett roligt exempel på i Antarktis en gång när det ovanligt nog var bleke, fullständigt vindstilla och lätt snöfall. Snön lade sig på havsytan! Fast så snart det kom minsta lilla vindkåre smälte den omedelbart.
Sensmoral, tro aldrig på något som gäller klimat från SR/SVT.
#29
Eftersom IR-strålning inte alls tränger ned i (eller upp ur) vatten mäter satelliterna en s k ”skin temperature”, d v s den översta bråkdels millimetern. Den kan bli markant högre än temperaturen på några centimeters djup vid vindstilla, bleke och sol, vilket var vad som hände i somras i delar av Nordatlanten.
#33 tty
Tack för klarläggande om ”höga havstemperaturer”.