Temperatur i Klippan

Hur kan den globala ”Klimatuppvärmningen” missa Klippan i Skåne?

temperatur klippan

Den exakta temperaturen varierar från ort till ort. Det är trenden som är intressant.

De uppmätta värdena gäller nog i stort inom Klippans växtzon.

Jag har under många år följt utvecklingen av årets medeltemperatur hemmavid. De olika dagarnas dygnsmedeltemperatur används som grund för mina beräkningar av graddagar för att följa energiförbrukningen för uppvärmning. De uppmätta temperaturerna varierar lite för de olika åren. Trenden visar ingen ökning av dygnsmedeltemperaturen. Kanske en svag minskning.

Under samma tid har den offentligt redovisade koldioxidutvecklingen varit konstant stigande likaså temperaturen.

Vi överöses med artiklar om att det aldrig har varit varmare än nu och att 2024 varit det varmaste. En av ledarna ”på området” verkar vara Copernicus. Visst var det lite varmare 2024, under november och december. Årets dygnsmedeltemperatur för 2024 blev 9,5°C, medan den för 2023 var 9,1°C. Men trendkurvan blev rak.

Min givare/sensor är placerad åt norr. Den är helt skyddad för direkt solpåverkan.  En idealisk placering.

Nu tror jag inte att Klippan är speciellt unikt. Det är nog mer än Klippan som den globala uppvärmningen missat.

Diagrammet, i all sin enkelhet, indikerar på allvarliga brister i IPCC:s dataklimatmodeller, med merparten av värdena gissade, om koldioxidens påverkan på temperaturen/klimatet. De kan därför inte kan ligga till grund för några antagande om framtida klimat.

Det är klart att det blir så. Forskning visar på att det är havsvattentemperaturen som först ändras, av sol och moln, och koldioxidhalten sedan ca 8 – 10 månader därefter. Allt enligt Henrys lag. IPCC har förväxlat orsak och verkan.

Ingvar Åkesson

 

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Sigge

    Det vore intressant att få se lite längre mätperiod. För enstaka orter kan avvika en hel del. Det vore intressant att få se 50 år tillbaka i tiden eller mer.

    2014 hade väldigt varm och torr sommar i delar av landet men i västra och norra delarna av landet var det inte extremt varmt och torrt. 2018 var det varm och torr sommar i nästan hela landet.

  2. Tack Ingvar, bra jobbat!
    Det har blivit hög tid att mäta verkligheten – det hade verkligen blivit intressant med oberoende mätningar över hela vårt land.

    Din kurva följer utvecklingen för ett större område här I norr.
    Det började runt 2011, för havet vid island/Grönland och har sedan påverkat landtemperaturerna i norr.

    Den närmaste framtiden blir intressant för oss i norr – dock tycks ju atmosfären varm – vilket jag själv tror spelar en underordnad roll – atmosfären klarar inte att värma havet.

    Havet – är ungefär 3,5 grader – solen och månen reglerar där temperatur och strömmar.

    Havet är stabilt – men påverkar atmosfärscirkulationen – vilket vi själva fick uppleva runt 2014 i Irmingerhavet – en plötslig lokal nedkylning gav tydlig påverkan på atmosfärens cirkulation.

    Havet blev tydligt varmare för 40 år sedan här I norr – och landtemperaturerna följde efter.
    Havet slutade att värmas hos oss i början på 2000 – talet, kurvan planade ut och började sedan sjunka.

    Isländska oceanografer beskrev detta förlopp i en intervju 2017.

    Händelserna i Irminger finns att hitta i rapporter från amerikanska AGU.

    Odens forskningsresor har visat det andra noterat att smältsäsongen på våren i norr inlett en trend till allt senare start – vilket är mycket viktigt för utvecklingen i Arktis.

    Själva har vi på västkusten kunnat följa temperaturutvecklingen I både havet och på land – dessa senaste 10 år.
    Sommaren 2023 hade vi lite ” extremköld” i juli – med regn och temperaturer under 10 grader mitt på dagen och senaste sommaren hade vi flera omgångar med kallt bottenvatten ända upp mot ytan.

    Klimatalarmisterna vill att vi skall glömma allt om vårat fortsatt kalla hav och dess strömmar och dess perioder och cykler – dom fokuserar på ytskiktet och jagar dessa temperaturer I högtrycksområden – och säger sedan att havet blivit extremvarmt.

  3. Jax

    Detsamma gäller Luleå. Perioden 2000-2024 visar inte på någon uppvärmning, enligt Bohnsack. Snarare en svag avkylning. Medeltemperaturen under perioden ligger på 3,3 grader, och 2024 på 2,6 grader.
    Att alarmisterna vill ha femtioårsserier förstår jag, då perioden 1975-1985 var ovanligt kall. Men faktum kvarstår, de senaste 25 åren syns ingen uppvärmning trots konstant ökande CO2-halter. Är ju bara fem år kvar till den första klimatperioden på 2000-talet så det gäller för värmen att ta fart även om temperaturökningen ”bara” ska nå upp till 0,14 grader/decennium!

  4. TorbjörnR

    #3 Jax

    Vart kan man hitta data för årsmedeltemperatur i Luleå?
    Gärna i en graf.

  5. johannes

    Drygt 9 grader i medeltemp i en Skåneort. De dygn på året man kan överleva naken utan eld och skynke kan räknas på handens ena fingrar, och de vill vi skall få panik…
    Går vi lite längre norrut kommer du dö oavsett vilken dag vi väljer.

    Sigge, varför inte 50 åren mellan 1900 till 1950? Varför just 50 år tillbaka från idag?

  6. Sigge

    Johannes #5

    Jag tycker att det sista året skall vara det senaste och sedan att mätperioden skall vara ganska lång, tio år är för kort tid, i synnerhet om man väljer att börja med 2014 som hade extremt varm sommar i södra och östra Sverige. Men gärna att man redovisar åren 1900-2024.

  7. Benny

    johannes, det är så att alarmister som ”sigge” alltid blandar ihop väder och klimat till en enda stor röra för att framhärda med sin egen, numera som rent bedrägeri avslöjade, klimatnoja? Att ingen märkt av den ”globala uppvärmningen” är ju för att det är en skrivbordsprodukt i syfte att skrämma folk till lydnad! Man fick i alla fall ett gott skratt med alla elbilar som proppade igen Malung i jakt på el till sina miljösvin till ”bilar”.

  8. Soja

    Noterar att hela västra och södra sverige från klippan till Lysekil hade växtzoon 1 1935 där denna gamla utgåva publicerades.
    Det innefattar alla områden som är zoon 2 idag kustnära i bohuslän/ halland/ skåne men inte på östkusten eller inlandet.

    https://svensktradgard.se/tradgardsrad/zonkartan/publicering-av-zonkartan/

  9. Nr 5 Johannes
    Överlevnadsfaktorn är talande – medeltemperaturen på jorden är alldelles för kall – en högre temperatur I medel skulle öka nederbörden och förbättra odlingsmöjligheter och dramatiskt minska uppvärmningskostnaderna.

    Smhi – rapport 2022, Sverker Hellström, Erik källström :
    Sveriges temperatur mellan 1860 – 1930 – talet + 0,2 celsius per decennium.
    Sverige 1930 – 2021 + 0,13 per decennium.

    När vi hade mycket mindre antropogen Co2 – så ökade temperaturen snabbare över tid, i Sverige.

    Resten av världen vet man ingenting om vad gäller den globala ” medeltemperaturen” före 1950 – därför sätts den utvecklingen som ett rakt sträck, oförändrad.

    Sveriges mätningar sträcker sig ca 200 mil från norr till söder – dvs över en stor mängd klimatzoner – och därmed mycket funktionell.

  10. johannes

    På ”temperatur.nu” kan ni mata in er ort och se graferna.
    Jämför 10 år tillbaka. Många mätstationer är så gamla och äldre, men inte alla.
    Jörlanda där jag bor är 4 år gammal och data kommer från trafikverket men visar avtagande. Kållered som jag följt sedan start 2003 visar på tydligt avtagande sista 10 åren.
    Skärblacka, (rent slumpval) visar än mer tydligt avtagande, osv.
    Bohnsaks graf från Luleå har behandlats flera gånger tidigare här och visar också avtagande.

    Sverige är stort och är knappast ”lokalt” på jorden, vi sträcker oss över 11 klimatzoner för växter.

    Enligt alarmisternas ekvationer skall vi inte kunna ha denna sänkning med den höjning av CO2 som förelegat. Speciellt när den subtropiska delen skall få ta största andelen av uppvärmningen.

    Kent, kan du finna någon ort med ökande temp sista 10 åren?

  11. Sören G

    #8 Magnus blomgren
    Och klimathotsalarmisterna varnar för ”klimatuppvärmningen” som enligt dem skulle leda till och missväxt torka och missväxt.
    Varifrån får de det där med torka ifrån? Historiskt ledd kallperiodwerna toll torka och missväxt.

  12. johannes

    #6 Sigge
    Javisst, 2014 var kanske varmt. 1974 med bottenkallt är mumma det också beroende på vad man vill visa.
    1X2 på tipset är också mumma.

    Den minskade temp som varit jämt fallande de sista 10 åren i hela riket kan man förklara med att utan ökad CO2 så skulle sänkning varit mycket större.
    Men då erkänner man indirekt att det finns naturliga orsaker bakom klimatsvängningarna.

    Men jag säger som Löven; Det kan bli både varmare, och det kan bli kallare.
    Hur som helst så kommer alarmisterna att få uppförsbacke framöver.

  13. Paul Håkansson

    johannes
    10:15, 2025-01-07

    Tack för tipset, verkligen intressanta siffror👍 Ubbhultarn borde få vetskap om detta oxå.

  14. Sigge

    Johannes #9

    Om man väljer att börja 2014 så är temperaturen avtagande i Sverige. Både 2014 och 2015 var extremt varma år, nr 2 och nr 3 bland de varmaste åren som uppmätts i Sverige. Det varmaste året var 2020.

    SMHI har ännu inte sammanställt statistiken för 2024 men där jag bor så har det inte varit någon rekordvärme, i alla fall inte i somras.

    Sverige är ganska litet och hur temperaturen vi har här stämmer inte med resten av världen. När vi hade väldigt kall vinter 2010 så pågick OS i Vancouver där de problem med att det var för varmt för skidtävlongar.

  15. stig morling

    Nå ja, varför så blygsamma? I de redovisade nyhetskanalerna återfanns två ”intressanta” uppgifter:
    1. år 2024 var det det varmaste året på 120 000 år! Hur har man mätt jordens medeltemperatur under dessa år? Vilka mätstationer har använts? Har mätnogrannheten varit densamma under alla dessa år??
    2. Den viktigaste åtgärden för att stoppa den hotande förändringen är att sluta med förbränningen av fossila bränslen! Ja, ingen tveksamhet där inte!
    Salve
    Stig Morling

  16. Nr 14 Sigge
    Dessa globala mätningar – fick helt nya mätverktyg och helt nya platser att mäta temperatur – dom globala mätningarna visar att Sverige generellt följt utvecklingen under dessa drygt 50 år.

    Gällande längre tidserier, som tillhandahålls av geologiska studier – redovisar vårat SGU ungefär så här:
    Senaste istiden Weichel, inleddes i dom tidigare delarna med 2 perioder av värmeutbrott, då Sverige blev nästan isfritt.

    Senaste deglacialen tog 12 000 år för isen att dra sig från norra Tyskland till Norrlands inland – temperaturen ökade sedan till för 6000 – 7000 år sedan, då sommartempen var ett par grader högre än idag.

    Den kallare perioden vi lever i nu stabiliserades för 2000 år sedan.

    Så långt SGU, själv kan jag sedan i naturstudier lätt följa en mängd värmeperioder och köldperioder under våra senaste 2000 år – och noterar där inte minst senaste köldperioden, Lilla Istiden…som var i full blomning bara några få generationer bort, med enormt negativ påverkan på naturen, arter och för oss människor.

    Att det sedan blivit något varmare och en kraftig ökning av solinstrålningen – har alltså lett till där vi är idag.

    Det står fullkomligt klart, på alla tidslinjen Att Vi Har Enorma variationer när det gäller temperatur.

    Det jag har lärt mig om klimat – är att tills för några år sedan, så var vetenskapen helt överens om att 1900 – talet klimatutveckling innebar en stor förbättring.

    VAD blir då viktigt att hålla koll på gällande temperaturutvecklingen? JO, vikten av att inte börjar gå mot kallare tider – för det leder till katastrof, för mänskligheten.

    Frågan då blir – står forskningen fri?
    Frågan blir också, som alltid, FÖRSTÅR vi VAD vi mäter?

    Svaret på dom 2 sista frågorna är – NEJ.

  17. Roland Salomonsson

    Påminner om att det finns ett enda land som har en prognos som nästan stämmer med verkliga väder- och klimatutfallen. Alltså RYSSLAND.
    Vissa sammanställningar av prognoser tar fram även Ryska prognosen, men Ryssland är utesluten av IPCC m fl, som (givetvis) inte presenterar Ryska prognosen.

    Det intressanta borde vara vilka faktorer som den Ryska prognosen innefattar. Och som inte västvärldens prognoser innehåller/saknar. Ni som vill kolla får själv söka data, grafer etc.

  18. johannes

    #15
    Precis, Sverige, som upptar 1/5 av sträckan nordpol-ekvator, passar bra när det värmer, men inte när det kyler, för då är vi för litet område helt plötsligt.

  19. marie

    Om du ringer och ställer frågor om Copernicus så säger de att den inte kan mäta temperatur utan den endast uppskattar temperaturen

  20. Ingemar Säfbom

    # 4 TorbjörnR
    SMHI har data för Luleå med staplar , dock bara från 1946.
    https://www.smhi.se/klimat/klimatet-da-och-nu/hur-var-vadret/q/Lule%C3%A5/temperature

  21. TorbjörnR

    #20 Ingemar S

    Tänkte just specifikt Bohnsack då de är helt opåverkade av algoritmer

  22. Tege Tornvall

    Många av oss har väl var och en på sitt håll noterat ganska jämnt väder och klimat över åren. Så har även många i andra länder gjort. Extremer förekommer alltid men tycks enligt trovärdig statistik varken vara fler eller värre. Varje utvecklat lands vädertjänst har kunder som MÅSTE ha helt korrekta rapporter – försvar, flyg, sjöfart etc. Även USA med NOAA och NASA. Det är dem vi skall leta fram i allt brus.

  23. Tege Tornvall

    #19. Copernicus mäter väl inte själva (kan inte) utan samlar in, tar emot, väljer ut och redovisar passande data. Ett slags EU-certifierad lobbybyrå.

  24. På tal om mätosäkerhet och temperatur, så visar smhi:s avvikelsekartor att trollhätteområdet har 2 grader lägre temperatur denna första januarivecka – jämfört perioden 1961 – 1990.

    Men bara man åker några mil söderut till Göteborg, så är det 2 grader varmare denna första januarivecka – jämfört 1961 – 1990.

    Denna korta sträckas skillnad på 4 grader i medeltemperatur och med jämförelseperiod 61 – 90 visar inte så mycket skillnad i temperatur, som det visar hur stor skillnaden blir när man lägger till mätvärden från en större stads mätvärden – och interpolerar omgivningen temperatur med dom värdena.

    Det skriver smhi själva om att mätvärdena inte speglar den exakta verkligheten.

    Av den orsaken är egna mätningar över tid ovärderliga – både gällande luleå och klippans serier blir dessaöver tid en skattgömma inför framtiden.

    Klimatupplysningen borde bidra till bevarandet och utvecklingen av dom serierna och andra.

  25. Lars-Eric Bjerke

    Det finns integrerande klimatindikatorer i Sverige som har färre felkällor än temperaturmätningar t.ex. maximal isutbredning och vegetationsperiodens längd. Den senare finns redovisad för Sverige från 1900 till 2023 av SMHI. Vegetationsperioden har ökat med ca 30 dygn (ca 17 %) sedan 1900, Den största ökningen har varit sedan 1990-talet.
    https://www.smhi.se/klimat/klimatet-da-och-nu/klimatindikatorer/klimatindikator-vegetationsperiodens-langd-1.7887

  26. Paul Håkansson

    OT

    Trudeau har nu äntligen avgått, så ännu en klimatanarkist borta från världsschenen. Det tar sig.

  27. johannes

    #19 Marie
    De kanske inte vill mäta tempen?
    ”Uppskattar” passar ett narrativ ypperligt. Vem bakom programmeringen uppskattar?
    Har du ett telenummer så skall jag ringa och höra efter?

  28. Nr 25 Lars – Erik Bjerke.
    Äntligen talar du och jag samma språk!
    Fast du målar upp en märklig bild av smhi:s siffror för vegetationsperioden längd – nästan hela landet har en förändring på 0 – 10 dagar mellan den kalla perioden 1961 – 1990 och 1991 – 2020.
    Där ingår även mindre områden i fjällvärlden som har kortare vegetationsperiod 1991 – 2020, än 1961 – 1990.

    Det som dessutom är viktigt att komma ihåg, särskilt för södra Sverige- är att temperaturvärdena i huvudsak härör från stationer I eller i närheten av städer.

    Vegetstionsperiodernas förändring visar snarare på att uppvärmningstakten – gick fortare när antropogen CO2 var mycket lägre på 1800 – talet och den första halvan av 1900 – talet.

    Visst är det märkligt, som smhi konstaterade, att uppvärmningen gick fortare när Co2 halten var mycket lägre och innan bilar och flygplan blev det normala.

    Temperaturen visar oss att antropogen CO2 tycks vara av underordnad betydelse, för temperaturutvecklingen – solinstrålning spelar däremot en mycket stor roll – enligt SMHI.

  29. TorbjörnR

    #25 Lars-Eric B

    Denna proxy visar att återhämtningen från lilla istiden fortfarande pågår i form av framförallt varmare vårar.

    Överlagrat är AMO och ger ingen info om maximala temperaturer som ökat väldigt lite.

    Alltså inget direkt att oroa sig över men intressant för jordbruket

  30. LEB #25

    SMHI definierar vegetationsperioderna helt i termer av temperatur. Saker som nederbörd, torka etc finns inte med.

    Lite märkligt att vegetationsperiodens längd för Sverige verkar ha legat still sedan slutet på 90-talet/början på 2000-talet. Har det inte blivit varmare i Sverige sedan dess?

  31. Sigge

    Magnus Blomgren #16

    ”Frågan då blir – står forskningen fri?
    Frågan blir också, som alltid, FÖRSTÅR vi VAD vi mäter?”

    Svaret på den första frågan är att i de flesta fall så är forskningen fri. Det finns alltid en liten grupp kvasiforskare som brukar få andra resultat än de flesta övriga och då kan man undra varför det är så?

    Svaret på den andra frågan är JA. Visst förstår man vad man mäter. Även om du inte förstår så ska du inte påstå att andra inte gör det.

  32. Sigge

    Magnus Blomgren #28

    Du måste sluta med narrativet att uppvärmningen beror på de flesta väderstationerna ligger i städer. Förr (slutet av 1800-talet) var det vanligaste placeringen vid fyrplatser och nu är de vanligast med automatstationer som är i skogen.

  33. Nr3 Sigge
    Då har du missat hela debatten om konsensus och du har missat satellitmätningarnas begränsningar med mätosäkerheten angående havsnivåmätningarna – det finns mycket svåra utmaningar med globala mätningar av flera värden – ta bara en så ” enkel mätning ” som vårat lands medeltemperatur – den är en ganska grov uppskattning med interpoleringar enligt smhi själva.

    Det som förmodligen borde gå att mäta bäst – är faktiskt våran atmosfär ( jag har själv arbetat med fotospektronomi ).

    Redovisade mätvärden på hundradelar och tusendelar av exempelvis havsnivå och havstemperatur – är rent nys.
    Du har på senare år kunnat läsa massor av artiklar om att havstemperaturen stigit 0,075 grader som en konsekvens av våra utsläpp – finns ingen sådan mätosäkerhet – däremot kan du utifrån den rådande hypotesen om återstrålningens funktion beräkna temperaturhöjningen till – 0,075 grader.

    Klimatvärlden är översvämmad av beräknade algoritmvärlden utifrån hypotesen och algoritmerna.

    Frågar du en seriös havsforskare om världshavets temperatur så svarar han – cirka 3,5 grader celsius.

    Satellitoperatörerna i Europa anger 1cm som möjligt att avgöra och amerikanerna ungefär 2,5 cm gällande havsnivån – dessa värden stoppas sedan in i miljoner och därefter beräknas värdet – men det ger inga exakta svar om tiondelar och hundradelar – knappt på några millimeter.

    Det finns en debatt om pegelmätningar och satellitmätningar – och skillnaden däremellan – tror du den debatten är avgjord så är du felinformerad.

    Det råder en mycket stor osäkerhet i många uppmätta klimatparametrar – möjligtvis mindre om temperaturen i atmosfären – om detta råder konsensus.
    Forskarna jobbar för fullt på att ta fram bättre mätdata och bättre modeller – men alla vet att vi är långt ifrån klara med detta….Ja, förutom alarmisterna förstås – dom vet allt – långt före vetenskapen.

  34. Ann lh

    # 17 Roland S.
    Angående modeller och beräkningar i allmänhet och Rysslands i synnerhet så har jag för mej att det diskuterades i samband med att ”Climate Change Reconsidered II fossil fuels” publicerades.
    En anledning till att Rysslands klimatmodeller stämde bättre med utfallet än IPCCs ansågs då delvis bero på att den ”ännu inte hittade” hotspoten i atmosfären, den som skulle höja den globala temperaturen, inte var med i deras beräkningar.
    Såvitt jag minns ganska säkert var det i varje fall en särskild faktor som debatterades.

  35. Kent

    #29 Torbjörn
    ” Denna proxy visar att återhämtningen från lilla istiden fortfarande pågår i form av framförallt varmare vårar.”

    Att använda ordet ”återhämtning” betyder att man ser en avvikelse som tillfällig och att det finns en naturlig process som för tillståndet tillbaka till någon jämvikt. Vad är denna jämvikt och vilken är den naturliga processen som står för avvikelsen? Varför skedde den avvikelsen just då, och varför återgår den just nu?

  36. Nr 32 Sigge
    Är du verkligen 1 person, du hoppar i ovanligt galen tunnare på sistone?

    Nej! Varför tror du att Jag tror att uppvärmningen beror på statsmätningar – inget kan vara mer fel.

    Det Jag anser är att ökad instrålning drivit upp temperaturen med ungefär 1 grad celsius sedan 1980 – talets mätningar startade av instrålningen – dessutom sammanföll det med en naturlig och tillika plötslig värmevåg I havet – samma återkommande värmevåg som på 1920/ 30 talet och samma i början på 1800 – talet – som den gången begränsades av ett stort vulkanutbrott.

    Du har uppenbart inte följt vad jag skrivit.
    Däremot finns det gällande städernas värmeöar och mätstationer längs vägar och annan mänsklig bebyggele – ett problem – som också smhi själva refererar till – vilket påverkar interpoleringen – och den temperaturpåverkan det innebär.

    Det har skrivit rapporter om detta hos smhi – åtminstone sedan 1990 – talet, vad jag vet.

    Det är ett problem med både ökad solinstrålning och mänsklig infrastruktur, vid mätningar av Temperatur – Det är bara att tugga i sig – MEN städerna driver ingen uppvärmning – annat än lokalt.

  37. Lars Cornell

    #35 Kent. Du förvånar mig.
    Allt är under ständig förändring. Begreppet ’jämvikt’ finns visserligen. Men det är kortvarigt och övergår snart i en ny förändring.
    Vanligtvis är begreppet ’jämvikt’ det kortvariga tillstånd som råder när en förändring i en riktning avtar och vänder till motsatt riktning.
    Det kan också vara den platå som uppstår när en förändring på grund av olika omständigheter minskar till noll för att därefter ta fart igen i samma riktning.

    Skälet till dessa svängningar är att olika fenomen har olika frekvens och ibland samverkar och ibland har motsatt verkan.

    Jag känner dig inte men du verkar mycket ung och har en del att lära. Du har inte sambanden särskilt klara för dig. Då är den här bloggen en bra skola. Men kanske inte med dig som lärare.

  38. Kent

    #37 Lars
    Du läser tydligen inte vad jag skriver. Användningen av begreppet ”återhämtning” inom klimat implicerar att det finns en okänd underliggande (gudomlig?) kraft som driver klimatet åt ett visst håll, bara det är inte är CO2.

    Snacket om ”återhämtning” är naturligtvis vilseledande, klimatet ändras alltid som följd av olika fysikaliska processer, där koldioxiden är en spelare. Som du skriver, ibland kan processerna balansera varandra och då blir tillståndet stabilt.

  39. TorbjörnR

    #35 Kent

    Ja, berätta vad som sänkte temperaturen i ca 500 år till den kallaste perioden på flera 1000 år för att sedan höja den igen.

    Där borde man forska mer.

    Att det skulle vara vilseledande är endast från faktaförnekare

  40. Fredrik S

    Kent

    Enklare att bara använda förbättring som synonym till återhämtning, så slipper du dessutom fundera på om herren lagt sig i.

  41. BD-Nille

    Märkligt att så många väljer att bemöta och mata Trollet, som driver sin sak utan någon hänsyn till rationella argument. Dvs hen som uppfyller alla kriterier för att klassas som Fanatiker.

  42. Ulf

    Svar 38,

    Efter vulkanutbrottet runt 1830 som sänkte temperaturen på norra halvklotet med 1 grad så steg temperaturen igen, dvs återhämtade sig. Sen är det upp till dig om du tror att gud utlöste utbrottet. Men man kan använda ordet återhämtning utan att tro på gud.
    Jordens klimat har utsatts för många extraordinära händelser som sänkt temperaturen. Exemplet är inte en engångsföreteelse.

  43. Christer Eriksson

    Utanför ämnet men tycker det är värt att nämna.
    Goda nyheter från Trump.
    Han ämnar införa en lag som förbjuder vindkraft.

  44. Berra

    Det går bra nu. Nu får greta och hennes anhang som de vill…

    https://www.smhi.se/data/meteorologi/ackumulerade-avvikelsekartor/hittills-denna-manad/temperatur/

  45. Berra

    #43 Christer Eriksson:

    Tyvärr kommer det att leda till att eu-ledarna ska bygga ännu fler för att kompensera…allt ifrån den sandlådan de sitter och leker bort våra pengar ifrån.

    Och dessutom måste de ju göra tvärtom som Trump eftersom han är ”dum och elak”..

  46. Lars-Eric Bjerke

    #30 Ingemar Nordin
    De tre parametrarna- temperaturmätningar i Sverige, vegetationsperiodens längd och maximal isutbredning över Östersjön och Kattegatt tycks visa att uppvärmningen tog ett litet skutt kring 1990. (De två första är dock huvudsakligen baserade på samma data.)
    https://www.smhi.se/klimat/klimatet-da-och-nu/klimatindikatorer/klimatindikator-temperatur-1.2430
    https://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat/fenologi/vegetationsperiod-1.6270
    https://www.smhi.se/klimat/klimatet-da-och-nu/klimatindikatorer/klimatindikator-maximal-isutbredning-1.20049

  47. LEB #46,

    Jag tolkar det som att vegetationsperioder kanske trots allt inte är så särskilt exakt proxy för temperatur.

  48. Om vegetationsperioder, fjällklimat och lämmlar och fjällräven.

    Senaste veckan har den kraftiga ökningen av fjällräven vevats i media, den har problem pga varmare klimat och sammaledes sägs ofta i media om lämlarna.

    Men tittar man på klimatproblemen för lämlarna så är det istället så att 2000 – talet givit större populationstoppar – det är t o m så att lämmeltoppen i början på 2000 – talet kunde jämföras med den omtalade lämmeltoppen på 1960 – talet.

    Det har för fjällräven gjorts insatser i form av matning och avskjutning av rödräv, för att stärka stammen – men det stora lyftet är senaste årens goda lämmelår och högst sannolikt god tillgång på snö, med tidiga vinterstarter i fjällen och senare vårar – och förra årets många kölrekord i norr – som gynnar den tåliga fjällräven.

    Det är också känt att kortare vegetationsperioder i viktiga fjällområden gynnar arter som lämmel och fjällräven.

    Att vegetationsperioden ökat med några dagar 1991 – 2020 jämfört den kalla perioden 1961 – 1990 är väl ett utomordentligt ansikte till Klimatkrisen – oj, det har blivit 1 veckas längre vegetations/ odlingssäsong på – 65 år!

    Är det inte precis så dom flesta av oss känner när vi tittar ut genom fönstret eller när vi åker till badstranden – Oj – är detta klimstkrisen – en vecka längre vegetationssäsong??

    I det perspektivet får man verkligen ingen lust att gilla förstörande vindkraft eller att ge bort pensionen till northvolt eller något annat korkat, grönt projekt.

    Snarare känns det lite gött – att temperaturnedgången upphörde och att höet växte några extra dagar extra och att det växte lite snabbare, av mer CO2.

    SJÄLV tycker jag vegetationsperiodens extra dagar förbättrar både livet, naturen och uppvärmningskostnaden – visserligen subtilt men bättre än tvärt om.

    Skulle Sverige återvända till 1980 – talets låga solinstrålning – så skulle temperaturen störtdyka – och DET vore väldigt oroväckande, direkt obehagligt.
    Låt oss hoppas på fortsatt hög solinstrålning – för jordaxelns lutning kommer ” snart ” att halvera vegetationsperioden och därefter radera ut den helt.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *