Tankelek

 

Films_kyrka_1

Films kyrka (Film har en väderstation som ofta anger stora nederbördsmängder eller kalla temperaturer, bilden kommer från Wikimedia)

Jag vill som så många gånger förr tacka våra ny skribenter för fantastiska inlägg på KU. Tack vare er känner jag mig mycket friare när det är min tur att skriva ett inlägg.

Innan jag riktigt börjar på dagens inlägg vill jag gärna skryta med att det jag under årens lopp bidragit med är några formuleringar som fastnat hos en del av dem som följt bloggen, exempelvis

             atmosfären blir inte varmare än haven tillåter.

eller ett av de nyare

              inte varmare bara lite mindre kallt

en formulering som kanske rymmer mer än ett korn av sanning.

Idag tänkte jag roa mig med en tankelek, som möjligen kan bli mer än ett fantasifoster.

En utgångspunkt är att jordens väder och därmed klimat påverkas av ett antal faktorer, en del cykliska, några kvasiperiodiska och andra närmast kaotiska. De mest uppenbart cykliska är jordens rotation runt sin axel och jordens omlopp runt solen. Vad dessa cykler handlar om är helt enkelt vilken del av jorden som är solbelyst och om hur högt solen står där den syns.

En annan viktig faktor som kanske inte beaktas tillräckligt är den tröghet som finns i systemet. Den tydligaste effekten av trögheten är att det som regel är som varmast på eftermiddagen, inte när solen står som högst, och att det ofta är som kallast just vid gryningen. En annan tröghet som jag inte blev medveten om förrän ifjol är att den månad som vanligen är den varmaste (för jorden som helhet) är juli månad, d.v.s. den tid på året när jorden är som längst ifrån solen.

Om man vill förstå jordens väder och klimatsystem tror jag att det till stor del handlar om att förstå storleksordningar och tidsskalor. Dygnets tröghet tror jag till stor del beror på vattenångan i atmosfären, d.v.s. på luftfuktigheten. Årets trögheter handlar, enligt min uppfattning, främst om ythavet. Tidsskalorna handlar för vattenångan om timmar medan det för ythavet handlar om månader.

Som många påpekat är många klimatförändringar främst regionala vilket gör att jordens medeltemperatur förmodligen är en ganska ointressant siffra.

Den tankelek som jag utlovade ovan handlar i första hand om att förstå dygnets och årets varationer. Det jag skulle vilja se är 60 års lokal väderhistoria. Jag tänker mig alltså att vi har ett antal väderstationer, i Sverige, i Europa, I världen. Vid varje station avläses temperatur, lufttryck, luftfuktighet. vindriktning och vindhastighet, solintensitet (vilket närmast är ett mått på molnighet), nederbörd den senaste timmen (och kanske något mer som jag inte tänkt på), varje hel timme varje dag I 60 år. (Jag hade först tänkt 50 år men eftersom vi snart fullbordat två 30-årsperioder (61-90 och 91-20) så verkar det ganska naturligt att välja 60 år. För varje datum och timme har vi därmed 60 avläsningar vilket gör att vi kan få ett hyfsat medelvärde, en linjär regression över tiden och även variansen. (Eftersom skillnaden mellan på varandra följande dagar förmodligen är liten så kan vi enklast bortse ifrån den 29 februari.)

Vi skulle därmed för varje dag på året få ett “medeldygn”. Om vi intresserar oss för temperaturen så ser vi exempelvis när på dygnet som det normalt är varmast eller kallast. En enkel fråga är vid vilken tid på året, och kanske var i Sverige, som skillnaden mellan den varmaste och den kallaste timmen är störst eller minst. Är temperaturskillnaden störst när dag och natt är lika långa? Om vi jämför olika stationer kan man undra om temperaturskillander mellan dag och natt är större ju längre ifrån en “stor vattenyta” som en station befinner sig.

Min tankelek är till stor del inspirerad av Johan Montelius undersökning av mätningarna vid Ölands Norra Udde. Det Johan tydliggjorde är att ett bra sätt att förstå klimatförändringar är att se vad som händer vid enskilda platser. Ölands Norra Udde är ju ett i sammanhanget utmärkt val.

Det kan vara värt att notera att eftersom det går 8760 timmar på ett normalt år så har vi alltså exempelvis 8760 temperatur-kurvor och vi kan gissa att en del av dessa ser konstiga ut, men jag kan tänka mig att en van statistiker skulle kunna få fram en hel del intressant ur en sådan databas. Jag skulle också kunna tänka mig att det räcker med 4 avläsningar per dygn, exempelvis 03, 09,15 och 21 och att det kan räcka med var 5:te dag.

Eftersom vi vet, eller åtminstone tror oss veta, att åren mellan 1960 och 1980 var kalla jämfört med 20 år före elller efter så kan vi alltså förvänta oss att temperaturen ökar under perioden., men det vore intressant om man kan visa att det främst är nätterna som blivit varmare.

Jag vet inte vilka av mina övriga önskade observationer som är riktigt relevanta, men jag inbillar mig att åtminstone nederbörd och solintensitet borde vara viktiga. Det jag i viss mening är ute efter är att det finns mycket intressantare saker att följa än jordens medeltemperatur.

Avslutningsvis så undrar jag om det finns väderstationer som under en lång följd av år gjort avläsninger som påminner om vad jag skulle önska mig.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Lasse

    Tack NN
    En liknande tankelek gjorde jag igår.
    Tittade på havsnivåkurvor som ofta presenteras som årsmedelvärde som varierar i långa tidsserier där linjen kan skönjas. Men när dessa årssiffror samlas för en 50 årsperiod uppkommer plötsligt ett värde som representerar 50 ggr 365 gånger antalet mätningar per dag. Om sen dessa 50 årsperioder flyttas fram 5 år i taget kan förändringen i förändringstakten (andra derivatan som mäter acceleration) skönjas.
    Som här: https://tidesandcurrents.noaa.gov/sltrends/sltrends_station.shtml?plot=50yr&id=140-012

  2. Ingemar Nordin

    Tack Sten för utmaningen. Här i NV Skåne så har enformigheten slagit alla rekord denna vinter. Gråväder, gråväder och mycket regn. Det var en kall oktober med flera frostnätter. Men därefter har temperaturen legat stadigt på 4-6 grader – varje dag, även på nätterna. Jag har ibland undrat hur detta konstant usla och enformiga väder är möjligt?

    Det måste vara den globala uppvärmningens fel 🙂

  3. Ingemar Lindberg

    Hej på Er
    Tyvärr utanför ämnet men jag måste fråga!
    DMI.DK har ändrat hemsidan!
    Hur, var hittar man information om isläget och temperatur i Arktis?

  4. Matz Hedman

    #3
    Är det denna du far efter Ingemar? http://ocean.dmi.dk/arctic/icecover.uk.php

  5. Lasse

  6. Ingemar Lindberg

    # 4 och 5
    Tack för hjälpen!
    Men när jag går till DMI.dk och försöker ” leta mig fram ” så hittar man inte fram!
    Antagligen gör jag något fel! Men det har aldrig hänt tidigare!

  7. Matz Hedman

    #6
    Rubriken Arktis är klickbar och ger dig en meny till vänster.
    Drop down menyerna lurar en lite.

  8. Håkan Bergman

    Tankelek var ämnet. Varför hålla på och leta efter isutbredningen när det är den öppna havsytan som kommer att koka oss? Jag har gjort en graf över hur den varierar över året, i stort sett vilket år som helst, vill man ha den ännu plattare kan man lägga in Antarktis också.
    https://drive.google.com/open?id=1ymxGu9an5c7PwiWw4nBu6xZwLh0hL68I

  9. Bernt Ekholm

  10. jensen

    Tänk om Media och politiker samt alarmister kunde anamma dessa tankar och ge en verklighets bild i stället för att bedöma klimatet efter bruna fläckar i gräsmattan.
    Eftersom AMO bedömes ha en cycle time om ca 60 år, anser jag att en möjlighet att bedöma en trendförändring borde kräva en observationstid om 120 år ( 2 cykler, med 3 toppar) .

    https://worldcyclesinstitute.com/dont-like-the-climate-wait-a-cycle/

  11. jensen

    Diagram, som jag tidigare inte sett.
    Jämförelse mellan klimatförändringar och goda respektive sämre perioder socialt sett under senaste 4 000 år.
    samt intressanta synpunkter beträffande cykler.

    https://worldcyclesinstitute.com/wp-content/uploads/2016/09/climate-cycles.jpg

    https://worldcyclesinstitute.com/about/

  12. Arne Nilsson

    #11 jensen Jag läste intresserat nästan ända till slutet. Då står det att människan består till 60 % av vatten. Månens dragningskraft påverkar ebb och flod. Så långt är jag med men när han frågar en polis vad som händer med människan vid fullmåne och svaret är att vi blir tokiga. Då slutade jag att läsa.

  13. Apropå lokalt väder kan det bara sägas att det enligt uppgift var – 22°C i Ankara, Turkiet, i förrgår natt. Rekord sägs det, utom i nyheter i Sverige då förstås.

  14. Enough

    Jag tror också mycket på att mer ingående analysera jordens klimat genom att dels dela in dygnet och dels titta mer geografiskt/regionalt.

    Ett av de största problemen med alla “analyser” jag har, är att indata är så begränsade över tid ( i första hand 150 år) och den stora mängden beräknade värden i kombination med osäkerheten i de faktiska värdena ( urbaniseringen kring mätstationer). I min enkla vetenskapliga tanke, skulle jag aldrig kunna föra något i “bevis” som inte mycket enkelt skulle kunna falsifieras av alla uppskattningar, som adderar felen, och dessutom ner på tiodelar av grader.

    Vi ser en attack på klassisk ( mycket framgångsrik) vetenskaplig metod, det klimatalarmister driver mot. Plötsligt gäller inte principen att ju fler som engagerar sig och försöker driva motteser, blir tystade.

    Ska vi låta alarmisterna vinna? Nej, såklart, men då krävs det uppenbarligen mer av olika motangrepp, det är väl en bra ide att försöka spalta upp ett grovt medelvärde i sina beståndsdelar ( dag/natt, olika regioner ect,)?

  15. Det förefaller historiskt som att varma perioder kännetecknas av att de kalla platserna varit mindre kalla, d.v.s. att temperaturskillnaderna varit mindre. Det skulle också kunna innebära att kalla årstider och kalla tider på dygnet varit mindre kalla. Det är något sådant som jag är ute efter att få veta mer om.

    Det kanske är möjligt att ta reda på om kalla platser varit mindre kalla eller att vintrar varit mildare, men det lär vara svårt att hitta bevis för att nätter varit mindre kalla. Om nätter varit mindre kalla nätter kräver nog temperaturavläsningar för att få reda på.

  16. GoranA

    #3 Ingemar Lindberg
    Här är DMI:s nya hemsida om Arktis och Grönland
    http://polarportal.dk/forsiden/

  17. Munin

    # 15 Sten Kaijser
    Det kan vara så att mätstationerna också är kontaminerade genom värmeöeffekter (UHI) över tid. En tydlig värmeöeffekt (UHI) är att en tätort inte hinner kylas av under natten så som landsbygden, vilket gör att det ser ut som om det över tid är/blivit varmare vid sådana mätstationer.

    Egentligen kan det vara fråga om en successivt växande s.k. värmeö. Alla mätstationer måste i detalj kartläggas: Har de flyttats? Mäter de på samma höjd? Hur har omgivningen ändrats (expanderande tätort, förtätning, asfaltsytor, nya närliggande byggnader etc.)? Har det gjorts riktiga kalibreringar vid övergångarna från manuella mätningar till automatiska mätstationer? osv.

  18. Fredrik S

    Thomas #13

    Och i Bagdad hände något extremt sällsynt idag som pudrade palmerna.

    Fast de i de vanliga larmspridarna i väst som The Guardian, ja hela rasket förresten, är det tyst.

    Men det finns ju press i Asien som tur är.

    https://www.bangkokpost.com/world/1855239/ultra-rare-snowfall-carpets-baghdad

  19. Johan Montelius

    Jag håller med om att man nog kan säga bra mycket mer om klimatets förändringar med ett litet antal väl dokumenterade stationer i stället för så många som möjligt även de med uppenbara felkällor. De som försöker ge en bild av jordens medeltemperatur lever i förhoppningen att alla felkällor skall ta ut varandra och att slutresultatet skall ligga nära sanningen. I statistiska sammanhang så finns ju dock den gyllene regeln > skit in, skit ut < och det är lätt att man glömmer.

    Problemet med att välja ut ett fåtal är nog att det inte finns en enda som har 60 år på nacken och som inte varit påverkad under tiden. Vi har heller inte timvärden från stationerna utom för kanske, som i fallet med Ölands norra udde, de senaste tio åren. Dessförinnan är det frågan om tre avläsningar, morgon till kväll, och min/max.

    När man väl skall sammanställa resultat från olika stationer så kanske man vill jämföra temperaturerna kl 12 på dagen. Då kommer man till det intressanta problemet att kl 12 på Öland är – soltid – lite senare än kl 12 vid Vinga fyr :-0 När SMHI räknare ut dygnsmedeltemperaturer så har de en formel för att kompensera för en stations öst-västliga position. Hur jämför vi en temperatur kl 12 i östra Polen med Galicien i västra Spanien?

    Den största tuvan i dramat är nog dock de små lokala förändringar som görs i stationens närområde. Vi såg hur det vid Ölands norra udde räckte med en växande syrenbuske och en flytt 90 m bort till ett klapperstensfält hade en inverkan på de mätningar vi fick. När jag för några år sedan tittade på flera fyrar i Sverige så överensstämde de i stor sett med varandra över åren men det fanns en skillnad i vilken långsiktig trend de hade. Jag tror att detta har med förändringar i närområdet att göra men vem vet.

  20. Rolf Mellberg

    OT
    Mycket bra film med Lars Bern.
    Han har en sansad och bra analys i den här filmen där han bl.a. inte förnekar att vi med tiden kaske kan få ett smärre problem med höjda temperaturer men att världen har ingen chans att åstadkomma några kraftiga förändringar till 2050 utan måste rikta blicken längre fram.

    https://www.youtube.com/watch?v=O_AxT0BVgj8

  21. Apropå UHI så kollade jag lite på vad som finns beskrivet om människans effekt på jordytans albedo som helhet under tidigare epoker och idag men hittade förvånande lite om detta. En ändring med bara någon procentenhet av albedot borde ju ha stor effekt på nettoeffekten. Här är några äldre artiklar om detta;
    en artikel i Climatic Change (June 1977, Volume 1, Issue 2, pp 137–155) menar att överbetning av gräsmarker under de senaste par tusen åren har ökat albedot och alltså ökat utstrålningen.
    Carl Sagan menade i en artikel i Science (21 December 1979, Volume 206, Number 4425) att ökenspridning (som var på tapeten då), försaltning och avskogning ökar albedot medan urbanisering minskar albedot och han vågade sig då inte på nån total beräkning av effekten men förutspådde att man med hjälp av satelliter borde kunna se effekter i framtiden (dvs idag).
    Sen fanns det en hel del om goeengineering på detta tema men det tyckte jag inte var relevant. Jag vet att det finns satelliter uppe som mäter både instrålning (SOURCE) och utstrålningen från jorden och hoppas att någon av denna webbsidas kunniga människor kan upplysa oss om denna fråga

  22. Johan Montelius

    Kan tips om denna sida om man vill se hur temperaturen förändrats över olika månader i Stockholm (det är ju inte så att man grips av panik direkt)

    https://bolin.su.se/data/stockholm-historical-temps-monthly-2

  23. Matz Hedman

    Sten och #13 Johan

    USCRN har omkring 180 stationer med bättre än 1 timmes upplösning på flertalet parametrar. Tyvärr bara sedan ca 2004. Man kanske skulle kunna använda denna högupplösta data till att, även för ett större område, tydliggöra hur olika stationers mätresultat blir vid samma tidpunkt och under samma väderförhållanden. Vissa platser har två grannstationer så man kan även verifiera Johans lokalperspektiv.
    Jag har kollat lite på månadsdata för dessa högkvalitetsstationer och den korta trenden är att Juli svalnar något medans December blir varmare. Sten har nog rätt även i sina funderingar om natt kontra dag.
    Här är deras readme-fil som beskriver ftp-plats och parametrar: http://cfys.nu/README.txt

  24. Munin

    # 22 Johan Montelius
    Nu har vi kommit till “pudelns kärna” om vad som krävs för att temperaturuppgifter ska kunna användas för att bestämma om det ägt rum någon temperaturändring över tid. Uppgifter i din länk gör detta tydligt:

    “The three variants of monthly mean air temperatures are derived from the associated dataset with daily mean temperatures.

    The first variant (non-homogenized data, see Moberg et al. 2002) accounts for changes in observation times and also includes the following adjustments:

    1. Data for some periods in 1756 and 1763 have been replaced with estimated temperatures derived from contemporaneous observations in Uppsala, to adjust for missing or poor daily observations in Stockholm.
    2. Adjustment in 1819⁠– 1825 for an incorrectly calibrated thermometer probably being used.

    Note: In the corresponding dataset with daily mean temperatures, these two particular adjustments are not applied to the non-homogenized data, but they are applied there to the homogenized data. The motivation for applying these corrections to the non-homogenized data here is to provide a temperature record that represents the actual temperature history, including the urban warming trend but with corrections made for the supposed unreliable data in short periods in 1756, 1763 and 1819⁠– 1825.

    The second variant (homogenized data, see Moberg et al. 2002) additionally includes an adjustment after 1870 to eliminate an urban warming trend and the effect of other inhomogeneities detected in homogeneity tests against surrounding reference station data. The main purpose of applying this adjustment is to obtain a homogenized record that, throughout its entire length, is approximately respresentative of the rural conditions that prevailed before the mid–19th century. The size of the adjustment changes with time and varies over the year. It causes homogenized temperature data after 1967 being on average 0.8°C colder than non-homogenized temperatures.

    The third variant (homogenized data, with additional adjustment to data for May – August in the period 1756–1858), has been derived as in Moberg et al. (2005) based on conclusions in Moberg et al. (2003). It includes the following additional adjustments, relative to the second variant:

    May and August: −0.3 °C.
    June and July: −0.7 °C.

    The motivation for this additional adjustment is based on the available knowledge about the position of the old thermometer in combination with results from homogeneity testing and other statistical modelling. However, it should be seen as an ad hoc judgement rather than a result from a strict statistical analysis. Nevertheless, this variant of daily mean temperatures is judged to be the one that currently best represents the true temperature climatology for the May⁠– August season. Further research would be needed to better assess the need for adjustments in the early period and to determine their size and how they should be applied. There is a need also to undertake further analysis of how to better adjust the temperature data for the modern urban heat island effect, because the current adjustment is based on results from a study made in the late 1990s.

    Data from before 2013 are based on manual observations (SMHI station 98210). Data from 2013 onward are derived from the automatic weather station (SMHI station 98230). Monthly mean temperatures presented here may differ from those that can be obtained directly from the SMHI due to differences in calculation procedures.

    A few monthly and annual mean temperature values in this version of the dataset differ by 0.1 °C compared to earlier versions in this repository because all averages have now been re-calculated from the daily mean temperatures. This has led to some differences while rounding the temperature values to one decimal place.

    Further information about instrument positions and original data sources is available in the comments to the associated dataset with thermometer observations.”

    En motsvarande genomgång och redovisning krävs i princip för alla SMHIs mätstationer. Givetvis är det särskilt angeläget för de 35 mätstationer, som SMHI använder för att beräkna Sverigemedeltemperatur, och för de temperaturserier Sverige sänder till GISS, HardCRU m.fl. som är en del i underlaget för att beräkna globala temperaturer.

    Hittills har ingen information kommit fram som gör att bl.a. värmeöeffekter (UHI) inte exkluderas från redovisade temperaturer. Frågan kvarstår – hur mycket överdrivs lufttemperaturen för Sveriges del och samma fråga kan ställas för de globala temperaturserierna.

    Notera särskilt denna passus: “There is a need also to undertake further analysis of how to better adjust the temperature data for the modern urban heat island effect, because the current adjustment is based on results from a study made in the late 1990s.”

    Om sådan uppdatering saknas för mätstationen i Stockholm – hur är det då för andra mätstationer i Sverige? Görs det över huvud taget några korrigeringar för “urban heat island effect”? Sedan är begreppet “urban heat island effect” något missvisande. Det räcker med att ytor i en mätstations närhet asfalterats, att byggnader tillkommit m.m. för att temperaturen lägger sig på en högre nivå än före sådana omgivningsändringar. Lägg också märke till att de tar upp “differences in calculation procedures” kopplat till manuella avläsningar och automatiserade mätningar – det tyder på att det också bör detaljgranskas.

  25. Ivar Andersson

    #19 Johan Montelius
    “De som försöker ge en bild av jordens medeltemperatur lever i förhoppningen att alla felkällor skall ta ut varandra och att slutresultatet skall ligga nära sanningen”
    Över 100 klimatmodeller, som används för att man inte vet klimatmodellernas parametrar utan gissar, ger inget bra och tillförlitligt resultat utan visar att kunskapen är otillräcklig trots att science is settled. I statistiska sammanhang så finns ju dock den gyllene regeln > skit in, skit ut < och det är lätt att man glömmer.

  26. Lats i Huddinge

    OT, ser ut som om Expressens Klimatavdelning har ändrat kurs en smula.
    De talar om miljöflopp ang. vindkraftens avfallsproblem och hur många ton (1200) som dör av tyska vindkraftverk samt hur hur vi i Sverige inte klarar av att sortera sopor på rätt sätt.
    https://www.expressen.se/nyheter/klimat/miljofloppen-vindkraftens-blad-gar-inte-att-atervinna/
    Dessutom skriver Experterna om att de är oeniga:
    En uppmärksammad dansk studie visar att en tygkasse i ekologisk bomull ger ett 20 000 gånger större avtryck på miljön än en plastpåse.
    Resultatet delar forskarvärlden. Lena Lundberg, plastexpert vid Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, tillhör dem som ser rapporten som banbrytande.
    Det finns också en omstridd rapport från den danska motsvarigheten till Naturvårdsverket, Miljøstyrelsen, från 2018 som pekar på att vanliga plastpåsar har lägst klimatpåverkan. Detta gäller under förutsättning att plastpåsen efter inköp återanvänds som bärkasse eller som soppåse.
    Varför måste allt vara så katastrofprofilerat??
    Varför kan vi inte bara luta oss tillbaka och ha det bra?

  27. Sören G

    Det är en bra utgångspunkt att atmosfären inte kan bli varmare eller kallare än vad haven medger.
    Samt det har inte blivit varmare bara mindre kallt.
    Varmare havsvatten ger mer avdunstning och mer vattenånga till atmosfären. Detta i sin tur har en utjämnande effekt på temperaturren mellan dag och natt. Därmed också mindre kalla vinternätter, alltså mindre kalla vintrar.
    Kallare havsvatten ger större temperaturskillnader mellan dag och natt, d.v.s. högre utstrålning på natten.. Och alltså också kallare vintrar.

  28. LarsF

    Resonemang jag för med mig själv om hur lokalt klimat och globalt knappast kommer utplåna massa arter som klimathetsarna vill påskina.

    Globalt klimat är för övrigt ett påhitt – det finns inte. Bara matematiskt kan global temperatur bildas, allt klimat är lokalt. På ett sätt runt ekvatorn och på ett sätt i nordliga breddgrader osv.

    Dela in sverige i tre delar – skåne, mellansverige, norrland.
    Våren i skåne kommer ungefär 1 månad tidigare än i norrland.
    Temperaturer över året
    – i skåne – sådär -20 på vintern till +35 på sommaren.
    – mellansverige – sådär -25 på vinternl +30 på sommaren
    – norrland – sådär -35 på vintern och +25 på sommaren
    lite grovt sådär.

    Temperaturer över dygnet
    – i skåne – sådär 10 grader(t.ex -20 -> -10 eller liknande)
    – mellansverige – 10 grader
    – norrland – sådär – 10 grader

    Att då som domedagsgänget påstå hur stor katastrof det är om detta förändras till
    Temperaturer över året
    – i skåne – sådär -19 på vintern till +36 på sommaren.
    – mellansverige – sådär -24 på vinternl +31 på sommaren
    – norrland – sådär -34 på vintern och +26 på sommaren
    lite grovt sådär.

    är ju absurt som man menar att insekter, växter och olika djurarter utrotas och försvinner och gör planeten obebolig. Konflikter uppstår och kamp om vatten och naturresurser – detta kör just statsministern hårt med numera. Människan har alltid flyttat på sig efter hur betingelser förändras. Påtvingat förändring för påstådd klimatåtgärd är snarare direkt orsak till konflikt vi komner att se.

    En enda grad globalt skulle inte orsaka detta – och inte 4-5 grader heller – snarare att fauna vi har i skåne också rör sig och blir mer vanlig mer norrut.

    Det spannet hanterar ju alla arter redan idag över dygnet och över året – varför skulle globalt medel rasera allt detta med några grader hit eller dit?

    Skifte 10 grader över dygnet – skiftar från -20 till -19 grader, till -15 grader – det säger sunt förnuft att det är nonsens att utplåning arter inte sker pga av detta.

    Jag tror inte en grad är fara å färde för någonting, inte ens mycket mer. Finns någon art som kräver frysgrader som försvinner och är helt nödvändiga för mångafalden – svaret är nej igen. Det är massor av arter som försvinner och kommer till vilket det blir varmare eller kallare – efter hur de har en uppgift på planeten.

    Skall bli intressant att se hur etablissemanget försvarar alla pengar de droppat utan effekt sådär 2025-2030.

  29. LarsF

    Skifte 10 grader över dygnet – skiftar från -20 till -19 grader, till -15 grader – det säger sunt förnuft att det är nonsens att utplåning arter sker pga av detta.

    ….skall det vara.

  30. LarsF

    Verkar som myndigheter som riksrevisionen börjar vakna till.
    De efterlyser konsekvensanalyser av olika elbilssubventioner och annat och väga kostnader och effekt.
    Finns visst i regeringens regelverk egentligen men verkar gå på signalpolitik snarare än något som har effekt.

    Kanske sunt förnuft börjar infinna sig – men Mp lär ju vilja få sina åtgärder sådär bara för att låtsas att de gjort något. Så för att hålla ihop regeringen kanske reaktion dröjer.

  31. Munin

    Jag rekommenderar alla att gå till länken, som finns ovan i inlägg # 22. Ställ sedan in så att diagram för “Entire year” kommer fram.

    Titta på kurvans senare del, ca 1990 – 2019, och tänk till hur den ska se ut om avdrag görs fullt ut för “modern urban heat island effect”. Den linjen ska sänkas!

    Enligt uppgift görs för närvarande bara ett avdrag med 0,8 grader. 1990 bedömdes att avdraget borde ökat till 1 grad. Hur mycket ytterligare har behovet av avdrag ökat sedan dess? Urbaniseringen av Stockholmsområdet har fortsatt och fortsätter.

    Diagrammet borde förses med en varningstext i stil med: OBS! Otillräckligt avdrag för “modern urban heat island effect” gäller för diagrammets senare del !!!

    En jämförelse med Göteborg kan göras. I det fallet har klimatforskaren professor Delian Cheng vid Göteborgs Universitet larmat om att uppmätt temperatur överdrivs med 2-3 grader vid jämförelse med landsbygden.

  32. Lasse

    #31 Munin
    Tack för tipset.
    Tittar även på olika årstider.
    Ser att våren blivit markant varmare.
    Stämmer bra med SMHIs solinstrålning som uppvisar stor ökning under samma tid: Exempel April från 1983 och framåt.
    https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.145598.1552573727!/image/g8lt_mam.png_gen/derivatives/Original_1256px/image/g8lt_mam.png

  33. Svend Ferdinandsen

    Med lange og grundige dataserier kan man finde de mærkeligste forhold.
    Tilfældigvis så jeg på den årlige variation i vandstand, mest for dele af nordatlanten.
    Forstået som middelvandstanden for alle januar over 100 år og så fremdeles for hver måned i året.
    Det varierer 100 til 150mm med laveste værdi om foråret og højeste værdi om efteråret.
    Man kan kalde det et årligt tidevand i modsætning til det daglige.
    Er det lufttryk, vind eller Solens placering? I sydney er det i modfase. Noget må jo være i modfase, da mængden af vand må være rimelig konstant. Det er store mængder vand der flyttes, da 1mm på alt hav svarer til 350km3 (350Gt).

    Jeg har spurgt DMI, men de har blot sendt animationer af det daglige tidevand, og ikke forstået/villet forstå, mit spørgsmål.

  34. Lasse

    Kom att tänka på Stens Kaijsers inlägg när jag läste detta:
    https://wattsupwiththat.com/2020/02/17/extremes-and-averages-in-contiguous-u-s-climate-part-10-the-contiguous-u-s/
    Inte mycket att utropa klimatnödläge över!