500 år av väder

Med den milda januari vi haft så är det ju inte konstigt om man undrar hur vanligt det är. Magnus Cederlöf hade ett inlägg där han tittade på Uppsalaserien och konstaterade att det nog var den varmaste janurimånaden sedan 1700-talet men att det också har varit tvära kast förut. En fråga dök upp om de mildare vintrarna i början på 1700-talet och om detta kunde ses någon annanstans. Jag drog mig till minnes en artikel jag såg i Forskning och Framsteg för tio år sedan och det är de data som presenterades där som vi skall titta närmare på.

Artikeln presenterade det arbete som Charlotte Leijonhufvud mfl vid Naturgeografiska institution vid Stockholms universitet hade gjort. De hade rekonstruerat Stockholms vintertemperatur så långt som tillbaks till 1500-talet. Metoden de använde var att gå igenom bla. stadens tullhandlingar och se när de första skeppen kunde anlända Stockholm efter att isen släppt. Den serie de då får fram kan de sen jämföra med medelvärden man har för uppmätta temperaturer från mitten av 1800-talet. Genom att passa in dessa serier med varandra får man en beskrivning av vintrarna från 1500-talets början.

final
Temperatur relativt medel 1961-1990.

I diagrammet ovan har jag plotta den serie som de kommer fram till. I blått har vi den konstruerade serien och i rött den temperaturserie som Anders Moberg tagit fram baserad på uppmätta temperaturer. Temperaturen är den genomsnittliga temperaturen under januari – april relativt medeltemperaturen 1961-1990.

Det är viktigt att här förstå att den blå kurvan har sitt ursprung, inte i temperaturangivelse utan i datum för första skeppet mm. Dess värden har sedan jämförts med de överlapp under nästan 150 år från 1756 de har för att på bäst sätt korrelerade dem till vintertemperaturer. Som man kan se är överensstämmelsen mycket bra under de år som serierna överlappar men rekonstruktionen har naturligtvis stora felmarginaler.

Det som slår en är inte det oroväckande globala uppvärmningen som snart kommer att förgöra vår planet utan att vintertemperaturen tycks ha varierat rätt så mycket under de senaste 500 åren. Vi ser några extremt kalla vintrar runt 1570 och då skall det enligt Charlotte kommit folk gående på isen från Sverige till Reval (nuvarande Tallin) i början av maj. Karl X Gustavs tåg över Stora Bält 1658  gjorde dock inte något avtryck i serien även om det var bra mycket kallare än hundra år senare.

Vi ser samma mildare period under 1740-50 och det var samma period som Magnus noterade som mild i Uppsalaserien.

Finns det några långa mönster? Vi skall inte dra för stor växlar på en serie men det räcker med att kisa med ögonen för att se en sinuskurva framträda. Mönster kan man dock se i vilken slumpserie som helst så man skall vara mycket försiktig så man inte blir kabbalist av bara farten.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. tolou

    Öppna ögonen istället, så ser du att den blå kurvan är en inklippt tempkurva förskjuten 250år bakåt bara.

  2. Johan Montelius

    #1 tolou
    🙂

  3. Johan Montelius

    Blev lite många kurvor där, skall generera en ny graf.

  4. Johan Montelius

    #1 tolou

    Tack, jag höll på med för många versioner. Detta skall (peppar peppar) vara den riktiga.

  5. Lasse

    Intressant Johan M.
    Speciellt den stora variationen som pågår hela tiden.
    Kisar och ser 200 års perioden, 1550, 1750, 1950
    NH i HADCRUT3: http://www.woodfortrees.org/plot/hadcrut3nh/from/to

  6. Fredrik S

    Tack Johan M!

    Historia ä viktigt, det är ju det vi vet har hänt även om det många som vet vad som kommer hända får mycket utrymme och feta konton.

    Det ser ut som en sinusvåg.

    tolou, tänkte på det också.

  7. Mats Rosengren

    Bara en påminnelse
    https://wgpqqror.homepage.t-online.de/usa.html
    I verkligheten existerar ingen “Global Uppvärmning”. Däremot uppenbarligen lokala variationer som till exempel den europeiska “Lilla Istiden”
    På Johans diagram verkar det som om Stockholm haft en svag periodisk temperaturvariation med en period av cirka 300 år och en amplitud av (+ /-) 1 deg PLUS en slumpmässig variation av kanske (+ /-) 3 deg . En slumpmässig variation av (+ /-) 1 deg är vad man har i USA men här finns ingen “periodicitet”, här är det en rent slumpmässig variation!
    I USA hittar man för övrigt också lokala trender men när man bildar genomsnittet över denna stora yta jämnar dessa variationer ut sig till “noll”. Det är alltså ett “noll-summe-spel”!

  8. bom

    Så dog miljöpartiets utopiska konstanta klimat och CO2-hypen. Räta linjens inskränkta tänkande avled i en cyklisk värld. Sic transit gloria mundi.

    Kommer Greta att vara miljöpartispråkrör 2022? Åsa Waldau/Kristi brud dömdes här om dagen till 18 månader Hinseberg för att hon varit elak mot opponerande församlingsmdlemmar. Kvinnor och makt?

  9. Mats Rosengren

    #7 Ego
    Det vore intressant om Johan gjorde en LSQ approximation av sina tabellerade värden (vektor) med en funktion av typ
    A + B * t + C * cos ( TWOPI * t/P) + D * sin ( TWOPI * t/P)
    där
    t är år efter 1500
    P är en period, omkring 300 år

  10. Lasse

    Lite nytt om solens inverkan på vårt klimat:
    https://www.youtube.com/watch?v=qf7x1008Wfc
    Se 4:18 Nytt papper som hävdar att 2/3 av påverkan är soldrivet sen 1750.
    +- 4,5 W/kvm .
    Lyssna på forskarna!
    Vi får väl vänta tills det publiceras. 😉

  11. Göran Johnson

    Intressant med 500 år! I Charpentier Ljungqvist (Klimatet och människan under 12000 år) finns en temperaturkurva från centrala England sen 1650 (sid 339), världens längsta uppmätta temperaturserie. Den liknar ovanstående kurva i den jämförbara delen.
    En fråga: Är Stockholmskurvan justerad för Urban Heat Islandeffekten?

  12. Anders Nyström

    Det roade mig att ha klimatsans och klimatupplysningens flikar öppna samtidigt samt växla mellan dem och jämföra. En överensstämmelse kan därvid ses mellan de i tidningsurklippet nämnda årens mildväder och temperaturgrafen.

  13. Rolf Mellberg

    Tack Johan mycket intressant inlägg men här kommer ändå en Off Topic kommentar.

    Detta för att illustrera den brist på “fossil-skam” som andra länder uppvisar, de går “all in” på tillväxt och energitillgång.

    Jag har forskat lite på europeiska naturgasprojekt (efter att i höstas sett järnvägsvagnar med jätterör i Serbien) och kommit fram till att:

    För ca 5 år sen försökte Bulgarien dra med Ryssland som partner ett tjockt rör under Svarta Havet men EU satte stopp för det (Barossa personligen – de var kaxigare då och Krimkrisen var färskare) Så Ryssarna la röret till Turkiet ( nära Bulgariska gränsen) i stället. Nu eller snart kommer den gasen att flöda upp via Serbien och Ungern ända till Österrike. (kallat Balkan Stream) EU verkar ha annat att bekymra sig för i dessa dagar.

    Men dessutom har främst turkarna just byggt ännu en pipeline (eller i alla fall stor del av) hela vägen mellan Azebadjan och Italien, via Georgien, Turkiet, Grekland och Albannien. Se länkad film.
    Dessutom binds dessa båda när ihop mellan Grekland och Bulgarien. så att leveranssäkereten ökar.

    Bra att veta är att alla länder i den här regionen kör tungt med riktigt smutsig kolkraft (gamla anläggningar) och naturgas är mycket bättre i alla avseenden, inte minst att med “snurror från t ex Finspång” kan man effektreglera på ett alldeles utmärkt sätt.

    I vår land Absurdistan håller däremot en massa nollor på att spendera kraft och pengar på CCS medan världen i övrigt kör så det ryker. Vi borde också koppla upp oss på rysk gas, så att våra barn och barnbarn ska kunna njuta av el även mörka vindstilla vinterdagar och nätter. Sverige är väldens nionde kallaste land men ändå tror vi att en grad eller två skulle leda till katastrof.

    https://www.youtube.com/watch?v=HQ2Pf9C_7PU

  14. Lasse

    #13 Rolf M
    Och för att göra historien lite mer nationalistisk. Gasen kommer från Baku där ett av världens största oljebolag ägdes av Nobel, som utvecklade industrin från olja i tunnor till tankers och ledningar.
    För 100 år sen tog det slut. Nu byggs ett nytt hus för Nobel i sth medan det restaureras i Baku:
    http://www.bakunobel.org/baku_nobel_about_bnhf.html

  15. Rolf Mellberg

    #14 Lasse

    Tack för det, intressant!

    Kan lägga till att EU och Barossa lyckades verkligen. I stället för en pipe-line direkt från Ryssarna till EU (Bulgarien) så fick man nu ta omvägen via Turikiet som därmed fått en utpressarposition – All gas passerar nu detta land!!! Lysande geopolitik Barossa !!! Grattis Erdogan.

    Sen har Ryssarna nyligen öppnat ett grovt rör från sina östliga fyndigheter ner till Kina också.

  16. Magnus Cederlöf

    Mycket bra Johan!
    Men vi skulle behöva fler proxies för att verkligen bevisa/motbevisa tesen.

  17. Lasse

    #12o 16
    Varför inte läsa i tidningen:
    https://klimatsans.com/2020/02/13/milda-vintrar-aven-forr/
    Gör en egen sökning i SVDs arkiv:
    https://www.svd.se/arkiv/1975-01-19/11 Då var det mild vinter som orsakades av Jetström
    Även på 30 talet var det 8 mildvintrar i rad. Detta illustreras med ett isdiagram från 1870 till 1935:
    https://www.svd.se/arkiv/1937-08-04/20

  18. Johan Montelius

    #11 Göran Johnson

    “En fråga: Är Stockholmskurvan justerad för Urban Heat Islandeffekten?”

    Ja, i den mån den serie som Anders Moberg tagit fram är det. Mobergs serie är sedan 1870 justerad för urbanisering men det är i alla fall för senare delen dvs slutet av 1900-talet/2000-talet en justering som har en rätt stor osäkerhetsfaktor. Jag har för mig att den ligger på ca 0.7 – 0.9 grader vintertid men har nog inte uppdaterats. Jag återkommer.

  19. Johan Montelius

    #9 Mats Rosengren

    Jag skall se om jag får till det.

  20. tolou

    Jag gillar din graf.
    Men den kanske skulle vara tydligare med ett 5-års eller kanske 10-års medelvärde istf. ‘bruset’ från de årliga tvära kasten?

    Liiite svårt att se hur bra den överlappande perioden överensstämmer egentligen.

  21. Johan Montelius

    #20 tolou

    Tack, jag håller med och kommer göra en uppföljning med lite fler grafer. Dock så börjar jag tänka att dessa glidande medelvärden får en att tänka i fel banor. Man får intrycket att “det var ett kallt decennium” och tror då att de som levde på den tiden märkte av det. När man ser hur mycket temperaturen pendlar år från år så ser man att medelvärdet kanske inte betyder så mycket.

    Men kommer ta med lite fler grafer i en uppföljning.

  22. Johan Montelius

    #11 Göran Johnson

    Har tittat igenom siffrorna och temperaturserien från Stockholm är kompenserad för UHI dock så slutar denna att växa 1966. De olika månaderna kompenseras olika oktober med -0.3 och maj med -1.3 (1966).

    Mars kompenseras med -0.3 C 1915 och -0.9 C 1966 – linjärt. Om den uppskattade kompensationen hade fortsatt till 2020 så skulle vi idag dra ifrån ytterligare 0.6 grader. Det skulle förändra slutet på den rekonstruerade serien.

    UHI är en stor osäkerhetsfaktor och anledningen till att man helt enkelt slutade men en växande siffra 1966 är nog mest för att man egentligen inte vet.

    Jag skall ta med en graf i en uppföljning.

  23. tolou

    Jag har kommenterat UHI tidigare och även om justeringarna inte ökat sedan 1967 så verkar det räcka fortfarande om man jämför t.ex med Adelsö i Mälaren.

    Sedan ca. 1967 är UHI korrigeringen(värmeöar) konstant:
    jan -0.77
    feb -0.85
    mar -0.91
    apr -0.89
    maj -1.27
    jun -1.12
    jul -0.97
    aug -0.74
    sep -0.35
    okt -0.29
    nov -0.46
    dec -0.61

    Totalt -0.77 °C för Stockholm(Observatoriet).

  24. Munin

    # 23 tolou
    Kan det vara så att mätstationen på Adelsö är en egen liten värmeö? Om jag hittat rätt plats med hjälp av SMHIs koordinater så skulle jag klassificera mätstationen som:

    Class 3 (additional estimated uncertainty added by siting up to 1 °C.

    Den ligger nära en asfalterad väg (att döma av streck på flygbild) och vägen bildar en svag omslutande kurva i förhållande till mätstationen.

  25. Johan Montelius

    #24 Munin

    Adelsö må vara påverkad av vägen men den vägen har nog varit helt oförändrad sedan stationen byggdes 1995. Så som jämförelse med Observatorielunden i Stockholm så passar den nog bra. Man skulle väl dock kunna önska sig en serie som sträcker sig längre tillbaks i tiden.

    https://www.google.com/maps/@59.3577667,17.5213811,3a,60y,328.69h,84.71t/data=!3m6!1e1!3m4!1sK6OKfK2nNP2plBEC-12URg!2e0!7i13312!8i6656

  26. mattias

    Lokalt utan UHI borde det också kunna variera en hel del. Adelsö omgiven av vatten är nog en hel del varmare än Kallvik i Roslagen eller Tullinge som båda ligger i en sänka. Inte så lätt att hitta en representativ station utan UHI.

  27. Mats Rosengren

    #20 tolou #21 Johan
    Nej, det är ett farligt feltänk! En utjämnad kurva bildad av glidande medelvärde är mycket vilseförande eftersom man luras att se “trender” som i verkligheten är artefakter! För att förstå att det är artefakter måste man ha de verkliga STORA slumpmässiga variationerna för ögonen!

    PS: De vanliga temperatur-trand-kurvorna från officiella ställen visar just sådana glidande medelvärden! De är verkligen mycket bedrägliga/viseförande!

  28. Sven Hanssen

    I diskussionen kan jag slänga i denna nya studie som kommer fram till att en dubblering från 350 till 700 ppm av CO2 i atmosfären ger en uppvärmning på under 0,5 grad C (Boris M. Smirnov har kommit fram till 0,4 +/- 0,2 grad C)

    https://www.scirp.org/journal/paperinformation.aspx?paperid=97917

  29. Munin

    # 25
    Efter att tittat på hur det ser ut vid mätstationen på Adelsö förstärks min bild av att det är en med värmeöeffekter (UHI) starkt kontaminerad mätstation. (För övrigt är din bildmetod ett mycket bra sätt att kunna visa hur omgivningen i dagsläget är vid en mätstation. Alternativet skulle vara att fysiskt besöka platsen, vilket inte är möjligt för så många. Det kan dock finnas läsare på Klimatupplysningen, som vet hur det ligger till med asfalteringen av vägen).

    När det gäller hur mycket mätvärdena för Stockholmstationen ska sänkas på grund av värmeöeffekter (UHI) finns en uppgift till och den är från början på 1990-talet. I “Lufttemperaturer i Stockholm 1756-1990” sidan 35 står:

    “5.3.4 Slutsatser
    Den totala effekten av urban uppvärmning av årsmedeltemperaturen vid Stockholms gamla observatorium uppgår troligen till 1,0 °c under perioden 1860-1990. Jag betraktar talet som en god uppskattning.”

    Redan i början på 1990-talet borde avdraget ökats på med 0,23 grader.

  30. tolou

    Här kommer en 500 års rekonstruktion med avlästa temperaturer ända upp till 2019.
    https://www.bildtagg.se/file/rkl0jwny0cyy2wbif77bp

    Jag har räknat fram temp från 1756 genom medelvärdet av (3xMars + April)/4.

  31. Munin

    # 30
    Bara en fråga så jag inte tolkar diagrammet fel. Det står att det är “avlästa temperaturer”. Innebär det att inga avdrag har gjorts för värmeöeffekter (UHI) under åren 1860-2019? Finns det några korrigeringar i bakomliggande uppgifter, som ska uppmärksammas från 1756 och framåt?

  32. tolou

    Justerade uppmätta temperaturer, efter UHI -0.77°.
    Stockholms temperarurserie 2.0.
    https://bolin.su.se/data/stockholm-historical-temps-daily-2

  33. Munin

    Se ovan # 29

    ”5.3.4 Slutsatser
    Den totala effekten av urban uppvärmning av årsmedeltemperaturen vid Stockholms gamla observatorium uppgår troligen till 1,0 °c under perioden 1860-1990. Jag betraktar talet som en god uppskattning.”
    Redan i början på 1990-talet borde avdraget ökats på med 0,23 grader.

    Jag kommer till att det görs ett för litet avdrag efter 1990. Det bör ökas så att det korresponderar mot faktorn 1,0/0,77 (det blir den faktorn på varje månad). Om värmeöeffekten (UHI) fortsatt att växa i styrka på ett motsvarande sätt, som mellan 1967 och 1990, handlar det om ett ännu större avdrag 2019.

  34. tolou

    Jag vill bara förtydliga att jag tittat på Adelsö för att själv jämföra med Observatoriets mätvärden, men jag har ingen inblick i hur Bolin centret genomför och beräknar justeringarna.

    Sannolikt är det mera komplext än så, och flertalet stationer skattas och används för att kunna korrigera för UHI. Jag anser bara att den korrigering som gjorts stämmer bra med Adelsö över tid.

  35. Johan Montelius

    #34 tolou

    Den korrigering som Moberg gjort har tagit fler faktorer i beräkning än enbart angränsande stationer. De såg en förändring. Bland annat hittar de ett språng vid 1903 som de saknar bra förklaring på.

    “We found a trend section 1868–1888 with increasing bias, an abrupt negative
    jump after 1903 and a second positive trend section 1914–1966. The two positive
    trend sections are attributed to an increasing urban warming, whereas the jump
    after 1903 is not easily explained. A possible explanation is that the window screen,
    introduced in 1878, was not painted white before 1904 but was painted at that time
    and thus started to reflect radiation more effectively. This explanation, however,
    has not been either verified, nor falsified, by any metadata.”

    Den korrigering de gör för januari är som följer:

    1868–1888, 1889–1903, 1 904–1913, 1914 – 1966 1967–1998
    Jan: 0.00 .. +0.53, +0.53, +0.37, +0.37 to +0.78 , +0.78

    Så det kan vara små förändringar i närområdet som spelar in.

  36. Munin

    # 35 Johan Montelius
    Bolin Centre for Climate Research har inte uppdaterat avdraget som ska göras för värmeöeffekter (UHI) sedan 1967 trots att SMHI i en rapport visat 1990 att avdraget då borde öka med ytterligare 0,23 grader.
    Ansluter man till dina uppgifter (avser dock januarivärden) kan följande tabell göras.
    1914-1966 + 0,37 till + 0,78
    ————————————————
    1967-1990 + 0,78 till + 1,01
    1991-2019 + 1,01 till + 1,30
    Då har antagits att samma ökningstakt som gällde 1967-1990 fortsatt under 1991-2019. Avdraget som ska göras för januarivärden ska i så fall öka med ca 0,5 grader (=1,30-0,78). Enligt detta kan det vara fråga om att temperaturen i nuläget överdrivs med 0,5 grader, vilket också motsvarar hur mycket ett årsvärde överdrivs. Som framgått av tidigare tabell (se # 23) finns det varierande korrigeringsvärden för varje månad och för månaderna februari-juli blir det fråga om betydligt större ökningar av nödvändiga avdrag.

    Min slutsats är:
    DET FINNS ETT FUNDAMENTALT FEL I FLERA SVENSKA MÄTSTATIONERS TEMPERATURSERIER OCH DET ÄR ATT INGA ELLER FÖR SMÅ AVDRAG GÖRS FÖR VÄRMEÖEFFEKTER (I första hand s.k. UHI effekter, men även effekter av annan karaktär).

    Det gör att det redovisas och publiceras för höga månads- och årstemperaturer och överdrifter av värmerekord.

    Stockholmserien kan tjäna som ett passande skolexempel.

    Motsvarande granskning av andra mätstationer, förhållandena vid mätstationerna över tid och de för mätstationerna framtagna temperaturserierna behövs för att få fram vidden av felen.

  37. tolou

    Att en rapport från SMHI för 30 år sedan antyder att avdraget för UHI är lite för lågt är inte tillräckligt för att bli bekymrad, tycker jag.

    Man får förmoda att man utvärderar UHI emellanåt och skulle alltså justerat avdraget om det visar sig behövas. Jag tror Bolin centret gör vad som krävs.

    Här kommer min alldeles egna jämförelse då.
    https://www.bildtagg.se/file/k6drpq6xjfozbs6b5crkxfo3

    Om något, så verkar Adelsö öka något mer än Stockholm på senare tid.

  38. tolou

    Här kommer en ny 500 års rekonstruktion med avlästa/justerade(UHI) temperaturer ända upp till 2019.
    https://www.bildtagg.se/file/mutaljammosk018ehop6p9g

    Använt Feb-Apr medeltemp från 1756 till 2019.
    Det ser väl ut som en periodicitet där vi står vid ett vägskäl? Skall det fortsätta eller vika av nedåt nu?

    Om historiken är någon vägledning har vi åtminstone 60års vikande temperaturer att se fram emot.
    Då bibehålls även trenden av 0.5°C/100år ända från mitten av 1500-talet.

    Tack för kaffet.

  39. Munin

    Det är fortfarande mycket oklarheter kring hur värmeöeffekter (bl.a. UHI) sätter sina spår i Sveriges temperaturserier och en mer täckande granskning av perioden 1860-2020 bör därför genomföras. Här följer ett förslag på ett antal steg i en sådan granskning.

    Steg 1: För vilka mätstationer görs i temperaturserierna avdrag för värmeöeffekter (UHI)? För de, som avdrag görs för detta, hur stora är avdragen idag och hur stora har de varit över tid?
    Här följer ett exempel som gäller mätstationen i Stockholm:
    Före 1868 + 0,00
    1868-1888 + 0,53
    1889-1903 + 0,53
    1904-1913 + 0,37
    1914-1966 + 0,37 till +0,78
    1967- + 0,78 + ?
    Avdragen ska finnas för varje månad om de förs med samma noggrannhet som för mätstationen i Stockholm (se # 23 ovan).

    Steg 2: Har mätstationen flyttats någon gång under åren 1860-2020? Gäller även ändringar av på vilken höjd mätstationen funnits över tid.

    Steg 3: Hur ser omgivningen ut vid existerande mätstation och hur har den ändrat sig över tid? Vilket avstånd är det från mätstationen till närmaste tätortsyta, byggnad, hårdgjord yta? Observera särskilt om det tillkommit tätortsytor, byggnader, asfaltytor (t.ex. parkeringar, vägar/vägbeläggningar) efter 1970.

    Extra hög detaljnivån på granskningen 1860-2020 bör gälla för Stockholm och Uppsala och deras mätserier. Båda är ”flaggskepp” bland mätserierna och därför är det extra viktigt att konstatera om de överdriver senare års lufttemperaturer genom att tillämpa för små avdrag för värmeöeffekter (UHI) som påverkar mätstationerna. I båda fallen handlar det också om stora expanderande stadsområden (Sveriges största och fjärde största).

    Lämpligt är att i övrigt koncentrera granskning till de mätstationer (35 st), som ger underlaget till den s.k. ”Sverigemedeltemperaturserien” för att få en uppfattning om hur mycket kontamineringen med värmeöeffekter (bl.a. UHI) kan ha påverkat den temperaturserien och hur mycket som beaktas genom existerande avdrag.