Det sägs att vi har överskott på el, men att vi samtidigt har effektbrist. Hur stor är då effektbristen och varför har vi överskott på el?
Efter att jag läst Svenolof Karlssons bok, Elsystemkrisen och Jan Blomgrens bok, Allt du behöver veta om Sveriges elförsörjning, blev jag inspirerad att ta reda på hur stor effektbristen var och varför vi har elöverskott. Data har jag hämtat från Energiföretagen och Svenska Kraftnät (SvK).
Elenergisystemet
Elenergisystemet består av ett produktionssystem, ett konsumtionssystem och ett elnätsystem.
Alla delar hänger ihop och påverkar varandra. Det går inte fokusera på ett av dem utan att ha hänsyn till hur det påverkar andra delar. I dagens debatt handlar det mest utbyggnad av produktionssystemet, till viss del av konsumtionssystemet, ”vi måste spara på el”. Om det viktiga elnätsystemet sägs nästan inget, ännu så länge.
Det svenska elenergisystemet byggdes av ingenjörer som förstod hur allt hängde ihop. När politiken tog över försvann denna förståelse och vi har nu fått en situation där det produceras på fel ställe, utan att vi vet hur mycket eller när det produceras. Detta har satt stor press på elnätsystemet, där Svenska kraftnät måste av driftsäkerhetsskäl, begränsa överföringskapaciteten för att motverka att en kollaps uppstår vid en större störning.
Elproduktion och elanvändning
Staplarna i diagrammet nedan visar nettot av produktion och elanvändning inom landet. Positiva värden visar på elöverskott under året. Den blå kurvan visar produktion från sol- och vindkraft.
Omkring 2010 började vindkraften ge ett betydande tillskott. Solkraften producerade 0,1 TWh 2014 och har sedan ökat till 2 TWh 2022. Det är tydligt att väderkraften har skapat ett stort elöverskott. De stora överskotten år 2012 och 2015 beror på våtår för vattenkraften.
Enligt Energiföretagen levererar vindkraften omkring 20% av den el vi använder i Sverige idag. Det stämmer om man räknar med att all vindkraft konsumeras i Sverige.
Om man i stället ser vindkraften som ett tillkommande kraftslag till den planerbara, är vindkraftens betydelse minimal. 1993 producerade vindkraften 0,1 TWh, sedan dess har vindkraftens årliga bidrag till vår elanvändning i Sverige varit mellan 0% och 2,8%.
Bilden nedan visar all planerbar produktion och elanvändning inom landet.
Orsaken till att vi haft underskott ett antal år fram till 2010 beror på torrår för vattenkraften eller att kärnkraften haft låg produktion, samt år med en högre elanvändning.
Efter toppåret 2001 har elanvändningen minskat. En icke önskvärd orsak till detta kan vara att industrietableringar inte kunnat genomföras på grund av bristen på planerbar elproduktion eller begränsningar i elnätet.
För vattenkraften räknas produktion över 65,5 TWh som våtår och under 65,5 TWh som torrår. Det senaste torråret inträffade 2016 (61,7 TWh). De två sämsta åren för vattenkraften är 1996 (51,1 TWh) och 2003 (53,1 TWh). Gröna staplar visar några torrår.
Kärnkraftens sämsta produktionsår jämfört med normaldrift är 2000 (54,8 TWh), 2009 (50,0 TWh) och 2010 (55,6 TWh). (Gula staplar). 2015 producerade kärnkraften 54,3 TWh efter beslut om nedstängningen av O1 och O2. Genomsnittet för de senaste tre åren är 49,5 TWh.
År 2002 producerade kärnkraften 65,6 TWh, vilket var en minskning med c:a 4 TWh mot tidigare år vid normaldrift. Vattenkraften hade ett normalår, men minskade med 12,3 TWh jämfört med året innan. Övrig värmekraft levererade 11,0 TWh. Vi hade då brist på planerbar produktion.
Inget kraftslag är 100% stabilt, men bara den väderberoende produktionen har en inbyggd instabilitet.
Bilden nedan visar elanvändningen, månadsvis, under året. Vi använder drygt 9 TWh/mån under sommaren och mer än 14 TWh/mån under vintern.
Energibalans
Tabellen nedan kommer från Energiföretagens hemsida.
Jag har stuvat om summeringarna från originaltabellen för att lättare kunna jämföra den planerbara produktionen med elanvändningen inom landet.
Import och export
Det räcker inte med att producera el för eget behov. Den gemensamma elmarknaden inom EU kräver att vi ska hålla ledningarna till våra grannländer öppna till 70% av kapaciteten. Det innebär också att vi kan få el från grannländer om vi får problem med den inhemska produktionen.
Den första motionen om en avreglerad elmarknad lades fram av Moderaterna år 1992 och genomfördes av Socialdemokraterna 1996. Effekten på export och import av el är tydlig i bilden nedan.
Bilden visar situationen före den storskaliga vindkraftutbyggnaden. År 2006 producerade vindkraften 1 TWh eller 0,7% av Sveriges produktion.
Det år som nettoexporten var störst under perioden var 1998 (10,7 TWh). 1998 var ett var ett våtår för vattenkraften, dessutom producerades mycket kärnkraftsel. 2022 var nettoexporten 33,2 TWh.
För kontinuerlig leverans till 70% av ledningarnas kapacitet till grannländer exklusive Norge krävs 3 till fyra reaktorer eller c:a 40 TWh. 2022 var exporten 39,4 TWh. Hur mycket av detta beror på verklig efterfrågan från grannarna?
Elpriset
När elmarknaden avreglerades hade Sverige överproduktion av el, vilket resulterade till låga elpriser efter avregleringen. Samma situation uppstår nu när det blåser lagom mycket. Vi producerar då genom vindkraften mer el än vad vi har användning för, varför elpriset sjunker.
Det är inte vindkraften i sig som ger låga elpriser, det är överproduktionen. Det spelar ingen roll vilket kraftslag som överpresterar. Vid bristsituation stiger priset oavsett hur mycket vind- och solkraft vi har installerad. Det är en faktoid att vindkraft ger lågt pris på el.
Installerad effekt
Elektricitet måste produceras, överföras och förbrukas i samma ögonblick. Stora överskott sett över ett år hjälper föga om vi inte har tillräckligt med effekt för att möta den momentana efterfrågan och har tillräckligt med överföringskapacitet.
Tabellen nedan visar installerad effekt per den sista december år 2021 och 2022.
Elområden
Text och bild är från elmarknadsinspektionen. I bilden har jag markerat Ringhals och Oskarshamn med röda punkter. Hade gränsdragningen mellan SE3 och SE4 dragits några kilometer norrut, hade bägge kärnkraftsverken hamnat i SE4. Det finns säkert goda själ till att gränsen drogs straxs söder om kärnkraftverken, men enligt mitt exempel nedan verkar det inte vara någon kapacitetsbrist mellan SE3 och SE4 om vi hade kvar ett robust elenergisystem.
Överföringskapacitet mellan elområden
Den vänstra bilden är från elåret 2018. Den högra visar aktuell överförings kapacitet inom landet.
Topplasttimmen
Den timme under året när vi använder mest el kallas topplasttimmen. Den inträffar från december till februari nästkommande år.
Topplasttimmen redovisas av Svenska Kraftnät:
”Topplasten mäts i energiförbrukning under timmen, därför blir enheten MWh/h, men under så kort tid är det jämförbart med effekt (MW). Topplasten är här korrigerad för att även inkludera förbrukning som sker på icke-koncessionspliktiga nät (denna registreras inte i vår avräkning).”
Överföringskapacitet under topplasttimmen år 2022
Utgångspunkten är Energiföretagens redovisning av planerbar effekt och Svenska Kraftnäts handelskapaciteter ovan. Fördelningen av uttag mellan elområden är baserad på topplasttimmen och en fördelning av denna jag fått från Svenska Kraftnät. Enheten är MWh/h (MW).
EU:s krav är att vi ska hålla ledningarna till våra grannländer öppna till 70% av kapaciteten.
I min teoretiska test ovan med enbart planerbar energi (MWh/h), saknar överföringen från SE2 till SE3 kapacitet. Däremot är kapaciteten mellan SE3 och SE4 inte fullt utnyttjad, överföring 3812 MWh/h mot en möjlig kapacitet på 6200 MWh/h. 6200 MWh/h gäller vid ett robust system där man inte behöver göra begränsningar av driftsäkerhetsskäl.
Topplasttimmen för Sverige som helhet (SE)
I tabellen och grafen nedan har jag jämfört topplasttimmen (MWh/h) med installerad effekt (MW) för planerbar- och väderberoende produktion. Installerad effekt är per 31 december innevarande år.
Om vi utan begränsningar kunde använda all planerbar produktion, har vi tillräckligt med effekt för att möta topplasttimmarna.
Topplasttimmen per elområde
Svenska Kraftnät har ingen löpande sammanställning av topplasttimmen per elområde av totala förbrukningen, men jag fick följande sammanställning av dem. Den summerar inte helt till totala uttaget, men utifån denna har jag gjort en procentuell fördelning av den totala förbrukningen.
De tre senaste åren enligt deras fördelning och tidigare år enligt medel.
Väderberoende kraft
Vattenkraften räknas som planerbar, men den är beroende av nederbörd och påverkas av vårfloden. 1996 producerade vattenkraften 51,1 TWh, år 2012 producerade den 78,5 TWh. En skillnad på 27,4 TWh. Det motsvarar ungefär tre kärnkraftsreaktorer eller cirka 20% av vår elanvändning idag.
Jan Blomgren skriver:
”De nya teknikerna, vind och sol, varierar kraftigt i tiden. Om det fanns bra tekniker att lagra elektrisk energi skulle de väderberoende teknikerna kunna bli mer slagkraftiga”
Vindkraften är inte pålitlig och skapar vid för stor andel oreda i elsystemet. Däremot är den inte helt onödig om den kan användas som reglerkraft mot vattenkraften. Tvärt emot idag där vattenkraften får anpassa sig för hur vinden blåser.
Om den kan användas i huvudsak för att spara vatten i magasinen och vara behjälplig vid torrår kan den, i lämplig mängd (maximalt vad vattenkraften kan reglera), ha en plats i elsystemet.
Om det är praktiskt möjligt vet jag inte, men det är det enda sättet idag, att indirekt lagra stora mängder vindenergi.
Solel är inte pålitlig och är onödig. Det finns ingen anledning att skattebetalarna ska vara med och finansiera privat och offentlig utbyggnad av solel i Sverige.
Övrig produktion
För att klara stora svängningar mellan åren och under året, har vi en nästan helt outnyttjad resurs i att producera el med gasturbiner. Produktion var år 2022, endast 0,1 TWh med en installerad effekt på 1.543 GW (enligt ovan). Orsaken är att gaskraften utgör en reserv som inte nyttjas vid normal drift. Som jämförelse har Oskarshamn 3 en installerad effekt på 1.450 GW och producerar c:a 11 TWh.
Även mottryckskraft från fjärrvärne går på sparlåga, 2010 var kapacitetsfaktorn 40% mot 30% 2022. Kraftvärmen har den goda egenskapen att producera när elbehovet är högre. Elproduktionen är styrd av värmebehov men vissa frihetsgrader finns, att minska och öka då värmebehovet har inre tröghet. Som sista alternativ har vi oljekraftverket i Karlshamn för att klara topplasttimmarna.
För att kärnkraften ska kunna producera med lönsamhet måste den vara basen i elsystemet med kontinuerlig produktion.
Utmaningar
Även om vi har tillräckligt med produktionskapacitet och överföringskapacitet i kablarna saknar vi ett robustsystem. Förmycket vindkraft och nedstängning av kärnkraft och kraftvärme har skapat en begränsning som gör att vi inte kan utnyttja produktion fullt ut, gäller alla kraftslag. Bristen på stora generatorer (mest kärnkraft) skapar problem med spänningsstabilliteten, med frekvensstabiliteten, liksom rotorvinkelstabiliteten.
Jan Blomgren om rotorvinkelstabilitet:
”Många generatorer producerar el som matas ut på elnätet. Dessa generatorer måste ligga stabilt i tiden och i förhållande till varandra, och till elnätet som helhet”
”Med många stora och tunga generatorer med mycket rotationsenergi blir det svårare för en störning att påverka systemet som helhet.”
”Trögheten i de stora och tunga generatorerna motverkar effektpendlingar i nätet. Med ökad vindkraft, och därmed många lätta generatorer inkopplade mot nätet, minskas marginalerna för rotorvinkelstabilitet”.
Svenolof Karlsson börjar sin bok Elsystemkrisen med följande:
”Man löser inte problemet om man inte identifierar vad problemet är. Men i energidebatten är det just det som blivit fallet. Focus ligger fel.
Den kritiska fråga som gäller alla kraftslag och alla delar av landet handlar om driftsäkerheten och feltåligheten i elsystemet.
Den systemansvariga stamnätsoperatören har av driftsäkerhetssjäl i allt större skala tvingats stoppa elflöden både inom Sverige och i sammanlänkningarna med grannländerna. Ingreppen är så långtgående att de tivis styrt vilka enskilda kraftverk som varit i drift och vilka som inte varit det.”
”Elsystemet måste ha tillräckligt med säkerhetsmarginal för att klara det så kallade N1-kriteriet. Vilket står för att elsystemet måste ha marginal nog för ett plötsligt bortfall av den största komponenten”
Det akuta problemet just nu är elnätsystemet. Problemen kommer att öka om vi fortsätter att bygga ut väderberoende kraft i väntan på planerbar kärnkraft.
”Skip your darlings”
Vad kan man göra på kort sikt för att förbättra situationen? Med skip your darlings menas att man inte ska behålla produkter på butikshyllorna om de inte säljer, bara för att man själv tycker om dem.
För politiken och elenergisystemet gäller:
- Förbättra för kraftvärmen genom avskaffande av utsläppsrätter.
- Utnyttja om möjligt befintlig gaskraft.
- Stäng successivt ner vindkraften i SE1 och SE2.
- Ingen utbyggnad av vindkraft i SE3 och SE4.
- Ta bort subventioner för solel.
Vi har idag inget behov av vindel från SE1 och SE2. Den produktionen skapar bara försämringar i elnätssystemet och orsakar dåliga driftsförhållanden för vatten- och kärnkraften.
Slutord
Hur har vi kunnat hamna i en situation med ett söndertrasat elsystem där väderpresentatörer berättar om morgondagens elpriser. Och, varför finns det en politisk vilja att fördubbla elproduktionen.
Min uppfattning är att det handlar om två rädslor och makt, makten att få styra landet.
Det första är rädslan för kärnkraften. Bland dagens riksdagspartier finns det fyra partier som uttrycker denna rädsla. Ett av dessa partier är troligen inte rädd för kärnkraften i sig, men de är rädda för att inte komma åt regeringsmakten om de har ett tydligt ja till kärnkraft. Historiskt har kärnkraften påverkat regeringsmakten i olika politiska konstellationer.
Det andra är rädslan för den globala uppvärmningen. Genom den är samtliga riksdagspartier beredda att fördubbla dagens elproduktion. Jag vill inte förringa detta, men Sveriges påverkansmöjlighet inom landets gränser genom att minska på våra utsläpp av växthusgaser är i bästa fall tre tusendels grader C fram till millennieskiftet.
Det finns andra, mycket mer kostnadseffektiva sätt att begränsa de globala utsläppen av växthusgaser än den svenska klimatpolitiken, om man så önskar.
Tack för en utmärkt artikel!
Det är verkligen upprörande med oförmågan att identifiera problemet i dagens energiproduktion och dess system!
Klimatretorikens alarmism har förstört all vetenskaplig synvinkel – även på sådant som teknik och enkla faktum som plus och minus…det har blivit plågsamt att lyssna till energidebatterna i riksdagen.
Skicka gärna denna artikel till fler forum och mottagare – den gör debatten bättre.
”Om den kan användas i huvudsak för att spara vatten i magasinen och vara behjälplig vid torrår kan den, i lämplig mängd (maximalt vad vattenkraften kan reglera), ha en plats i elsystemet.”
Torrår brukar väl förknippas med att lågtrycken tar en annan bana och då blir det väl inte mycket vind heller.
Tack för en efterlängtad sammanfattande artikel!
”Ett av dessa partier är troligen inte rädd för kärnkraften i sig, men de är rädda för att inte komma åt regeringsmakten ….”
I själva verket har Elpris-Magda’s långa och tydliga avoghet mot kärnkraft plötsligt i andra (nya) sammanhang helt förbytts. Hon är nu synad som en typisk maktsosse! En vindflöjel t.o.m beroende på vindarna i näringsliv och väljarkår.
Typiskt att det 1992 var M (senare även Sture-C) som drev på marknadsliberaliseringen. Om jag inte minns fel handlade det om EUs önskan (toppstyrning) men det kom aldrig riktigt fram i debatten i Sverige. Att S sedan hängde på bör kanske ses mot den bakgrunden?
Vad man lätt glömmer bort under nämnda tid var vår egna eltunga industri som i stor utsträckning delvis var självförsörjande på el främst via egna vattenkraftverk. Dessa såldes till stor del vilket ångrades (svekdebatten) när Sverige gick från stadiga elöverskott till perioder av underskott och kraftigt höjda elpriser. Särskilt då under en period efter ”avregleringen” innan priserna långsamt sjönk tillbaka.
Annars saknar jag en detaljerad redovisning av hur det sett ut ifråga om de stora producenternas (inkl de stora elhandlarna) handel.
Det tycks vara svårt att komma åt sådana uppgifter! Vad beror det på?
Om vindkraftens bidrag till elanvändningen i landet varit låg jmf dess andel av produktionen bör en stor andel mao exporterats (Finlands-kabeln i norr samt via särskild norsk kabel söderut?)?
Nu när det finska kkv tagits i bruk så undrar jag vart överflödig el kan säljas när det blåser i SE1? Eller kräver SvK att VKV stryps/stängs ner om överföringskapaciteten söderut är begränsad/maxad. Tvingas även VattenKV sänka produktionen i dessa lägen? Vilken konstig marknad mht ägarstrukturen om skattebetalarna (t.ex) ibland måste subventionera privata vindkraftverks produktion?
Tack för en utmärkt sammanställning.
Solkraft kan vara rätt underhållande att studera såhär på hösten.
Solen står lågt och löven täcker den.
Svårt finna plats för fika i solen och ännu svårare få ner den på panelerna.
Men det är ”god el” 😉
Tack för imponerande kartläggning och inte minst slutorden om rädslor.
Min stora rädsla är att denne Hassler och i stort sett det samlade och styrande grupptänkandet inom den beslutsfattande riksdagen verkligen tror att de står på fast naturvetenskaplig grund i klimatfrågan.
I inledningen till rapporten visas tydligt och klart att den naturvetenskap de står på är ”körsbärsplockad”.
Borta är de stora perspektiven som
O hur naturen själv styrt klimatet genom tiderna och hur mycket dessa naturkrafter påverkar klimatet och klimatförändringarna idag
O vad klimatvetenskapen utanför IPCC-boxen har att berätta bland annat vad de som granskat IPCC funnit t.ex. NIPCC och nu Clintel
O aktuella alternativa förklaringsmodeller som visar att klimatförändringarna inte är särskilt beroende av koldioxid
Och
inte minst varför det endast är lilla väst som hoppat i ”den galna tunna” som F. Singer, R. Revelle och Ch.Starr varnade för redan 1992.
Släpp debatten fri, pausa klimathotspolitiken och ge allmänheten allsidig Upplysning värd namnet istället för det politisk korrekta dravel vi bjöds på igår av den handplockade ekonomen Hassel och den babblande klimat- och miljöministern.
Tack för en utmärkt sammanställning.
”Vid bristsituation stiger priset oavsett hur mycket vind- och solkraft vi har installerad. Det är en faktoid att vindkraft ger lågt pris på el.”
Politiker och andra vindkraftsentusiaster har svårt att fatta detta enkla samband men förra hösten/vintern blev alla medvetna om att elpriset blev högt men förstod inte varför. Det höga elpriset berodde på att Tyskland gjort sig beroende av billig rysk gas genom Energiewende och när den ryska gasen uteblev och måste ersättas med annan dyr gas så steg elpriset kraftigt även i Sverige.
#7 Ivar
Ja och särskilt då i SE3-4 (effektbrist i SE4) pga kapacitetsproblem mellan SE2 och 3 (som kvarstår) och kraven på 70% till utlandskablarna. Högsta marginalpris på Nordpool styr ”allas pris” timme för timme.
#6 Ann. Tack för en jättefin sammanställning av hur det ser ut med klimatfrågan i vårt land!!
Tack för denna. Man får hoppas att även troende tar till sig av något i den.
Tack Mats Z för sammanställningen.
#6
Jag lyfter på hatten för din analys och slutsats.
Angående elpriser så kan vi konstatera att de tre senaste åren varit exceptionella.
Håller koll årsvis på en fastighets kostnader.
2010 var elpriset högt (1,43 SEK/KWh)
2011-2020 (0,83-1,40)
2010 års topp slogs först 2021 (1,55) och 2022 (2,39)
I år tom okt (1,69)
Lasse
Alltså med enbart rörligt elpris före alla pålägg mht förbrukning under året/åren? I elområde ?
Antar lägsta resp högsta medelpris i förbrukning för den observerade fastigheten 2011-20. Median-priset eller medelpriset dessa 10 år?
Högre än jag förväntade mig! Skulle vara intressant och se en större studie från verkligheten byggd på slumpvalda urval i landet (lgh och villa) där förstås folk har valt olika prisalternativ osv. Liksom en jmf med grannländer,
#13
All elkostnad på fastighet med 25 A säkring och ca 30 000 KWh inom omr 3 (EON på nät och förbrukning)
Apropå att lagra vatten när det blåser, det finns ju en annan aspekt också, vattenkraften tvingas spilla vatten förbi turbinerna när vinden överproducerar, förlorad prima el m.a.o. som aldrig kommer tillbaka. Nu finns det data ner till enskilda turbiner per timme hos entsoe, men det går bara att ladda ner ett dygn och en turbin per fil, är det statshemligheter vi talar om?
Vet nån var man kan hitta information om lägsta flöden enligt vattendomarna?
#3 Thorleif
”Annars saknar jag en detaljerad redovisning av hur det sett ut ifråga om de stora producenternas (inkl de stora elhandlarna) handel.”
Lite om elhandeln:
Misstänkt marknadsmanipulation under utredning
https://second-opinion.se/misstankt-marknadsmanipulation-under-utredning/
Sanslösa vinster för danska energihandlare
https://second-opinion.se/sanslosa-vinster-for-danska-energihandlare/
Prisvariationerna nyckeln till bra affärer
https://second-opinion.se/prisvariationerna-nyckeln-till-bra-affarer/
Känner någon till den här idéen om pumpkraftverk mellan Vänern och Vättern?
https://www.hallekis.com/arkiv3/xx101023a.htm?fbclid=IwAR1Bc69uh_CSY6dkNhxMpSqpeP8qFNooj94weftTDaLuP8P2QVWp5nxs4ok_aem_AXHkvpCoMzzeMu88-TS47dbXeUaRKWHKCDsWd2s_D9XdXFw7_awhk6uQKd7OUXNuhno
#16 Mats Z
Tack Mats!
Annars har jag hört att då börshandeln på NP är anonym (leveranshandeln) så är vi hänvisade till bolagens egna villkor att redovisa. Och sådant viii ju alla slippa visa antar jag. Å andra sidan borde vi regelmässigt få reda på dels koncern-intern försäljning (inkl export) samt köp och försäljning till dels grupper av slutförbrukarna och andra grupper av förmedlingsbolag (renodlade elhandlare). Denna info då på producent- och ren elhandelsbasis.
Apropå kommentaren #6 så ser jag fram i mot debatten om John Hasslers klimatstrategi och hans 46 förslag för klimatomställningen i ljuset av Fit-For-55 för att klargöra om det finns en inbyggd motsättning mellan ekonomiska mål och klimatmål eller om det bara är främst symbolpolitik som döljer de verkliga målen för en ofriare värld.
Några punkter som jag funderar på hur de kommer att hanteras är följande:
– Att upprätta mål på utsläppshandelssystem för ESR sektorn.
– Att upprätta mål och färdplaner för elkraftstillgång och överföringskapacitet.
– Att Vattenfall ska se till samhällsekonomiska konsekvenser av sina beslut även om de inte är affärsmässiga.
– Att skapa en bred och långsiktig överenskommelse om kärnkraftens framtid.
– Att införa en klimatbonus till alla hushåll och sänka elskatten.
– Att uppdra åt Klimatpolitiska rådet att också analysera vilka åtgärder som krävs för att Sverige ska klara övergången till klimatneutralitet utan förlorad konkurrenskraft, försämrade transportmöjligheter och utan att regionala och sociala spänningar byggs upp som en konsekvens av omställningen.
Den punkten verka så maffig så jag tror att ledamöterna där kommer att gå in i väggen och söka några enklare sysselsättningar.
Adepten
Sista punkten borde väl omfatta inte bara konkurrenskraft (nationellt och företag) utan också hushållsekonomin inkl andra liknande organisations-subjekt. Vi är ju de som ska göra jobbet🥇alltså individen (och företaget). Vi blir den slutliga residualen vad man än gör. Uppoffringarna som MP tycker att alla måste ställa upp på om vi ”inte ska gå under”🤡
Mats, tack för utmärkt sammanfattning och slutsatser.
Idén om en gemensam elmarknad är inte fel och kan ta hand om över och underproduktionen. Felet är att EUs fanatiska klimatpolitik har lagts som en våt filt över alltihop. Utsläppsrätter och krav på förnyelsebart etc har förstört denna marknad. Det finns ingen fri konkurrens mellan olika produktionstekniker som avspeglar sig i prisbildningen.
Det är inte första gången som EU förstör marknader precis.
#15
Just den frågan har jag också ställt, hur lågt får vattnet gå, p.g.a dessa intermittenta väderkvarnar? Det bör förstöra rejält bland de ekosystem som normalt etablerar sig i älvarna.
#21 Ingemar
Jag tycker att en gemensam marknad (då el ej kan lagras) isf måste klara ohindrade överföringsmöjligheter och att bra antitrust-regler skapas. Snart ägs också elbörserna av några få finansiella jättar (från aktie- råvaruhandeln) vilka dessutom agerar på en marknad som fortfarande är jungfruerlig med som jag förstår mycket svag marknadskontroll.
Se Sverige (m.fl) som en gång hade en statligt ägd börs (som också förvaltade våra värdepapper utan hot om konkurs (ägarregistering) vid bankkriser, jmf insättargarantin idag). Privatiseringen utlovade enorma effektiviserings-potentialer men idag har vi ist samma problem som förr där dessutom mycket stora vinster hamnar hos det internationella ägaroligopolet. Skandaler duggar även tätt då och då.
Privat är bra om maktkoncentration kan undvikas och att övervakningen tas på allvar då ”gamlng the system ” alltid finns där och särskilt i denna för de flesta helt okända bransch (systemmässigt).
Det bästa med vindkraften är att den kommer att äta upp sig själv.
För varje nytt verk tillkommer effekt som erbjuds marknaden när det samtidigt blåser i alla andra snurror. Priset går ner.
Lönsamheten för vindkraftverken går ner i takt med utbyggnaden
De blir sina egna kannibaler.
#17
Det verkar tveksamt med en så lång tunnel och så liten höjdskillnad. Friktions/turbulensförlusterna bör bli avsevärda.
Det kommer nog också att bli problem med att få en vattendom. Vattenkvaliteten i Vänern är mycket sämre än i Vättern. De kommuner som tar sitt vatten från Vättern (vilket snart även innefattar Örebro) kommer inte att bli glada. Även faunan och floran i Vättern kommer att påverkas.
Och det kommer att behövas ett stort antal nya högspänningsledningar söderut.
Man måste beakta att N-1 regeln gäller både produktion och överföring.
Systemet (=det nordiska synkronområdet) måste alltså köras så att det kan klara antingen att den största produktionsenheten (numera Olkiluoto 3) eller den mest belastade stamledningen går ned.
Det är detta som gör att Sydvästlänken måste köras med reducerad kapacitet. Körs den fullt ut och bryter ned kraschar systemet.
#15
”Nu finns det data ner till enskilda turbiner per timme hos entsoe, men det går bara att ladda ner ett dygn och en turbin per fil, är det statshemligheter vi talar om?”
Mycket vanlig taktik för att komma runt offentlighetskrav. Se till att de offentliga data är praktiskt oanvändbara. Jag råkar ofta på det inom klimatvetenskapen där data är i filformat som förutsätter programvara som ingen privatperson har tillgång till.
Balanskostnader växer och växer och är redan uppe i förskräckande stora belopp!
https://www.sfpo.se/nyheter/vindkraft-driver-upp-elpriserna—den-viktigaste-kostnadsdrivaren-?category=
Detta är ohållbart och måste upp till debatt och genomlysning.
Jag och flera med mig har sänt klargörande information om energi och bränslen tlll Hassler och andra – utan påtagliga reaktioner. De utgår från ”klimatmålen” och påstådda samband som från en trossats huggen i sten. Allt fler sansade bedömare fruktar att det först måste gå riktigt åt pipan. Då kommer många att söka nödutgången och rädda sina skinn. Och många kommer i onödan att drabbas.
En bra artikel men författaren verkar missa poängen. Det är ganska meningslöst att redovisa genomsnittssiffror på års- eller månadsproduktion.
Problemet är att elproduktionen i varje sekund måste balansera elkonsumtionen. Därför måste elsystemets urformning utgå från alla tänkbara scenarier av elkonsumtion vid varje tidpunkt. Denna förmåga saknar vindkraften som genererar kraften bara när vind är tillgänglig.
Tidigare talade man om ”prima” kraft som alltid är tillgänglig typ kol/gaskraft , kärnkraft som leverantörer av prima kraft , vattenkraftens produktion av prima kraft beror på regleringsgraden (storleken på tillgängligt vattenmagasin)
Vindkraftens produktion beror på tillgänglig vind och definieras som ”sekunda” kraft. Inget elsystem kan baseras på sekunda kraft.
Lämna diskussionen om genomsnitts produktion åt Bolund och andra politiker. Även om vi teoretiskt skulle bygga tusentals fler vind eller solkraftverk klarar inte produktionen att möta konsumtionen vid varje tidpunkt
# 30 Lennart Lundberg
Jag tror han är fullt medveten om det.
Den poäng jag tror han försöker göra är att vindkraften inte behövs då vår planerbara kraft räcker till ändå. Allt går i medel på export.
Det vi behöver, efter 6 nedlagda reaktorer, är reserver som ger redundans och marginaler i vår produktion. Vi bör alltså utöka med mer planerbar kraft.
#30 Lennart L
Jag är medveten om att el behöver produceras, överföras och konsumeras i varje ögonblick. Vilket jag också skriver i artikeln.
Vi har tillräckligt med planerbar effekt (GW) för att klara en topplasttimme på c:a 25000 MWh/h. Inklusive EU:s krav på 70% tillgänglighet i utlandskablarna.
Det finns nät-begränsningar och klimatpolitiska begränsingar som gör att vi inte klarar ett så stort momentant uttag.
Men, det räcker inte med att ha tillräckligt med GW, det behövs också GWh för att klara årets alla timmar.
Från att ha haft ett av världens bäst utvecklade elnät med vattenkraft, kärnkraft och högspänningssystem för vår elektriska energiförsörjning, har vi snart sagt sjunkit ner till bottenligan. Duktiga ingenjörer kopplade till ASEA ända från 1890 och senare ASEA-ATOM, har möjliggjort Sveriges framgångsrika elförsörjning. Vart har nu denna stolta ingenjörstradition tagit vägen? Numera heter det inte längre utveckling, utan avveckling. Hjärnorna finns, men hindret för en vettig systemplanering kräver en total frånvaro av ideologisk inblandning från diverse politiska håll. Från att ha haft planer på att fortsätta utbyggnaden av kärnkraften, har man istället avvecklat sex kärnreaktorer och ersatt dessa med vindkraft. Vattenfall Research and Development AB har på uppdrag av Elforsk inom programområdet för Kärnkraft, utfört en undersökning för att bana vägen för den kommande förnybara elproduktionen. Se citat från rapporten nedan och länk till själva rapporten. Rapporten handlar i stort om hur kärnkraften skall kunna fungera som reglerfaktor till den oförutsägbara kraftproduktionen från vindkraften.
”Idag (2011) ser vi i energisystemet en början till ett paradigmskifte där en genomgripande förändring gör att alla energislag får förändrade roller i den nya energimix som blir följden av den nya förnybara elproduktionens intåg i energisystemet…………….Idag behöver vi dock förbereda oss på vad tiotals TWh av el från oförutsägbara, förnybara elproduktioner behöver från övrig elproduktion där kärnkraften är en av de två stora elproduktionsslagen i vårt land, bredvid vattenkraften”.
https://energiforskmedia.blob.core.windows.net/media/19886/lastfoljning-i-karnkraftverk-elforskrapport-2012-08.pdf
Adepten #19
”– Att skapa en bred och långsiktig överenskommelse om kärnkraftens framtid.”
En käpphäst hos dom som vill styra utvecklingen i en viss riktning. Om man inte klart definierar vad begreppen ”bred” och ”långsiktig” innebär leder det till den snömos som man vill uppnå med ett sånt krav. Vi har rätt att kräva av dom största partierna att ingå en överenskommelse i frågan och lämna småpartierna utanför, demokrati handlar inte om att alla ska bestämma den handlar om att dom som inte får bestämma accepterar vad majoriteten bestämmer, så enkelt är det. Observera att en sån överenskommelse inte är författningsstridig eller antidemokratisk, vad väntar dom på?
Björn #33
Energiforsk är inte en neutral eller oberoende part, det är en aktivistorganisation även om dom är rätt skickliga på att att dölja sin agenda.
För att hantera skillnaden i olika produktion slags egenskaper borde prismodellen göras om och ersättning (pris) borde kompletteras med
– tillförd svängmassa (rotationsenergi)
– förmågan att hantera reaktiv effekt (producera &
konsumera)
– produktionsstabilitet
Detta skulle ge ersättning för den systemnytta som de olika kraftslagen tillför till systemet.
Energimix och klimatkliv är modeorden. Mixtra med energin kan leda fel. Och man kan kliva fel.
wmjamae #36
Gott så, men det här är ju känt sen länge och ingen vettig människa skulle investera i kraftslag som inte uppfyller dina villkor. Sluta med alla subventioner till dom kraftslagen så läker systemet av sig självt.
Mats Z eller annan.
Hur fungerar de s.k. Price & Purchase Agreements som delar av vindkraftsproduktionen säljs genom? Är det så att el från vindkraftverk bara ”passerar genom landet” och levereras till en kund i utlandet?
Hur stor andel av exporterad el utgörs av PPA?
För några år sedan:
Stefan Löfven om migration och integrering: ”Vi har varit för naiva.”
Idag:
Skolminister Lotta Edholm om IS-återvändare: ”Vi har varit för naiva.”
Någon gång i framtiden:
Minister N Nnnnnnn om Sveriges energisystem: ”Vi har varit för naiva.”
Suck…….
Utmärkt sammanställning.
Men när det gäller stora snurrande massor i söder och dess påverkan på möjligheten att överföra energi från norr till söder och bibehålla frekvensstabilietet hoppade du över förutom några citat i slutet.
Jag kommer ihåg när professorn på på KTH berätta om om en sönder driven axel i Nevada i ett kolkraftverk. En meter tjock stålaxel vreds av pga capacitiv effekt som drev åt andra hållet från LA pga kraftledning och avsaknad av reaktiveffekt i LA. Kan ha varit 60-talet eller tidigare. Skolexempel på varför inte mer effekt kan överföras från norr till söder. Det borde finnas 1500 MW mer nu eftersom Finland inte importerar i norr lika mycket pga Olkilouto III. Finns det? Nej pga överföringskapacitet och för lite stora snurrande massor i syd (reaktiv effekt) för att kunna ta emot kapacitiv effekt från norr. Dvs det finns en större begränsning än tidigare.
Jag kanske svamlar men det är min lilla kunskap…
#36 wmjamae,
Håller med. Kravet borde ställas på producenterna att vill man leverera el så måste man också bidra med stabilitet.
Detta skulle kunna göras genom att:
– Producenter som inte tillför svängmassa (läs vind) betalar till de producenter som tillför ”överskott” / ”ledig” svängmassa.
– Installera synkronkompensatorer intill vind- och solkraftparker. (Som jag förstår det är synkronkompensatorer helt enkelt från elkraftnätet motordrivna svänghjul.)
– Producenter som inte tillför svängmassa måste istället upphandla ”stabilitet” på snabba frekvensreserven FFR-marknaden (Fast Frequency Reserve).
Fördelen skulle vara att systemkostnaden för den el som levereras i större grad skulle vara inbakad i elpriset. Det i sin tur skulle tydligare visa vilka kraftslag som är lönsamma att investera i.
Idag göms systemkostnaden för elen, i olika grad beroende på kraftslag, i näträkningen och syns inte själva elräkningen. Det försvårar debatten om teknikneutralitet och den verkliga elproduktionskostnaden.
#39 Karl Erik R
Är det inte som med 2 hål i väggen? Vi köper ”grön el”, inte genom att just den elen kommer till vårt uttag utan att vårt elavtal utlovar att ”grön el” produceras och i bästa fall når marknaden.
PPA innebär väl på samma sätt att säljaren (vindkraftproducenten) t.ex utlovar ett max-pris för viss volym el-energi till kunden. Samma kund som också kanske varit med och finansierat/ägt vindkrafts-investeringen från början!
Från början var nog PPA ett sätt för vindkrafts-industrin att få finansiering. Idag representeras väl branschen mycket av riskkapitalfonder etc på båda sidor.
PPA-avtalet innebär att säljaren ibland måste utnyttja den finansiella el-derivat-marknaden (hedging) för att inte förlora pengar beroende på ogynnsamma väder- och marknadsförhållanden. Om el-köparen befinner sig i utlandet är de förstås inte direkt beroende av leverans från våra utlandskablar. Det vore för riskfyllt. Nej, köparen ser till att löpande avräkna prisskillnader kontant mot sin säljare.
Prisuppgången senhösten 2021 (oväntad köldperiod bl.a) skapade viss panik då många av marknadens aktörer låg med felpositionerade portföljrisker (säkert även många PPAs) vilket på derivat-sidan krävde dramatiska uppgångar i säkerhetskrav. Det blev t.o.m nästan regeringskris innan politikerna insåg att systemet inte klarade sig själv (marknadsmisslyckande?) och hotade utlösa en finanskris på främst banksidan om inte statligt kapital garanterade bankerna. Som vanligt sprang bankerna till skattebetalarna där våra okunniga politiker som ansvarar för systemet skräms upp och låter sig övertalas. Denna typ av ”marknadsmisslyckande” måste drabba de företag som gör bort sig (vår kapitalistisks huvudregel) men politikerna fuskar och låter dem komma undan med i bästa fall ett mindre ekonomiskt straff. Samtidigt är vid sådana här tillfällen alla rädda för det okända om vad ev konkursrisker kan ge för domino-effekter. Problemen förstärks om spekulation tillåts dominera även inom el-börserna.
De företag som misslyckas och där staten träder in måste i motsvarande mån förlora ägarrätt (aktier). Staten tog under 90-talskrisen över privata banker. Det kan förstås även fungera i andra branscher.
Nånting måste ha gått riktigt galet nånstans. Googla följande:
”På grund av bristen på höjdskillnader i Nederländerna är vattenkraftens roll i energiproduktionen begränsad.”
Hur hamnade vi där?
Hypotetiskt kan man tänka sig att om alltför mycket vindkraft byggs och samtidigt finansieras via utlandsavtal (PPA) riskeras en volym-obalans om säljaren producerar energi som saknar efterfrågan i landet.
PPA-avtalet blir bara en kontant-avräkning mellan elpriset här och i utlandet. Blåser det t.ex för mycket (låga priser) med för mycket vindkraft som andel av totalproduktionen skapar det ytterligare problem för SvK som sköter balanseringen timme för timme genom börsövervakning (Nordpool) där buden läggs.
Derivat-riskerna kommer mao att öka med ökad vindkraft (i nämnda scenario) samtidigt som bankerna (Nasdaq och Euronext) gnuggar händerna.
Håller med alla föregående talare: mycket bra sammanställning!
Fråga: Varför slutar diagrammet över export/import 2006?
#46 Johan
Jag ville se hur det såg ut med import och export innan den storskaliga utbyggnaden av vindkraften.
Hur mycket av nuvarande export beror på efterfrågan och hur mycket beror på överskott av vindel?
Men det finns ändå en gräns för hur mycket vi kan bygga ut överföringen till resten av Europa. Vattenfall verkar helt ha tappat sinnet för proportioner där.
https://group.vattenfall.com/se/var-verksamhet/vara-energislag/vattenkraft
Det är alltså såna här svängningar för ca. 170 GW vindkraft som man ska balansera, för att inte tala om ca. 150 GW solel i samma område.
https://sites.google.com/view/nya-sprayhattas/elpriser/elen-i-europa
#39, 43 PPA-el
En utländsk PPA-kund som inte är elhandlare kan inte själv lägga bud på elbörsen. Om PPA-köparen (elhandlare) behöver elen t.ex i UK kan den inte handla över Nordpool här direkt. Bara länder med direktanslutna kablar kan det tror jag. De kan däremot handla mot Oslo/Norge (Nordpool Norge).
Om vi säger att PPA-producenten/säljaren t.ex är Vattenfall så kan de inte heller direkt sälja el till UK via vår marknadsplats/börs.
Däremot kan jag tänka mig att en handlare som VF kan etablera sig på den norska elbörsen och därifrån t.ex dels köpa sin el (av sig själv) från Sverige, dels återsälja samma el-volym till UK.
Om VF t.ex som PPA-part säljer X kWh till priset 100 i UK medan marknadspriset i Sverige är 80 så kan vinster skapas om självkostnaden är under 100.
Kabelkapaciteten måste mao i detta fall (där svenska produktionskostnader generellt är lägre än utomlands) inte vara så dimensionerad att de svenska konsumenternas behov inte blir tillgodosedda (och/eller högre priser).
Vi inser alla att elmarknaden är problematisk med inbyggda tekniska handelshinder för en effektiv allokering och prisbildning. Däremot fattar vi att den svenska vattenkraften samt den äldre kärnkraften (som inte nedlagts) skapar allt mindre fördelar för de svenska elanvändarna och istället till fördel för övriga Europa. Men det var ju också EUs målsättning. Vi ska bidra. Till detta kommer vindkraftens problematik.
#17 TorbjörnR
För ett par år sedan skrev Johan Montelius i lätt raljerande stil här på Klimatupplysningen om att anlägga ett pumpkraftverk mellan Vänern och Vätten. Om målet sattes till att säkra Sveriges elförsörjning under tre mycket kalla och vindstilla dagar i februari, skulle det krävas motsvarande fyra Dalälven mellan sjöarna. Nuvarande Göta kanal skulle alltså inte förslå.
Tidningsartikeln du refererar till är daterad 2010, så under de gångna 13 åren verkar ingen ha varit tokig nog att dra igång projektet.
Jag gjorde ett stapeldiagram som är rätt pedagogisk. Den visar hur mycket elenergi som vindkraften producerat år för år sedan 2011. Bredvid staplarna för vindkraften placerade jag staplar för elexporten. Det visar tydligt kopplingen mellan vindkraftsutvecklingen och exportutvecklingen.
De följs åt och exporten har alltså vuxit med vindkraften och för de flesta åren legat över vindkraftsproduktionen. Förra året låg de på samma nivå, 33 TWh, vilket är rekord både för vindkraften och exporten.
Jag tycker inte att det är fel att säga att vi i stort sett har exporterat all vindkraftsel genom åren.
Jag förstår naturligtvis att vi exporterar den elmix vi råkar ha just i det ögonblicket, men hade vi inte byggt vindkraft, så är det bara exporten som hade påverkats.
Det känns stötande när vi samtidigt vet att det idag i stort sett bara är utlandsägda bolag som investerar i svensk vindkraft och där vinsterna genom diverse tricks skickas utomlands. Den nytta vi har haft av vindkraften är minimal samtidigt som jag anser att skadorna de ger i vår natur är stora.
Jag önskar att jag hade kunnat publicera diagrammet här.
#51 Björn-Ola J. Intressant analys som jag gärna vill se. Ta en skärmdump av ditt diagram och ladda upp den här: https://bilddump.se/
Gär är diagrammet:
https://www.bildtagg.se/file/y5wzgmjn76b7oi8na0v1fkx