En grupp forskare från Chalmers skriver att en klimatskatt som motsvarar 60 € per ton CO2-ekvivalenter på kött och mjölk skulle kunna minska utsläppen från det europeiska jordbruket med ca 7 procent. Den mark som frigörs (för skatten gör ju givetvis att produktionen minskar) kan användas till att producera bioenergi, vilket skulle minska utsläppen ytterligare.
”Vi har idag en skatt på drivmedel men inga policyinstrument för alla de utsläpp av växthusgaser som relateras till livsmedel”, säger Stefan Wirsenius, en av forskarna bakom studien.
Nötkött, som svarar för de största utsläppen, skulle enligt forskarna beskattas högst, medan kyckling och fläsk skulle få en lägre skattesats.
Hur man fortfarande kan diskutera att använda mer mark till bioenergiproduktion när 1 miljard människor lider av svält och undernäring ligger bortom min fattningsförmåga.
Finns det ingen redovisning i rapporten av sidoeffekterna, dvs hur mycket världsmarknadspriserna på mat stiger och hur många människor som därmed dör av undernäring?
Om man skulle beskatta all den dynga som kommer ur ”forskare” som dessa, hur mycket pengar skulle staten få då?
Första gången jag sett ”klimatsmart” på svengelska:
”This tax is not at all a matter of forcing people to become vegetarians but merely moving towards a slightly more climate-smart diet,” says Wirsenius.
Maggie. Det fattar du väl? Kristina Mohlin is a PhD student at the Department of Economics.
Carl (1)
Exaktemente
Så kunde vi minska överbeskattningen på energi så folk slipper låna för att betala elräkningarna.
Bra där…det kommer att göra underverk för våra öppna landskap och biologiska mångald.
Och allt nötkött har ju samma ”klimatpåverkan”.
Sparas sådana här inlägg i debatten någonstans? Det vore ju bra att titta på om en så där 5-10 år när dessa forskare vill ha pengar till nästa katastrofscenario…
Så länge det finns doktorander kommer vi att se vilka vansinnigheter som helst som forskningsobjekt, förutsatt att något pucko till handledare släpper fram det.
Är det slut på ämnesområden som kan vara till någon nytta för mänskligheten? Eller måste allt vara PK?
Vi äro kommunister i från koko land, vi kan inget eller något alls………
Jaha och vi LCHF, Atkins GI nissar da? Skall vi bli feta och dö i förtid för något djävla klimat.
Kul engelska….
Skatt på kött och mjölk? Det löser sig självt. Snart blir det för kallt för kossor! Trots, eller skall vi säga tack vare koldioxidutsläpp.
Ytterligare förklaringar till varför en global temperaturökning ger oss kallare väder.
”This is not just about polar bears – it’s about our lives in the UK and in North America.”
Scientists and explorers will shortly set off on an expedition aiming to discover how Arctic sea ice melts.
Arctic ice is melting faster in summer than many computer models predict.
Survey data could improve forecasts of the region’s future, and also show how likely it is that the flow of warm water in the North Atlantic, known as the Gulf Stream, will switch off.
This would bring colder weather to the UK and other parts of western Europe.
http://www.bbc.co.uk/news/science-environment-12279028
26 January 2011
Man kan undra hur de skall göra med alla hästar ?
Fler hästar än kor för första gången
Ska vi beskoga alla ängar så att de allt fler el- och fjärrvärmeverken som eldar mer å mer flis får sitt energibehov tillfredsställt i stället för att göra papper och trävirke av skogen ?
Undrar vad många naturvänner säger när vi låter alla ängar växa igen ?
Undrar vad hästägare, bönder och europeiska matkonsumenter kommer att säga när kostnaderna stiger pga co2-skatt ?
Tror inte EU skulle våga genomföra en sådan kostnadshöjning rakt över.
jisses – vissa har för lite att göra …
Nötkött en lyx och älgkött åt vargarna. Med 1000 vargar enligt SNF´s önskemål – 2500 ton/år älgkött kostar 250 milj. kr/år i köttvärde.
Det är inte lätt det här med kossornas klimatpåverkan. Jag har sedan många år, med den drucknes envishet, försökt få någon att förklara hur en kossa kan bidra med 4% av våra utsläpp. Jag menar att om oman inte är överens, eller kan förklara denna lilla del i ”klimatproblemet” så kan man heller inte förklara det stora. Alla pekar på någon annan eller att det än något annat som ger effekten. Faktum är att en ko rapar metan som bryts ner under en 12-års period. Har vi lika många kor år 0 som år 0-12 utgör således rapandet ett kretslopp, det som rapas år 0 motsvarar det som rapades, och brutits ner år 0-12.
Då säger denne Hedenius glatt att man inte räknar med nedbrytningen utan bara tar upp utsläppen. Man tar sig för pannan! Är det underligt om det finns människor som ansera att ”vetenskapen” har ett pedagogiskt problem.
Han medger också att det vi ser är den politiska delen, den vetenskapliga delen delas av många, där var och en är ”expert” på sitt.
Personligen tror jag inte att vi någonsin får ordning på det här. Politiskt tror jag dock att det är ett omöjligt projekt och det kommer nog att falla till förmån för mer akuta frågor. För den skull kan vi inte sluta att bevaka, kritisera och tycka.
Wolter # 15 : Halten metan i atmosfären är 1 à 2 ppm. Halten koldioxid knappt 400 ppm och den ojämförligt verksammaste, vattenånga, 20 à 30 tusen ppm. Kornas bidrag är som en rap i vinterstormen. Mvh, Håkan.
Håkan Sjögren, hur hög är halten vattenånga nära tropopausen?
Håkan Sjögren,
Fråga från en lekman: hur mäts CO2-halten? Vikt, volym? Du har tidigare sagt att varje CO2-molekyl omges av c:a 2500 luftmolekyler, kan man mättekniskt räkna molekyler?
Tror någon verkligen att 6 cent/kg skulle betalas av någon annan än konsumenten? Att detta skulle minska ytan av åkermark är lindrigt uttryckt skrattretande om det inte vore så att det är ett slirigt sätt att ta pengar från den rika världens fattiga och flytta dom till den fattiga världens rika.
Håkan #16 Och är då metan en 20ggr så potent växthusgas som CO2 motsvarar det 40ppm. Jo, jag vet att en ko inte spelar någon roll för klimatet. En ko är väl verkligen en ”kretsloppsvarelse” om något. Varför uthärdar man i detta? Är det andra syften? Veganer som vill ha kompisar? Energimarknaden som vill ha mer material?
Varför belägger man idisslarna med en så stor del av utsläppen?
Per, CO2 mäts normalt i volym, vilket motsvarar antal molekyler. I praktiken är det ingen som räknar molekyler utan man mäter t ex gasens absorption av IR vilken man kalibrerat mot kända gasblandningar.
Thomas # 17 : Vattenångan utövar nog sin eventuella växthuseffekt på lägre nivåer. Jag har aldrig varit uppe i tropopausen och kollat, så jag vet inte svaret på Din fråga. Mvh, Håkan.
Per Spektiv # 18 : De angivna halterna är i ”volymsprocent”. 400 ppm CO2 motsvarar 0,04 % eller 4 molekyler av 10 000, vilket ger 1 per 2500. Jag hoppas att mätning av halterna har skett med kemiska metoder eftersom det verkar si och så med kunskaperna om IR-absorption i CO2. För övrigt anser jag att koldioxidens klimatpåverkan är betydligt överdriven eller nästan obefintlig. Mvh, Håkan.
Peter Stilbs # 3 🙂
Håkan Sjögren #22
Oj vad du raljerar.
Först har du i eviga tider pratat om att vattenånga är den dominerande växthusgasen, och nu tvekar du till och med om det.
Har du någon gammal prestige kvar som vi andra inte känner till?
Har du tidigare förnekat att det finns en atmosfär som ger en växthuseffekt och blivit refuserad?
”Vattenångan utövar nog sin eventuella växthuseffekt på lägre nivåer. Jag har aldrig varit uppe i tropopausen och kollat, så jag vet inte svaret på Din fråga. Mvh, Håkan.”
Det kanske är på annat vis, men visst blir man fundersam när man läser det du nyss skrev. (min fetstil i citatet ovan).
Mvh.
Fullständigt vansinne att odla spannmål o soja till djurfoder som djuren desutom mår dåligt av. Gräsätande djur ska käka gräs, och det kan de göra på områden som inte lämpar sig för spannmålsodling (dålig jordmån, skogspartier osv). Köttet kommer att innehålla mer Omega-3, djuren mår bättre, marker hålls öppna och köttet blir godare.
Den spannmål som odlas kan fördelas där den behövs.
Det kan ju Chalmerister häva ur sig – de som lever på öl ur en pipeline från Pripps.
Grönsaksätande måste också förbjudas. Morötter binder CO2 och dessutom gör det ont i dem när man äter dem levande. Det blir till att slicka på mineraler i fortsättningen för oss som inte har tillgång till pipe-linen.
Forskarna skriver att ”En klimatskatt på kött och mjölk skulle sannolikt också innebära att mark blir tillgänglig för odling av bioenergi.”
Det kan ju bara stämma om vi samtidigt minskar på vårt energiintag och inte kompenserar det minskade köttintaget med t.ex. grönsaker. Vill vi ha i oss samma energimängd (som köttet gav) i form av grönsaker så måste ju den tillgängliga marken istället användas för grönsaksodling och inte till bioenergi. Och vad är poängen med det hela om kopruttandet minskar när den istället sker hos grönsaksätande människor. Jag har varit vegetarian och vet vad det innebär att ständigt gå omkring med en biogasanläggning, vilket jag slipper med LCHF-kosten.
Uffeb # 25 : Vad jag menar är att om det finns en effekt utövad av växthusgaser så dominerar vattenånga över CO2 i kraft av sitt bredare absorptionsspektrum och sin ymnigare förekomst. Däremot kan möjligen tala att båda molekylerna tar upp värmestrålning i form av vibrationer i molekylen och därvid omedelbart avbördar sig sagda energi i form av fotoner, som inte kan absorberas av kväve och syre då dessa inte vibrerar med IR-strålningens frekvenser. Därför ifrågasätter jag om vattenmolekylen i likhet med CO2 inte hinner värmas upp. I så fall återstår det att förklara skillnaden mellan jordens medeltemperatur och de minus 18 graderna som man kan räkna fram med strålningslagarna. Tyvärr har jag tappat referensen men jag har sett en utredning som kan visa att atmosfären som sådan, utan bidrag från växthusgaser, genom molnbildning och cirkulationer kan åstadkomma sagda skillnad. Jag vill därför hålla öppet för alternativa förklaringar och därför använder jag ordet eventuella. För övrigt . . . Mvh, Håkan.
Håkan Sjögren (Tack för senast!), Uffe kanske kommer till insikt om han högt för sig själv, och på engelska, nyfiket funderar över vad planeten mellan Saturnus och Neptunus heter. Som för övrigt består av mycket metan. 😉
Sorry Uffe, kunde inte låta bli! 😉
Natti!
Börje #28
Jag har länge haft en högst ovetenskaplig hypotes.
Antag följande:
1. Att 1 milj idisslare släpper ur sig lika mycket metan som 9 milj människor.
2. Att människan fiser dubbelt så mycket av grönsaker som av kött
Slutsatsen blir då att det inte spelar någon roll vilken mage grönmassan går igenom, det blir lika mycket metan ut av det hela.
Nu verkar det fiffiga vara att de där 4% -en som kossorna anses skyldiga till vad gäller växthusgaser räknas bara vad gäller metanavgången, inte nedbrytningen. Man ställer det i relation till vad som skulle ha hänt om gräset bara ruttnat ner (då blir det bara CO2). Till slut blir resonemanget så komplicert vad gäller kornas miljöpåverkan att ingen kan förklara. Jag har i alla fall inte hittat någon.
Vad gäller de mest antropogena utsläppen av alla, vår egen metanavgång, är inte med i statistiken. Räknar man på det viset blir en ev. övergång till grönsaksätande en oerhörd ”vinst” för klimatet.
Om det råder en sådan här förvirring runt en kossas klimatgaspåverkan, som torde vara ganska enkelt att förklara, så måste man ställa sig hur stor förvirringen är när det börjar bli riktigt komplicerat. Är det som det verkar att ingen har en susning?
Wolter # 31
Det är väl inte alltför vågat att gissa på att föreställningen om idisslarnas enorma klimatpåverkan kommer från de som av olika anledningar inte tycker om att vi människor äter kött.
Alltså bara en grupp i raden som upptäckt att ”klimathotet” går att utnyttja för både det ena och det andra…….
Labbibia,
Jo, det är klart att det är så. Varför låter vi det hänga med? Jag ser det som en symbol i den högst bristfälliga klimatdebatten. Om ingen kan förklara det här. Vad kan dom då förklara?
#12 pekke ovan hänvisar till en artikel där det framår att det nu finns ungefär lika många hästar som kor i landet. Det är dock alltid korna som får skulden för att de rapar och fiser gaser.
Hästar har visserligen inte samma matsmältningssystem som kor, men gräsätare är de ju i grunden båda, med förmåga att bryta ner fibrerna i gräset även om de nuförtiden också får annat foder. Jäsningsprocessen bör ju resultera i samma typ och även mängd av gaser.
Men hör man någon gång klagomål på att hästar fiser och rapar?
Nej, och man kan fundera på varför.
Förr i tiden fick ju hästar arbeta och göra skäl för sitt havretillskott, nuförtiden är det ju rena nöjesdjur. Dessutom, har väl alla som kör bil på vägarna noterat att stor del av hästarna befinner sig under ständig transport på vägnätet, och orsakar ytterligare avgasutsläpp på det viset.
Så varför? Här kan man ana dubbelmoral och hyckleri.
Håkan Sjögren #23: Tack för svar. Uppenbarligen har då alla inblandade molekyler ungefär samma volym, vilket var oklart för mej. Ditt sätt att dela upp atmosfären i enheter om 2500 molekyler, varav 1 st är CO2, c:a 75 st H20 och resten luft, är en pedagogisk fullträff med vars hjälp jag fått flera att fundera över det rimliga i påståendet om CO2:s klimatpåverkan. Tack.
Per Spektiv. #35. Resten luft är lite för förenklat.
Koncentrationen av de vanligaste gaserna i den delen av atmosfären som kallas homosfären (räknad på torr luft) ges av följande tabell.
Gas ppm i atmosfären / % i atmosfären
Kväve 780 840 / 78,08
Syre 209 460 / 20,95
Argon 9 340 / 0,93
Koldioxid 381 / 0,038
Neon 18,18 0, / 002
Helium 5,24 / 0,000 5
Metan 1,745 / 0,000 2
Krypton 1,14 / 0,000 1
Vätgas 0,55 / 0,000 06
Källa: NASA, aktualiserat för koldioxid 2006 enligt NOAA trends och metan 1998 enligt IPCC
ppm, från engelskan parts per million, ”antal per miljon”, ”miljondelar” är ett mått på andel eller koncentration. Uttryckt i procent är 1 ppm = 0,000 1 procent. 1 procent är lika med 10 000 ppm. ppm används i många praktiska sammanhang, men svenska och internationella standarder avråder från måttet. Istället bör andelen anges i andelar av standardiserade mått. Exempelvis kan en koncentration av 20 ppm av ett ämne i en vätska uttryckas som ”0.02 milliliter ämne per liter vätska”.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Jordens_atmosf%C3%A4r
Kent Forsgren # 36. ”Istället bör andelen anges i andelar av standardiserade mått. Exempelvis kan en koncentration av 20 ppm av ett ämne i en vätska uttryckas som ”0.02 milliliter ämne per liter vätska”. Visst, jag är införstådd med att 400 ppm CO2 innebär 1/2500-del av volymen. Men övergången till att räkna molekyler gör det enklare att förstå för den oinvigde. Med din lista kan man enkelt se att den ”fruktade” metangasen, 20 gånger potentare som växthusgas, skulle skulle behöva 10-dubblad koncentration för att nå 1 CO2-ekvivalent. Skulle så ske, så blir det alltså 2 knattespelare CO2 som ska göra sig viktigare än 75 elitspelare H2O. Matchutgången verkar given.
Wolter #31
”Att människan fiser dubbelt så mycket av grönsaker som av kött”
Min egen erfarenhet är att det inte räcker med dubbelt, och skulle jag öka upp intaget av ärtsoppa, brunabönor, kålväxter m.fl. så blir det nog det mångdubbla.
Jag tror att jag länkat om det tidigare om att amerikanska forskare snart har fixat problemet, om inte annat så kommer det i stället att lukta pizzeria i ladugårdarna: http://www.atl.nu/Article.jsp?article=62381&a=Oregano%20minskar%20kors%20metanutsläpp#Scen_1
”Man ställer det i relation till vad som skulle ha hänt om gräset bara ruttnat ner (då blir det bara CO2).”
Det är just därför som naturen sprider ut sitt ovanjordsavfall i ett tunt och så jämt lager som möjligt. Detta för att det inte onödigtvis ska bildas en massa skadliga gaser (naturen är klokare än människan). Människan däremot, samlar ihop det i högar och t.o.m. i kompostbehållare och i vilka det bildas både giftigt mögel och gaser som t.ex. metan och lustgas och detta under förevändning att det är både miljö- och klimatsmart: http://projkat.slu.se/SafariDokument/117.htm
Börje,
Jag vet att man jobbar på en minimerad metanavgång men inte för att fixa klimatet utan produktionen. Det gäller att allokera så mycket som möjligt av foderintaget till det kon skall producera, mjölk eller kött. Metan är en spillprodukt som således skall minimeras. Om oregano är tricket har jag ingen aning om.
Jag vet att jag tjatar men varför uthärdar man i kons klimatpåverkan och varför kan inte någon ifrågasätta det på ett högre plan? Det är ju lurendrejeri för tusan!
Om man anser att kompostering är kretslopp så är väl en ko ännu mer kretslopp. Eller?
Wolter
I mindre skala så är väl korna tillsammans med människorna nästan det perfekta kretsloppet. Korna går i hagen eller på sämre mark och som ändå kanske inte kan brukas med maskiner och håller dessa rena. Då behöver gräs, sly m.m inte vissna ner och helt i onödan bara bli CO2 igen. Utan kan i stället göra nytta som t.ex. mjölk, smör, grädde, ost och kött. Under vintern samlar vi gödseln för att senare plöja ner den som både näring och mullbildare. Och när korna går på bete på sommaren så får man hoppas att den biologiska mångfalden fungerar så att dyngbaggarna gräver ner komockorna och på så vis ger näring till nytt gräs. Istället för att jaga kornas pruttar så är det väl i så fall mycket enklare och billigare att förbjuda kompostering i alla dess former, i både liten och stor skala.
Min slogan och mantra sedan många år: Sluta kompostera börja jordisera så får du rekordväxtlighet! Och som bonus till den AGW-troende; en kolsänka under kortare eller längre tid och ingen metangas till lufthavet.
Ja, det är så dumt detta.
Jag skulle tro att dom som vill att vi skall sluta med köttätandet förespråkar ekologisk odling av grönsaker, spannmål, ja- nästan allt som går att odla. All odling kräver gödsel, så även ekonomisk odling som dessutom kräver kogödsel.
Var ifrån kommer koskiten när kossorna är borta?
Wolter
Jag skrev att kon är det perfekta kretsloppet. Kon är mer än så, hon är också en så kallad kolsänka om hon från födseln till fullvuxen betar på marker som vi ändå inte kommer åt att bruka och äter sådant som på hösten vissnar ner och oxideras till CO2. Detta gäller också i princip alla vilda djur, fiskar, fåglar, m.fl. Även människan, om hon äter sådant som växer vilt och är ettårigt. Eller som ett träd, så länge det växer och ökar i volym så samlar det på sig kol/koldioxid. Och var kommer näringen ifrån för att hålla ekosystemet igång? Jo, det kan vi tacka de avdöda växternas rotsystem för att dessa blir näring i jorden när de förmultnar.