Vi har haft en mild januari vilket inte har inneburit någon dramatik som avspeglats i media. Det är förstås skönt, men ett vanligt vinterhögtryck med smällkallt och vindstilla skulle ha visat hur ömtålig kraftbalansen är och fått Riksdagens ledamöter att vakna. Tyvärr var det få ledamöter, som hörsammade Jan Ericsons (M) och Jessica Stegruds (SD) inbjudan till ett mycket lärorikt seminarium om vindkraft.
Rolf Schusters diagram för svensk elproduktion i januari är således ’business as usual’.
Men för vindkraften är det inte alls ’business as usual’.
https://www.svd.se/a/vgGpQX/trogt-for-vindkraften-jattesvart-fa-ihop-det
”Investeringarna i nya vindkraftverk i Sverige går fortfarande trögt. Kostnaderna är höga och elpriset för lågt.
– Det är jättesvårt att få ihop en investeringskalkyl, säger Anton Johansson, marknadsanalytiker på Svensk Vindenergi.
Investeringsnivån under hela fjolåret är långt under de nivåer som skulle behövas för att möta det kommande elbehovet som myndigheter och andra skissar upp.
Marknadsförutsättningarna för att bygga nya vindkraftparker är dåliga, enligt Johansson. Det finns många bolag som har alla tillstånd och förutsättningar på plats, men kalkylerna går ofta inte ihop.
Byggkostnaderna har dragit i väg under inflationsåren. Och elpriserna är alldeles för låga, åtminstone i norra Sverige där förutsättningarna för att bygga är bäst.
– Det är helt enkelt ett utbudsöverflöd, vilket pressar priserna, säger Anton Johansson.
Ett överskott som, åtminstone på lite sikt, beror på många pausade energislukande industriprojekt.
Nu tycker kanske inte skåningar, eller stockholmare för den delen, att elpriserna är för låga. Men vindkraftsprojekten ligger till övervägande del i Norrland. Och där har elpriset under större delen av 2024 legat kring 10–20 öre per kWh på elbörsen Nord Pool. En tumregel är att vindkraftsägarna behöver ett elpris på i storleksordningen 35–40 öre/kWh för att få kalkylen att gå ihop, enligt Anton Johansson.
För havsbaserad vindkraft, som är betydligt dyrare att bygga, är förutsättningarna för vinst ännu sämre för närvarande.
Men trots det – fortfarande ökar produktionen från vindkraften till följd av gamla investeringsbeslut som undan för undan färdigställs. Under fjolåret nåddes nya produktionsrekord och under sexmånadersperioden augusti 2024 till januari 2025 tillverkade vindkraften mer än kärnkraften, enligt statistik från Svenska kraftnät.
Ändå kommer det att dröja innan vinden blåser om kärnkraften på årsbasis. Under sommaren är det ofta klent med vind, vilket drar ner totalen.”
En välkommen insikt hos lobbyorganisationen Svensk Vindenergi. Vad de inte inser eller vill erkänna är att vindkraften orsakar prisvolatiliteten.
Det är ju fortfarande så att lyckligtvis finns exportefterfrågan för den slumpmässiga överproduktionen. Lyckligtvis också att vintern varit mild och det där vinterhögtrycket med smällkallt och vindstilla inte inträffat. Än. Vindkraftens lobbyorganisation och politiker av skilda kulörer jublar för att vinden under en period producerat mer än kärnkraften. Att en så stor andel inte kunnat användas i vårt land spelar då ingen roll.
Lyckligtvis också har vårt elsystem haft tillräcklig baskraft för att klara efterfrågan. Det är dock en bräcklig tröst. Enligt SVK har vi underskott i kraftbalansen. Särskilt om vi drabbas av en 10-årsvinter.
Naturen är inte rättvis. Vi anstränger oss långt över vår ekonomiska förmåga för att rädda klimatet, som inte är ett dugg samarbetsvilligt. Uppför sig ju inte alls så att människorna kan planera sina verksamheter efter blåsvädret.
Vinden varierar och då varierar naturligtvis den effekt den kan leverera. Politiken har haft svårt att skilja på energi och effekt i decennier. Det kan vara en tuff utmaning att få genomslag för det faktum det här diagrammet nedan visar.
Under 1/6 del av årets timmar levererar vindkraften bara lite mer än 1/10 av installerad effekt. Det samma gäller trots så mycket mer installerad effekt. Den toppeffekt vi får ut blir följaktligen också obetydlig och under kort tid.
Lånat av Peter Mellberg
Under januari hade vi nettoexport hela tiden utom ett par knappt märkbara gröna prickar i diagrammet. Nyttan av 300 miljarder investerade i vindkraft är således att förse grannarna söderut med billig el. Billig därför att överskott och lågt pris hör samman. Ekonomiskt äter vindkraften sig själv.
Evert Andersson och Mats Kälvemark
Fler har kommit till insikt om detta långt om länge. DI rapporterar att Stena säljer vindpark, tyvärr bakom en betalvägg. https://www.di.se/nyheter/stena-agaren-affarsmodellen-for-vindkraft-haller-inte/
Kan tyvärr inte läsa vem som är de nya lyckliga ägarna. Kan det vara någon pensionsfond som gått på det? Kanske någon på bloggen kan upplysa?
Annars finns det inte mycket som tyder på att näringslivet nyktrar till. Beklämmande.
Tack för denna elrapport.
Vindkraften äter sin egna lönsamhet.
I dagens SVD har Stegras kritiker Henriksson intervjuats av en kritisk journalist (BF).
Hon är ifrågasättande till de uppgifter om elbrist och skadan detta ger i södra Sverige.
Detta samtidigt som hon inte ifrågasätter klimathotet.
En bra illustration till behovet av ny kärnkraft. Något Birgitta Forsberg knappast är tillskyndare till.
Ibland är en bra intervju väldigt avslöjande. Idag avslöjades dock intervjuaren
#2. Stegras VD heter Henrik Henriksson och kritikern Magnus Henrekson, gammal namnform från Falkenberg. Vi måste vara noga med namn. SvD:s intervjuande reporter Birgitta Forsberg tycks vara tvättäkta alarmist.
#2,3
Och idag finns intervjun i bibliotekens pressreaderversion av SvD=papperstidningen.
Citat: ”..under sexmånadersperioden augusti 2024 till januari 2025 tillverkade vindkraften mer än kärnkraften, enligt statistik från Svenska kraftnät.”
Forsmark 3 har stått stilla under det mesta av den perioden för att sprickor i lågtrycksturbinernas skovelbladinfästningar upptäckts och repareras.
Citat från Sveriges Natur:
”Forsmark 3 är stängd från 1 september till 16 december på grund av sprickor i turbinskovlarna.”
Citat från Vattenfalls hemsida:
”Revisionen förlängdes initialt till 16 december på grund av sprickbildningar i skovelinfästningarna till två av anläggningens turbiner. Arbetet med att felsöka och åtgärda de sprickbildningar som upptäckts har pågått sedan i september och tar längre tid än först beräknat. Varje spricka analyseras och åtgärdas individuellt. Då arbetet är omfattande och utförs manuellt har beslut tagits att årets revision förlängs till 27 januari.”
Som vi är vana vid fabulerar Naturskyddarna om saker de inte har kunskap om.
Infästningen av skovlarna till turbinen görs med ”julgransfästen” och kransen med spruckna honfästen är pressad på turbinaxeln och går att byta. Men det tar längre tid än att reparationssvetsa.
Om spillvärme fått levereras till Uppsala, Gävle och Stockholm hade lågtrycksturbinerna inte behövts..
Investeringarna i nya vindkraftverk i Sverige går trögt. Orsaken är enkel: kostnaderna är för höga och elpriset för lågt, vilket gör det svårt att få ihop investeringskalkylerna. En tumregel är att vindkraftsägare behöver ett elpris på minst 40 öre per kWh för att verksamheten ska vara lönsam.
Men marknaden präglas just nu av ett utbudsöverflöd, vilket pressar priserna ännu mer. Detta innebär att ny vindkraft har svårt att konkurrera, trots sitt relativt låga produktionspris.
Min retoriska fråga blir då: Om vindkraften redan har svårt att få ekonomin att gå ihop med dagens elpriser – vem tror då att kärnkraft, som kräver ett elpris på runt 80 öre per kWh, ska vara lösningen?
Eller borde fokus, på kort sikt, ligga på bättre elnät, energilagring och smarta styrsystem för att använda elen mer effektivt?
Adepten, det industriländer som Sverige behöver är stabil baskraft vilket innebär kärnkraftverk, vattenkraft och backup av olja eller gaskraft! Vindkraften är redan överetablerad i förhållande till reglerkraften och varken kan eller ska byggas ut mer utan låt vindkraften köra den tid de har kvar och lägg ner det som ett misslyckat projekt och en varning för framtiden. Och visst kan kärnkraft bli lönsam igen om politikerna gav f-n i att straffbeskatta den till döds!
Ot men kanske ändå inte.Regeringens deal med EU om ETS 2.Något som regeringen talar tyst om.
Min lokaltidning Hallands Nyheter har ett stort uppslag på två och en halv sida om handelssytemet ETS2.Dom har besökt deras raffinaderi i Lysekil.Preem har byggt en ny anläggning för att producera biobränsle som skall blandas in i det fossila bränslet.Det innebär tydligen att bränslelevrantörer som Preem inte får sälja mer bränsle än EU s ramar tillåter.
Det börjar rullas ut 2027 och då får Preem köpa en ram av utsläppsrätter att hålla sig till.Och ju närmare vi kommer 2040 då hela EU s fordonsflotta skall vara fossilfri desto smalare blir ramarna.Med resultat att bensinen och dieseln blir dyrare.Hur mycket råder det olika uppfattningar om.Allt från 2 till 5 kronor litern.
Nämnas bör också att Produktionschefen för Preem,Sofia Lagerkvist försäkrar sig om att reportaget inte ska handla om hur mycket raffinaderiet släpper ut.Eller att det inte uppstår några missuppfattningar om det.Ja det vill ju till att gardera sig så att reportaget inte misskrediterar Preem.Hon påstår endast 4% av all råolja som kommer in till raffinaderiet försvinner ut som Co2 atmosfären.Hon påpekar också att Preem har byggt in den nya anläggningen i den gamla anläggningen för att slippa rubriker som att Preem har bygger ut för att inte hela miljörörelsen skall gå i taket.
Ja det vill till att hålla sig väl med rätt personer.
Jag har mailat moderata riksdagsledamoten Jan Eriksson och frågat om regeringen tänker göra något för att motverka högre bränsle priser.
Han svarar att citat” det är den principella linjen.Sedan kan ju allt hända….Som alltid.Slut citat”
Så man bör nog inte hoppas allt för mycket på det löftet
Adepten, #6,
du har 100 % rätt i din argumentation,
om förbättringar (egentligen skapa överkapacitet) är gratis att bygga och drifta,
om energilagring är gratis att bygga och drifta
om smarta styrsystem är gratis att bygga och drifta
I de fall där någon eller fler av företeelserna ovan INTE är gratis så måste de kostnaderna in i kalkylen.
40 öre för vindkraft är en ren nettonivå.
#6 Adepten
”Eller borde fokus, på kort sikt, ligga på bättre elnät, energilagring och smarta styrsystem för att använda elen mer effektivt?”
Nej, det är fel fokus. Elmarknaden är långt ifrån någon fri marknad utan i högsta grad politiskt styrd. El är en färskvara, som med nuvarande teknik, inte kan lagras på ett tekniskt hållbart sätt i tillräckliga mängder för att det ska vara ett alternativ, och därför måste det hela tiden produceras lika mycket som det förbrukas. Och de tekniker mänskligheten idag känner för att göra det är förbränning av fossila bränslen eller kärnkraft.
Angående lagring lärde vi oss här på KU för ett tag sedan att världens största batterianläggning, den som brann i Kalifornien, motsvarade endast 4 timmars drift av kärnkraft.
OT
Per Bolund KU anmäld för sin finansiering av Northvolt med pensionspengar!
https://youtu.be/kN0QtrL3p0o?si=Ndi3kzDMprRbIVFu
Mer OT:
Vansinnet CCS sågat:
https://detgodasamhallet.com/2025/02/13/rolf-h-carlsson-stolligast-av-alla-stolleprojekt/#more-100809
#6 Adepten
Håller med.
Lyssna på
Gigantiska förluster på vindkraften! Med Ekonom Christian Steinbeck.
När han började titta i årsredovisningarna för bolagen som ägde verken, var det som att öppna ”Pandoras ask”, det var det värsta han sett i hela hans yrkesliv berättar han.
Tillsammans med Christian Sandström skapade han en databas som innehåller nästan 40000 vindkraftverk, vilket motsvarar 90% av de som är byggda mellan 2011 och 2023. Den totala investeringen som gjorts på vindkraft i Sverige uppgår till hisnande 300 miljarder kronor.
https://swebbtv.se/w/jXiNun2UCpfAEamfhZ3uu7
#6 Adepten
Så här fungerar prisgarantin:
Säkrat elpris: 80 öre/kWh
I modellen ingår också ett prissäkringsavtal – ett så kallat Contract for difference – på 80 öre per kWh (2023 års prisnivå) som är förutbestämt i 40 år.
– Det är ett dubbelriktat stöd. Om marknadspriset ligger under fyller staten på och skulle marknadspriset ligga över får kärnkraftsbolaget betala in mellanskillnaden.
Detta förslag ska finansieras genom en skatt som motsvarar cirka 2 öre per kWh.
#6
”En tumregel är att vindkraftsägare behöver ett elpris på minst 40 öre per kWh för att verksamheten ska vara lönsam.”
Enligt Cristian S behövs 80 öre för att ett vindkraftverk ska gå runt, dom lever på olika bidrag skulle man dra in bidragen skulle inget byggas. Den enda som tjänar pengar på vindkraft är de som bygger upp dom.
Nu vet jag att det endast är preliminära siffror. Men det verkar orimligt att det som är olja/gas + övrigt skulle producera 2,6 TWh tillsammans i januari. Det innebär en medeleffekt på 3500 MW. När jag följt SVK så har övrig värmekraft och övrigt tillsammans aldrig varit över 3000 MW i januari. För det mesta har det legat på mellan 1500 och 2000 MW.
Övrig värmekraft är mest biobränsleeldad kraftvärme.
Nämen titta…siggen har löst av kenta…
#17 Sigge
Det är enkelt att beräkna att 2,6 TWh / 744 immar motsvarar 3495 MW
i medeleffekt. Korekt !
”När jag följt SVK”
Måhända har du noterat hur SvK Kontrollrummets presenterade mätvärden i realtid aldrig går att sammanställa till en trovärdig effektbalans, när man ser till presenterade effektflöden, och den Produktionseffekt och Förbrukningseffekt som presenteras i realtid. De stämmer aldrig, annat än möjligen slumpmässigt.
Jag antar att artikeln baseras på i efterhand och formellt Avräknade volymer av elenergi.
Har du bättre data får du gärna presentera dem.
BD-Nille #19
Nja nåt skumt är det med siffrorna, mimer.svk.se redovisar 643486586 kWh Övrig värmekraftproduktion för Januari, alltså runt 0,6 TWh. Entsoe har inte ens några sifror annat än other, det kan ju vara vad som helst, men siffrorna verkar ligga i samma härad som mimers.
Entsoe uppger 648528 MWh other för Januari, nån olja ser jag inte och gas 784 MWh.
#6 Adepten
Eller borde fokus, på kort sikt, ligga på bättre elnät, energilagring och smarta styrsystem för att använda elen mer effektivt?
Bra fråga, VEM SKALL BETALA FÖR DET?
Min senaste faktura hade pris på elöverföring 24,40 öre. För 10 år sedan var det 11,76 öre. Då skall man koma ihåg att den största delen av behovet att balansera vindkraftens varierande produktion täcks mer eller mindre gratis av vattenkraften men dess förmåga är uttömd nu. I dag används även kärnkraften som reglerkraft trots att den inte är byggd för det.
I dag råder elbrist i SE4. Industrier kan inte bygga ut därför att dom inte kan få elanslutning. Det gäller inte bara Pågens bageri. Det är ett viktigt nationellt intresse att alla verksamheter som vill köpa el skall kunna göra det. Alternativet kan vara att placera verksamheten i Polen och driva verksamheten med kolkraft. Polen bygger kärnkraft nu, men det kommer att dröja mycket länge innan deras kolkraft kan avvecklas.
Om de rödgröna får som dom vill och elbehovet skall täckas av vindkraft måste det byggas reglerkraft i stor skala. Batterier kan balansera nätet mot hastiga svängningar, tillföra syntetisk svängmassa och reaktiv effekt, sådant som kommer gratis ur kärnkraften, men till reglerkraft duger dom inte. Reglerkraften blir dyr, dess driftstid blir inte särskilt många timmar per år, ändå är den nödvändig.
Mer vindkraft ger ökande kostnader för elöverföring, mer kärnkraft ger minskade kostnader.
Den samhällsekonomiska kostnaden för uteblivna industrisatsningar i Sydsverige är betydande och skall vägas mot eventuella kostnader för prisgarantin. Marknadspriset kan mycket väl komma att överstiga 80 öre såpass ofta att kostnaden inte blir så väldigt hög.
I dag får vindkraften inte längre några subventioner enligt detta: https://svenskvindenergi.org/fakta/investeringar-i-svensk-vindkraft – men utan subventioner (gratis anslutning) lär det inte bli mycket havsbaserad vindkraft.
Rolf Schusters data har publicerats på Klimatsans i åratal. Data kommer från Entzoe och är en databas för Europa. Har alltid setts som trovärdig. För att se utveckling är det inte bra att börja peta i siffrorna och ta från olika databaser.
Resonemanget här i kommentarerna är att det inte går ihop med 2,6 TWh i januari för ”others”. SVK har inga siffror publicerade senare än december 2024. De poängterar att siffrorna är underskattning då en del produktion är dold. T ex industriell motkraft.
Vi får se hur det ser ut framöver.
Evert A. #23
SvK redovisar löpande här:
https://mimer.svk.se/ProductionConsumption/ProductionIndex
Januari 2025
Övrig värmekraftproduktion: 643 486 586 kWh
Uppmätt ospecifierad produktion: 14 083 786 kWh
Entsoe Januari 2025:
Fossil gas: 784 MWh
Other: 648528 MWh
#22 Leif Åsbrink
”I dag råder elbrist i SE4. Industrier kan inte bygga ut därför att dom inte kan få elanslutning. Det gäller inte bara Pågens bageri.”
Jag skulle inte kalla det ”elbrist”. Det handlar snarare om bristande nätkapacitet, i SVK 400 kV nät och/eller EON:s 130 kV nät.
Effektabonnemangen för Uttag från stamnätet i Skåne tycks ha ökat med 30% sedan 2016, om man ska tro SVK i pressmeddelande om Nätutvecklingsplan för Skåne:
https://www.svk.se/press-och-nyheter/nyheter/allmanna-nyheter/2024/svenska-kraftnat-sjosatter-en-langsiktig-natutvecklingsplan-for-sodra-sverige/
Kanske orsaken är att det de senaste 5-10 åren lagts ned ytterligare lokal planerbar elproduktion i området, dvs det är inte bara en ökad last? Exempelvis Öresundsverket stängde år 2017.
Redan 1999 och 2005 bäddade S-Cp-V för problem med nätkapacitet till Skåne, när de gjorde upp om att lägga ned Barsebäck 1 och 2. Och år 2000 togs HVDC-kabeln Karlshamn-Polen i drift.
SVK avsåg stärka nätkapaciteten till Skåne med Sydvästlänken, Hallsberg-Hörby. Beslutad år 2005.
Innan detta sorgebarn kom i drift år 2021, hade S-MP sett till att lägga ned ytterligare fyra reaktorer, 2800 MW. Främst bortfallet av Ringhals 1 och 2 medförde att Sydvästlänken inte kan nyttjas till sin fulla kapacitet.
Det slarviga uttrycket ”Elbrist” handlar i grunden om energivolym under en tidsperiod, tex ett år. Exempelvis de problem Sverige hade under torrår i vattenkraften, med återkommande elransoneringar – fram till att vi fick kärnkraft. Eller att man får brist på uran/kol/naturgas/olja till sina kraftverk.
Effektbrist är oförmåga att producera och importera den effekt som förbrukarna efterfrågar, i en viss tidpunkt.
Nätkapacitetsbrist uppstår när kraftnätet inte har tillräcklig kapacitet att överföra el från där den produceras till där den förbrukas. Detta beror inte på att el eller effekt saknas, utan på begränsningar i elnätets överföringsförmåga.
De tre begreppen hänger ihop, och det enda kan leda till det andra. Men de bör principiellt hållas i sär.
Följande länk reder ut begreppen på ett någorlunda tillfredsställande sätt.
https://www.ekonomifakta.se/sakomraden/elfakta/om-energi/vad-ar-el-effekt-och-kapacitetsbrist_1224292.html
BD-Nille #19
Du kan se Håkan Bergmans svar.
Evert Andersson #23
Om nu Rolf Schuster följer energiförbrukningen varje månad så borde inse att det är något fel på siffrorna gällande Olja/Gas. Han kan ju ha läst fel eller skrivit fel enhet. Det kanske skulle ha varit 2 GWh istället för 2 TWh vilket hade varit rimligt om det bara avser gas/olja.
Jag har tankat ner en .csv-fil, för att minska bredden om man öppnar den i ett kalkylprogram så har jag redigerat rubrikerna, dom är idiotiskt långa i original. Dom enda data som finns är dom som har en rubrik.
El januari-2025
#26 Sigge
Ja, jag håller med Evert i #23 att ” För att se utveckling är det inte bra att börja peta i siffrorna och ta från olika databaser.”
Vad gäller Oil/Gas kanske det är så enkelt att det avser elproduktionen i massabruken och i SSAB, samt från metangas i lantbruken? Inget jag vet. Men bara SSAB Lukab ger 80 MW konstant effekt.
Jag konstaterar att i artikelns sista diagram finns inget som heter oil/gas.
Jag ställde frågan till SVK för flera år sedan, hur de hanterade elproduktion inom industrin, i SVK Kontrollrummet. Det svar jag fick var undvikande och gav ingen klarhet.
Du skriver ”följer energiförbrukningen”… Rimligen är vi överens om termodynamikens första huvudsats, och jag för min del skriver aldrig det ordet eller tar det i min mun.
#27 Håkan Bergman
Hur är det med Öresundsverket nu, kör de för fullt?
Okey, google verkar inte gilla .csv-filer, testa den här i stället.
https://privat.bahnhof.se/wb167205/entsoe/
Adepten #29
Det är fortfarande testkörning som gäller, kanske klart till veckan.
https://umm.nordpoolgroup.com/#/messages/4dd3202f-6f40-498c-b63c-04a82b883849/46
#29 Adepten
Öresundverket är upphandlat som en del av Sveriges Elberedskap, främst att kunna köra Ö-drift om stamnätet fallerat.
Kommersiell drift av Öresundsverket kan teoretiskt komma att ske, men kräver extremt höga elpriser.
https://www.tn.se/ekonomi/41244/oresundsverket-aterstartas-men-lonsam-drift-osaker/
#31 Håkan Bergman och #32 BD-Nille
Tack för era klargörande svar
Jag som i min enfald trodde att elen i SE4 skulle bli billigare
Jag läste idag att våren i Tyskland kan bli extra spännande – inte minst för dem som gillar överraskningar i form av plötsliga strömavbrott! Tack vare den snabba utbyggnaden av solenergi produceras nu så mycket el att nätet riskerar att kollapsa. Perfekt timing, särskilt under påskhelgen när alla ändå bara vill sitta i mörkret och fundera över livets mysterier.
Elöverskottet är så stort att man ibland måste stänga av solkraftverk – ett lysande exempel på hur för mycket av det goda kan bli ett problem. För säkerhets skull kan vissa områden få uppleva ”brownouts”, alltså strategiska elavbrott mitt på dagen, när folk ändå helst vill laga mat eller jobba hemifrån.
Och som grädde på moset blir elen ibland så billig att staten måste betala för att bli av med den. Men ingen fara! Regeringen har en briljant lösning: solcellsägare får inte längre ersättning när elpriset är negativt. Istället får de den stora förmånen att lagra el själva – om de nu råkar ha en batterilösning för hundratusentals kronor.
Men varför kan inte Tyskarna exportera Solelen billigt till Sverige
Adepten #33
Fast just nu firar tyskarna Dunkelflaute
BD-Nille #28
Numera är det mindre än 1% av svensk elproduktion från fossila bränslen. Det mesta av fossila elproduktionen kommer från plast och annat fossilt avfall vid sopförbränning.
Nästan all elproduktion med fossil gas i Sverige är restgaser från industrin där SSAB i Luleå är störst. 80 MW effekt ger 0,06 TWh om det är full effekt hela januari.
Vattenkraft, kärnkraft och vindkraft producerar ungefär 93% av svensk elproduktion. Den övriga produktionen är vintertid mellan 1000-1200 MW om det är låga elpriser och 1500-2000 MW om det är ganska höga elpriser.
”Jag konstaterar att i artikelns sista diagram finns inget som heter oil/gas.”
Uppmärksamt att du noterade det. Jag missade det. Det är något som inte stämmer med uppgifterna. Hade det bara varit det nedre diagrammet hade jag inte kommenterat alls, för det ser rimligt ut. Det är det övre diagrammet som inte är rimligt.