Globaliseringen har fått västvärlden att glömma några av de viktigaste lärdomarna från andra världskriget. Något så grundläggande som inköp och kontroll av de mineraler och metaller, som behövs för att generera vapensystem och ammunition, har i många arméer delegerats, lagts ut på entreprenad eller i värsta fall ignorerats eller glömts bort.
I dessa oroliga tider blir behovet av självförsörjning och motståndskraft i kritiska leveranskedjor grundläggande för medborgarnas säkerhet och ett militärt imperativ.
Kriget i Ukraina har stor påverkan på försörjningen av kritiska råvaror. Regionaliseringen av den palestinsk-israeliska konflikten äventyrar globala försörjningskedjor, och statskupperna som har ägt rum i Sahelregionen under de senaste tre åren äventyrar tillgången till sådana kritiska mineraler som Nigers uran. Kinesiska territoriella anspråk inte bara på återförening med Taiwan utan i Stillahavsområdet i allmänhet visar oss återigen att vårt överväldigande beroende av kritiska mineraler från den asiatiska jätten inte är hälsosamt.
Västerländska tidslinjer för vapenpåfyllning är redan förbluffande långsamma och oförenliga med den hållbarhet som krävs för konflikter som Ukraina. För att nämna ett enkelt exempel, för den vanligaste ammunitionen, 155 mm kaliber, kan det ta upp till fem år från beställning till mottagande, och det är ofta inte kompatibelt mellan liknande vapensystem från olika tillverkare. Lägg till denna brist på motståndskraft beroendet av kritiska metaller från Kina, så är situationen inte särskilt rosa. Till exempel produceras nu 85 % av volframet som används för att härda stållegeringarna i mycken ammunition, i Kina. Det är svårt att föreställa sig hur något land i världen idag skulle kunna upprätthålla en långvarig konflikt utan ett stadigt flöde av metaller från Kina. Misslyckande med att säkra vapenproduktionskedjorna innebär att vi endast med tyst stöd från Pekingregeringen kan hoppas på att upprätthålla en adekvat nivå av påfyllning av vapen och ammunition. Kina behöver inte skicka motsvarande Stridsvagn 122, Saab 39 Gripen, Robotsystem 70 (RBS 70), haubitsar, switchblade drönare (en kombination av drönare och målsökande robot), etc. för att tippa balansen i en utdragen konflikt till förmån för det land de stödjer. Alla dessa vapen- och ammunitionssystem är beroende av dess sällsynta jordartsmetaller och andra kritiska mineraler. Det räcker för Kina att antingen skicka dessa metaller i lämplig takt eller till och med begränsa deras tillgång. Arméer är ”metallberoende” och den överväldigande majoriteten av leverantörer är Kina.
Västerländska regeringar och deras militärer har istället för att behålla lärdomarna från de stora krigen utnyttjat fredsutdelningen och anpassat sig till de mindre krävande scenarierna med expeditionsuppdrag. Vi har alltså låtit ”just in time”-kulturen i den civila affärsvärlden som tillåter produkter att anlända från var som helst i världen vid exakt rätt tidpunkt att också påverka våra arméer. Vi har minskat eller tagit bort lager av material och delar för att minska kostnaderna för slutprodukten. Metallkrigslager har decimerats och/eller försvunnit. Konkurrenskraften har gått utöver säkerheten och vi har utgått från lågt pris till vilket pris som helst. På den västerländska fria marknaden går vapenföretag till rytmen av kvartalsresultat, utdelningar och deras börskurs. Ljudet av säkerhet låter bättre för dem när det åtföljs av subventioner eller skatteförmåner, men de kan inte tolka det lika bra som kinesiska statsägda företag som arbetar unisont under ledning av Pekingregeringen och vid behov accepterar och antar förluster för statens bästa.
Genom att ta för givet innehavet av metaller vars försörjningskedjor har gäckat oss sedan 1990, fokuserade den västerländska vapenindustrin på att revolutionera kapaciteten hos sina vapensystem genom teknik. Men den tekniken har underbyggts av intensiv användning av många kritiska element. Ett toppmodernt militärjaktplan är till exempel ett autentiskt flygande periodiska system och en modern fregatt har mer än 680 kg sällsynta jordartsmetaller. Alla moderna vapensystem förlitar sig på egenskaperna hos kritiska metaller för dess kapacitet.
Kina dominerar leveranskedjorna för många av krigsmetallerna med en skrämmande kontroll av elementen kobolt, litium, mangan, volfram, antimon, vismut, grafit, fluorspat och germanium, med en mängd malm som bryts eller dess grundämnen bearbetas som överstiger 50 % av världen totalt.
Om vi till exempel hänvisar till tunga sällsynta jordartsmetaller, når monopolet mycket farligt nästan 100 % av metallerna. Västvärldens strategiska autonomi ligger i händerna på Kina, som är medvetet om detta. Nu när de gör anspråk på sin plats i världen rör sig västerländska arméer med fötter av lera, försvagade av osäkerheten i tillgången på deras metaller.
Ett bevis på detta är de sanktioner som ålagts två amerikanska försvarstillverkare för att sälja vapen till Taiwan, Lockheed Martin Corporation (NYSE: LMT) och Raytheon Missiles & Defense, ett dotterbolag till RTX Corporation (NYSE: RTX) som innebär ett förbud mot import av kritiskt material, mestadels sällsynta metaller från den asiatiska jätten. Vem blir nästa att läggas till på listan?
Kinesisk teknik är en annan faktor som kan hindra västländer från att modernisera och utveckla sin försvars- och ammunitionsindustri. Förutom att Kina är en ledande exportör av högteknologiska produkter och tillverkningskapacitet kan västländerna möta utmaningar när det gäller att säkra tillgången till dessa teknologier och produkter, eftersom Kina har en historia av att begränsa exporten och utnyttja sin dominans på dessa marknader.Vilket också har väckt oro över potentiella säkerhetsrisker och störningar i leveranskedjan.
Vad som är klart identifierat i sak är att Kina alltid är redo att svara på västerländska sanktioner med sina egna. De senaste månadernas exportbegränsningar av gallium, germanium, grafit och tekniska element relaterade till produktionen av sällsynta jordartsmetaller markerar en glidbana vars landning skulle kunna kulminera förr snarare än senare i ett embargo för sällsynta jordartsmetaller som det som upplevdes 2010, utlöst av Senkakuöarnas konflikt med Japan. Nya amerikanska och/eller EU sanktioner mot Kina för dess försäljning t.ex. av vapenklassade chips till Moskva eller framtida åtgärder som ytterligare begränsar dess tillgång till mikrochipsproduktionsteknologi kan utlösa Bejins embargo. Är våra regeringar beredda att ta konsekvenserna?
Sammanfattningsvis kan västländer för närvarande inte tillverka nya vapensystem utan tillgång till resurser från Kina eller kinesiska företag för REE, kritiska mineraler och metaller samt relevant kinesisk teknologi. Även om det har gjorts vissa ansträngningar för att minska beroendet av kinesiska resurser och förbättra den tekniska kapaciteten, pågår dessa ansträngningar fortfarande och har ännu inte på långa vägar nått en nivå där västländer helt kan ersätta kinesisk import. Men utan ingripande och kraftfullt statligt stöd för att bekämpa en riktad marknad som Kinas är att låta VD:arna för kritiska mineralföretag gå ut för att konkurrera utan en hand bunden bakom ryggen. Vad är priset på ett kilo neodym eller dysprosium mätt i termer av säkerhet eller hegemomi?
Claes-Erik Simonsbacka
Att komma i kapp Kina till år 2030 är ”omöjligt”!
Den globala prognosmakaren Rystad Energy, antyder i en forskningsanteckning, att Kinas 20-åriga försprång i många av de relevanta industrierna, såväl som dess kolossala utgifter, kan sätta västvärldens mål utom räckhåll.
Rystad tittade på hur mycket det skulle kosta västvärlden att bygga inhemska leveranskedjor för materialutvinning, bearbetning, raffinering och tillverkning för grön teknik och fann att notan skulle uppgå till 700 miljarder USD.
Audun Martinsen, chef för försörjningskedjeforskning på Rystad, menar att inför dessa siffror kan västvärlden inte hoppas på att avvänja sig från ett beroende av Kina under många år ännu. Jag tror att vi kan ta många steg, men även under nästa decennium kommer det att bli ganska svårt.
Martinsen sa att det inte bara var i tillverkningen av slutprodukterna som Kina tornar upp sig över alla andra länder. Lika viktigt, sa han att det också dominerade många av gruv- och bearbetningskedjorna som sitter bakom dessa industrier. De kanske flyttar några av dessa fabriker till Europa och till Amerika, sa han.
Men ändå kommer det att behövas mycket av gruvkapaciteten, särskilt för sällsynta jordartsmetaller (REE) som Kina har inhemskt i Kina eller som kinesiska företag äger och verkar i till exempel kontinenter som Afrika.
Så, fortfarande kommer det att finnas behov av mycket kinesiskt inflytande och mycket stor dominans av kinesiska företag.
Mvh,
Tack för en bra och genomlysande artikel.
Mycket tänkvärt. Vår åttondel av världens folk har agerat kortsiktigt som om ett nytt stor aldrig sker igen.
The Critical Minerals Institute Identifies the 14 Most Elusive Critical Minerals in the World
18 januari 2023
CMI:s lista inkluderar följande kritiska mineraler:
1. Antimon (Sb)
2. Vismut (Bi)
3. Kobolt (Co)
4. Gallium (Ga)
5. Grafit (C)
6. Indium (In)
7. Litium (Li)
8. Magnesium (Mg)
9. Niob (Nb)
10. Platinum Group of Metals (PGM)
11. Rare Earth Elements – Av de 17 REE:erna prioriterar CMI följande 4: Neodym (Nd), Praseodymium (Pr), Dysprosium (Dy) och Terbium (Tb).
12. Tantal (Ta)
13. Tungsten (W)
14. Vanadin (V)
Australia’s critical minerals list, resources and production with global comparisons.
https://www.ga.gov.au/scientific-topics/minerals/critical-minerals
Mvh,
Kritisk mineralförsörjning är en väldigt viktig fråga!!
Enligt International Energy Agency (IEA) är kostnaden för kritiska mineraler i slutändan nyckelfaktorn som informerar om kostnaden för bland annat den nationella (och globala) energiomställningen.
I detta ljus som nu förvärrats av den geopolitiska försörjningskedjans realiteter, som aktualiserats av covid och krigen som följde har bland andra Australien, EU, Kanada och USA infört strategier för kritiska mineraler. Dessa strategier, när de väl kommit förbi, regeringarnas retoriska tal och buller, pekar alla mot en verklighet – västländer måste mycket kraftigt öka inhemskt utbud och tillverkning av slutanvändnings färdiga kritiska mineralprodukter. Då i princip hela världen nu är helt beroende av Kina, bland annat för raffinerade sällsynta jordartsmetall produkter.
IEA:s kritiska mineralmarknadsöversikt för 2023 avslöjade att de globala investeringarna i nya mineralprojekt förblev låga, med endast 1,6 miljarder USD investerades under 2022. Denna investeringsnivå är helt otillräcklig för att möta den växande efterfrågan på mineraler, särskilt i samband med global avkarbonisering och bland annat för den ökande betydelsen av elfordon, förnybar energi och digital teknik. Kanada tillsammans med Australien ledde världens investeringar i prospekteringsinvesteringar, enligt IEA:s forskning från juli 2023.
Mvh,
Apropå veckans larm.
Det är de svenska storbankerna som möjliggör krig genom att låna ut pengar till oljeindustrin. Utan olja hade maskiner som används för mineralbrytning, som behövs för vapentillverkning, drivits av ångmaskiner.
Varför inte propagera för en cirkulär ekonomi.
Är det så svårt att återvinna dessa metaller?
Ukraina är snart fullt med metallskrot som ryssar skickar till dem.
#5 fortsättning
Utmaningar i investeringar i gruvindustrin
Gruvindustrin spelar en avgörande roll för att tillhandahålla de mineraler och metaller som krävs för avkolning och energiomställning. Men trots den ökande efterfrågan på dessa resurser finns det flera utmaningar som har lett till bristande investeringar i gruvsektorn. Detta har skapat en komplex situation som kan betecknas som ”Moment-22” (”Catch-22”).
En av de främsta utmaningarna som gruvindustrin står inför är den strikta regulatoriska miljön och miljöhänsyn. Många gruvprojekt står inför långa godkännandeprocesser, miljökonsekvensbedömningar och samråd med samhället och berörda, vilket avsevärt kan försena utvecklingen av nya gruvor. Dessutom har oron för miljöpåverkan från gruvdrift lett till ökad granskning och motstånd från lokala samhällen och miljögrupper.
Gruvindustrin är starkt påverkad av råvarupriserna, som till sin natur är volatila. Fluktuationer i priserna på mineraler och metaller kan göra det utmanande för investerare att förutsäga avkastningen på sina investeringar. Denna volatilitet kan avskräcka potentiella investerare från att satsa kapital till gruvprojekt, särskilt när det råder osäkerhet om framtida marknadsförhållanden.
Gruvprojekt är ofta kapitalintensiva. De höga initiala investeringar som krävs för prospektering, utveckling och infrastruktur kan vara avskräckande för investerare, särskilt i kombination med den utökade tidslinjen för att uppnå avkastning på investeringen.
Att få en social acceptans att driva gruvverksamhet har blivit allt viktigare för gruvföretag. Detta innebär att få acceptans och stöd från lokala samhällen, ursprungsgrupper och andra intressenter som påverkas av gruvverksamhet. Underlåtenhet att säkra en social licens kan leda till projektförseningar, juridiska utmaningar och skada ryktet, vilket alla bidrar till investeringsosäkerhet.
Framsteg inom teknik har potential att förbättra effektiviteten och hållbarheten i gruvdriften. Att integrera ny teknik i befintliga gruvor eller utveckla innovativa utvinningsmetoder innebär dock ytterligare kostnader och risker. Investerare kan vara tveksamma till att finansiera projekt som bygger på oprövad teknik eller operativa metoder.
Gruvinvesteringar är också föremål för geopolitiska risker, inklusive förändringar i regeringars politik, handelskonflikter och geopolitisk instabilitet. Dessa faktorer kan skapa osäkerhet kring den långsiktiga livskraften för gruvprojekt och påverka investerarnas förtroende.
Sammanfattningsvis, även om det nu finns ett obestridligt enormt behov av mineraler och metaller för att stödja samhällsinsatser, för att bland annat minska koldioxidutsläppen och genomföra energiomställning, står gruvindustrin inför betydande hinder för investeringar. För att övervinna dessa utmaningar kommer det att krävas bättre samarbete mellan regeringar, industriintressenter och finansinstitutioner för att skapa en miljö som främjar ansvarsfulla och hållbara gruvdriftsverksamheter samtidigt som det ger attraktiv avkastning för investerare.
Mvh,
Claes-Erik Simonsbacka! När du bara översätter artiklar kan du vara snäll och ange var det går att hitta originalartikeln.
#4. Många av dessa mineral ingår ju i elbilsbatterrier, vindkraftverk och andra förment klimat- och miljövänliga och skattestödda företeelseer. Starkt argument att framhålla!
#9 Göran
Har i texten på inlägg angett vilken källa jag har använt, då jag tidigare på forumet fått kritik för mina många länkhänvisningar/länkadresser.
Mvh,
EV batteri nyheter
Den amerikanska regeringen fortsätter att dra åt skruvarna för att utveckla sin egen EV-försörjningskedja oberoende av Foreign Entities Of Concern (“FEOC”). Den 20 januari rapporterade Bloomberg : ”USA förbjuder Pentagons-batteriköp från Kinas CATL, BYD”. Förbudet kommer att börja från oktober 2027 och inkluderar också fyra andra kinesiska batteritillverkare (Envision Energy Ltd., EVE Energy Co., Gotion High Tech Co. och Hithium Energy Storage Technology Co.).
Mvh,
Vilken strategisk och/eller kritiskt metall kommer Kina att förbjuda härnäst?
Vi har nu sett restriktioner för gallium, germanium, grafit och vissa tekniska element och Kina har fortfarande gott om eldkraft kvar i sin kritiska metallarsenal. Tror därför inte att Kina är färdiga med att beväpna sin dominans av kritiska metallförsörjningar. Det är därför som nyckelfrågan kvarstår … vilken metallprodukt blir det härnäst?
Minskad produktion vid etablerade gruvor, nationaliserings risker, brutna försörjningskedjor, geopolitiska spänningar och allvarliga underinvesteringar i prospektering och gruvutveckling är på kollisionskurs bland annat med en krigsindustri och en global energiomvandling, som råkar vara extremt metallintensiva.
Mvh,
# Claes-Erik S: Du pekar på oerhört viktiga förhållanden, som är minst lika dåligt belysta i MSM. Bra!!
Claes-Erik Simonsbacka
Bra, intressant. En liten radanmärkning vad gäller rubriken, du skriver i huvudsak så pass bra på svenska, så varför ”Kina’s” ? Någon särskild anledning?
OT:
Förekomsten av tyfoner i Stilla Havet har minskat de senaste 70 åren!
https://notrickszone.com/2024/01/26/new-2023-data-pacific-typhoon-activity-has-calmed-considerably-over-past-7-decades/
Japan Meteorological Agency (JMA) verkar ha en sansad inställning till västvärldens klimathysteri. Bra så!
#4
När man ser på listan noterar man magnesium. Magnesium finns i obegränsade mängder eftersom det finns i, och framställs
ur, havsvatten. Men framställningen förbrukar mycket el så magnesiumverken har flyttat till, just det, Kina.
I varje fall grafit, jordmetaller och vanadin finns i stora kända, brytvärda, fyndigheter i Sverige, men dessa blockeras i princip totalt av miljö- och samebyråkratin.
Och det är inte så att det tar 6 år att tillverka artillerigranater. Det är tillverkarnas orderböcker som är fyllda 6 år framåt.
Och det är inte lätt att bygga ut. Ett exempel, skjutplatser är en flaskhals. Bofors skjutplats i Kilsbergen som använts i nästan 150 år är överbelastad, både av egna provskjutningar och andra tillverkare som försöker hyra in sig.
Enligt gällande miljötillstånd får man bara skjuta kontorstid måndag-fredag. Bofors försökte få tillstånd från länsstyrelsen att skjuta även på dagtid lördagar med hänvisning till världsläget, men fick ett bleklagt nej. Varje ändring kräver en helt ny miljöprövning, vilket tar åratal, och med alla mp-are i byråkratin mycket väl kan resultera i ytterligare inskränkningar i stället.
Det blir så när dekadensen slår till. Då börjar man lägga resurser på icke problem och strunta i de verkliga. Ukraina kriget som orsakats av icke problemet växthusgaser verkar inte väckt EU.
Jag har sagt det förr, västvärldens ledare behöver läsa skrifterna av ”Sun Tzu”, den kinesiska versionen av ”The Art of War”, vilket skulle ge en insikt i mycket av det ovan beskrivet.
I slutet av juni 2023 presenterade Ursula von der Layen EU:s nya strategi för ekonomisk säkerhet. Efter covidpandemin, Rysslands anfallskrig mot Ukraina och kyligare relationer mellan USA och Kina har ekonomisk säkerhet kommit allt högre upp på agendan. Von der Layens talade om ett nytt förhållningssätt till Kina, nämligen ”de-risking”. Men vill vi verkligen frikoppla oss och minska riskerna i exponeringen mot Kina?
Mvh,
Tack för frågan #15 Fredrik Lundell!
Kunde naturligtvis ha skrivit Kinas men genom att skriva Kina´s ville jag försöka förstärka landets betydelse för debattinläggets fråga.
Mvh,
Mycket av problemen, sannolikt de flesta, beror på att väst skall grönomställa. Då gör man sig beroende av Kina, som har praktiskt monopol på många strategiska metaller. Kina kommer att utnyttja detta för att ytterligare kapa åt sig merparten av tillverkning av elbilar, batterier, solceller och vindkraftverk. Anledningen till omställningen anses av makten vara att fossilanvändningen ökar CO2-halten i luften och därmed jordens medeltemperatur. Omställningen ger möjlighet att överföra makt från nationalstaterna till EU:s byråkrati, dvs avdemokratisering. Med detta följer planekonomi, som tidigare visat sig vara destruktivt. Lyssna gärna på dagens lördagsintervju i SR, så inses att detta är mumma för extremvänstern.
Med nuvarande ”låga” priser for bland annat grafit, kobolt, litium, mangan, nickel och andra viktiga mineraler finns det begränsade incitament för västerländska producenter att expandera eller komma in på marknaden. Producenterna skär ner CapEx, minskar expansionen och i vissa fall minskar eller stoppar produktionen.
Man säger ”botemedlet mot låga priser är låga priser”. Det är precis där vi nu är i cykeln. Under den kommande tiden kommer vi sannolikt att se en accelererande nedskärningsfas, där många gruvbolag kollapsar, minskar produktionen eller lägger sin gruvverksamhet. Det är naturligtvis ingen idé att driva en gruva och sälja en begränsad resurs och inte göra någon vinst. Detta kommer naturligtvis att innebära att marknaden inte kommer att ha tillgång till bland annat kritiska och nödvändiga mineraler och metaller för att genomföra energi- och klimatomställningen, enligt nuvarande tidsplaner.
Mvh,
Batterimetaller, exempel på prisrörelser
https://klimatupplysningen.se/batterimetaller-exempel-pa-prisrorelser/
Mvh,
En betydligt högre inflation återkommer!!
Inflationen kan i det korta perspektivet gå ner men då marknaden och ”mainstream analytiker” bland annat inte beaktar nya beslutade ekonomiska stimuleringar och fördröjningar av de stora likviditetsöverskotten som fortfarande finns i de ekonomiska systemen, samt det långvariga stora investeringsunderskottet som finns inom global mineralexploatering vilket kommer att leda till stora mineral- och metallpris höjningar framöver. Detta kommer, enligt min uppfattning, att leda till att vi åtminstone omkring nästa decennieskiftet kommer att få en återkomst av ett tvåsiffrigt inflationstal.
Mvh,
Sektorn för magnetiska sällsynta jordartsmetaller (REE), påverkad av fallande priser åren 2022 och 2023. Nedgången är kopplad till en långsam global ekonomi och minskad försäljning av elbilar, Sektorns framtid, som potentiellt kan komma att se ett NdPr-försörjningsunderskott redan åren 2025-2026, men beror på global ekonomisk återhämtning och återupplivande av elbilsmarknaden. Denna utveckling är avgörande för att etablera en västdominerad industri för REE-magneter kanske inom nästa decennium.
Mvh,
Australiens federala resursministern Madeleine King sa att den primära marknaden för sällsynta jordartsmetaller var försvarstillämpningar, med studier som visar att en kärnkraftsdriven ubåt av Virginia-klass behövde mer än 4 ton sällsynta jordartsmetaller i sin tillverkning och drift.
Mvh,
#27 fortsättning.
Rare Earth Metals Market Report Overview
The global rare earth metals market volumetric demand is projected to reach around 193.3 thousand Tonnes in 2023, registering a compound annual growth rate (CAGR) of 4.2% from 2023 to 2030.
https://www.globaldata.com/store/report/rare-earth-metals-market-analysis/
RARE EARTHS1
https://pubs.usgs.gov/periodicals/mcs2023/mcs2023-rare-earths.pdf
Mvh
Trump Vs Haleys Militära Strategier
I ett meddelande till investerare förra veckan framhöll Piper Sandlers chef för USA:s policyforskning, Andy Laperriere, försvaret som en sektor att titta på om Trump eller Haley skulle vinna i november. Faktum är att Laperriere ger Haley högre betyg än Trump när det gäller att öka försvarsutgifterna, och skriver att den tidigare guvernören i South Carolina skulle vara ”mer fokuserad på att vinna väsentliga lagstiftande segrar i kongressen än Trump.”
Men sedan kan ett andra Trump-presidentskap innebära att USA drar sig ur North Atlantic Treaty Organization (NATO) – en av Trumps långvariga prioriteringar – i vilket fall USA sannolikt skulle behöva öka militära utgifter. USA spenderar för närvarande cirka 3,5 % av sin bruttonationalprodukt (BNP) på nationellt försvar, vilket är betydligt högre än vad de flesta länder spenderar, men det följer den militära uppbyggnaden på 1980-talet, då utgifterna var närmare 7 % och 8 % av BNP.
Mvh,
Chinese companies to invest up to $7bn in Congo mining infrastructure
Reuters | January 27, 2024
Utdrag översatt till svenska:
Kinesiska byggföretag kommer att investera upp till 7 miljarder US-dollar i infrastrukturprojekt som en del av ett avtal över deras Sicomines koppar- och kobolt joint venture i Demokratiska republiken Kongo, sade de på lördagen.
Båda parter kom överens om att behålla den nuvarande strukturen för aktieinnehavet, medan de kinesiska partnerna, Sinohydro Corp och China Railway Group Limited, kommer att betala 1,2% i royalties årligen till Kongo, enligt ett uttalande.
https://www.mining.com/web/chinese-companies-to-invest-up-to-7-bln-in-congo-mining-infrastructure/
Mvh,
Kina och Ryssland står för ~85% av global högrent tackjärns (“High purity pig iron HPPI”) utbudet.
Kina och Ryssland står för ~80% av global vanadinproduktion.
Mvh,
Håller hela världens skuldbaserade ekonomiska system på att sjunka och leda till flera krig?
Enbart krigsmekanismen genererar det största behovet av att enorma mängder kapital dras in i systemet, vilket är MASSIVT inflationsdrivande.
Var redo när globala skuld hyper ballonger och valutor punkterar!
Mvh,
Reality Check: EVs – ”Green Transportation”, Fact vs Fiction Part 1
https://www.youtube.com/watch?v=aZtvNGEfQQ4&t=1s
Mvh,