FOTO: https://www.oxymem.com/blog/weliminating-the-oil-gas-industrys-impact-on-climate-change
Källa: Svenska Dagbladet 250213 .
Där skrev Marie Trogstam om ”det svenska näringslivets ledarskap för höga klimatambitioner”. Hon förordar ”stärkt internationellt klimatsamarbete”.
För detta efterlyser hon ”uppdaterade klimatplaner” för hur länder skall släppa ut mindre växthusgaser och manar till högt ”tempo i omställningen”.
Enligt Trogstam kan Sveriges näringsliv samtidigt både ställa om (till grön ekonomi) och stärka vår konkurrenskraft och välfärd. För detta hänvisar hon till ”tydligt ledarskap” för Sverige som. ”ledande industri- och innovationsland”.
Som svar på globala klimatförändringar skall Sverige ”verka för höjd ambition och ökad takt i det globala klimatarbetet” med ”policydialog och kunskapsutbyte” som verktyg.
Plattformar för detta blir fortsatt World Economic Forum i Davos samt FN:s nästa stora klimattoppmöte, COP30 i Brasilien. Syftet är att stimulera investeringar i nya klimatplaner.
Sådana skall omfatta regulatoriskt ramverk, fossifri el, klimatanpassad och robust infrastruktur, cirkulär ekonomi och kompetensförsörjning.
Trogstam vill ”gå från ord till handling… för att klara Parisavtalet”.
Ord, ord, ord…
Svenskt Näringsliv har statsvetaren Marie Trogstam som avdelningschef för ”hållbarhet och infrastruktur”. Hon hade nyligen ett inlägg i Tidningen Näringslivet (TN) med rubriken ”Svenska näringslivet har en viktig roll att spela i globala klimatarbetet”
Utan egna kunskaper om klimatet spelar hon husbondens röst och vevar pliktskyldigt anvisad vev. Hon menar sig tala för ”svenska näringslivet”. Det gör hon förstås inte. Inte ens för Svenskt Näringslivs egna medlemmar. Mellan skål och vägg tvivlar många svenska företag på både klimatlarm och klimatmål.
”Det globala klimatarbetet” kan sammanfattas i det enda ordet ”ord”. Till intet förpliktande ord utan koppling till faktisk verklighet. FN:s klimatmöten är utbyten av ord. Det så kallade Parisavtalet är inget avtal utan lämnar fritt åt länder att själva försöka tillföra mindre koldioxid till atmosfären utan tvång eller påföljder.
Det bygger på tron att mer koldioxid skulle kunna farligt värma atmosfären. Det bortser från att den Lilla Istiden (ca 1300-1870) periodvis var besvärande kall med missväxt, nöd och svält.
Sedan dess slut har den marknära atmosfären (där vi lever) lyckligtvis globalt värmts en dryg grad. Värmda hav har gasat ut mer koldioxid. Mänsklig verksamhet har på marginalen också tillfört koldioxid. Mer värme och koldioxid har gynnat växtlighet och grödor.
Jorden har blivit grönare och rikare. Åren 1930-2015 ökade världens skördar fem gånger (FAO), medan befolkningen ”bara” ökade 3,5 gånger. Fler har fått det bättre. Färre lider nöd och svält.
Det är det konkreta resultatet av den för världen gynnsamma uppvärmning som FN, dess klimatpanel IPCC och västvärldens politiker nu på alla sätt försöker motarbeta. Och som flertalet andra länder i stället välkomnar.
Hur många i Svenskt Näringslivs ledning har detta klart för sig? Hur många vet att koldioxid är växternas livsnödvändiga näring och genom fotosyntes ger atmosfären dess lika livsnödvändiga syre? Hur många vet att mer värme och koldioxid ger mer syre och växtlighet?
Och främst: hur många vet att försöken att fånga in och i marken lagra koldioxid är att beröva växtligheten denna livsnödvändiga näring?
Tvärt emot att värna om Jordens klimat är FN:s årliga klimatmöten politiska huggsexor om finansiering och fördelning av nu utlovade 300 miljarder USD per år för att få fattiga länder att ersätta billiga och säkert tillgängliga energiformer med dyra och otillförlitliga – med påhittat klimathot som förevändning.
Tege Tornvall
”Enligt Trogstam kan Sveriges näringsliv samtidigt både ställa om (till grön ekonomi) och stärka vår konkurrenskraft och välfärd”. Hur kan man stärka vår välfärd om man vill förbjuda det som har varit dess grund? Att ”ställa om” är bara ord, men om man analyserar dessa ord i sammanhanget ”grön ekonomi” och ”välfärd”, så inser man hur bedrägligt lättsinnigt man använder dess ord ”ställa om”. Ingen accepterar sämre livsförutsättningar, vilket de som använder dessa ord ”ställa om”, måste inse blir både fysiska och sociala konsekvenser av. Att så få inser innebörden av sina egna ”ord”, är politikens stora svaghet.
Det första jag kom att tänka på när jag läste Rogstams text var ”floskelgenerator”, för det är bara klimatpolitiska floskler staplade på hög.
#2. Bra uttryck: ”Floskelgenerator”. Om man väcker henne mitt i natten, rabblar hon säkert samma floskler. Även högste chefen Jacke tycks marinerad i samma soppa. Därför saknas Svenskt Näringsliv varje relevans för Sveriges energiförsörjning.
Många fel i den här texten.
”Det bortser från att den Lilla Istiden (ca 1300-1870) periodvis var besvärande kall med missväxt, nöd och svält.”
Ingen bortser från detta, det är därför man anser att en viss uppvärmning har varit av godo.
”Värmda hav har gasat ut mer koldioxid. Mänsklig verksamhet har på marginalen också tillfört koldioxid.”
Nej, haven har tagit upp koldioxid. Det ser man på att havens pH har sjunkit. Mänsklighetens verksamhet står till 100% för ökningen i atmosfären.
”Åren 1930-2015 ökade världens skördar fem gånger (FAO), medan befolkningen ”bara” ökade 3,5 gånger.”
Ja, men detta är inte koldioxidens förtjänst. Det är främst jordbruksmetoderna som står för den ökningen. Bevattning, konstgödning etc.
”Det är det konkreta resultatet av den för världen gynnsamma uppvärmning som FN, dess klimatpanel IPCC och västvärldens politiker nu på alla sätt försöker motarbeta.”
Ingen av institutionerna du nämner försöker motarbeta den uppvärmning som redan har hänt. Alla försöker motarbeta en fortsatt uppvärmning som enligt prognoserna leder till nya problem som vi inte har sett ännu.
”Hur många vet att mer värme och koldioxid ger mer syre och växtlighet?”
Självklart helt orimligt. Om mängden koldioxid ökar så minskar mängden syre eftersom det går åt syre för att skapa koldioxid.
”Och främst: hur många vet att försöken att fånga in och i marken lagra koldioxid är att beröva växtligheten denna livsnödvändiga näring?”
Man kommer inte att beröva atmosfären all CO2, utan bara begränsa ytterligare ökning. Det finns gott om koldioxid kvar för alla växter.
”– med påhittat klimathot som förevändning.”
Klimathotet kanske inte är så påhittat trots allt?
#4 Statsvetare?
Vi har fått något varmare och ökad CO2 halt .
Det finns en avtagande växthuseffekt av mer CO2 i atmosfären men en linjär ökning av tillväxten. Världen blir allt grönare.
Att solen och molnens påverkan på klimatet vet vi. Men det finns dem som inte klarar av att inse att denna påverkan är fem till tio gånger större än växthuseffekten.
https://www.smhi.se/klimat/klimatet-da-och-nu/klimatindikatorer/stralning-1.17841
Försök få nån på SMHI berätta lite om strålningen variationer så vi alla blir mer upplysta!
OT I dagens SVD får vi förklaringen till Gazakonflikten av Dick Harrison .
Det är ett område alltid omstritt. Ofta befolkat av invandrare. Efter år 1177 BC befolkades de av sjöfarare som kom norr ifrån (Grekland)
Förra veckan var en teori om denna invasion att den kunde kopplas till klimatkatastrof, typ vulkanutbrott. (video från Tom Nelson)
#4
”Många fel i den här texten.”
T.ex. iakttagen global greening skulle bero på huvudsakligen bevattning och konstgödning. Bevisligen växer det bättre med mer CO2, visas i växthus t.ex.
Kent, kom med referenser som styrker det du påstår.
Mata inte trollet!
#6 SatSapiente
Global greening och ökade skördar är två olika saker. Jag har inte skrivit om global greening som du verkar insinuera.
Global greening drivs av flera faktorer där CO2-gödning är en. I Indien, Kina och Afrika (gränsländer till Sahara) pågår trädplantering för att hindra ökenutbredning och återväxa mark. I Arktis och boreala skogsområdet har själva uppvärmningen stor betydelse. Det ser man inte minst i att trädgränsen kryper allt högre i svenska fjällen.
#4
Mer Co2 så har jorden blivit grönare
https://science.nasa.gov/earth/climate-change/co2-is-making-earth-greenerfor-now/
pH i havets ytskikt är en liten säkning alltså en lägre övermättnad av kalk i ytskiktet. Alltså inga problem, bara fördelar som jag ser det.
#6
Trädgränsen allt högre och glaciärerna smälter. Stämmer bra.
Glaciärernas avsmältning visar att det växte träd där.
Trädgränsen är på väg tillbaka upp för fjällen.
Växlande klimat.
Nigardsbreem i Norge visar på hur kylan drabbade folk förr.
Nio gårdar fick flytta!
Komplicerat med klimat. Men det som rör om är ibland bra:
https://www.smhi.se/bloggar/vaderleken-2-3336/syre-och-omblandning-i-stormens-spar-en-manad-senare-1.213298
Kent, #7,
då smältande glaciärer idag avslöjar en underliggande värmekrävande flora från förr ska vi istället säga att träden återvänder till de svenska fjällen.
Självklart är ökad koldioxid till gagn för våra grödor. Det är en av faktorerna som har givit oss större skördar. Andra faktorer ska givetvis inte spelas ned – men koldioxiden ska också erkännas.
#4 – Fotosyntesens ljusreaktion frisätter mer syrgas än vad mörkerreaktionen gör. Om växterna bara gör av med de reducerande vätejonerna från ljusreaktionen på annat än att reducera fram kolhydrater från koldioxid så kan vi samtidigt få ökande syrgashalter tillsammans med en ökande koldioxidhalt.
#7
Så ökad CO2-halt skulle inte påverka skördar utan enbart beskogning?
”Hur många vet att mer värme och koldioxid ger mer syre och växtlighet?”. Orimligt?
Om värme och CO2 ökar ger det mer växtlighet (global greening och ökade skördar), vilket ger mer fotosyntes som tar upp CO2 och bildar syre.
”Om mängden koldioxid ökar så minskar mängden syre eftersom det går åt syre för att skapa koldioxid.” Proportioner? Syrehalt i atmosfären 21%, CO2 i atmosfären c:a 450 ppm. Hur mycket skulle syrehalten minska vid t.ex en fördubbling av CO2-halten? Vore det ens mätbart?
Angende global greening har studier visat att co2-gödning varit den huvudsakliga orsaken till en minst tolvprocentig ökning av fotosyntesen sedan början av 1900-talet och att detta är den främsta orsaken till ökad grönska även om det är skillnader lokalt.
Här är en repris på länkar.
https://e360.yale.edu/features/greening-drylands-carbon-dioxide-climate-change
https://www.nature.com/articles/s41558-023-01867-2
För övrig visar undersökningar att både c3 och c4 växter gynnas av ökad co2-halt angående skördar i naturen. Det är bara att googla.
foliehatt #10
Dessutom, det varierar rätt ju ordentligt med trädgränsen i fjällkedjan och är en annan sak än det vi får lära oss och en del tror på i tex statsradio/tv.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1069881/FULLTEXT01.pdf
Under de senaste 75 åren har antalet statsvetare ökat i geometrisk progression medan temperaturen endast ökat i aritmetisk progression. Vilka slutsatser kan dras?
#4. Fotosyntes (från sol, vatten och koldioxid) ger syre till atmosfären. Flera varmare perioder än nu hade högre både CO2- och syrehalter. Atmosfären började få sitt syre just genom fotosyntes. Mer värme och koldioxid har gynnat grödor och skördar. Gödning och bättre metoder spelar också in. Mer koldioxid i haven blir mestadels basisk kalk. Uppräknade institutioner har i årtionden motarbetat de facto välgörande uppvärmning. Sluta märka och leka med ord.
Fredrik S, #13,
tack för länken. Intressant rapport. Fallande vinter och sommartemperaturer i Särna (2000-2014) med samtidig status quo för trädgränsen. Kullman är kung!! UPPMÄTTA klimatdata dräller det ju inte direkt av i diskussionen.
Är Greenpeace och Miljöpartiet informerade?
#12
Smög tyvärr in ett fel, tolvprocentig ökning av fotosyntesen sedan början av 1980-talet, ska det vara.
Nr 10, 13 å 16 foliehatt och Fredrik S.
Om våran temperatur skriver SMHI i sin jämförelse mellan klimatperiod 1961 – 1990 och 1991 – 2020 ATT – Idre har den minsta skillnaden i landet för deras stationer.
På dessa 2 senaste klimatperioder har Idre ( ca 860m över havet ) bara blivit 0,4 grader varmare, på årsmedeltempersturen – alltså från 1961 – 2020.
Smhi skriver vidare att några fjällstationer faktiskt har blivit drygt 1 grad kallare I juni under 1991 – 2020, jämfört 1961 – 1990.
Juni månad är en viktig månad för både djurliv och växtliv!
Totalt för alla smhi:s mätstationer är årsmedelskillnaden 1,2 grader mellan dessa 2 senaste klimatperioder – då kan det vara värt att minnas att perioden 1931 – 1960 var betydligt Varmare än 1961 – 1990.
Det är sålunda Extremt…dumt att kalla den något varmare perioden 1991 – 2020 för Kris.
Dom senaste 100 åren har sveriges temperatur snarast varit mycket Stabil – det går upp och ned på bara någon grad!!
Krisen som definition på våran temperaturutveckling sedan 1925 – är direkt löjeväckande.
Kent må ligga sömnlös och kloka professorer må sitta i tv – sofforna med rynkade pannor… ack,ack säger dom Krisen är här, klotet brinner och allt beror på Co2.
Då – är det väldigt irriterande när vi abborrfiskare vet att temperaturen i Sverige varierat på bara 1 grad – dom 3 senaste klimatperioderna – först upp, sedan ner, sedan upp igen.
Abborrarna växte väldigt fort i Sverige på 1930, 40 och 50 talet – eftersom vi hade hög solinstrålning och varmare klimat – sedan föll tillväxten brant 1960 – 1990 – och nu växer abborrarna fort igen, pga mer solinstrålning, mer plankton, mer småfisk och varmare – abborrar älskar värme – som nästan allt annat på detta klot – utom statsvetare…fast även dom reser med familjen till värmen…vid Medelhavet.
ATT vi skulle ha en klimatkris – i 100 års perspektivet Är Rent Nonsens.
Klimatkris?
I helgen som gick låg det havsis vid läsö, utanför danska kusten och i ” skärgården ” vid Köpenhamn – enligt SMHI var det bara 1 – 2 grader längs svenska västkusten och långt ut i havet, även utanför väderöarna.
Varför blev det is vid läsö och nere vid Nidingen och så himla låga ythavstemperaturer?
Kokar inte havet?
Nej, just det havet är mycket kallt i norra Atlanten – efter Lilla Istiden.
Vad säger rapporterna från havet – mer tillväxt av blåmusslor och sjöstjärnor och tång – än i ” mannaminne ” eller på 50 år…
HAVET – är en iskall, slumrande klimatjätte – Kent skulle inte i sin vildaste fantasi kunna greppa den Kölden – havet är 3,5 grader – globala landmedeltemperaturen är ca 15 grader – havet styr atmosfärscirkulationen – ochvi ser oroande effekter i havet, temperaturena i havsmassan ökar inte i norra Atlanten…AGU beskriver t o m en djup ström som varit i sjunkande trend I över 100 år….havet kommer att fortsätta att spela oss landkrabbor spratt – och direkta hemskheter – mot havets nycker, med kyla, står vi människor oss slätt!
I september 2024 anordnade FN ett s.k. högnivåmöte, Summit of the Future, för att ’definiera nästa globala agenda för hållbar utveckling’, vilket skulle vara enligt Agenda 2030. I samband med detta stod Svenskt Näringsliv värd för ett rundabordssamtal med fokus på näringslivets drivande kraft för hållbar utveckling. Samtalet leddes av Trogstam. ’Det svenska ledarskapet har visat att utsläppsminskningar går hand i hand med ekonomisk utveckling’ påstod hon då. Vilken utveckling hon refererade till framgår inte. Men vi kan kanske tänka oss att hon tänkte på Northvolt, Stegra, vätgasstål från SSAB, mm. Inget av dessa har någon bäring på ’ekonomisk utveckling’, reell affärsutveckling eller vinstdrivande verksamhet, för vilket Svenskt Näringsliv egentligen skulle vara sammanfattande organisation. På mötet deltog ett par andra ’fjortisar’/stereotyper för svenskt näringsliv av idag, t.ex. Christine von Sydow (kommunikation/PR-orientering) från Svenskt Näringslivs hållbarhetsavdelning, Christine Friborg hållbarhetschef inom SSAB, Heather Johnston, Ericsson, VP & hållbarhetschef, orienterad mot ESG-rapportering, mänskliga rättigheter & hälsa/säkerhet.
Själv anser jag att exemplifierade personer egentligen tillhör organisationers ’randverksamhet’, utan reellt inflytande, endast viktiga för att föreställa/representerande idagsläget nödvändigt samhällsintresse. De har noll påverkan på företags reella affärsverksamhet. Sådana personer fanns redan på 1990-talet i närheten av företags operativa ledningar, för att driva meningslösa projekt för att utåt visa företags samhällsorientering.
Det är därför slöseri med energi att ondgöra dig över sådana randpersoners helt ’uppåt väggarna uttalanden’ utan förankring i fysikaliska eller ekonomiska/affärsorienterade realiteter. Tyvärr har Svenskt Näringsliv numera förlorat sin roll som viktig representant för reellt affärsorienterade företag.
På tal om statsvetare och tjänstemän…
Vi har i åratal hört om Klimatkrisen för den kallvattenålskande vätternrödinen, länsstyrelsen och Naturvårdsverket och svt och media har skrivit mängder av rapporter om rödingens umbäranden i ett allt varmare Vättern.
Jag och mina vänner noterade tvärt om att rödingarna blir fler och fetare efter dom solinstrålningssvaga 1961 – 1990 åren – vi har sett den enorma tillväxten på rödingen under 2000 – talet i Vättern.
Och – hör och häpna! I veckan som gick ändrade våra myndigheter larmen om vätternrödingen.
NU SÄGER PLÖTSLIGT VÅRA MYNDIGHETER ATT – VÄTTERNRÖDINGEN INTE HAFT SÅ STARKA BESTÅND I MODERN TID – SOM NU!
Man kan med gott fog fråga sig vad som fick våra myndigheter att dra upp huvet ur vätternsanden – och plötsligt se.. Näähä, rödingen I Vättern är Inte i klimatkris!
Helt fantastiskt uppvaknande – rödingen mår bra av mer solinstrålning, mer plankton och mer nors och mer siklöja och mer gamarus!
När det gäller våra myndigheter – så är dom inte, överhuvudtaget med i kunskapen och förståelsen för våran natur och dess behov och möjligheter – det är anmärkningsvärt – särskilt dåliga på naturvård blev dom när dom anamade Klimatkrisen som ledstjärna.
Klimatkristänket – förstör naturen, samhället och ekonomin, allt drabbas av denna galenskap!
Vi kan bara hoppas på bättre och friskare tider.
Magnus blomgren – samtliga inlägg.
du verkar fiska mycket. Även insjöfisk.
Vi har trummats i oss att insjöfisk är livsfarlig att äta. De innehåller så mycket kvicksilver att man praktiskt taget kan använda dem som termometrar.
Äter du all fisk du fångar? och, i så fall, mår du bra? och är larmrapporterna om farlig insjöfisk överdrivna, i så fall.
Frågorna kommer utifrån ren nyfikenhet.
Nr 22 foliehatt
Jag fiskar och åter insjöfisk flera gånger i veckan- men från sjöar högt upp i sjösystemen och med naturligt stabilt ph – värde…Vättern eller göta älv skulle jag inte äta fisk ifrån särskilt ofta.
Undersökningar från norrlandskusten, med höga nivåer av gifter i fisk, visar att yrkesfiskefamiljer och andra som äter fisk därifrån ofta är friskare generellt – det sägs bero på att fiskköttets nyttiga egenskaper mer än väl kompenserar gifterna.
Och ser man till den maten vi handlar i affären så är den ofta full av gifter, inte minst grönsaker och frukt..
På frågan om jag mår bra, hehe..jag mår fantastiskt – snart 60 år men med vilopuls på 50 och joggar 1 mil bekvämt under 50 minuter…fast för 30 år sedan gick milen under 35 minuter..
Fördelen med min självförsörjande livstil är också att jag får frisk luft och motion – när jag hämtar min mat i skog, sjö och hav.
Senaste veckan har vi fiskat abborre på isen på våra stora insjöar här I västsverige, varje dag – det har gett ca 10 kilo abborrfile och massor av sol och motion – dessutom stillas sinnet och man fylls av ett ljuvligt lugn efter heldagsturerna på isen.
Idag finns det många älvar och sjöar där fisken innehåller medicinrester och andra otäcka ämnen – men dom vattnen är lätta att välja bort..så, med lite sunt förnuft kan man begränsa sitt intag av gifter…
Apropå floskelgenerator, vi har valt Vetenskap på SVT-play,
Ständiga och ökande Värmeböljor i städer, programmet faller under tema klimatalarmism, det blir snart 50 grader, eller mer i städer.
Vi får här en kortkurs i överlevnad, i och för sig vetenskapligt presenterad.
Grödor tar stryk.
Dessförinnan…
En braskande rapport från en sommar i Paris.
– Det ligger lik överallt, Paris är som en krigszon för tillfället, värre kommer det att bli framöver…..om några år.
Bara de rika kommer att kunna skydda sig, inte de fattiga i världen.
Victoria Dyring är programledare, övertygande konferencier.
Fisken drabbas av marina värmeböljor som påminner om de på land.
Det matas på komprimerad information, det väcker frågor men får endast en vinkel.
Jorden brinner
#24
Människodressyr kallas det
Magnus blomgren.
Tack för svar. Allt gott till dig
Magnus Blomgren. Gläder mig att höra att det finns några som äter fisken som fångas. Annars verkar de flesta nutida fiskare släppa all sin fångst tillbaks i vattnet, möjligen har man mätt och vägt någon firre som anses stor nog. Och nu börjar anglingssäsongen här uppe i Hälsingland och knappast någon tar reda på gäddorna. Möjligen kokas någon till katten.
Kan inte släppa tanken på CCS och Stockholm Exergi – finns det inga förnuftiga media i landet som fiskar efter en story och vill berätta om detta ofantliga och meningslösa slöseri? 20 miljarder i sjön borde verkligen uppröra alla!
# Torbjörn. 27
”20 miljarder i sjön borde verkligen uppröra alla!”
Om det ändå vore så väl att de slängde pengarna i sjön … då kunde de tryckt upp 20 extra miljarder utan att det påverkat varken inflation eller verkningsgraden på anläggningen som skall utrustas med CC (Carbon Capture). Ännu mindre dåligt om de bränt dem o fått ut lite extra energi ….
Nr 27 Torbjörn Lang
Där har du en viktig poäng – jag höll själv på med sk specimenfiske i många år, vi jagade efter så stora exemplar som möjlig…fotade, mätte och registrerade och släppte tillbaka fisken.
Men så en dag frågade min kemichef – är inte det djurplågeri?
Det slog ann en ton och sedan blev det fokus på matfiskfiske och mer självförsörjande livstil.
Numera tycker jag att just självförsörjning som koncept är mycket intressant och belönar själen på ett fantastiskt sätt.
Angelfiske på gädda är verkligen ett trevligt fiske – och fungerar fantastiskt som inkörsport till vildmarksliv för hela familjen!
Vi har fina gäddsjöar i västsverige och bättre matfisk än gädda från våra djupa västsvenska sjöar får man leta efter – vi fiskar dom i frivattnet 3 – 5 meters djup där det är ca 30 meter till botten…dessa gäddor lever på siklöja och gäddornas kött blir lite fetare och mer smakrikt i dessa sjöar – en benfri gäddfile är otroligt gott!
Det är väldigt skönt att slippa köpa trålad fisk, eller odlad för den delen.
Sverige har otroliga möjligheter till självförsörjning och att odla, plocka och skörda från skog och sjö ger en stark känsla av en djupare mening med livet!
#14 Lennart Bengtsson, Tack vi får givetvis akta oss för alla förhastade korrelationer! själv vänder jag mig allom oftast numer våra eftertänksamma poeter och diktare, Nils Ferlin inte så dålig!Vid diktens port
Människan sitter vid Diktens port;
hon talar om allt vad stort hon gjort
och allt vad stort hon ska göra.
Och solen lyser och skyn är blå.
Vem skrattar då
och vem vill håna och störa.
Förunderlig är hon att höra.
Människan sitter vid Diktens port
som hon alltid har gjort.
Hon sitter med uppdragna ögonbryn
och ser mot skyn.
Hon kommer ihåg när da Vinci skrev
i Firenze om svalornas flykt ett brev.
Hon var med när Benvenuto Cellini log
och när Vasco da Gama mot Indien drog.
(Hon minns som igår den dag i maj
när man segel beslog vid Caliout kaj.)
Så mycket är det som människan minns,
bild trycker på bild bak ögats lins
och ibland får hon svårt att hålla isär
vad som var och är.
Baal och Molok känner hon till,
tempel och pyramider
och mångt som vandrat i natten vill
och gråter och illa kvider.
Människan sitter vid Diktens port,
hon är kommen en gång från okänd ort.
Hon har gått genom piska och pest och
brand och ökensand.
Ondska och blod har följt henne åt
till cirkusglädje och ödslig gråt.
Men dröm och syn har hon också med
som en fågellåt över alp och hed,
som envist dallrande sång om ljus
kring frusna källor och döda hus.
Besynnerligt vrång blev människans färd
i det som vi kallar guds vackra värld.
Dock kunde vi ock berätta
och klamra oss fast vid detta:
att allt som är gudalikt och stort
och som tänder till eld
det har Människan gjort.
Hon har räknat stjärnornas vägar och år
där de stumt i den ändlösa rymden går.
Hon sitter vid instrument och bestick
och själv är hon bara ett ögonblick.
Själv är hon bara ett bloss i vind,
ett födsloskri och en fårad kind.
#14
”Vilka slutsatser kan dras?”
Kanske som en amerikansk tänkare uttryckte det: ”Humanities requires scholarship, sciences requires talent”