United Nations Framework Convention on Climate Change (klimatkonventionen) är ett internationellt fördrag som antogs vid miljökonferensen i Rio år 1992. Dess syfte är att ”stabilisera halterna av växthusgaser i atmosfären på en nivå som förhindrar att mänsklig verksamhet påverkar klimatet på ett farligt sätt”.
I enlighet med fördraget har FN årligen anordnat politiska partskonferenser (Conferences of the Parties, förkortat COP) där man försökt förmå världens länder att vidtaga åtgärder för att begränsa utsläppen av fossil koldioxid.
Vid det tredje partsmötet (COP3) enades länderna om Kyotoprotokollet, där 37 industrialiserade länder åtog sig att i viss mån minska sina koldioxidutsläpp. Alla försök av den rika västvärlden att vid efterföljande partsmöten få till stånd bindande internationella avtal om utsläppsbegränsningar har misslyckats.
Inför 2015-års partsmöte i Paris (COP21) deklarerade Kina, Indien och 11 likasinnade utvecklingsländer att de hade för avsikt att motsätta sig legalt bindande överenskommelser som begränsade deras användning av fossila bränslen. Detta resulterade i att den så kallade Parisöverenskommelsen erkände alla länders rätt att själva bestämma i vilken takt och utsträckning de avsåg att begränsa sin användning av fossila bränslen.
Den rika västländerna gav upp sina försök att, på grund av miljöskäl, försöka hindra fattigare länders energiförsörjning och ekonomiska utveckling. Ändå betraktade klimatalarmister och alarmistisk inställda miljöpolitiker Parisöverenskommelsen som en stor framgång. Skälet var att den innehöll en klausul där alla länder förklarade sig beredda att sträva mot det så kallade tvågradersmålet: Den globala temperaturökningen ska hållas väl under två grader över de förindustriella temperaturnivåerna, och helst begränsas till 1,5 grader över de förindustriella nivåerna.
Vad är då Tvågradersmålet? Jo det är en politisk konstruktion utan någon som helst vetenskaplig förankring.
Det finns ingen anledning att tro att global uppvärmning skulle ge några speciellt oacceptabla effekter vid gränserna 1,5 eller 2 grader över någon viss förindustriell temperatur. Såvitt jag vet så anger inte Parisöverenskommelsen ens vilken av jordens 4,6 årmiljarders förindustriella temperaturnivåer tvågradersmålet ska kopplas till.
Tvågradersmålet utgör bara en omformulering av klimatalarmisternas miljöpolitiska önskemål att vi genast måste minska användningen av fossila bränslen.
Att sätta upp ett engradersmål vore givetvis dumt, eftersom den gränsen med säkerhet redan är nådd, utan att något katastrofalt hände. Att sätta upp ett tre-, fyra eller femgradersmål skulle förskjuta de som man menade oacceptabla effekterna till en alltför fjärran framtid.
Men ett tvågradersmål är precis lagom för att klimatalarmister ska kunna hävda att det krävs omedelbara åtgärder för att motverka de hot mot mänsklig välfärd som finns i deras föreställningsvärld.
Med anledning av Parisöverenskommelsen gav IPCC 2018 ut specialrapporten ”Global Warming of 1.5 °C”. I den återfinns inget av vetenskapligt intresse.
Man påträffar endast en sammanställning av vilka utsläppsminskningar IPCC anser krävas för att den globala temperaturen inte ska hamna mer än 1,5 resp. 2 °C över de förindustriella nivåerna, vilka skrämmande faror som hotar om tvågradersgränsen överskrids, samt hur mycket mindre farligt det blir om man påskyndar utsläppsminskningarna och siktar in sig på 1,5-gradersmålet.
Allt ska då vara enligt beräkningar utförda med klimatmodeller! Vilka då klimatmodeller?? Jo dem som inte är prognostiskt validerade och aldrig någonsin kommer att kunna bli det på grund av sin vetenskapliga undermålighet. Samt allt i den vetenskapligt obefogade övertygelsen att det står i mänsklig makt att signifikant påverka den globala temperaturen genom regleringar av de mänskliga utsläppen av växthusgaser.
Några ord om modellerna: Den hotfulla bilden om framtiden bygger inte på observationer och mätningar utan beräkningar från modeller. De resultat vi får från dessa beräkningar är dock inte bättre än de antagande som modellerna bygger på. Vid varje steg i modelleringen införs ett litet fel och ju längre prognos vi vill ha desto längre ifrån det verkliga förloppet kommer vi att befinna oss. Med bristfällig kunskap om klimatets naturliga förändringar blir resultatet mer en bild av de antagande vi gör än om den framtida utvecklingen. Våra försök att modellera klimatsystemet är alltså högst begränsade.
Resultaten av de IPCC-stödda klimatmodellerna kan därför endast användas för vetenskapligt obefogad politisk skrämselpropaganda, och så har de också nyttjats för att driva fram en klimatångest bland stora delar av den europeiska och nordamerikanska befolkningen.
Men tokiga EU och om möjligt ännu tokigare Sverige började naturligtvis genast planera för utsläppsminskningar i enlighet med Parisöverenskommelsens och IPCC:s anvisningar.
USA gjorde detsamma under den demokratiske presidenten Obamas tid, men slutade att implementera Parisöverenskommelsen när den republikanske presidenten Trump tillträtt. Allt medan BRICS-länderna och likasinnade utvecklingsländer fortsätter att satsa på energiframställning med fossila bränslen och kärnkraft. Såväl Kina som Indien planerar att bygga hundratals nya kolkraftverk före 2030. Den senaste siffran jag såg kom från DI, 1300 GW, motsvarar ungefär 1000 nya Barsebäck med två reaktorer. Om man tänker sig ett badkar så skopar USA och Europa ur badkaret på koldioxid med tesked samtidigt som Kina och Indien öser i samma badkar med fulla hinkar.
Det är dags att lägga ner hela klimathysterin och försöka hålla isär vad som är politik och vad som är vetenskap. Så länge politiska intressen styr vetenskapen så finns ingen trovärdighet.
Det är för mig helt uppenbart att vetenskap har blivit politik.
Elsa Widding
Helt sant, och kanske får vi med 2 grader en bättre värld! Skam över dem som förbjuder samtal om detta. Här borde man istället ösa in forskningsresurser för att bli klokare.
Att då öht. använda ett totalt medelvärde för jordklotet verkar för mig mycket irrelevant. Ökad instrålning från solen ger väl mer avdunstning från haven och därmed mer moln, som i sin tur minskar instrålningsvärme från solen? Hur ska någon 1/10000’s skillnad i totalandel av CO2 i atmosfären kunna “tävla” mot vattnets dominans, dels i form av moln, dels i form av vattenånga i luften? Jag kanske tänker för enkelt……
Vi får hoppas på att det blir kallare. Inte för att jag gillar att skotta en massa snö och skrapa bilrutor. men om det kunde få stopp på klimatotsalrmismen och ändrad inriktning på politiken. Då kunde man använda resurserna där de behövs i stället för att kasta dem i sjön som nu. Och sluta förstöra naturen med vinkraftverk, vilka dessutom är en katastrof för helea energistystemet.
tyvärr kommer det inte att räcka med att det blir kallare. Det måste nog till en katastrof, typ elstopp i “Europa” och många ihjälfrusna för att människor ska förstå att kyla är ett värre hot än värme.
En regelbunden återkommande händelse med 12 000 års intervall.
Senast Gothemburg ; https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/003358947790031X
Som av en händelse är magnetpolerna ute och reser nu i en accelererande takt.
https://www.youtube.com/watch?v=V2decDcEJqo
Uppvärmning som stannar vid två grader är välgörande för globen, det vet vi eftersom det har
våra förfäder upplevt.
Gott slut!
På 2020 alltså!
Nej jag önskar inte det men då förmågan saknas att förutse vad beslut och brist på beslut leder till återstår enbart den hårda vägen och då är ju tidigare desto bättre.
“Våra försök att modellera klimatsystemet är alltså högst begränsade.”
I figurerna 11.25a,b i IPCC AR5 från 2013 jämför man ett stort antal temperaturmodelleringar med temperaturserierna HadCRUT4.6, Cowtan & Way, NASA GISTEMP, NOAA GlobalTemp och BEST. Dessa figurer har uppdaterats i september 2020, så att var och en kan själv kan bilda sig en uppfattning om hur väl modellereringarna hittills stämmer med dessa mätserier.
https://www.climate-lab-book.ac.uk/comparing-cmip5-observations/
Hur sofistikerade klimatdatamodeller än är eller blir,
kan de aldrig bli prediktiva.
De kan endast lösa komplicerade problem om samtliga parametrar är helt kända.
Studera gärna komplexitets-teori.
Så länge de kan fortsätta att hävda “året var det varmaste som någonsin uppmätts” blir det väl inte så lätt att få stopp på galenskaperna. Varmast var väl inte året i år. Mindre kallt med en mild vinter och en mild höst. Ingen rekordhetta i somras i alla fall.
IPCC “löser” problemet med att samtliga klimat-, och väderstyrande parametrar inte är fullt förstådda idag – genom att skapa scenarier att mata in i modellerna, där den s.k. forcingen är fixerad till ett bestämt värde (kallade RCPX.Y, där X och Y är siffervärden för forcingen). En i och för sig elegant lösning på ett för dagens klimatforskning olösligt problem. Lite av ett Alexanderhugg, faktiskt.
Men, verkligheten visar ju med all önskvärd tydlighet att den inte beter sig som RCP-antagandet förutsätter. Modellerna spretar åt alla håll och ingen av dem följer den historiskt uppmätta temperaturkurvan. Att uppmätt temperatur ligger inom extremerna av det som beräknats visar endast på att modellerna inte är 100%-igt ute i ogjort väder.
Varför går modellerna inte längre tillbaka så att man även får med hela 1900-talet?
Tack för länkarna
Jag har hela Corona-tiden tyckt att information i TV är överdriven. Speciellt dödlighetskurvan med antal av eller med Covid19
Naturligtvis skulle i stället överdödlighetskurvan visas samt information enligt nedanstående länk (Norge )
F.ö. har jag aldrig i TV och MSM hört om ventilationsproblem på äldreboenden.
Var detta inte ett ämne tidigare in KU? Klargjordes det inte att ca 40% hade varierade problem.
https://www.youtube.com/watch?v=YrLk4vdY28
https://emanuelkarlsten.se/darfor-dog-fler-svenskar-under-en-manad-1993-och-2000-jamfort-med-april-2020/
https://lakartidningen.se/opinion/debatt/2020/07/smittsparning-borde-aven-omfatta-ventilation/
Bra fråga. Då inkluderas ju naturliga periodiska förlopp som AMO med en periodicitet på 60 år. Och decennierna runt Millenieskiftet skedde väl de största förändringarna av temperaturen för att sedan avta?
Kanske har denna länk förekommit tidigare i KU, men kan åter vara aktuell.
http://www.co2science.org/articles/V23/oct/a5.php
Varför behövs behövs över 100 klimatmodeller? Det räcker väl med en modell ungefär som med väderprognoser där man utgår från senast uppmätta väderparametrar.
https://www.ipcc.ch/sr15/chapter/chapter-2/
så ser man att de utrycker 2/3 chans med 420 GtCO2 budget, respektive 50/50 chans med 580 GtCO2 budget för att nå 1,5 graders-målet.
Till det så tillkommer osäkerheter:
+/- 400 GtCO2 “geophysical”
+/- 250 GtCO2 “historical warming”
Samt:
“In addition, these estimates can vary by ±250 GtCO2 depending on non-CO2 mitigation strategies as found in available pathways”
I värsta fall så tog ju budgeten slut i förrgår.
Ja, både modeller och mätningar visar att vi går mot 0,5 grader uppvärmning till 2050 och kring en grad år 2100.
Vi kan alltså blåsa “Faran Över”.
Viktigare är kanske att det är scenarierna RCP 2,6 och 4,5 som ger modellerna bäst överensstämmelse med verkligheten samtidigt som UNFCCC varnar för konsekvenser framtagna med RCP 8,5 som grund.
IPCC:s rapporter från Working Group 2: Impacts, Adaptation, and Vulnerability har ju visat sig bygga på RPC 8,5.
Ett annat problem är att UNFCCC definierar klimatförändring som det människan orsakar, medan IPCC WD2 redovisar alla konsekvenser utan hänsyn till om förändringarna är naturliga eller människoskapade.
De välmående perioderna i historien är förknippade med värme, inte med kyla. Överallt.
Koldioxidens positiva effekter på växtligheten, skördar, växtzoner och minskande öknar talar också för att effekten av en fördubbling av CO2-halten kan bli en välsignelse för hela mänskligheten.
Under rubriken har vi lurat er hit kan vi lika gärna lura lite mer.
“”Now that governments have finally decided to act on climate change, we must avoid situations where leaders can claim that even the weakest policies can avert dangerous consequences”
https://www.sciencedaily.com/releases/2020/12/201221160425.htm
Gott slut!
Det finns ingen kungsväg till kunskap. Men om du tycker att klimatfrågan är viktig, “århundradets fråga” som en del säger, så är det bara att läsa på. Det finns bra litteratur här https://klimatupplysningen.se/lank-lastips/litteratur/
I nedanstående referens beskrivs hur klimatmodeller är uppbyggda. Artikel är lång men lättläst. Modellerna testas med data från ca 1850 och framåt. De nya modellerna, som innehåller både cirkulationen i haven och atmosfären, är tänkta att kunna visa både oscillationen i Stilla Havet (15-30 år) och i Atlanten (70 år).
https://www.carbonbrief.org/qa-how-do-climate-models-work
“A global climate model typically contains enough computer code to fill 18,000 pages of printed text; it will have taken hundreds of scientists many years to build and improve; and it can require a supercomputer the size of a tennis court to run.”
Senaste AMO-toppen inträffade 2008
https://notrickszone.com/2020/12/27/autumn-in-united-kingdom-ireland-has-not-warmed-since-1995-cooling-tendency/
Jag misstänkte nog att det var så, men varför börjar då skalan på 1985 i din referens i #8? Det skulle vara bra om tidsskalan omfattar åtminstone 60 år.
Jag vill nu dock passa på att visa på en intressant pratstund mellan två energikunniga personer i USA:
Robert Bryce som driver “The power hungry podcast”.
och
Rod Adams som driver atomicinsights.com
Båda dessa herrar verkar ha intressanta inblickar i amerikanske förhållanden t ex vad gäller kärnkraftens möjliga/troliga renessans. I följande långa avsnitt kommer man in på några olika företag som kan tänkas stå för ett genombrott i USA.
I slutet berättar Rod även något mycket intressant, nämligen att “fossilindustrin” väldigt tidigt (och för egennytta) “kickade igång” en anti-kärnkraftsrörelse som efter ett tag blev en ideologiskt driven gren av miljörörelsen.
Miljlö-rörelsen borde noga akta sig för att beskylla andra för att vara fossilindustrins hantlangare då det i allra högsta grad sitter i ett glashus.
https://www.youtube.com/watch?v=Hc6dX7TKhhU
18 000 sidor kod, dvs ca 1 000
000 rader kod, är inte så jätteimponerande. Motsvarar ett medelstort mjukvaruprojekt. Det som är komplicerat och kostar mycket möda är väl matematiken som programmet implementerar.
“Det skulle vara bra om tidsskalan omfattar åtminstone 60 år.”
I nedanstående referens jämför man CIMP 5 modeller med mätserier från 1880 och framåt. Du får scrolla ner till diagram kanske 70 % ner i texten.
https://www.carbonbrief.org/qa-how-do-climate-models-work
https://www.vof.se/folkvett/ar-2011/nr-3/kan-klimatet-forutsagas/#
Jag har läst LB´s artikel från 2011.
Frågan “Kan klimatet förutsägas?” har förstås inget enkelt ja eller nej svar.
Nåt annat, förutom stigande havsnivåer lyfter LB ökad torka inom 20-40 grader, nord och syd, som förväntade negativa effekter av ett varmare klimat. Vi följer havsnivåerna med NASA och NOAA. Hur är det med torkan, verkar det stämma? Finns där också lätt tillgänglig uppföljning?
#35 Eilif
Det där var en verkligt intressant text, Lennart positionerades sig vid denna tid “i mittfåran” av debatten vilket inte på något sätt ska uppfattas som kritik från min sida.
Undrar dock om han senare har något modifierat sin syn?
Att inträda i GWPF, bli överskjöld av t ex Olle Häggströms spyor, därefter att under stök och larm demonstrativt utträda ut GWPF innan någon insats gjorts.
Senare släpptes ju AR5 och Rockström plus Greta fick fullt genomslag med sitt infantila nonsens.
Håhå jaja, jag undrar om Lennart skulle formulera sig något mer skeptiskt idag?
Jag får väl ta mig samman och läsa hans bok, det har inte blivit av ännu.
Helt rätt att matematiken ställer till det.
För kaotiska system är det vardagsmat att det finns två olika lösningar till ett problem och man tvingas välja en för att komma vidare.
Dessa val styrs av de parametrar man matar modellen med, men det finns ingen garanti för att verkligheten gör samma val även om den gjort så tidigare.
Sök på “bifurcation” för att få beskrivning på engelska.
Intressanta formuleringar.
Eftersom komplexitet gränsar till kaos, innebär väl bifurcation, att komplexa problem likaväl, att modeller ej garanterat kan innebära prediktivitet.
Sålunda kan endast verkligheten utgöra lösningen av komplexa problem.
https://www.worldscientific.com/doi/10.1142/S0218127411028519