Med anledning av inlägget om Kjell Aleklett i torsdags:
Erik Lakomaa är ekonom och forskare med knytning till Handelshögskolan i Stockholm. I en Timbro-skrift från i våras går han igenom argumenten för och emot begreppet ”Peak Oil” och förklarar varför det inte är ett meningsfullt begrepp inom de ekonomiska vetenskaperna.
- ”Peak Oil” är som analysbegrepp mindre meningsfullt eftersom det utgår ifrån en statisk värld där teknologin inte förändras och där prismekanismer och incitament inte spelar någon roll. Begreppet ”Peak Oil” eller ”Peak vadsomhelst” används därför, till skillnad från i medierna eller i den politiska debatten, sällan inom den ekonomiska vetenskapen.
- Det finns inga beskrivna historiska exempel på där råvaror tagit slut. Även om den tillgängliga mängden av vissa råvaror är högst begränsad och efterfrågan på många av dem, exempelvis guld, har varit hög under årtusenden, har de inte tagit slut. Prismekanismerna har sett till att utbudet har motsvarat efterfrågan.
Här bryts naturvetarens perspektiv med samhällsvetarens. Mycket av naturvetarens förståelse av begreppet ”naturresurs” bygger på att man ser det som en given mängd materia. Enligt min mening är detta en alldeles för snäv syn. Jag brukar kalla det för ”skafferimodellen” eftersom saker brukar ta slut i skafferiet när man tar ut men glömmer att handla nytt.
Då är det mer fruktbart att se begreppet ”naturresurs” som ett samhällsvetenskapligt begrepp. Resurser bestäms av efterfrågan, men också av ett samhälles tekniska och ekonomiska nivå. Vad som är en ”resurs” vid en historisk tidpunkt behöver inte vara det vid en annan. Tillgången regleras genom en prismekanism som förutom efterfrågan också påverkas av politiska och andra faktorer. Stor efterfrågan stimulerar ny teknik och ett större utbud av naturresursen i fråga. Kanske är den modellen mer att likna vid en brunn – den behöver användas om vi vill ha mer vatten.
Men som sagt, läs Lakomaas skrift!
Ingemar Nordin
Professor emeritus i filosofi. Forskningsinriktning är vetenskapsteori, teknikfilosofi och politisk filosofi. Huvudredaktör för Klimatupplysningen.
Citatet ”Det finns inga beskrivna historiska exempel på där råvaror tagit slut”, är något av en halmgubbe när det tillskrivs de som tror på PO. Aleklett med flera påstår aldrig detta, vad de försöker säga är att vår förmåga att öka produktionen över en viss nivå är starkt begränsade. Om de har rätt är en helt annan fråga, det kan endast framtiden utvisa!?
”Det finns inga beskrivna historiska exempel på där råvaror tagit slut.”
Hur gör jag om jag vill köpa vandringsduva? En gång ett populärt kött, tills man hade skjutit ihjäl de sista.
”Prismekanismerna har sett till att utbudet har motsvarat efterfrågan.”
Dvs, om tillgången blir för liten får kreti och pleti klara sig utan, men det kommer alltid finnas tillräckligt för en liten rik elit som förmår betala. Kanske en ekonom tröstar sig med att råvaran inte tekniskt sätt är slut, men för de som varit beroende av tillgång till den i större kvantiteter till rimligt pris är den ur alla praktiska synvinklar slut när priset blir för högt.
OT – men handlar om en annan Peak. Kapitalisten Al Gore är tydligen i farten igen. Det påminner mig om alla de miljoner han fick att förvalta åt svenska MISTRA under hans storhetstid, 2005-2006 tror jag. Jag har gång på gång försökt få information från MISTRA om hur denna förvaltning utfallit men får ingen svar. Någon som vet?
http://newnostradamusofthenorth.blogspot.se/2012/06/nyc-pension-funds-in-hands-of-al-gore.html
Herregud! Detta är ju rena dårskapen. Det var längesen man tänkte på det här sättet. Vilket århundrade tror Erik Lakomaa att han lever i? Problemet är ju att alltmer av naturen och dess resurser faktiskt tar slut. Vi ödelägger natursystem och ekologiska systemtjänster i rasande tempo. Och visst kommer oljan att ta slut. Med exponentiell ekonomisk tillväxt kommer det i själva verket att gå snabbare än man hittills trott. Det spelar då ingen som helst roll hur mycket olja som finns, den kommer likväl att ta slut. Enkel matematik!
Kan vi få lite mer naturvetenskap och mindre av ideologi och önsketänkande?
U B Lööf
Tvärtom! Enkel matematik bevisar att oljan snarare aldrig kommer att ta slut. Däremot blir den kanhändå så dyr i framtiden att någon annan energikälla ”tar över”, förmodligen ”shalegas”.
Men slut tar den inte.
Det finns inte bara enorma tillgångar av shale-gas, det finns även lika enorma tillgångar av shale-oil. Oljepriserna kommer att gå samma väg som gaspriserna som mer än halverats i USA. Kan någon ge en vettig förklaring till att detta inte kommer hända?
U B Lööf #4,
Det handlar inte om hur man tänkte förr och nu. Rent historiskt skulle jag förmoda att det är tvärt om mot vad du säger.
Jag gör mig naturligtvis skyldig till en grov generalisering när jag betecknar perspektiven som ”naturvetarens” och ”ekonomens”. Men eftersom jag själv har en naturvetenskaplig bakgrund och tog PO-perspektivet som en självklarhet från början så blev det så.
Som god tvärvetenskapare så har jag dock fått läsa in mig på olika discipliners sätt att analysera ett fenomen och man hittar ständigt intressanta skillnader. I det här fallet att man måste inse att en ”resurs” bara är just det om det finns någon som har nytta av den. Om vi går tillbaka till 1700-talet så var olja bara något svart och kletigt otyg som ibland kunde förfula landskapet i delar av mellanösterns öknar (”asfaltsjöar”).
Så, UB Lööf, läs rapporten – den är inte lång – så kanske du lär dig något nytt!
Thomas #2
Har du några konkreta exempel på när viktiga allmänt tillgängliga resurser blivit så små att en elit men inte ”kreti och pleti” har haft tillgång till dem. Eller är det vara allmän vänsterpropaganda du sysslar med?
Inlägg #8
bara ska det vara, inte vara
Tack för tipset Ingemar. Verkligen en klok liten skrift.
Grundtänket har jag redan tillägnat mig tidigare, men han uttrycker det mycket logiskt och tydligt.
Det stämmer ju att inga resurser tagit slut. Oljan kommer aldrig att ta slut heller. Lika lite som flintastenen tog slut på stenåldern. Just ”resurs” är ett flexibelt begrepp, som ändras med tiden.
Exemplet med vandringsduvan är rätt fånigt i #2. Om man verkligen läser Hakomaas skrift (de tror jag inte någon av de två kritikerna härovan bekymrade sig med att göra) tar han ju upp just exempel med biologi också. Vad gäller vandringsduvan, skulle man kunna göra en liknelse ändå. Den enskilda arten kan jämföras med en enstaka oljekälla som sinar. Men resursen duvor har däremot inte minskat. Jag misstänker att den ökat. Om Thomas är hungrig kan han ju välja klippduva istället, som troligen smakar likadant och haft en makalös uppgång medan vandringsduvan gick ner.
Att oja sig över att prismekanismer är en klassfråga med krokodiltårar är också löjligt. Motsvarande sympati finns inte när stater artificiellt höjer priset på tex fossilbränsle med skatter och därmed förbehåller bilkörning och flygresor till Maldiverna endast de bättre bemedlade.
Nu är det dock inte så att någon behöver sluta bil för att olja blir dyrare att pumpa upp. Det är bara köra på billig naturgas istället, vars makalösa framgång genom teknisk utveckling och marknadsmekanismer peak-alamisterna givetvis missade totalt (det är inte många år sedan larmandet över gasens snara slut överträffade alarmismen om oljans ändlighet). Och vad vi använder för transport långt innan gasen sinar om några hundra eller tusen år tänker jag inte spekulera i.
Kunskaper om grundläggande ekonomibegrepp är mycket sällsynta. Man kan bara lära sig dem genom att själv välja att söka upp den s.k. österrikiska skolan och praxeologin. De lärs inte ut av något universitet och omnämns aldrig av massmedia. Det är därför inte konstigt att naturvetare går vilse när de börjar uttala sig om ekonomin. Man kan ju tänka sig hur otroligt mycket makthavarna tjänar på att ljuga om ekonomin, så allmän okunskap i det ämnet är hett eftersträvat av dem.
Ekonomin består av mänsklig handling. Det medvetna individer väljer att göra. Det som dominerar ekonomi är därför det som vi väljer att inte göra, det osedda ogjorda som vi avstår från. Vi väljer mellan ömsesidigt uteslutande handlingsalternativ genom att värdera dem. En ekonomisk värdering och en moralisk värdering är samma sak. Det är subjektivt individuellt och det är omöjligt att jämföra olika individers värderingar med varandra, eller ens ens egna värderingar med varandra över tid. Ett helt annat slags fenomen är priser, men naturvetare fastnar allt för lätt i prisdata därför att de går att mäta och jämföra, priser är ju objektiva sociala händelser. Tragiskt nog säger de föga om handlingsalternativs omätbara värden. Nationalekonomerna är nuförtiden sjukligt fokuserade på prisdata. Den boföringsmässiga summan av alla nettopriser som betalats under ett år, kallas för BNP, det uppfanns av en statlig amerikansk utredning 1934, och då var nationalekonomer ännu tillräckligt insiktsfulla för att mycket tydligt påpeka att BNP inte mäter välstånd. Ett återkommande komiskt exempel på den totala ekonomiska okunskapen, är att när en dag de marginalpriserna på offentligt redovisat handlade aktier fallit mycket, brukar det heta att ”Idag gick hundra miljarder upp i rök”!
Marginalvärdet av oljan är inte högre än dess pris. Det är möjligt att t.ex. 50% av oljeanvändningens värde återstår även om 99% av oljeförbrukningen upphör. Den mest värdefulla användningen av oljan är ju den som ges upp sist. Så även om oljan blir mycket dyrare, så är det långt i från säkert att det skulle få nån dramatisk effekt på vårt välstånd. Det finns inte någon viss mängd olja, och det finns inget visst behov av olja. Vi väljer så klart att framställa olja, fossilt eller syntetiskt, när det är vårt bästa alternativ att göra så.
Det är oklart huruvida utvinningskostnaden ökar, för transporter, material och processer av alla slag som används för oljeframställning blir ju hela tiden effektivare. Olja djupt under djuphavet kan därför vara billigare att utvinna idag, än vad ytlig olja i öknen var för 50 år sen.
Värdet av oljans användning ökar uppenbarligen. Ett fartyg eller ett flygplan transporterar idag mer och värdefullare varor längre än för 50 år sen, så det skapar mer värde per förbrukad tunna olja. Mycket väl proportionellt mer än vad oljepriset har stigit med. Så oljeförbrukningen fortsätter att skapa allt större värden, även om den måste utvinnas från större djup. Någon ekonomisk kris finns inte på kartan. Geologerna slår slint när de uttalar sig om ekonomin (liksom många nationalekonomer).
Tack Ingemar Nordin och ni som kommenterar!
Jag kommer osökt att tänka på tulpaner. Kan man säga att det finns någon likhet?
Tulpanerna har ju inte tagit slut.
Det får bli Wikipedia.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Tulpanmanin
Klart att naturen tar slut! Har kanske inte Vandringsduvan försvunnit!?
Och ni glömmer det viktigaste exemplet: Dronten! Dodo kallades den också. Den fanns på Mauritius. Och den kunde inte flyga! (Den hade simmat dit, förstås?) Så den försvann, utrotades, 1680 eller så!
”Alice´s Adventures in Wonderland” berättar mer.
Så visst går det bevisligen åt h-e! Det är alla miljövänner överens om!
http://en.wikipedia.org/wiki/Lists_of_extinct_animals
Det är fullständigt naturligt att arter uppstår och försvinner. Samtidigt är det självklart så att människan i sin framfart i naturen bidragit till att ett litet antal arter har utrotats. Men att säga att ”det går åt helvete” är inte seriöst Staffan.
Staffan #13
Det är klart att alla miljöextremister är överens om att allt går åt h-e. Det är ju den propagandan de lever på. Ända tills allt går åt h-e. Får man be om lite mer optimism?
Staffan #13
Du har rätt. Drontens exakta år för försvinnande är lite oklart (den blandades ihop med annan utdöd fågel på Mauritius som överlevde lite längre), men konsensus är att arten var definitivt borta senast 1690. Det tog alltså inte många årtionden.
Vad kan man lära av det? Att ”resurser” tar slut? Knappast. Dodon/dronten var en art som inte klarade att levatillsammans med en ny tvåbent art som flyttade till ön. De åts som föda (lär ha smakat förskräckligt, men holländarna var inte så kräsna). Svälter man på Mauritius nu då utan dodos? Nä då, istället för en handfull hungriga holländare äter 1,3 miljoner människor sig mätta där varje dag. Är inte världen fantastisk?
Åtta endemiska fågelarter har dessutom klarat samexistens med människan på Mauritius. Att kunna flyga underlättar dock…
Verkligen intressant rapport, och lärorik historia. Javisst, tillgången på flinta är fortfarande god trots den industriella utvinningen under stenåldern. Men, jämförelsen med vattnet i brunnen, som man behöver pumpa upp för att det ska finnas kvar, tycker jag ändå går för långt.
Förordets: ”Det största problemet med oljan är utsläppen, – inte att den kan ta slut” sätter ju också en gräns för vad man kan dra för slutsatser av den här lärdomen. Är det så att shale-gas, trots sin våldsamma lokala miljöpåverkan, inklusive grundvattnet, är ett mindre utsläppshot än oljan globalt sett?
#12 Gaupa:
För etablerade nationalekonomer är det ett stort mysterium varför människor plötsligt blir galna allihop samtidigt och skapar prisbubblor genom irrationell spekulation. De har ingen teori som kan förklara detta, det är ett mysterium bara slår ned som blixten en dag.
Den s.k. österrikiska teorin om mänsklig handling, alltså ekonomin, har däremot sen ca 100 år en fullständig teori som logiskt förklarar denna typ av fenomen. Det handlar om utbudet av pengar. Fler pengar per vara ger högre priser, det borde inte vara så svårt att inse. Kruxet kanske ligger i att förstå att alla priser inte stiger lika mycket. När Riksbanken skapar inflation på 2% om året, så betyder inte det att en T-shirt stiger i pris från 99 kr till 101 kr. Det tar sig snarare uttryck av att en bostadsrätt stiger med 10%, medan hemelektroniken faller med 20%. Inflation är ett kaos av prisförändringar. Man kan spåra det genom att se hur de nyskapade pengarna och krediterna sprids genom samhället.
I 1600-talets Holland ledde penningpolitiska omregleringar till kraftigt ökat utbud av pengar, därför uppkom tulpanbubblan. I dagens Sverige har statens planekonomiska lågräntediktat lett till överskuldsättning och en bostadsprisbubbla. Det hela har mycket logiska förklaringar.
http://mises.org/daily/2564
#14 Jag fattade som att Staffan utövade sarkasm mot våra ”Det är värre än vi trodde”-miljövänner? Ingen smiley eller sarc on/off visserligen men ändå en rätt tydlig hänvisning mot målområdet?
Staffan igen;
Men du var väl ändå ironisk, va? Förresten, dodon var precis som vandringsduvan just en duva, och flög förstås till Mauritius. Den härstammar från en förfader till Nicobarduvan i övärlden öster om Indien som började ö-hoppa söderut för ca 43 miljoner år sedan (det såg lite annorlunda ut då också). Den delade upp sig på vägen 26 miljoner år sedan och blev även den likaledes med dodon utrotade solitären på Rodrigues. Dodons närmast levande släkting idag är alltså Nicobarduvan:
http://en.wikipedia.org/wiki/Nicobar_Pigeon
(förlåt Ingemar, tillbaka till fossila resurser, jag lovar)
Nä, tycker naturvetare blev onödigt påhoppade här. Själv har jag huvudsakligen arbetat med malmprospektering som geolog/geokemist och inte känner jag till någon kollega som tror att mineralresurser tar slut. Visst, det finns geologer som tror det, men dessa jobbar nästa uteslutande på universitet och inte med prospektering.
En malm är en mineralfyndighet i tiden. Liknande kan säga om olja. Vad som skiljer en malm från en mineralfyndighet är att malm kan brytas med vinst. En mineralfyndighet kan transformera till malm och brytas vid rätt tidpunkt, då pris och teknik är rätt.
Se vidare mitt inligg #22 i Ohållbara Buzzwords i tiden.
Vi kan ta Aitik som exempel; hittades på 30-talet men började brytas först 1967. Malmproduktionen har ökat från start 5 Mton/år till snart 36 Mton/år. Man bryter inte ut malmen fortare för det, utan tvärtom har man förlängt drifttiden, för genom den nya stora investeringen (går från 18 till 36 Mton/år) ökade malmbasen från 200 till 600 Mton.
Varken naturen eller råvaror tar slut. Befängt att tro något sådant. Visst, vissa arter dör ut och malmer i befintliga gruvor tar slut, men det finns ju andra.
latoba #8 Slut är väl att ta i, men tittar du på mycket traditionell matfisk så har den blivit långt dyrare allteftersom tillgången minskat. En gång i tiden hade man i kontrakt för arbetare i skärgården ofta med en klausul om att de inte skulle tvingas äta lax mer än ett visst antal dagar i veckan, så billig var den.
Valjakten upphörde inte pga några miljöaktivister utan för att större delen av världens valarter var i det närmaste slut.
Den ursprungliga pingvinen, garfågeln, är en annan fågel som jagades till utrotning.
U B Lööf # 4 (igen)
Jag har en helt annan bild. Östersjön (åtminstone vattnen i Sthlms skärgård) och sjöarna i Sverige blir renare och renare. Vid en snabb rekapitulering över vilka vilda arter (apropå artutrotning då) jag själv sett här hemma på ön det senaste halvåret finns…
Däggdjur: Rådjur (med kid) räv, hare, ekorre, grävling, sork, råtta och skogsmus.
Sjöfåglar: Havstrut, gråtrut, fiskmås, tärna, sothöna, vigg, gräsand, knölsvan, sångsvan, skäggdopping, mellanskarv, canadagås,häger.
Landlevande fåglar: Havsörn, kråka, skata, kaja, duva, björktrast, koltrast, rödhake, grönfink, pilfink, bofink, gråsparv, sidensvans, domherre, talgoxe, blåmes, hackspett, gröngöling, och sist men inte minst tornseglare (mina favoriter bland fåglarna, helt otroligt skickliga flygare)
Ormar, grodor och ödlor: Vattensnok, kopparödla, huggorm, grodor och paddor.
För att inte tala om alla fiskarter som finns i vattnen runt om ön, och alla insekter……
Kort sagt, det fullständigt kokar av liv här…….10 minuters bilfärd från Sthlms centrum.
Det är ganska fantastiskt, tycker jag.
Det finns ingen anledning att vara pessimist, snarare tvärtom, finns det stor anledning att se framtiden an med tillförsikt när det gäller artrikedomen.
http://belfercenter.ksg.harvard.edu/publication/22144/oil.html
http://belfercenter.ksg.harvard.edu/publication/22144/oil.html
Två artiklar som avfärdar myten om Peak Oil.
Läs även George Reismans artikel om naturresurser och miljön. Vi kommer aldrig att göra slut på några som helst ekonomiskt utvinningsbara och för människan nyttiga naturresurser. Enligt myten från Vattenmelonerna så handlar det heller aldrig om rovdrift eller miljöförstöring.
http://mises.org/daily/4834
Reisman:
”Of course, in and of itself, this supply of natural resources is largely useless. What is important from the perspective of economic activity and production is the subset of natural resources that human intelligence has identified as possessing properties capable of serving human needs and wants and over which human beings have gained the power actually to direct to the satisfaction of their needs and wants, and to do so without expending inordinate amounts of labor. This is the supply of economically usable natural resources.”
”With the exception of natural gas, even now, after more than two centuries of rapid economic progress, the total of the supply of minerals mined by man each year amounts to substantially less than 25 cubic miles. This is a rate that could be sustained for the next 100 million years before it amounted to something approaching 1 percent of the supply represented by the earth. ”
”In view of such facts, it should not be surprising that the supply of economically usable natural resources is not something that is fixed and given and that man’s economic activities deplete. To the contrary, it is not only a very small fraction of the supply of natural resources provided by nature but a fraction that is capable of substantial enlargement for a considerable time to come. Mining operations could be carried on at 100 times their present scale for a million years and still claim less than 1 percent of the earth.”
”Impacts” av koldioxidskatten i Aurtalien!
De började i Qeensland….
SUPPORT for Julia Gillard’s government has crashed to within a point of its record low, with voters shunning Labor despite its recent announcements of aged-care and disability reform and the fast-tracked withdrawal of Australian troops from Afghanistan.
According to a Newspoll conducted exclusively for The Australian, Labor’s primary vote has fallen two points in the past fortnight to 27 per cent while the Coalition’s primary vote has climbed three points to 51 per cent.
Labbibia #23 har du missat hur arter som gråtrut och ejder minskat dramatiskt de senaste åren?
Thomas #26
Och det beror förstås på att temperaturen ökat med 0,632 C de senaste åren.
Ces #27 Troligen inte. Vad är din poäng?
Thomas # 26
Nej, jag har läst det, men jag kan inte säga att jag sett någon minskning av gråtrut. Ejder finns företrädesvis lite längre ut i skärgården, såg några häromveckan utanför Grinda/Ljusterö. Ingn vet ju egentligen varför de minskar, det kan finnas många orsaker.
Ett sol-energiföretag till (med statsstöd) har släckt ner i USA. ”Tiotals miljoner dollar” kostar Abound Solar Inc. nu skattebetalarna.
Energy Department skyllde kollapsen på de ”snabbt sjunkande priserna på sol-paneler”. (Det samma sade man när Solyndra föll ihop. Då var kostaden för ’staten’ mer än $500 miljoner.)
Och priserna sjunker under lönsamhets-nivån därför att efterfrågan på solpaneler också – sjunker. ”När priserna på solpaneler föll ner i källaren, var Abound’s produkt inte längre lönsam.”
”Att investera i innovativa bolag som Abound för med sig en viss risk”, noterade departementets talesman.
– Och: I april hade åklagarmyndigheten i San Francisco igång en brottsmåls-undersökning mot Solyndra…
http://www.washingtontimes.com/news/2012/jun/28/yet-another-government-backed-solar-company-turns-/
Miljönär # 18
Tack för svar och länk! Ska läsa på. 🙂
Thomas och Labbibia
http://www.naturvardsverket.se/Start/Tillstandet-i-miljon/Land/Faglar/
Vinnare/förlorare.
Staffan #30 Är du medveten om att USA infört strafftullar på solceller från Kina därför att de anses dumpa marknaden? Det är inte minskad efterfrågan som fått priserna att rasa.
Thomas, ingen vidare logik där igen: Verksamheten går inte att driva hållbart (utan subventioner) därför att alldeles för mycket resurser går åt för att betala för dumheterna. Och trots att man försöker hålla priserna konstgjort höga kollapsar marknaden och företagen ..
” Det är inte minskad efterfrågan som fått priserna att rasa”
Nej, egentligen efterfrågas de till högre priser ändå, men dessa elaka thinktanks och skeptiker har fått folk att göra tvärtemot hur det både vill och annars skulle göra …
Efterfrågan är fortsatt hög, men döljs temporärt av naturliga fluktuationer, och ackumuleras troligen i djuphaven under tiden .. Det är visst mycket värre än vi trott, eller nåt ditåt.
Eller hur menade du?
😉
För att återgå till Kjell Aleklett och peak oil, hittade en trevlig och lättsmält videosnutt, för dom som till äventyrs skulle vara intresserade:
http://www.youtube.com/watch?v=EIJ2AkebgyI
Jonas #34 Tror du ens själv att det du skriver är logiskt sammanhängande? Det är bara en massa löst sammanfogade ord som du för säkerhets skulle avslutar med en smiley så du skall ha något att skylla på.
”Nej, egentligen efterfrågas de till högre priser ändå,”
Nej, du förstår, givet valet mellan en dyr och en billig produkt väljer folk vanligen den billigare. I det här fallet valde folk kinesiska solceller för att deras företag fick tillgång inte bara till billig arbetskraft, vilket är en etablerad del av marknadsekonomin, utan även till nästan gratis krediter i stor skala vilket USA ser som en otillåten subvention.
Ingemar!
Din liknelse med brunnen och vattnet gör att jag undrar om du överhuvudtaget läst något av vad Aleklett skriver (hans nya bok eller någon av de vetenskapliga artiklar hans forskargrupp publicerat)? Vatten går i ett kretslopp och tar som du säger inte slut, samma ska med råvaran guld. När det gäller olja däremot är det den kemiska energin som vi utnyttjar.
Guld är guld och kan återvinnas, men kemisk energi som omvandlats till värmeenergi har förlorat sin energikvalitet och denna energikvalitet kan inte återvinnas. Hur kan du missa en så grundläggande skillnad?
Thomas, för dig är det säkert svårt många ggr … och speciellt att bemöta då
Du din stackare anser dig behövaförsvara nästan vilen idi0ti som helst, men ded de mest krystade argumenten. Och nu är det alltså kinesernas fel att de statligt haussade solenergiföretagen, och de nya gröna jobben fallerar i USA.
Men för all del, fortsätt gärna att försvara allt som luktar grönt eller rött …
Priserna går ner för att vi inför starffstullar … enligt’ etablerad marknadsekonomi’. Jojo …
Vi har hört det mesta förut från dig-
🙂
Bengt A,
Metaforen med brunnen är inte helt bra. Men poängen är att utnyttjandet av naturresurser är en förutsättning för ekonomisk och teknisk utveckling, viket i sin tur gör att det skapas alltfler naturresurser. Vi kan t.o.m. skapa helt ny olja på kemisk väg.
Men har du någon bättre liknelse, så är du välkommen med den.
Har du läst Lakomaas skrift?
Labbibia #29 – jag tror det finns eb bra korrelation mellan minskad Ejderpopulation och ökad Havsörnspopulation. Om det sen är relevant vet jag inte.
Kanske Lars Jonsson kan svara.
Peter minskningen av flera fågelarter tycks snarare ha att göra med vitaminbrist och misslyckade häckningar. Man kan misstänka något miljögift men exakt vad är inte riktigt klart.
Peter F # 32
Jag kompletterar din länk med dessa två. Den mesta artrrapporteringen sker ju
på frivilligbasis och tyvärr är inte norrlänningar så flitiga att rapportera.
Det måste man ha i åtanke när man läser om olika arters uppgång och fall.
Förlåt Ingemar, för fortsatt OT!
http://www.artportalen.se/birds/default.asp
http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/artdatabanken/svenska-artprojektet1/resultat/
Jonas #38 ”Priserna går ner för att vi inför starffstullar … enligt’ etablerad marknadsekonomi’.”
Var får du sådana där tokigheter från?
Gaupa #42
Mig veterligen är alla taxeringsrutor i Västerbotten bokade och rapporteringen mycket god. Förstår inte din pik och hur den skulle påverka vedertagna resultat av fågeltaxeringen.
Tar naturen slut?
Enligt den österrikiska skolan (som använder den vetenskapliga metodiken formell logik) beror miljöförstöring och rovdrift på naturtillgångar (exempelvis fisk i haven) på att det inte existerar någon privat äganderätt till tillgångarna.
Om exempelvis ingen äger fisken i haven finns det ett incitament för varje fiskare att ta upp stora mängder fisk på så kort tid som möjligt. Konkurrensen mellan fiskarna gör att den som först kan ta upp fisken gör de största vinsterna.
Men inom verksamheter där det finns privat äganderätt till tillgångarna (och ägarna vill att tillgångarna ska ge intäkter även på lång sikt), måste ägarna ständigt investera i tillgångarna så att de bibehåller eller ökar sitt ekonomiska värde. I annat fall konkurreras verksamheten förr eller senare ut av andra bättre företagare.
Myndigheternas roll måste därför vara att se till att knappa naturresurser har privat äganderrätt. Exempelvis bör en viss mängd fisk per år tilldelas varje fiskare med äganderätt som även kan säljas till andra fiskare.
Fisk blir nu en ekonomisk tillgång för fiskarna och det är inte rationellt att förstöra sina tillgångar eftersom tillgångarna även ska ge intäkter på lång sikt. Först nu blir det ekonomiskt rationellt att investera i tillgången så att den bibehåller eller ökar sitt värde. Det blir också rationellt att se till att andra inte förstör tillgången genom att exempelvis förorena tillgången.
Privat äganderätt innebär också att individen äger sig själva. Därför måste det existera en möjlighet att begära skadestånd för skador som en individ (eller företag) åsamkar en annan individ (eller annat företag). Det ska inte vara ekonomiskt lönsamt att låta exempelvis föroreningar drabba andra individer.
Vissa tillgångar som vatten i haven och luft går inte att tilldela privat äganderätt. Därför måste myndigheterna se till att dessa naturresurser inte förorenas eller i varje fall se till att det kostar att förorena dessa resurser.
En oändligt stor resurs är den mänskliga uppfinningsrikedomen. Ju mer resurser vi skapar desto mer resurser kan vi använda. Detta kräver en ständig ökning av våra kunskaper och en ständig teknologisk utveckling samt en ständig ökning av våra investeringar.
Teoretiskt sett kan vi använda universums oändligt stora resurser. Men de resurser som finns på jorden räcker fram till den dag solen slocknar. Prissystemet och den privata äganderätten ser till att inga resurser tar slut.
Blir en resurs knapp kommer priset på den att stiga, vilket innebär att det blir rationellt att använda resurserna mer effektivt, att det blir lönsamt att genom investeringar öka produktionen av resursen, eller att ersätta resursen med en annan resurs. Det finns dock ingen anledning att spara resurser och att låta dem ligga kvar i jordskorpan till ingen nytta.
Även om fossila bränslen blir knappa om 100 år så kommer den teknologiska utvecklingen att ha gjort enorma framsteg och vi kan ersätta dessa bränslen med något annat. Vi kan dock inte idag veta vilka energikällor som vi kommer att använda om 100 år.
Vi måste dock använda de energikällor som är ekonomiskt lönsamma att använda vid varje tidpunkt. I annat fall skapar vi fattigdom och svält, och inga samhällssystem är långsiktigt hållbara om människor är tvungna till att bruka våld för att överleva.
Det största felet som naturvetaren gör i resonemanget (tex. Aleklett) är att den inte använder sig av den naturvetenskapliga vetenskapen tex. geologi utan antar att reserverna är hela skafferiet. Ignorerar sedan Aleklett den ekonomiska vetenskapen (vars grundläggande teorier handlar om just tillgång och efterfrågan) så är Aleklett ute på mycket djupt vatten. Kommentaren modererad
Ifall Aleklett studerar svensk geologi så torde han veta att flytande råolja är frekvent förekommande men väldigt utspridd. Driver man ned en borrkärna till 4000m nästan varsomhelst i landet så hittar man åtminstone 10-100 fat olja. Inte kommersiellt idag, men vem vet om 1000år kanske det är det?
Ingemar!
Jag har läst igenom Lakomaas rapport och konstaterar att den har helt fel fokus och egentligen inte bemöter de argument Aleklett framför. Lakomaa tjatar mest om att oljan inte kommer att ta slut vilket är ganska meningslöst eftersom ”Peak oil” inte handlar om att oljan tar slut, utan om att vi får en produktionstopp följd av sjunkande produktion.
I den sammanfattning som Lakomaa gör (sida 28 i rapporten) handlar mer än hälften om detta att oljan inte kommer att ta slut. Ointressanta och meningslösa argument. Tyvärr får dessutom Lakomaa med ett rent sakfel i sammanfattningen då han påstår att ”…Som analysredskap är Peak Oil inte särskilt meningsfullt eftersom det utgår ifrån en statisk värld där teknologin är oföränderlig och där prismekanismer (och incitament) inte spelar någon roll…”.
Att Peak Oil förutsätter en statisk värld är en grov misstolkning. Det stämmer att man inte tar en utgångspunkt i ekonomiska teorier på det sätt som Lakomaa gör, men däremot ger man en kanske bredare bild av möjliga produktionsnivåer genom att väga in fysiska och politiska begränsningar. Förmodligen beror Lakomaas felsteg här på att han inte har läst någon av de +20 artiklar som Alekletts forskningsgrupp publicerat (de finns åtminstone inte med i referenslistan i rapporten). Vore det inte smartare av Lakomaa att läsa några av Alekletts artiklar så han vet vad han pratar om?
”Ekonomisk vetenskap” ! Det är väl bara vi svenskar som betraktar ekonomi som en vetenskap, eller hur ANNONym.
Thomas …
Jag parafraserade din logik som du nu försökt med i tre inlägg i kort följd. Jag tror tom du var varse detta!
Att dessa framdirigerade, genom tvångskonsumtions påtvingade, och på alla möjliga sätt statligt subventionerade och/eller skyddade jobben inte skulle kunna hålla sig, inte ens som skyddad verkstad är det väl bara drömska grönflummare som någonsin har trott ¨på på allvar. Och inte ens de helhjärtat längre.
Jag begriper inte varför du ens vill käfta emot och argumentera för att det är någon annans fel.
Vi hade fö exakt samma fenomen i EU: Här införde man allt strängare lagar mot helt vanliiga glödlampor, och sedan strafftullar på sk ’lågenergilampor’ från Kina. Eller varför inte ta jordbruket.
Konstgjord ’efterfrågan’ och ’konstgjort högre priser’ varje gång. Men när sådant sedan ändå går i stöpet eller fungerar dåligt menar Thomas att det är marknadsekonomins fel ..
Jojo, vi har hört dessa resonemang många ggr förut, och alltid från samma ringhörna.
Priset på solceller har gått ned, så Abound Solar klarar inte sin ekonomi. Går i konkurs.
Att de gör det, beror på importen från Kina. Kineserna har mer än halva amerikanska marknaden.
Hade, vill säga. Nu får man en anti-dumping-skatt på mer än 31% på sig. Gåva från Obama.
Rätt lustigt, egentligen. ”I åratal har USA uppmanat Kina att övergå till förnybar energi, som ett sätt att minska luftföroreningarna, bekämpa klimat-upphettsningen och minska oljeimporten från politiskt opålitliga länder i Sämre Orienten”.
(NY Times, ”U.S. Slaps High Tariffs on Chinese Solar Panels”, 17/5)
Men hela frågan om climate pollution handlar ju egentligen om vår världsbild: ”Nu går det åt h-e för oss”, det anar ju alla progressiva människor…
Jonas #49 ”Jag parafraserade din logik som du nu försökt med i tre inlägg i kort följd. Jag tror tom du var varse detta!”
Det är möjligt att du tror det, men dina parafraser har tyvärr ingen likhet med vad jag sagt. Du kör din vanliga retorik där du hittar på något dumt som du sen hävdar att motparten sagt.
Mina tankar går till påskön. På något sätt lyckades inte marknaden hindra att det sista trädet höggs ned. Otroligt! Fanns inte den osynlige handen då?
Jared Diamond förklarar mer om detta i civilisationers uppgång och fall.
Peter F # 44
Vad bra! Sist jag läste om artrapportering, så önskade man fler rapporter från norrland.
Det var inte menat som en pik, men jag tycker att man fokuserar för ofta på någon art som , kanske tillfälligt , har minskat.
mvh 🙂
Thomas …
Ifall amerikanska solcellsföretag etablerades och klarade sig på den riktiga marknaden (inte de fantasiversioner som rödgröna drömmare emellanhåt hittar på men som ständigt betyder ngt annat) skulle de inte störa mig det minsta. Tvärtom! Jag tror tom att där finns en bra framtida marknad för den sortens solenergi, på rätt ställen och för rätt ändamål.
Storskaliga statliga satsningnar, dessutom flaggade som arbetsmarknadspolitik, görna jobb, hållbar utveckling, som behöver subventioner, regleringar och tvångskonsumtion med pliktandelar mm för att bli av är däremot ett säkert recept för både misslyckanden, slöseri och även attraherandes skojare, bidragsmaximerande och -fusk och tom brottslighet.
Om du ärligen tror på rakt motsatta effekter får du gärna argumentera seriöst för sådant. Men jag ser inte att du argumenterar seriöst, inte här, och heller inte i dina andra ’kamper’ du försöker. Bara bjäbbar emot, oftast om intigheter, oftast ignorerandes vad som är centralt och relevant, och i syfte att blanda bort korten och lägga ut rökridåer, döljandes hur den gröna agendan eller utopin krackelerar på allt fler fronter.
Jag har förståelse för att det är extremt frustrerande för ngn som har trott på allt detta, att man söker bortförklaringar och ursäkter som ligger utanför den egna personen och sfären.
Men det är bara du som bär ansvaret för var du har hamnat i alla dessa debatter. Och tvärtemot dina ständiga anklagelser, har folk här på TCS (och många fler sansade) under många år pekat ut rätt riktning åt dig. Och även tålmodigt förklarat för varför motsatt riktning är fel och inte fungerar.
Så sluta gärna självömka, för du är inget offer här. Speciellt inte för sådana larviga knep du ofta försöker:
”Du kör din vanliga retorik där du hittar på något dumt som du sen hävdar att motparten sagt.”
Har jag aldrig gjort, och även ärliga felciteringar har varit extremt få. Vad jag gjorde ovan är att spinna vidare på dina försök att byta fokus och skylla fiaskona på kineserna. Men parodisera hade nog varit ett bättre ord än parafrasera …
Så Thomas, har du ngt av substans att tillföra den större frågan, fiaskona och underprestationen av de sk hållbara alternativen och sk gröna jobben … så låt höra.
Eller är ovanstående gnäll om kineser och att jag driver med detta det mest relevanta du hade?
Jonas #54 Det jag argumenterat för är att problemen för amerikanska solcellstillverkare inte berott på att efterfrågan på solceller sjunkit utan på konkurrens från Kina. Du kör dock med dina vanliga halmdockor.
Kalle …
Märkligt kommentar om påskön och marknader (eller larvig, om den var seriös). Men på det temat du ändå tar upp:
Där förekommer väsentligen två olika, men inte alltid isärhållna ’lösningsförslag’, eller snarare utopiska föreställningar om en annan bättre värld som brukar florera bland dem som tar upp både problematik om ’allämänningens dilemma’ och gärna att ’marknaden eller den osynliga handen’ inte fixar allt på det sätt, eller till önskat pris som samma individer gärna skulle vilja se. Och det är följande, lite förenklat:
1. Den ädle vilden, som lever i samklang med naturen och där stammens gemensamma behov också tas om hand gemensamt. Samt
2. En allsmäktig central överhet, som förfogar över ’de gemensamma resurserna’ och bestämmer vilka träd som ’rättvist’ får avverkas av vem, och pss hur många/alla andra resurser skall fördels. Vilket bestäms och administreras av byråkrater i centralförvaltningen.
Som jag antydde ovan förekommer (avigsidorna av) båda ’lösningar’ ofta samtidigt:
Planekonomi och byråkrati som sägs värna om de begränsade ’gemensamma’ resurserna leder ofta till just svarta och informella sektorer, tom laglöshet, där människor lokalt försöker hantera sina gemensamma angelägenheter bäst de kan och mer eller mindre nödgas strunta i ’det större perspektivet’, vad som är bra för samhället även bortom den egna horisonten, och i stället försöka tillskansa sig de resurser som trots allt finns lokalt.
Samma sak kan observeras i stort sett överallt där man gjort ’sammhällsförsök’ som inte byggs på ’rule of law’ utan centrala till- och omfördelningsregler för ngt påstått gemensamt högre och godare mål.
Som händelsevis alltid råkar vara väldigt mycket mer gynnsamt för dem som sitter och styr samma regleringar.
Men där finns också många blåögt tindrande unga som på fullt allvar menar att:
’Ja, men nästa gång då får samma metoder ett helt annat utfall. Alla atidigare saboterades ju eftersom de som kom åt makten inte delade vår vackra vision’
(Surprise!)
Thomas ..
Problemet är just detta: Efterfrågan till ett ’hållbart’ pris för dem existerar inte, försvinner när subventionerna är uttömda, när statliga beställningar inte längre fyller orderboken osv ..
Problemet var (även om din invändning är helt korrekt) att den erforderliga efterfrågan (vs pris) aldrig existerade. Om kineser kan fylla en verklig efterfrågan på en lägre prisnivå, borde ju du vara dubbelt glad. Dels för att mängden solscellsel ökar totalt, och för att kinser får nytta av en verklig marknad.
Men jag ser inte att det är det du argumenterar för.
Halmgubbar är ditt signum, Thomas. Jag kan på min höjd parodisera lite över andras trams. Det är en annan sak, men brukar emellanåt generera stor spelar indignation genom att valda klipp låtsas vara seriösa (egna) argument, eller påstått andras ordagranna sådana ..
I båda fallen medvetet osannt. Och återigen Thomas, ansvaret är ditt och enbart ditt.
Att jag inte alltid bekräftar dig och vad du nu senast kommer med, borde du ha begripit vid det här lagt. Till skillnad från din aktivistroll har jag inga problem med att erkänna att du emellanåt faktiskt kan både ha en poäng eller rätta till någon annans tokighet (på min sida).
Här var alltså din starkaste poäng att utan skyddstullar hade priserna varit ännu lägre. Och det tror jag du har helt rätt i ..
Kalle #52
Fast resursen träd tog ju inte slut, de fanns och finns på flera andra öar påsköborna hade kontakt med. Påsköns träd är ungefär som ett mycket litet oljefält som sinar, oljan i övrigt är ju inte slut för det.
Sedan stämmer ju inte Diamonds ganska rejält ideologiska vision om att Påsköns kultur gick under av resursbrist något vidare…
http://www.marklynas.org/2011/09/the-myth-of-easter-islands-ecocide/
Rätt kul för mig att länka till Lynas för en gångs skull 🙂 Han kan ju knappast avfärdas som förnekare…
Jonas #57 ”Om kineser kan fylla en verklig efterfrågan på en lägre prisnivå, borde ju du vara dubbelt glad.”
Åter verkar du vilja pådyvla mig åsikter jag inte gett uttryck för. Allt jag gjort är att redovisa USA:s ståndpunkt att Kina dumpar priserna. Jag har inte sagt någonting vem jag anser har rätt, det har jag nämligen ingen aning om. Det är alldeles för mycket jobb att sätta sig in i detaljer i sådana här handelskrig.
Thomas,
tom du borde vara medveten om att efterfrågan och pris hör ihop intimt. Den tredje parametern i sammanhanget är det komperativa värdet, nyttan av produkten, jämfört med dess alternativ.
Och ja, jag utgick från att du inte har några reella invändningar mot solceller per se, utan välkomnar ifall sådana (funktionellt) kan ersätta annan elproduktion i USA. Och ja jag antog också att du inte har ngt emot att sådan nytta produceras på ställen där sådan nytta faktiskt förbättrar för landet (till skillnad från försämrar, som i fallet USA)
Och, jag var tydlig med att skriva att detta var mitt antagande, inte ngt proklamerande av fakta. Så, Thomas, om du menar att du är emot både ökad (funktionell) solel, och att kineser då tillåts tjäna pengar på en verklig marknad ..
.. då får du gärna klargöra detta här och nu och tydligt. För då var mitt antagande felaktigt.
Men om det inte förhåller sig så är det återigen bara gnälligt ordmärkeri från dig, och dessutom helt irrelevant.
Så Thomas, vet du vilket ben du har stått på här? Och vågar du redovisa det?
Jonas #60 ”tom du borde vara medveten om att efterfrågan och pris hör ihop intimt.”
Visst, priset sjunker vid högre volymer av försäljning av produkter som solceller där så stor del av priset utgörs av utvecklingskostnader och man har betydande stordriftsfördelar. Det var det du tänkte på, hoppas jag?
Thomas, alla tre delar hänger ihop och kan inte isoleras.
Utveckligskostnader är den delen som ofta täcks av riskkapitalister vilka sedan hoppas få igen sina i förskott satsade pengar när de kan göra exit, gärna tidigt, ifall där initialt finns de som är beredda att värdera produkterna högt. Inget konstigt med det. De är också väl medvetna om att allt som oftast blir det inte så .. men bedömer att den tionde lyckade satsningen uppväger de nio tidigare där det rann ut i sanden.
Men allt detta förutsätter de vanliga och riktiga marknadsmekanismerna. Sådant ställs på ända när staten griper in och övertar flera av de rollerna, och dessutom anser sig behöva skydda sina ’satsningar’ mha mer subventioner och lagstiftning för att påverka prissättning och kunder ..
Så nej, mina invändningar handlar uteslutande om konstgorda marknader, och stater som i både i förväg och efterhand försöker påverka prissättning till att vara ngt missvisande ..
Och jag såg aldrig ditt svar om hurivida mitt antagande verkligen varit helt obefogat. Men jag jag väntade mig inte att du skulle svara rakt heller. Och får återigen främst försöka tolka vad det skulle betyda …
Det är sällan så svårt, Thomas. Jag tror inte att du ofta har blivit totalt missförstådd.
Miljönära ”den österikiska” är en låssas skola som folk som inte kan Nationalekonomi felaktigt tror förklarar ditt eller datt. De saker som är relevanta från till ex Mises är redan medtaget i den Neoklassiska skolan .
http://econfaculty.gmu.edu/bcaplan/whyaust.htm
De som tror att Peak oil är ”slutet” har inte förstått suply/demand.
De tror också att inga alternativ kommer fram, till ex så går det utmärkt att framställa olja via FT som Sydafrikanerna och Tyskarna har gjort historiskt. kineserna gör detta i dag.
Ecotalibanerna vill inte låssas om detta för kolet får man inte använda för bla bla bla CO2.
Peter F # 48 : Jag minns ett spörsmål från min teknistid : Vad är skillnaden mellan professor Gunnar Myrdal och professor Bertil Ohlin? Svar : Båda är nationalekonomer. Mvh, Håkan.
#62 olle w
Nä du! Jag är ju inte vetenskapshistoriker, men Mises vidareutvecklade, ja nästan fullständigade, teorin om mänsklig handling först på 1940-talet. Om du har nåt att invända i sak, så är du välkommen. Axiomen och logiken är öppet redovisad i hans texter.
En del ”österrikiska” insikter, som marginalnytta, är allmänt erkända och utlärda även idag. Men mycket ren idioti förekommer inom nationalekonomin idag, vilket förklarar varför svåra felslutsatser som peakoil är så vanliga. T.ex. antar nationalekonomer helt overkligt att människor är gasmolekyler, kopierar termodynamikens formler och använder meningslös gasterminologi som ”jämvikt”. De sysslar sen mest med att räkna fel på förfalskad statlig statistik för att låtsas försöka se naturvetenskapliga ut, när de påstår sånt som att meningslösa aggregat stigit med 0.1% under ett kvartal:
http://en.wikipedia.org/wiki/Paul_Samuelson#Thermodynamics_and_economics
Den ”österriskiska” skolan utgår tvärtom från verkligheten, vad som verkligen är uppenbart sant, och resonerar logiskt därutifrån.
Alltså ekonomi var på dagordningen.
Ekonomi som ämne är en vetenskap, detta kan ej betvivlas på sakliga grunder. Nationalekonomi som ämne (tidigare politisk ekonomi) är däremot ett ämne som seglat i sank sedan åttiotalet, främst pga. ständiga krav från politiker om att nationalekonomer ska motivera och ”sanktionera” deras vilja, eller snarare: många politiker är så fega att de inte törs göra något utan att hålla några doktorer som gisslan för misslyckandet. En annan variant är förstås att doktorerna styr politikerna, något som man ibland ser avseende småpartier typ Fp, Mp, V, m.fl. Där politikerna försöker framställa sig som doktorernas villiga slavar men ständigt tappar i opinionen.
Vad gäller riskkapital så ser man allt mer ”forskningsföretag” som helt finansieras av statliga skattepengar från staten och EU och helt verkar sakna egna medel annat än lån tagna mot existerande medel och ivägknottade tidigare skattepengar. Pyramidspelen med forskningspengar verkar vara väldigt tvivelaktig oavsett om det handlar om gröna satsningar (vilket är vanligast) eller andra saker. Boten verkar vara att forskningspengar skall leda till ägande för staten på samma sätt som vid bankräddningar. Satsar staten 5 MSEK på mystisk forskning skall staten/EU också äga aktier som motsvarar statens/EU:s prestation i det hela. Då får man också en indikator på hur väl staten/EU satsar sina pengar samt att det uppenbara intresset av att råna/bedra staten/skattebetalarna med falsk forskning torde minska. Dvs. genuina forskningsföretag får tillgång till mer kapital.
Appropå Kinesiska solceller och amerikanska strafftullar: så är strafftullarna rätt vettiga i termer av att subventionerna på solceller är massiva i USA. Givetvis vill inte USA:s kongress ge bort amerikanska dollars till Kina i dubbel mening. Det handlar alltså inte om att Kina dumpat priserna på ett illojalt vis utan helt enkelt att kongressen insett att China-Chu gärna ville ge sina släktingar ett rejält handtag. Däremot bör inte strafftullarna vara högre än subventionerna. Men egentligen är subventioner fel, fast det är ju som så att man säkert gärna tagit emot dem ifall någon velat bygga en solpark bredvid en. 😉
Fracking, hydraulic fracturing, att utvinna gas eller olja genom att bryta ner skiffer med hjälp av vatten, kan bli vår räddning framöver, om Peak Oil (och dess fortsättning) blir så hemsk som media försöker påstå.
Vid Harvard menade man att nedgången i USA:s ”carbon emissions” (CO2 på svenska) med 7% 2009, och rimligen mer senare, till stor del berodde på en övergång från kol till ”shale gas”.
http://blogs.telegraph.co.uk/news/jamesdelingpole/100168298/david-camerons-shale-gas-lifeline/
”The Atlantic Wire” hade 7 dec artikeln ”Thanks to Fracking, North Dakota Is the Midwest’s Own Little Saudi Arabia”.
Men naturligtvis hade North Side Green Party artikeln ”Greens in Fracking Battle”. Stoppa fracking i Illinois! Och överhuvud!
Här har vi en som, iofs kan ta reson när fakta talar emot honom, men som i fallet peak oil verkar gå in i kaklet!
http://www.guardian.co.uk/commentisfree/2012/jul/02/peak-oil-we-we-wrong