Apropå översvämningar i sydöstra delen av Europa så kan det vara värt att påminna om detta inlägg från 2021, Klimatsans https://klimatsans.com/2021/08/06/oversvamningarna-var-lika-vanliga-forr-enl-ljungqvist/
Markeringar av Mosels högvatten i Lieser
(Foto: Wikipedia)
Notera årtalet 1784 i bildens överkant. Uppifrån är markeringarna följande:
- 22.12.1874
- 31.12.1925
- 15. 1.1920
- 31.12.1947
Svenska Dagbladet har den 5 /8 en artikel av en riktig vetenskapsman på kultursidorna, Fredrik Charpentier Ljungqvist:
Översvämningarna var lika vanliga förr
Han inleder så här:
Under 2000-talet har det inträffat flera kraftiga översvämningar i Europa, senast nu i juli. Men översvämningarna har periodvis varit ännu fler, visar ny forskning. Däremot har de varit ovanligt sällsynta under 1900-talet – något som gjort oss ovana vid dem.
Det är en lång och mycket gedigen text. Här gör jag några få stickprov. Han konstaterar:
Trots alla kopplingar som gjorts mellan de europeiska översvämningarna nu i juli och klimatförändringarna, går det inte att säga, med vetenskaplig säkerhet, att de har något med den globala uppvärmningen att göra.
Studier från de senaste tio åren har indikerat att översvämningar var förhållandevis vanliga i Europa under delar av den kalla klimatperiod som är känd som lilla istiden (från 1200-talets slut till sent 1800-tal). Särskilt under lilla istidens kallaste del, cirka 1560–1715, verkar det ha inträffat flera perioder med ovanligt många översvämningar.
Den österrikiske professorn i hydrologi, Günter Blöschl, publicerade förra året tillsammans med 41 medförfattare en banbrytande artikel i tidskriften Nature som undersökte översväm-ningar av 103 olika europeiska floder sedan år 1500. Forskargruppen bakom studien – bestående av historiker, ekonomhistoriker, naturgeografer, meteorologer och forskare från flera andra ämnesområden – studerade hela 9 576 olika översvämningar dokumenterade i olika typer av skriftliga källor eller genom direkta observationer.
De fann nämligen att den period som haft allra minst översvämningar under de senaste dryga 500 åren var perioden mellan cirka år 1900 och 1990. Det gör kontrasten så mycket större med perioden sedan år 1990, som forskarna fann vara den tredje mest översvämningsdrabbade i Europa sedan 1500-talet.
Den största översvämningskatastrofen under det senaste årtusendet var, nästan säkert, den så kallade Maria Magdalena-översvämningen som inträffade i juli 1342. Ödeläggelsen var av nästan obeskrivlig omfattning. Tiotusentals människor dog. På många håll längs Donau eroderade mer jord bort av störtfloderna på några få dagar än vad som annars sker på 2000 år.
För Italiens längsta flod, Po, var det möjligt att studera detta månad för månad ända tillbaka till 800-talet. Den studien visar att antalet kraftiga skyfall var störst när klimatet var kallt, särskilt under 1500- och 1600-talen, och att låg solaktivitet tillsammans med en negativ fas av den nord- atlantiska oscillationen var pådrivande faktorer. Denna långa historiska rekonstruktion, byggd på data från skriftliga källor, visar att antalet kraftiga skyfall i regionen historiskt sett är ganska få. De var också ungefär lika sällsynta under den förhållandevis varma perioden från 800-talet till början av 1200-talet.
Fredrik Charpentier Ljungqvist avslutar med en fundering huruvida “den Globala Uppvärmningen” kommer att innebära färre skyfall söder om Alperna och fler norr därom.
+ – + – + – +
Slutsats med Sunt Förnuft
Man kan alltså inte med vetenskaplig säkerhet påstå att översvämningarna har påverkats av den Globala Uppvärmningen, underförstått koldioxiden.
Men med mitt Sunda Förnuft säger jag:
I 400 år, då varken kol eller olja brändes, har översvämningar inträffat. Då behövs mycket tydliga data för att koppla dem till koldioxid. Några sådana känner varken Ljungqvist eller jag till.
Slutsats: Koldioxiden är oskyldig till de skyfall som lett till översvämningar.
De som påstår att kopplingen finns, annonserar bara sin okunnighet.
Sture Åström
Professor emeritus i filosofi. Forskningsinriktning är vetenskapsteori, teknikfilosofi och politisk filosofi. Huvudredaktör för Klimatupplysningen.
Här är en till som annonserar sin okunnighet.
Mann påstår och Bastardi fäller hans påstående som bullshit.
https://wattsupwiththat.com/2024/09/28/cnn-hypes-climate-activists-declaring-we-told-you-so-after-hurricane-helene-hits-florida-meteorologist-bastardi-rips-as-total-crap-storms-are-smaller-not-larger/
Årets orkansäsong som skulle bli svår har tack och lov blivit mildare.
Just nu två system med namn , Isaac och Joyce, drabbar Atlanten utan risk för kusten.
Det som möjligen verkar ovanligt eller annorlunda är datumen, då de flesta översvämningar enligt din bild verkar ha inträffat under vinterhalvåret sannolikt orsakade av stor snösmältning. Vet inte om detta kommenterades i artikeln?
Att det var mindre översvämningar mellan 1900-1990 kan kanske bero på att man muddrade floderna maskinellt. Flodbåtstrafiken var viktig då, men efter 1990 tog lastbilarna över. Därav lite budget för muddring…
Där jag bor i götaälvdalen kom dom största nederbördsmängderna och efterföljande översvämningar i slutet på 1800 – talet, dvs vid slutet på Lilla Istiden.
Dom svåraste rasen som finns noterade inträffade på 1600 – talet då vädret/klimatet utgjorde extrema svårigheter för människorna och deras samhällen – många dog längs Älvdalen på den tiden, till följd av dessa väderkatastrofer – skreden i dalen kunde ge tsunamiliknande förhållanden med flodvågor på 5 – 10m.
Jag fick lära mig i skolan på 70 – talet att 1900 – talets klimat varit ovanligt beskedligt och gynnsamt för människan och samhället.
Det råder väl knappast något tvivel om att Lilla Istidens klimat gav fler väderrelaterade katastrofer än vårat nu lite varmare klimat.
SGI släppte ganska nyligen en rapport om skred och klimat i götaälvdalen – där dom faktiskt lyckades beskriva problemen förr – dock gav dom, enl mig, en rätt extrem bild av vad som väntar oss fram till 2100…
Årsmedeltemperaturen kommer på
dessa 70 år att öka med 4 – 5 grader i götaälvdalen enligt deras modell och nederbörden med 30%.
Havsnivån i älvmynimgen kommer dessutom att öka med 70 cm, enligt dom….
En årsmedeltemperatur runt 13 grader om 70 år låter som gröna drömmar i mina öron och 70cm högre havsnvå…ahhh, jag kan förstå att myndigheter och folk får panik – grön panik.
Det har inte hänt särskilt mycket med årsmedeltemperaturen under dom 3 senaste klimatperioderna 1930 – 2020 – men nu skall tydligen klimatet och havet skena hej vilt dom kommande 70 åren…
Som jag brukar påtala, min släkt har brukat markerna och fiskat i havet i dessa områden sedan långt mer än 100 år – men det mesta är sig likt vad gäller temperaturskiftningarna och odlingssäsong och fiskens ledtider.
Varför är vädret och klimatet så stabilt i götaälvdalen kan man undra – jo, just det vi bor nära havet och Vänern- och dessa storheter varierar bara någon grad upp och ned – över dessa 100 år.
MEN, nu jäklar skall havet och Vänern värmas flera grader på bara 70 år!
Vilka otroliga drömmerier – som produceras i klimatträsket.
Såna här markeringar har jag sett i flera städer. För tibern i rom tex
Översvämningar: tja,finns och fanns alltid vid lite större bäckar och mindre och större flodar runtom i världen.
Själv är jag född vid en liten bäck i norra Taunus i Tyskland, på hösten 1946. Jag föddes i ett hus som låg ca 10 m från bäcken Weil, som gav namnet åt dalen: Weiltal. Bäckens källa vid omgivningen största berg, Feldberg. En av mina lärarna forskade i omgivningens historia, jag har hans böcker i min bokhylla. Där framgår att översvämningar längs bäcken återkommer, med 30 – 50 års mellanrum. Ända sedan 1500 talet skriftligt vederlagt.
Då det var förr vanligt med hemmafödseln, skulle jag komma till världen i tvättstugan, som just då höll på att drunkna i bäckens översvämning. Nå, jag kom till världen i köket en våning upp, och överlevde fram till dagen.
Sedan dess har bäcken översvämmats 3 gångar, och ända fram den senaste översvämningen i fjol, var allt normalt.
Nu är det förstås så, att byn undergick sedan en längre tid en stor förändring gernom att nya hus byggdes framförallt längs bäcken. Vid mina senaste besök i hembygden (2008) varnade jag de nya husbyggarna för just risken. Jag blev utskrattad, för nu var det klimatförändringen, snart finns inte bäcken längre till, bäcken torkar bort.
Nå, ända fram till våren 2023, då det åter var dags: längs hela Weil, ca 60 km, hade många hus och bl. annat också snabbköp byggts nära bäcken ( där som gräsängarna fanns). Billiga tomter. som nu låg nu under vattnet åter några dagar. Dumm gelaufen.
Orsaken till den här översvämningen: ni vet det: klimatförändringen…
Värmebölja i Östersjön enligt radion. Torsken dör.
Intressant nog, så var det solfläcksminimum år 1784, vars årtal sammanfaller med den högsta översvämningen i Lieser. När skall denna dessinformationsbubbla om alla problem som CO2 orsakar i nutid, spricka. Nej, hemska väder och översvämningar fanns även förr och hur förklarar man dessa utan hög CO2-nivå? Klimatvetenskapen är på villovägar och producerar dessinformation istället för att erkänna brister i det empiriska underlaget.
#7
De kanske skulle tala med forskaren i ett annat inslag där VKV är orsaken till torskens försvinnande, tror nog mer på han som skyller på offshore vindkraften än dessa kvinnor som vill få det att bero på ökad värme, djuren är väl inte stationära utan flyttar på sig om förhållandena ändras, däremot är det svårt för torsken att hitta nya lekplatser när befintliga bebyggs med VKV som ändrar botten faunan och blandar om vattnet.
Sibbe #6,
Är du säker på att det inte var berättigat att bosättarna skrattade åt din förklaring: Global uppvärmning. Bevisligen, enligt din egen redogörelse, så hade det skett översvämningar långt innan människan började berika atmosfären med mer koldioxid. Men en varning för det historiska skeendena är aldrig fel.
Det fanns en hel del berättelser kring klimat och översvämningar redan förr: I böckerna om min hembygd genomlyste hela tiden, att perioden från 1500 talet fram till 1900 talet var en liten istid i regionen i Tyskland.
Längs med bäcken som jag beskrev förut, fanns med ca 5 km mellanrum ett stort antal kvarnar för olika ändamål. Att mala korn förstås. Men från 1600 talet slut så var det nya rön: papperskvarn. En kvarn som gav energi för tegelproduktion. För järnhantering.
Jag gissar att samma utveckling ägde runt i Sverige på 1700 talet. Där det fanns lämpliga bäckar, flodar. Den industriella utvecklingen tog fart efter 30 åriga kriget. I framförallt England,följd av Mellaneuropa och Sverige. Vattenkraft var viktigt i början.
I Alperna har man hittat lämningarna av vattenkvarnar, ett flertal som var ihopkopplat, för olika ändamål, mala spannmål, tillverka järn, etc. FRÅN ROMARTIDEN… Så iden att använda vattenkraft är inte ny. https://wires.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/wat2.1230
Redan i Mesopotamien användes vattenkraften. Långt förrän vi i Europa kröp ner från träden och blev klimatalarmister…
En stor översvämning år 1916 i Falunhttps://klimatupplysningen.se/wp-content/uploads/2024/03/oversvamning-Falun.png Den har vi inte återupplevt igen!
Salve
Stig
Summa av alla översvämningar är konstant, det 1900 talet inte fick får framtiden…
#4 Magnus
https://www.sgu.se/samhallsplanering/risker/skred-och-ras/stora-skred-i-sverige/
Göta älv leder klart med störst och flest med start från 1100-talet.
Naturligtvis har det rasat innan dess men vi får göra som historikerna, det som inte är nedskrivet har aldrig hänt.
Selma Lagerlöf skildrar en stor översvämning av Dalälven i Nils Holgerssons resa.
#7 Sören G
Check på den uppgiften;
https://www.ostersjon.fi/sv-FI/Ostersjon_nu/Vattenkvalitet/Temperatur
Knappast en trend med ökande temperatur i norra Östersjön.
Tvärt om!
Vintertemperaturen påtagligt kallare. Satellittemperaturen visar på nedgång från min 5-6 grader till 2-3 på 10 tal år.
#6 sibbe, tack för den verklighetsbeskrivningen! Tur att dina förfäder hade förstånd nog att kliva upp när det blivit blött i källaren.
Framgent bör vi inrikta oss på två grundfrågor.
1. Vindar skapas av temperaturväxlingar mellan luftmassor. Större tempskillnad = mer vind upp till ”extremväder”. Om vi nu verkligen har mer extremväder, tyder det på större tempskillnader = mer oro i luften.
2. Klimatet utspelar sig huvudsakligen mellan molnen och jordytan inkl. havens ytvatten. Det kan sammanfattas i orden sol, moln och hav. Kalla kroppar kan inte värma varmare kroppar. Högre upp är atmosfären kallare än nära marken. Även om där skulle bli något varmare, är det fortfarande kallare än längre ned.
Eller?