Öppen Tråd

hagg

I södra delen av Sverige befinner vi oss nu mellan hägg och syren. Från Wikipedia:

Uttrycket “mellan hägg och syren” förknippas ofta med en särskilt njutbar del av försommaren, perioden mellan blomningstiden för hägg respektive syren. Uttrycket kan ha sitt ursprung i den årliga period då skomakargesäller enligt skråbestämmelser skulle friställas för att ge sig ut på vandring. Vissa skomakerier stängde då under gesällens frånvaro och uttrycket förstås av utomstående som att skomakaren stängt för att njuta av den bästa tiden på året. Den ofta citerade historien om skomakaren som satte upp en skylt med texten “stängt mellan hägg och syren” är relativt sentida, inte belagd förrän på 1880-talet, och även andra yrken förekommer i liknande berättelser. Inte heller platsen för företeelsen är säker. Historien kan vara en vandringssägen i sin helhet

Så nu vet ni det. Dags för veckans öppna tråd för en diskussion om detta och klimat och energi.

Redaktionen

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Benke1

    Tack för en bra blogg. PB:s senaste inlägg om gas i glaciärer tillsammans med kommentarer var en höjdare. Hoppas att Magnus C snart kommer med en ny post.
    Men jag har en liten fråga som tangerar klimat och “värme”. Om man mäter temperaturen med en IR-mätare/kamera, varför får man olika resultat beroende ytan som man mäter på?
    Exempel: Stränggjuten AL profil med el-element lackeras på en sida för att styra värmeflödet (som ett element i X2000-tåg). Mäter man på lackerad sida får man en temperatur på 270 grader, på de olackerade sidan får man 70 grader. Den lackerade sidan strålar ut mycket mer värme, men båda sidor är lika varma. Tacksam för svar!

  2. pekke

    Kina och Indien tycker att Väst skall anstränga sig hårdare för att minska utsläpp av CO2 samt hjälpa andra länder ekonomiskt.

    http://www.reuters.com/article/2015/05/15/us-india-china-climate-idUSKBN0O00N420150515

    Vad tänker Kina och Indien göra då ?
    Tja, Indien tänker investera i 40 – 50 nya kolkraftverk inom en 18 månaders period.

    http://economictimes.indiatimes.com/industry/energy/power/investments-worth-250-billion-lined-up-in-coal-power-and-renewable-energy-says-piyush-goyal/articleshow/47264475.cms

    Hur är det med Svensk energipolitik då ?
    Tydligen så börjar både fack och näringsliv inse att något inte är bra med nuvarande energipolitik.

    http://www.di.se/artiklar/2015/5/15/debatt-politikerna-riskerar-landets-elforsorjning/

    Väst skall strypa sig själva samtidigt som vi skall betala resten av Världens utveckling.

    Kommer nog bli ett intressant möte i Paris.

  3. Peter Stilbs

  4. Lars Cornell

    Vi stirrar oss blinda på en möjlig men ej trolig liten uppvärmning. Samtidigt ignorerar vi, vill kanske inte bry oss, strutsbeteende, den kommande istiden. Vi har blivit bortskämda med ett ganska stabilt klimat i 5000 år. En liten istid är rimligtvis nära och den stora kan inte vara långt borta.

    Daniel Wiklund skrev i går “Den senaste klimatkatastrofen i Sverige inträffade under 1860-talet där somrarna uteblev, eller blev väldigt korta. Hans Villius och Olle Häger skrev boken ”Ett satans år” som handlade om 1867.”

    Finns det någon utredning om vad som kommer att hända vid nästa lilla och nästa stora istid? Jag menar en bedömning av folkomflyttningar, massvält, krig om jordens resurser och människosläktets decimering till kanske bara en tiondel av vad vi är nu. Det blir dramatiskt.

    Är det inte sådant som dramatikern Rockström, Christian Azar, Anders Biel, Olof Drakenberg mfl borde forska om och förbereda oss, våra politiker och vårt samhälle på?

  5. pekke

    #1 och #3
    Testade på mitt varmvattenelement som är vitlackerat, den olackerade termostatdelen på de lackerade rören visade 3 grader lägre temperatur än de lackerade rören som den sitter på !

    Det var nytt för mig, då kan man inte riktigt lita på en IR-termometer utan bör använda nån form av yt-termometer för noggrann avläsning beroende på material eller ytbeläggning.

  6. Lasse

    Media skrev om att isen vid Arktis började smälta rekordtidigt i år.
    Men förtiger den rekord-sena avsmältningen från Grönland-0% i mitten av maj-mot normal start en månad tidigare. Vintern dröjer sig kvar på den gröna ön!
    http://www.dmi.dk/groenland/maalinger/indlandsisens-massebalance/

    Willis E :Lite om vattencirkulation som fördelar värmen från ekvatorn till polarisarna och tankar om uppvärmning av djupvatten. http://wattsupwiththat.com/2015/05/15/things-in-general/

  7. pekke

    Lasse #6
    Verkar som Jetströmmarna blockerar varmare luft från söder över Arktis vilket även kan förklara det ganska kyliga vädret här.
    http://earth.nullschool.net/#current/wind/isobaric/250hPa/orthographic=-347.71,65.43,438

    Kylan håller i sig över Arktis.
    http://ocean.dmi.dk/arctic/meant80n.uk.php

  8. Sigge

    #4 Lars Cornell

    Jag vet att Ni är misstänksamma mot det jag skriver på den här bloggen, men jag tycker Ni skall vara lika misstänksamma mot alla som skriver här. Daniel Wiklund har fel när han påstår att somrarna uteblev på 1860-talet. Två av somrarna på 1860-talet var varma och torra. 1861 och 1868. Därav missväxt de åren.

  9. tolou

    Lasse #6, pekke #7

    QBO ligger östligt nu och brukar hålla i ca. 9 mån innan det slår över i västligt igen ca. 18 mån. Kanske i September?

    http://www.geo.fu-berlin.de/en/met/ag/strat/produkte/qbo/

    Det brukar kunna innebära att sannolikheten för negativ AO/NAO ökar, speciellt då solaktiviteten är låg. Ev. med en fördröjning av några månader.

    https://tallbloke.wordpress.com/2014/11/24/jarl-ahlbeck-a-link-between-low-solar-activity-easterly-qbo-negative-ao-and-cold-nh-winters/

    Solen bottnar nu troligtvis och en kortsiktig uppgång är att vänta fram emot sommaren. Vi får se.

    http://i273.photobucket.com/albums/jj237/tolou1/Solar%20flux/Solar%20flux%20daily%202014_FC_zpswimtqacs.png

  10. Sören G

    Häromdagen stod det i tidningen att det fanns långt gångna planer på att börja producera vätgas vid en del vindkraftverk. Det förefaller bättre än att producera el till elnätet, eftersom det senare fordrar en backup-anl’ggning för att klara elproduktionen när det blåser bara lite eller inte alls (eller för mycket för den delen).
    Men då är frågan hur en sådan vätgasproduktion står sig rent ekonomiskt.
    Personligen skulle jag föredra vätgasproduktion från solenergi. Skulle nog vara mer ekonomiskt än från vindkraftverk.

  11. pekke

  12. Sören G

    Undrar varför min kommentar inväntar granskning.

  13. Sigge

    #11 pekke

    Jag vet att sommaren i det närmaste uteblev 1867, det står också i det citat som “Lars Cornell” skrev i #4. Men av citatet verkar det som alla år på 1860-talet var ovanligt kalla, vilket inte stämmer. De andra två svåra missväxtåren på 1860-talet berodde på torka.

  14. Sigge

    #10 Sören G

    Jag tolkar artikeln som att vätgas skall produceras när det är överskott på el, vilket det blir när det blåser mycket om det är stor andel vindkraft i systemet. När det gäller ekonomin är det säkert ingen höjdare för att det är en försöksanläggning som skall byggas. Om 10 år kanske det finns utvecklad teknik som är billigare.

  15. AG

  16. pekke

    Sigge
    Torka kan du ju ha vare sig det är varmt eller kallt, torka hänger mer på nederbörden och luftfuktigheten samt vädersystemen.

  17. Sven b

    Varför hör vi inte längre något från Josef Fransson han hade en del bra synpunkter på vindkraft och övrig energi produktion.?

  18. Sören G

    #16 pekke
    Som i t.ex. en dikt av Lars Wivallius : Klagevisa över denna kalla och torra vår.

  19. Daniel Wiklund

    Det är bra Sigge att du håller koll på mig: ) Herman Lindkvist skrev en artikel den 18/7 2004 med rubriken “Väderrekord ledde till massutvandring”:. Nätterna i mitten av juli 1867 kallades för halshuggarnätterna. Värst var det natten mellan det 17-e och 18-e juli då frosten tog det årets säd och utsädet för året efteråt. Det fanns inga marginaler, bönderna hade inga reserver kvar, detta års katastrof följde nämligen på somrarna 1865 och 1866 som varit lika svåra. En kyrkoherde i Norrland rapporterade år 1866: “Våren blev svår för bönderna i skogsbyarna, och det var inte så fett på slättlandet heller. De som inte hade agnar att blanda i ärtmjölet gingo hårt åt barken och i backstugorna hade man sedan länge slutat tala om bröd. I de trånga fähusen lågo djuren på knä och svulto vid sitt eländiga halm och risfoder, och inte ens hälften av dem skulle en gång få återse fäbodarnas grönskande himmelrike. Hundar och smådjur fingo svälta, så att det gnall om det, barn och kärringar gingo omkring förgråtna och bleka, och mansfolket läto skägget växa, eftersom det i alla fall inte behövde slicka sig om munnen”. ….Men det skulle bli ännu värre. Våren 1868 kom det inget regn. I Småland var det många bönder som inte såg en droppe regn mellan april och augusti. Jorden brändes under en tropisk hetta, det var kring trettio grader varje dag. Då det årets ynkliga skörd skulle tas hem vräkt regnet ner för att snabbt övergå i snö. En del bönder tvingades rädda de glesa och korta stråna genom att plocka dom för hand, ett efter ett. Hemmansägaren Sven Samuelsson i Ljuder socken i Småland skrev den 18/7 i sin dagbok. “Torkan fortfar med sträng värme, rågen vitnar och jorden bränns, luften är ständigt uppfylld av rök av härjande skogseldar.” En månad senare skrev han “I år får vi rycka upp det lilla korn vi kan, ty det är för kort för att skära.” Samuelsson bodde i samma socken som Karl-Oskar i Mobergs Utvandrarna. Under 1867 blev dödligheten för hela befolkningen 22 promille, så hög dödlighet har aldrig sedan dess registrerats på ett år. Numera håller sig dödligheten på tio promille. Detta var den senaste stora naturkatastrofen i Sverige. Detta stod att läsa i Herman Lindkvists artikel.

  20. Daniel Wiklund

    Glömde skriva i mitt brev att Herman Lindkvists artikel stod att läsa i Aftonbladet:

  21. Lars Cornell

    #10 Sören G, #14 Sigge

    Som vanligt är det orealistiska gröna drömmar om hur vindkraft kan användas. Man måste tänka på det omvända sättet,
    – hur skall vi få billig och bra energi till fordonssektorn?

    Wikipedia har nu en utmärkt artikel i ämnet
    http://en.wikipedia.org/wiki/Water_splitting

    1 Electrolysis
    1.1 High pressure electrolysis
    1.2 High-temperature electrolysis
    2 Photoelectrochemical water splitting
    3 Photocatalytic water splitting
    4 Radiolysis
    5 Photobiological water splitting
    6 Thermal decomposition of water
    6.1 Nuclear-thermal
    6.2 Solar-thermal

    Vindkraft för väteproduktion är hopplöst ineffektivt och ekonomiskt oförsvarbart. Att ens tänka tanken att utgå från el som kostar 60 öre/kWh för att i slutänden återfå el i en bränslecell är en tankens kollaps.
    Nuclear-thermal är det som man globalt forskar på. (*)
    Man räknar med 1,5 $ per kg vilket är konkurrenskraftigt. Förmodligen kan man producera det direkt under högt tryck vilket eliminerar kostnaden för kompressor och värmespill.

    Vätgas har effektivt värmevärde 121 MJ/kg vilket kan jämföras med bensin 44 och kol ca 20.

    Att tanka vätgas i en ‘vätgasmack’ är nog inte så bra, vätgas är farligt och inte helt lätt att hantera. Det blir enklare med utbytbara tankar ungefär som gasolbehållare.

    http://www.greenoptimistic.com/h2-power-systems-thermolysis-20090930/#.VVcf-CjPQxQ

    (*) Någon frågade varför Josef Fransson är så tyst och det gör jag också. Det borde vara en uppgift för honom att skriva en motion om att inrätta forskning på det vid Oskarshamn.
    Gen4 + Termolys —> vätgas —> fordonsdrift

  22. Daniel Wiklund

    Det ser lite konstigt ut det jag skrivit brev nummer 19, mitt brev där jag citerar Herman Lindkvist inväntar granskning.

  23. Sigge

    #16 Pekke

    Du har rätt i att det kan vara torr sommar även om det är kallt, men det är ovanligt. Ofta brukar medeltemperaturerna inte vara så höga som man tror när det upplevs som en varm torr sommar för att nätterna då kan vara ganska kalla när det är torrt. Nu var somrarna 1861 och 1868 både varma och torra. I synnerhet sommaren 1868 var varm. Det är en av de 10 varmaste somrarna som SMHI mätt upp sedan 1860. Ska man vara riktigt petig så var inte sommaren 1867 så extremt kall, det var april, maj och början av juni som var onormalt kall.

  24. Daniel Wiklund

    Tyvärr så har mitt brev där jag tar upp Herman Lindkvists artikel om den senaste klimatkatastrofen i Sverige på 1860-talet inte än kommit igenom granskningen.

  25. Sigge

    #20 Lars Cornell

    Jag tycker inte man skall blanda ihop vätgasframställning från el med vare sig vindkraft eller kärnkraft. Var elen kommer ifrån spelar mindre roll, det viktiga är att undersöka om det kommer att gå att producera vätgas från el billigt. Om 10-20 år när det i bästa fall kan finnas anläggningar som kan producera vätgas från el billigt så har utvecklingen av kraftproduktionssidan också gått framåt och vi vet inte idag vilken sätt som är det billigaste sättet att producera el på då.

  26. Monodemon

  27. Lennart Bengtsson

    En liten tankeuppgift

    Antag att en framtida klimatolog om så där 150 år skulle beskriva extremklimatet i Sverige under tiden 1965-2015? Vad skulle han eller hon då nämna? Kanske den kalla svåra och sena vintern 1965/66 eller isvintrarna 1985 och 1987 eller varför inte den extremt kalla julmånaden 2010?. Några extremt varma perioder har vi knappast haft vare sig under sommar och vinter även om december 2006 och 2014 var betydligt drägligare än 2010. Vi vet ju inte nu hur väder och klimat kommer att vara i Sverige 2115-2165, sannolikt varmare och regnigare men säkert lika växlande som nu. Tyvärr vet vi lika litet om det som man visste om klimatperioden 1965-2015 år 1865. Något att fundera över. Även samhället kommer säkert att ändras avsevärt men här är det säkrast att inte ens spekulera ty då kan man vara på minerad mark.Så frågan är hur skall vi bäst förbereda oss och hur förberedde våra förfäder vår tid bäst 1865?

  28. Lasse

    #9 Tack för länkarna.
    Beträffande flödande energikällor upplever Tyskarna att det räcker nu!
    http://notrickszone.com/#sthash.3w2t287U.dpbs
    Beträffande 1868 läser jag i “gamla skånska märkesdagar” Om nödåret 1868. Det var missväxt och dyrtider samt arbetslöshet som främst drabbade dem som tidigare inte var fattiga. Utsäde saknades efter förra årets missväxt.
    Man kan även läsa om 1871 -3 april-3 tums is på sundet förenade Svenskar och Danskar.

  29. Lars Cornell

    Sigge #25
    Du har helt missförstått allting, du läser ju inte det skrivna.

    Vätgas produceras INTE med el utan med värme eller med fotoner.

  30. Björn

    Lars Cornell [4]; Året 1867 är intressant, därför att det inträffade ett solfläcksminimum detta år. Det var inledningen till kalla år i slutet av 1800-talet och fram till 1946, då den magnetiska solaktiviteten inledde 1900-talets Grand maximum. Denna solaktivitet är nu bara ett minne blott och vi går stadigt mot en period med mycket lägre aktivitet och därmed mot en kallare period. Förändringar i jetströmmarna är ett ytterligare tecken på detta. Vår nordliga jetström kan inte längre hålla emot nordpolens kalluft. Dess djupa vågdalar (Rossbyvågor) släpper ner kalluft, vars konsekvens vi nu kan se över vår del av världen, i Skandinavien. Dessa vågdalar har under senaste vintern märkts mycket av i stora delar av Nordamerika. Våra till stor del trygga väderförhållanden som vi hade under 1900-talets senare del, kan vi inte längre förvänta oss. När jetströmmarna viker, är vi inne i ett meteorologiskt förhållande som inga nu levande människor har upplevt. De som levde under Lilla istiden, Dalton minimum och kanske de i slutet av 1800-talet, kunde vittna om detta, men endast i skrift eller muntligt från generation till generation.

  31. Christopher E

    #27 Lennart Bengtsson

    “Så frågan är hur skall vi bäst förbereda oss och hur förberedde våra förfäder vår tid bäst 1865?”

    Ett svar på tankeuppgiften. Det finns inget vi vet om en så avlägsen framtid. Vi ska göra precis som våra förfäder gjort för oss, göra oss rikare och lämna det ökade välståndet i arv till våra efterkommande så att de kan lösa sina egna idag oförutspåbara bekymmer.

    Det är lite bekymmersamt att eko-religionen idag istället fokurerar på minskad eller till och med utebliven tillväxt.

    Och det är smått fantastiskt att klimatspekulanter tror sig veta hur mycket fossilbränslen som kommer att bränna år 2100. Vem som helst inser ju hur lite någon för 100 år sedan kunnat förutsäga något om idag.

  32. Rosenhane

    Lennart Bengtsson #27

    Om någon runt 1865 hade påstått sig besitta möjlighet att förbereda samtiden för kommande väderhändelser hundra år senare, hade vederbörande hamnat på dårhus alternativt Långholmen.

  33. Lennart Bengtsson

    Rosenhane

    Det var precis detta jag ville föra fram ty detta borde även gälla idag bortsett från en mildare bestraffning. Det är helt meningslöst att producera framtidsscenarier i en värld som inte är prediktabel. Bara tanken att vi nu skall förbereda en värld för våra barnbarn eller barnbarnsbarn är nog ganska men ingslöst, det räcker att förflytta sig tillbaka i tiden 100 eller 150 år för att inse detta. När jag för en tid sedan nämnde den svenska oron för barnbarnens framtid för mina engelska barnbarn så skrattade de och sa “do’nt worry morfar/farfar we will take care of the problems when they/if they occur”

    Vi har i vårt traditionella planeringssamhälle en övertro på långtidsplanering som av erfarenhet bara fungerar om de styrande ser till att allt händer enligt planen som för en tid gällde i Sovjetsamhället. Detta fungerar tack och lov inte i Sverige som måste vid varje tidpunkt förhålla sig till omvärlden och dess ändringar. Darwins lag ” survival of the fittest” gäller inte bara för individer utan även för samhällen, dvs de klarar sig bäst som är bäst på att anpassa sig till en oförutsägbar ny verklighet.

  34. Ingemar Nordin

    Lennart B #27 frågade hur vi om 150 år skulle se på extremväder i slutet på 1900-talet och början på 2000-talet. Intressant fråga!

    Själv vacklar jag mellan att vi befinner oss i början av en ny medeltidsvärme som vi lyckligtvis kommer att kunna åtnjuta flera hundra år framåt och att vi går in i en ny liten istid. Den senare klimattypen är tyvärr förknippad med värre extremväder än idag.

    I övrigt instämmer jag (igen) med Christopher E #31 “Vi ska göra precis som våra förfäder gjort för oss, göra oss rikare och lämna det ökade välståndet i arv till våra efterkommande så att de kan lösa sina egna idag oförutspåbara bekymmer.”

    OM vi hamnar i en nedkylningsperiod igen så är våra möjligheter att undvika hungersnöd och hög dödlighet oändligt mycket större idag än under nödåren på exempelvis 1860-talet som Daniel W #19 så förtjänstfullt beskriver.

  35. Lars Cornell

    Dialogen som förts leder till en mycket nyttig mognadsprocess. Den har tidigare varit helt inriktad mot reptilartad koldioxidpanik.
    Här kommer det översiktliga förståndet, eftertänksamhet och den äldre visheten i dagen.

    Den som inte är trosviss som ung har inget hjärta
    och den som inte blir skeptiker som gammal har ingen hjärna. /Ordspråk

    Ingemar #34, vackla gärna men fall inte.

  36. Sigge

    #19 Daniel Wiklund

    Där håller jag med Dig, men jag tror de s k halshuggarnätterna var i början på september 1867. Den frost som var i mitten på juli 1867 drabbade inte hela landet utan delar av övre Norrland och norra Finland. Att det är frost i början på september händer ju ibland och det är inte så farligt för spannmålen som normalt är mogen eller i det närmaste mogen om den såtts ganska sent. 1867 var vårbruket i juni i Södermanland och blir det då frost när spannmålen går i ax så slutar det växa. De dåliga skördeåren 1865 och 1866 drabbade inte hela landet. 1866 var ett torrår i östra Svealand, men det var inte alls lika torrt som 1861 och 1868. Att jag känner till 1860-talet i Södermanland så väl beror på att min mamma har släktforskat och fastnat för att så många barn dog på 1860-talet och då mest vårvintern 1868.

  37. Daniel Wiklund

    Jag förlitar mig på Herman Lindkvist och “Ett satans år” av Häger Villius bl a. Jag tror ju att även historikerna Lindkvist, Häger och Villius också forskat.

  38. Monodemon

    Uppsnappat från bubb.la:
    “Ordet klimatförnekare nu vanligare i media än klimatskeptiker, upptrappat språkbruk medvetet och framgångsrikt försök att associera kritiker av socialistisk miljöpolitik med nazister”
    http://www.eenews.net/stories/1060018646

  39. tolou

    Ingemar #34
    “vi befinner oss i början av en ny medeltidsvärme som vi lyckligtvis kommer att kunna åtnjuta flera hundra år framåt”

    http://notrickszone.com/wp-content/uploads/2015/05/The-next-200-years.jpg

    Se mer
    http://notrickszone.com/2015/05/14/natural-cycles-in-a-random-world-are-unmistakable-future-holds-nothing-to-fear/

    Lite “kul” att denna cykliska prognos ändå förutser en lågpunkt år 2100… Men som sagt, detta är nog inte värt nåt vidare mycket.

  40. Rosenhane

    # 36

    Hoppas vi slipper halshuggarnätter i framtiden även om mycket pekar på att dom kommer fast i annan form.
    http://www.dagenssamhalle.se/nyhet/sa-vill-saudiarabien-omvaenda-sverige-till-den-islamiska-laeran-15647

  41. Sigge

    #29 Lars Cornell

    Nu förstår jag vad du menar. Möjligen kan det vara lite tveksamt att forska om vätgasframställning från Gen IV-reaktorer innan de utvecklats för konventionell elproduktion. Projekten som håller på att utvecklas är försenade, ofta p g a brist på pengar. Annars så är det en bra idé reaktorn får producera vätgas istället för el om nu vätgas skall användas som energibärare.

  42. tty

    Sigge #25
    ”Vätgasekonomi” är inte så enkelt som det ofta framställs. Väte är en knepig och farlig substans att handskas med. Den är extremt läckbenägen och många material (inklusive stål) tappar kraftigt i hållfasthet i kontakt med väte (”väteförsprödning”). Det är explosivt i luft från 5 till 75% halt och brinner vid mycket hög temperatur och med osynlig låga (strålningen vid förbränning ligger i UV-bandet).
    Att förvara väte är inte trivialt. Väte har extremt högt energiinnehåll per viktsenhet men mycket låg per volym. Det är dyrt och svårt att överföra och förvara i flytande form (-253 grader), så det får troligen bli antingen gas i stora tankar under mycket högt tryck eller möjligen någon hydrid eller klatrat. Några fungerande sådana lösningar finns dock inte än.
    Om det skall framställas av ”överbliven” vind/solel tillkommer dessutom ett problem som mig veterligen ännu aldrig har lösts i någon processindustri, nämligen att bygga anläggningar som fungerar effektivt med ständigt varierande och oförutsägbar produktionsvolym och frekventa driftstopp (solel är i detta avseende något mer förutsägbart än vindel, men utesluter definitionsmässigt kontinuerlig drift, något som brukar betraktas som absolut nödvändigt i större processindustrier, om inte annat av kostnadsskäl).
    Det behöver väl knappast tilläggas att gasturbiner som fungerar med väte som bränsle ännu inte finns. Det största problemet är den höga förbränningstemperaturen i luft (drygt 2200 grader), som dels kräver nya kylmetoder för turbinbladen, dels producerar stora mängder kväveoxider.
    Den totala verkningsgraden med överföringen av elen till elektrolysanläggningen, elektrolysering, kompression/kylning av gasen, lagring, transport till kraftverk, förbränning i gasturbin och elproduktion kommer att bli mycket låg.
    Pumpkraftverk är mycket effektivare, men kräver mycket speciella topografiska förutsättningar och är politiskt svårgenomförda eftersom de i allmänhet kräver stora ingrepp i natursköna bergsområden.

  43. Lars Cornell

    tty #42. Din redogörelse är bra. Men temperaturen vid förbränning kan väl sänkas med luftöverskott?

  44. Lejeune

    Säga vad man vill om klimatpolitiken, men den bjuder på lysande underhållning:
    http://wattsupwiththat.com/2015/05/16/china-india-wheres-that-100-billion-you-promised/

  45. Sigge

    #42 tty

    Min kunskap om vätgasframställning är låg. Jag har aldrig intresserat mig för den beroende på att vätgas är, som du beskriver väl, svår att hantera. Därför har jag ansett att vätgas inte är lösningen på energiproblemen. Det är först nu när det forskas om att framställa flytande biobränslen där vätgas ingår som råvara i processen som jag tycker att vätgasframställning kan bli intressant. Då koldioxid är en annan råvara som ska användas tycker jag att vätgasproduktionen borde vara där koldioxid produceras. Koldioxid är inte lika svårt att hantera så den går att flytta på i och för sig.

  46. Lars Cornell

    #45 Sigge
    Ännu effektivare process får man om man tar väte + kol
    i stället för väte + koldioxid.

  47. Slabadang

    Läs denna ledare av Alice T!

    Då förstår ni varför GPs vänsterradikala journalister “sjukskrev” sig när hon blev bas för deras ledarredaktion. Slut på kollektivisering och skilda rättigheter!

    http://m.gp.se/nyheter/ledare/kronika/1.2715860-alice-teodorescu-mangfaldsdebatten-ar-enfaldig/

  48. Björn

    Slabadang [47]; Verkligen träffsäkert av Alice! Tove Lifvendahl i dagens ledare i SVD har samma tema. Hennes rubrik är “VÄGEN TILL HELVETET”.

  49. Björn

    Är det någon här som fortfarande tror på global uppvärmning? Solforskarna misstänker något annat.

    http://www.washingtonsblog.com/2011/06/suns-output-to-fall-leading-to-a-mini-ice-age.html

  50. Skogsmannen

    Torbjörn Fagerström genomför en veritabel slakt av Coops reklam för ekologisk mat. Luktar bränt krut från varenda mening.

    http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/informera-ocksa-om-ekomatens-baksida_4569824.svd

  51. tty

    Lars Cornell #43

    “Men temperaturen vid förbränning kan väl sänkas med luftöverskott?”

    Ja, men verkningsgraden sjunker kraftigt.

  52. Lars Cornell

    tty #51
    Aldrig får man vara riktigt glad.
    Men hur blir det med vatteninjektion?

  53. Lennart Bengtsson

    Underbart att läsa detta om Alice Teodorescu. Tänk om Sverige kunde sluta med sin kvoteringsidioti. Satsa för guds skull på begåvning och kompetens! Det finns faktiskt gott om begåvade människor i alla grupper, kvinnor, män, svarta, vita, gula, röda osv. till och med äldre vita män kan vara riktigt duktiga också. Den stora fördelen att gå efter kompetens och enbart kompetens är att vi minskar antalet dumbommar på allt för höga poster i samhället som redan har ställt till med allt för mycket problem. Förr i världen tillsatte man ju till och med generaldirektörer efter kompetens och förr i världen fanns det ju högt kvalificerade politiker med förstklassiga akademiska meriter. Lämpliga namn är Ohlin och Wigforss. Då såg svenska folket upp till politikerna, de gör tyvärr inte idag.

  54. Christopher E

    #50 Skogsmannen

    Tack för tips om slutrepliken. Jag hade tidigare läst ursprungsinlägget som länkas längst ner. Helt lysande av Fagerström, tala om avslöja en naken kejsare,

    Jag undviker

  55. Christopher E

    #54

    Forts. (Oops)

    Jag undviker helt “ekologiska” på de grunder Fagersteöm redogör för. Finns ingen anledning att äta dem, dyrare dessutom.

    Försöker en affär minska utbudet av konventionell mat eller anpassa priserna på konventionell mat till ekologisk nivå, undviker jag själva affären.

  56. Lasse

    Nytt papper som påpekar att globala temperaturvariationer förekommer och har alltid förekommit:
    http://wattsupwiththat.com/2015/05/17/new-paper-how-much-of-the-global-temperature-change-is-natural/

    ” The differences were close to normally distributed. The average standard deviation of temperature was 0.98 ± 0.27 °C. This suggests that while some portion of the temperature change observed in the 20th century was probably caused by greenhouse gases, there is a strong likelihood that the major portion was due to natural variations.”

    Varför den skrivningen förklaras i kommentarerna i WUWT-media accepterar ingen artikel utan CO2.

  57. Kenneth Mikaelsson

  58. Lasse

    Här finns en som har koll:
    “En sak är dock redan klar: Den utlovade minskningen kommer inte att räcka till för att stoppa klimatuppvärmningen vid två grader Celsius, som är det mål staterna enats om. I stället är vi på väg mot en höjning på tre grader.”
    http://www.svd.se/nyheter/utrikes/allt-fler-lander-avger-klimatloften_4573062.svd

  59. Lars Cornell

    Lasse #58
    Du har fel! Vi ligger nu nära koldioxidens mättnad. Hur mycket vi än släpper ut kan koldioxid därför aldrig påverka med mer än ca 0,5 grader.
    Tänk dig ett rum med ett fönster. Stänger du för fönstret med en lucka blir det mörkt. Ytterligare en lucka gör det inte mörkare, ungefär så är det med koldioxid och växthuseffekten nu.

    År 2100 kommer vår jord att vara 1 – 3 grader kallare än nu på grund av en ny liten istid.
    Eller hur?

  60. Ingemar Nordin

    Lasse #58,

    Början på ditt citat är helt korrekt. Den utlovade minskningen kommer inte att räcka. Den utlovade minskningen är nämligen istället en ökning av koldioxidutsläppen. Den andra delen av citatet är bara bludder. Det finns ingen vetenskaplig grund för att detta skulle innebära 3 graders ökning av GT.

    Det enda alla dessa försök att minska koldioxidutsläppen kan innebära är en industriell nedrustning av Västvärlden. De utopiska drömmarna utan realistisk grund bör bekämpas.

  61. Thomas P

    Lars #59 Tänk dig istället skillnaden mellan en- två- och treglasfönster i hur effektiva de är som värmeisolering. Din analogi om ljuset är helt missledande, och det där med ny liten istid en ren gissning. Det är verkligen skrämmande hur lite folk som hänger på en blogg kallad “klimatupplysningen” lär sig.

  62. Daniel Wiklund

    Thomas P tycker att det “är verkligen skrämmande hur lite folk som hänger på en blogg kallad “klimatupplysningen” lär sig. En av dom som hänger här mest är ju självaste Thomas P, har han lärt sig nåt? Eller är det så att han genom sina kommentarer bidrar till att dom som hänger här lär sig så lite.

  63. BoE

    Analogien ovan med täta luckor är nog trots allt bättre än den med glasrutor.
    Är CO2-transmissionen nära noll, dvs absorbtionen redan nära 100% så finns just inget mer att vinna på en lucka till. (annat än att utestänga skrammel från tomma tunnor…. Typ.)

  64. Lars Cornell

    #61 Thomas P
    Med 2 – 3 glas befinner man sig tidigt på den logartimiska kurvan.
    Utgå från 10 glas i fönsterrutan, då stämmer liknelsen bättre.
    Se sid 14 och 24 i
    http://www.tjust.com/vit/2015/JO-SMHI.pdf

  65. Lasse

    #59 och #60
    Det var ett citat och inte min uppfattning alls!
    Ett citat från en som bör veta: “säger Roger Sedin, departementssekreterare på Miljödepartementet.”
    Men som bör läsa era invändningar för de är relevanta! Så mycket har jag lärt mig här!

  66. Thomas P

    Lars #64 Du skriver här att sambandet är logaritmiskt vilket är korrekt. Tidigare skrev du “Hur mycket vi än släpper ut kan koldioxid därför aldrig påverka med mer än ca 0,5 grader.” Detta får mig undra om du ens vet hur en logaritmisk kurva ser ut. Den når inget maxvärde som du tycks tro.

    Därutöver verkar du inte förstå att hur ogenomskinlig atmosfären än är vid marknivå blir den mer och mer genomskinlig för IR på högre höjd där atmosfären blir tunnare, och uppvärmningen från mer CO2 beror mer på vad som händer högre upp.

  67. Lars Cornell

    #66 ThP
    Matematiskt ja, men i praktiken NEJ!
    Det finns gränser för hur hög koldioxidhalten kan bli. Ju högre koldioxidhalt desto mer fotosyntes på land och i havet. Det uppstår småningom en ny balans som jag anser går någonstans vi ca 800 ppm. Över det går det inte att komma och det sätter gränsen för den logaritmiskt avtagande kurvan.

    Genom att fotosyntensen ökar koldioxidens återflöde blir det logaritmiska sambandet dubbelt (fotosyntesen är säkerligen inte logaritmisk, men du får se ordet ‘dubbelt’ symboliskt).

    “och uppvärmningen från mer CO2 beror mer på vad som händer högre upp.”
    Jaha, och vad händer? Det där har diskuterats här på bloggen av de som kan det bättre än jag så jag ger mig inte in i det. Men jag har vid några tillfällen påpekat att stratosfärens omvända temperaturgradient jämfört med troposfärens måste ha betydelse.

  68. Lasse

    #66 Thomas P
    Logaritmisk påverkan från atmosfärens CO2 accepterar du tydligen. Dvs från 280 till 400 ger mer påverkan än från 400 till 520.
    Om IPCC påpekat för oss att en del av den senare temperaturhöjningen sen 1950 (0,5 C) kan bero på CO2 så blir det inte mycket över till påverkan nu. En del till kan det bli!
    Min undring är om hur mycket aerosolerna kommer att påverka temperaturen framöver. Kan clean air act få större genomslag över andra delar av världen, då får vi varmare av andra skäl än CO2.

  69. Mikael W.

    Jag rekommernderar Glenn Beck!
    Cloward-Piven strategy.
    https://www.youtube.com/watch?v=t9dnLgTo6MU

  70. Mikael W.

    Läs även Markus Birro som berättar att tidningar inte är intresserade av sanningen. E det möjligt??! Hahaha….http://nyheter24.se/debatt/798434-birro-i-sverige-ryms-ingen-sanning-langre