Bild och text Lars Mellblom
Rubrik: Draußen ist es finster und kalt…
Kaniner är värmeälskande djur. Under senaste istiden krympte den europeiska kaninens utbredningsområde till Iberiska halvön och sydvästra Frankrike, vilket påverkat den genetiskt. De lider under en hård vinter, men också av ihållande kallt regn och blåst. Under senare halvan av 1900-talet har populationen minskat kraftigt p.g.a myxomatos och nyligen genom Rabbit Viral Hemorrhagic Disease (RVHD-1 och 2), också kallad kaningulsot. Eftersom kaniner är stapelföda för många rovdjur drabbas dessa av matbrist.
I områden där marken är olämplig grävs inga gryt. Där lever kaninerna ständig ovanjords. Så är fallet i stora delar av Normandie där jag bor. Flera av vildkaninerna runt min gård är handtama och kommer in när vädret är ruskigt, i varje fall om de lockas med banan. Väl inne sträcker de ut sig under värmeelementen eller på någon mjuk möbel.
Lars
Till alla pålästa här
Hur är det med havsnivån?
Stiger, sjunker eller eller är den oförändrad?
Vaför är koncentrationen av Argo-bojar högre i Japanska sjön, Persiska viken och Medelhavet?
Verkar inte ha så mycket med temperaturmätningar att göra, det är mer strategiska platser för en annan aktivitet
#1 Torbjörn
”Hur är det med havsnivån?”
Varför är det intressant? Den globala havsnivån kanske kryper sakta uppåt men i varje enskilt fall så är det de lokala förhållanden som är det enda som är viktigt. De lokala förhållanden med landhöjning, landsänkning, tidvatten, stormfloder mm överskuggar allt som en global förändring kan bidra till.
Här är ngt som jag skrev ihop för något år sedan när jag tröttnade på att höra om sjunkande korallöar:
https://liteperspektiv.blogspot.se/2015/08/en-meter-over-havet.html
#1 Torbjörn
Slussar vid Vaxholm – kom ihåg ar du hörde det först 🙂
https://liteperspektiv.blogspot.se/2015/07/slussar-vid-vaxholm.html
En fundering:
Den ökande fotosyntesen har lett till en påtaglig ökning av växtligheten på jorden.
En jämvikt på, en ny nivå, mellan biosfärens och havets tillskott respektive konsumtion, samt tillskottet från förbränning av fossilt kol, har uppstått.
Vad händer då om mänskligheten skulle lyckas i tokigheten att (teoretiskt) upphöra med förbränningen av fossilt kol?
Det skulle innebära en förlust av c:a 6 Gt kol i balansen, som totalt omfattar c:a 200 Gt kol per år, d v s c:a 3%.
Växtligheten har ökat sitt behov av koldioxid för att fortsätta växa i nuvarande takt. Alternativet är att växtligheten minskar.
I jämviktens namn borde dock den förväntade minskningen av koldioxid i atmosfären kompenseras av att havet friger ungefär samma mängd.
Slutsats: En minskning av förbränningen av fossilt kol är meningslös, då den i så fall kompenseras i motsvarande grad genom tillskott från havet. (Allt annat oförändrat).
Eller?
#4 Per Erik Kihlstedt
Mängden koldioxid i atmosfären bestäms i hög grad av temperaturen i världshaven. Om den naturliga uppvärmningen sedan lilla istiden fortsätter så kan vi förvänta oss att mängden koldioxid i atmosfären ökar. Om det blir kallare så kommer den att minska.
Människans bidrag till koldioxiden i atmosfären är i grovt räknat 100 GtC (av ca 800 GtC). Detta ”överskott” skulle efter ca 60 år ha fördelat sig mellan hav o biosfär så att endast en liten del fanns kvar i atmosfären. Så den glädje som vi nu sprider i naturen skulle snart vara ett minne blott.
#4 Per Erik Kihlstedt
CO2-halten i atomsfären har ökat från 280 ppm till ungefär 405 ppm. Det påverkar växtligheten mycket. Inte bara att det växer snabbare utan också att växternas sammansättning ändras.
Att tillväxten i den svenska skogen ökat med 60% på 50 år beror inte bara på ökade koldioxidhalten, temperaturökningen har gjort växtperioden längre, bättre skogsbruksmetoder främst vid föryngring och det har tillkommit skogsareal. Den areal med igenplanterad åker har hög tillväxt men det har inte den skogsareal som tillkommit för att den tidigare inte räknades för att den hade för låg tillväxt och där det är mest fjällnära skogar.
# 5 Johan M
”Mängden koldioxid i atmosfären bestäms i hög grad av temperaturen i världshaven. Om den naturliga uppvärmningen sedan lilla istiden fortsätter så kan vi förvänta oss att mängden koldioxid i atmosfären ökar. Om det blir kallare så kommer den att minska.”
Det håller jag med om, men min frågeställning var vad som händer om förbränningen av fossilt kol upphör. Jag utgår vidare från att mängden CO2 i atmosfären är styrd av massverkans lag. Den borde innebära att den ökade ”efterfrågan” på CO2 från biosfären kvarstår och att den kompenseras av havet vars tillgång på CO2 inte lär påverkas av en ökad avgång på 6 Gt C per år.
Det andra stycket i ditt inlägg: ” Människans bidrag till koldioxiden i atmosfären är i grovt räknat 100 GtC (av ca 800 GtC). Detta ”överskott” skulle efter ca 60 år ha fördelat sig mellan hav o biosfär så att endast en liten del fanns kvar i atmosfären. Så den glädje som vi nu sprider i naturen skulle snart vara ett minne blott.” förstår jag inte.
Tanken verkar vara att halten CO2 i atmosfären skulle minska med 6 Gt C per år i 60 år varefter vi skulle vara tillbaka på läget i mitten på 1800-talet. Vilka krafter skulle förhindra att havet kompenserar för detta som vid en normal kemisk jämvikt?
Kan någon helt ärligt tala om för mig vad en klimatinsats är? Vidare vill jag veta på vilket sätt och hur mycket klimatet ändrar sig genom olika åtgärder. Ja, VAD gör jag för att det skall bli liiite soligare och aaaningen varmare?
PS! Det här måste väldigt många kunna ge ett utförligt svar på. Uttrycket ”klimatinsats” stöter alla på så gott som dagligen.
#8 Olav Gjelten: I TV4s morgonprogram idag hade Jenny Strömstedt en medverkande som skulle presentera (enligt vinjetten, själv orkade jag inte lyssna på tramset) ”Hållbart och klimatsmart mode….” Man kan undra vad dom har bakom pannan 🙂
#8
Alla handlingar som gör ditt liv mer aketiskt. Så har i alla fall jag uppfattat det. Men vad det sedan har för relation till klimatet har jag ännu inte förstått. Vad är det för klimat man värnar om förreste? Inte kan det väl vara debattklimatet? Om det är så, så har man hittat rätt metod för att rädda debattklimatet, helt enkelt genom att utesluta meningsmotståndarna i debatten.
#5 Johan M
Enligt IPCC AR4 är fossil förbränning och ’land use’ 29 Gt/år av omsättningen på 800 Gt/år. 100 Gt/år är en ny siffra för mig. Sedan handlar det om hur länge koldioxiden uppehåller sig atmosfären. Gösta Pettersson har en bra utredning i Falskt alarm. Hur som helst säger IPCC-texten att fossilförbränningen i storleksordning är mindre än felmarginalen för den naturliga balansen. Om än inte i klartext.
#7 Per Erik Kihlstedt
”den kompenseras av havet vars tillgång på CO2 ”
Om vi idag (som exempel) har en transport från haven till atmosfären på 100 GtC per år så skulle vi ha lika mycket i morgon även om vi i ett trollslag tog bort all koldioxid ur atmosfären. Avsaknaden av koldioxid i atmosfären gör inte att transporten från haven ökar.
Om vi med ett trollslag i morgon tar bort all mänsklig berikning av atmosfären så skulle transporten mot haven och biosfären sakta avta. Haven skulle inte bry sig så mycket men biosfären skull sakta men säkert bli mindre.
#10 Evert Andersson
”100 Gt/år är en ny siffra för mig. ”
”Grovt räknat” – och räknade bara med fossila källor så om vi tar med cement mm så blir det kanske lite mer. Jag tror Gösta Petterson kom fram till 123 GtC. IPCC anser att det är storleksordningen 360 GtC.
#8 Olav Gjelten
Med en klimatinsats känner den klimathotstroende sig som en god människa. Ungefär som att be en bön. Mer behövs inte när man är troende och tror på syndernas förlåtelse.
#1 Torbjörn
https://climate.nasa.gov/vital-signs/sea-level/
#4 PEK
”En jämvikt på, en ny nivå, … har uppstått.”
Det är nog en missuppfattning.
Allt är i ständig förändring så något jämviktstillstånd kommer aldrig att uppstå.
#5 JM
”Att tillväxten i den svenska skogen ökat med 60% på 50 år”
Jag har svårt att tolka innebörden i den texten.
Min uppfattning är att det nu växer sisådär 10% – 20% bättre varje år på grund av höjd koldioxidhalt.
#8 OG
Jag är lika oförstående som du.
Tillåt mig i all välmening ge följande detaljuppgifter rörande den globala kolbalansen. Siffrorna är från Quéré et al 2017 och uppgifterna rör den totala ändringen/utsläppen för perioden1750-2015 och är i Gton kol
1 ppm(v) motsvarar 2.12 Gton C = 7.77 Gton CO2
Emission : 410 ± 20
Utsläpp från mark och vegetation: 190±65
Ackumulation i atmosfären 260±5
Ackumulation i hav 175±20
Ackumulation i vegetation 165±70
Försök nu att minnas detta tills nästa gång. Kan lämpligen skrivas upp i kalendern eller mobilen
Hälsar
Lennart
en intressant aspekt om hur man lurar dem som inte gillar en på nätet:
Eftersom svenska Yle kategoriskt ratar mina inlägg, hittade jag på ny e-post, ny IP. Och se, det gick bra, bara man inte – alltför mycket – skäller på journalister .vilket är nästan omöjligt för mig. Fungerar väl bara en liten tid.
På tal om censur:
Alla mina insändare i DER SPIEGEL trillar ner i delete- korgen .
Så också den här om Costa Concordia olyckan:
http://www.spiegel.de/panorama/costa-concordia-was-wurde-aus-dem-ungluecksschiff-a-1183275.html
Min fråga : sitter kaptenen i fängelset(?) försvann.
Men andra fick kommentera…
Tja det politiskt korrekta …
sibbe #16
Yup, journalister är mycket ömhudade. Det finns ett talesätt som säger att det inte lönar sig att slåss med en journalist. Det är som att kasta vatten på en gås och dom vinner alltid (det är dom som styr media).
#8 Olav Gjelten
Det är väl som att späka sig. Klimatalarmisterna skulle lika gärna kunna gå med tagelskjortor på sig. Det har väl ungefär samma effekt på klimatet som allt annat som de har försig. Dvs ingen alls.
#15 Lennart Bengtsson
Det blir lätt så om man räknar baklänges och utgår från att den ökade kodioxidivån enbart är av mänsklig härkomst.
Hur mycket har havens uppvärmning från lilla istiden till dags datum bidragit till?
#20 Enkigt iskärnor så har tidigare värmeperioder under nuvarande interglacial påverkat marginellt.
#19
Apropå det där med tagelskjortor. Kanske ingår denna visa i Miljöpartiets partisångbok, om de nu har en sådan. Jag tror dock inte att jag skulle köpa ett avlatsbrev av de här herrarna…
https://www.youtube.com/watch?v=XGXSsoBRPdY
Kylan slår till i USA:
https://news.sky.com/story/us-braces-for-coldest-night-in-its-history-
#21 Strumpan
> Enligt iskärnor så har tidigare värmeperioder under nuvarande interglacial påverkat marginellt.
Hmm, visst är det konstigt? Hur kan det vara, blir man inte lite undrande?
#2 johan
Det är viktigt eftersom det bl.a. används som argument av alarmister som bevis på koldioxidens påverkan.
#16 Lars
Jag kände till den sidan sedan tidigare, men den senaste uppdateringen var i augusti och jag hoppades att det skulle finnas ytterligare siffror någonstans
#1
”Vaför är koncentrationen av Argo-bojar högre i Japanska sjön, Persiska viken och Medelhavet?”
Mest har det nog med strömmar att göra. Medelhavet och Persiska viken har underskott på vatten eftersom avdunstningen är större än tillrinningen. Bojarna driver in men kommer sällan ut igen. På motsvarande sätt är det lätt att se att bojarna ”undviker” uppvällningsområden och områden utanför stora flodmynningar.
När det gäller Japanska Sjön tror jag förklaringen är en annan. Japanerna har ett eget Argo-projekt som intresserar sig mest för vattnen runt Japan.
”De lider under en hård vinter, men också av ihållande kallt regn och blåst. ”
Märkligt nog så frodades de dock på Macquarie-ön i Södra Ishavet där vädret i stort sett utgörs av 365 dagar av kallt regn och blåst per år (årsmedeltemp 5 grader, kallaste månad 3 grader, varmaste 7 grader, 1000 mm regn per år, årsmedelvind 10 m/s). När jag var där för ett antal år sedan hade de i princip ätit hela ön utom några små inhägnader helt kal. Nu har jag dock hört att australierna efter heroiska ansträngningar har lyckats utrota dem.
Det är dock riktigt att de numera är ganska sällsynta i hemtrakterna i Spanien och Portugal. Både den spanska kejsarörnen och det spanska lodjuret som båda är kaninspecialister har det mycket besvärligt. Troligen finns det hundra gånger fler i andra länder där de planterats in. Kilstjärtörnen i Australien som sadlat om till att äta kaniner har däremot ökat starkt i antal och är, i motsats till de flesta örnar, omhuldad av lantbrukarna.
#2
JohanM
Det finns faktiskt höga korallöar också. I undantagsfall så gör tektoniska förskjutningar av havsbottnen att en korallö ”skjutsas upp” ett antal meter. Resultatet blir då en rätt säregen kalkstensö med branta stränder och en platt ovansida som oftast är några meter lägre på mitten (där den forna lagunen låg). I regel är detta ”inland” ganska torrt och svårframkomligt. Korallkalksten är genomsläpplig och karstifieras snabbt, d v s blir mycket ojämn och svårframkomlig. Kända exempel är t ex Henderson Island och Niue.
Den enda ö av denna typ jag själv har besökt är Lifu öster om Nya Kaledonien. Den har en liten extra specialitet genom att höjningen skett långsamt under flera hundra tusen år, vilket innebär att varje mellanistid har bildat ett nytt rev som vuxit upp till den då aktuella havsnivån så att öns stränder är trappstegsformade.
Jag hålller med tty#28 !!!
Men hur mycket snö finns det i Sverige ? just nu ?
Det finns mer än ni tror !!!
https://www.smhi.se/vadret/vadret-i-sverige/snodjup
2/3-delar av Sverige är täckt med snö just nu 20180107.
#2 Johan #28 tty
Jag bodde en vecka på ön Atiu som tillhör Cooks Island i Söderhavet som är just en sådan ö som tty beskriver, med flera olika nivåer efter ett antal tektoniska höjningar. Att ta sig fram i orörd terräng var EXTREMT svårt eftersom allting var sönderbrutna koraller huller om buller som inte utsatts för speciellt mycket nedbrytning genom århundrandena. Varje kväll åt jag middag med öns överhuvud och jag dristade mig till att fråga om öns befolkning hade oro för de havsnivåhöjningar som AGW-folket skrämmer dem med? Svaret blev att han inte kände till någon i Söderhavet med sådan oro – dessutom befann sig ju just Atiu på en stigande tektonisk platta. Han menade arr befolkningen på Samoa t.ex var betydligt oroligare på grund av att de finns på en SJUNKANDE platta. Däremot berättade han om några projekt på grannön Rarotonga (som jag själv också såg) där landets regering fått ekonomiskt stöd via AGW-pengar. Projekten handlade om korallförstöring som var direkt kopplad till dels alldeles för intensiv turism på liten yta med undermålig avloppsrening och dels den fruktade korallätande sjöstjärnan – någon AGW-koppling kände man inte till.
#25 Torbjörn
Min kommentar var inte riktat så mycket till din fråga som frågan i allmänhet. Istället för att ge sig in i en diskussion om huruvida den globala havsnivån höjs med en eller två centimeter på tio år så skall man inse att det i sammanhanget saknar betydelse. Som tty och Isidor beskriver så är de lokala förutsättningarna det som spelar roll.
#28 tty
Tack, skall göra en uppdatering.
Som sagt ( #40 & #42) i förrförra tråden.
Tänk om jänkarna i NÖ USA inte hade haft fossila bränslen!
https://notalotofpeopleknowthat.wordpress.com/2018/01/06/can-you-imagine-new-england-without-fossil-fuels/#more-31602
Följ gärna länken i första kommentaren, Canadian Energy Issues.
#32
De kanske behöver ha fordon med förbränningsmotorer också.
Hoppas politiker förstår allvaret i eventuella förbud mot bensin och dieseldrivna fordon
#32
”De kanske behöver ha fordon med förbränningsmotorer också.”
Det gäller tydligen även tyska postverket:
https://www.welt.de/wirtschaft/article171801021/E-Auto-der-Deutschen-Post-Winterprobleme-mit-dem-Streetscooter.html
Notera att anställda som klagar drabbas av ”arbetsrättliga åtgärder”.
#28, 30, 31
Sedan händer ju också motsatsen, alltså att en korallö sjunker så snabbt att korallerna inte ”hinner med” utan den förvandlas till en guyot, alltså ett undervattensberg med en flat kalkstensplatå överst. Det mest kända exemplet är väl Hawaiigruppen där de yngsta höga vulkanöarna går över i äldre kraftigt eroderade öar och så smångom till ännu äldre korallöar som Laysan, Midway och Kure, och till sist till en kedja av guyots ”Emperor Seamount Chain”. I det fallet är det dock snarast temperaturerna som får korallerna att ”ge upp”. Öarna rör sig mot nordväst, och vattentemperaturerna redan vid de ”stora” Hawaii-öarna är rätt marginella för revbildande koraller.
#21 Strumpan
Gösta Pettersson skriver bra om problemet med isborrskärnorna.
http://www.falskt-alarm.se/boken/kapitel-8-den-felande-koldioxidkallan/
Rider #32
”Canadian Energy Issues”
Och det Ontario som är tätt befolkat ligger på ungefär samma latituder som södra Frankrike, så lite sol borde dom få på dagen.