Citat: ”Ge mig en fast punkt och jag ska rubba jorden”. (Archimedes)
”Man kan inte stiga ner två gånger i samma flod” (Herakleitos)
Ganska nyligen har vi fått uppleva starka krav på en etablering av våtmarker i Sverige, som – får vi förmoda – på ett effektivt sätt hjälper (mot?) en hett (sic!) önskad klimatomställning. Kravet har framförts i demonstrationer och även med blockeringar av gator och vägar. I något fall har även en akut ambulanstransport stoppats. Så, vi måste fråga oss är vi även i detta avseende i ”en akut krissituation?” Saknas det våtmarker, vad säger våra myndigheter.
Vad säger Statens Naturvårdsverk? Citat:
”Trots att Sverige är ett av de länder som har mest våtmarker i världen behöver vi ändå restaurera, återställa och återskapa hundratals kvadratkilometer våtmark. Mellan 2010 och 2020 har över 58 kvadratkilometer våtmark restaurerats eller anlagts i Sverige.
Under det senaste seklet har nästan en fjärdedel av Sveriges totala ursprungliga våtmarksareal försvunnit. Idag minskar arealerna genom att våtmarker växer igen och att ett varmare klimat torkar ut tidigare utdikningar ännu snabbare. ”
Enligt tillgängliga data sägs följande om våtmarksförekomsten i Sverige, citat:
”Våtmarker i Sverige
Det finns mellan 60 000 och 90 000 kvadratkilometer våtmark i Sverige. Den största delen är öppna våtmarker, inklusive öppna myrar. Mellan 2010 och 2021 har cirka 127 kvadratkilometer våtmark anlagts eller restaurerats i Sverige.”
Sveriges landyta är ca 410 000 kvadratkilometer, (uppgift enligt från SCB), således utgör våtmarksytan ungefär 18 % av landytan (räknat på en nuvarande våtmarksyta om 75 000 km2). Våtmarkerna är ”orättvist fördelade” över Sverige. Det är ingen tillfällighet att sydöstra Sverige ”sticker ut” med låg andel våtmarker, liksom med vattenbrist i övrigt, se senaste debatter.
Det finns således förutsättningar att inhämta empiriska erfarenheter om hur våtmarker faktiskt fungerar. Det finns idag möjligheter att nyttja sådana erfarenheter. I det följande får specifika erfarenheter från avloppsvattenrening ge några belysande perspektiv.
Först och främst skall betonas, att våtmarken baseras på biologiska förlopp, och därmed beroende på de ”klassiska” villkoren: Temperaturen i vatten och luft (och variationen över året), tillgången till näringssalter, solstrålningen (ja, för den viktiga fotosyntesen).
Så låt mig begränsa min beskrivning till en uppföljning av en ”kombinerad” reningsanläggning, bestående av de ”traditionella” reningsstegen med en anlagd våtmark. Det bör betonas, att våtmarken blev en god biotop för fåglar, till glädje för många.
Under flera år drevs reningsanläggningen utan ett separat biologiskt reningssteg, tanken var att våtmarken skulle vara tillräcklig. Vilka begränsningar under dessa år kunde identifieras?
- Under drygt tre vintermånader varje år var våtmarken avstängd;
- Under perioder erfors dålig lukt från våtmarken. En otillräcklig reduktion av organiskt material förorsakade anaerob nedbrytning i våtmarken.
- De skärpta utsläppskraven gjorde att anläggningens utformning måste kompletteras med en bättre kväverening. Därtill kom andra krav på förstärkt rening.
- Under 2003 genomfördes en större modernisering av Nynäshamns ARV. Från år 2004 har anläggningen varit i drift i sin uppdaterade konfiguration.
- Sedan dess har anläggningen ytterligare förstärkts i början av 2020-talet.
Driften under sammanlagt nio år, från 2004 till och med 2012, har redovisats i en vetenskaplig artikel, publicerad 2014, referens: © IWA Publishing 2014 Water Practice & Technology Vol 9 No 2 235 doi: 10.2166/wpt.2014.027. I det följande används erfarenheter från driften som redovisas i denna publikation.
Av grundläggande villkor för vattenbehandling, vare sig det sker med biologiska, fysikaliska eller kemiska metoder är vattentemperaturen, och dess variation. I Figur 1 redovisas avloppsvattnets temperaturvariation över ett år vid anläggningen.
Figur 1 Avloppsvattnets temperaturvariation i utgående vatten från Nynäshamns ARV över ett år, noterat under det första decenniet under 2000-talet.
Efter utbyggnaden kunde ganska snart påtagliga förbättringar i utgående vatten konstateras. Särskilt intressant är utsläppsnivån av kväve under år 2004. I Figur 2 visas hur utgående kvävehalt varierat under året. Variationen synes väl sammanhänga med vattentemperaturen över året.
Figur 2 Utgående halter av kväve i avloppsvattnet från Nynäshamns ARV över ett år, noterat under år 2004.
Några viktiga konsekvenser kunde dras av att kombinationen ”klassisk reningsteknik” och våtmark användes var följande:
- Våtmarken kunde i princip drivas året runt, vilket också bidrog till förbättrade reningsresultat.
- Efter uppgraderingen förbättrades också reduktionen av organiskt material, som omvandlades bland annat till CO2. Reduktionen uppgick regelmässigt till> 98 %, jämfört med tidigare ca 90 %.
- De tidigare återkommande problemen med besvärande lukt från våtmarken blev i stort sett eliminerad.
- En speciell fråga i relation till användning av våtmark för rening av fosfor är i vad mån fosfor kan lagras i våtmarken. Av flera processtekniska skäl är det viktigt att ha kontroll på den begränsande förmågan att lagra fosfor i våtmarken. Om denna förmåga ”överskrids” kommer fosfor att lämna anläggningen med utgående vatten.
- Dock var kombinationen av driften med ”klassisk rening” och våtmark visat sig nyttig: Den sammantagna, utgående fosforhalten i stort sett halverades, samtidigt som tillsatsen av fällningskemikalie för fosfor också kunde reduceras med närmare 50 %.
Sammanfattande Slutsatser
Tack vare en noggrann uppföljning av driften vid Nynäs-hamn avloppsreningsverk kan ett antal möjligheter och begränsningar kunnat belysas:
- En våtmark är en komplex biologisk biotop, med intressanta möjligheter, men också med givna begränsningar. Att försöka förstå de olika begränsningarna genom korrekta empiriska observationer kan ge goda erfarenheter för en god framtida användning.
- Det relaterade fallet från Nynäshamn pekar på intressanta möjligheter till driftskombinationer.
- Det är samtidigt ytterst viktigt att inte se en våtmark som en ”Mädchen für alles”. Att exempelvis se en våtmark som den enda nödvändiga reningsinsatsen för läkemedelsrening torde leda fel.
Referens:
“Long term experiences of sequencing batch reactor-system and wetland treatment from a municipal wastewater treatment plant in Sweden, operated with low temperature ürwastewater” © IWA Publishing 2014 Water Practice & Technology Vol 9 No 2 235 doi: 10.2166/wpt.2014.027
Så, förklara för mig varför i stort sett alla fåglar som fanns där för 15 år sedan, nu är borta. Till stor saknad för en fotogrraferande besökare. Dock flockas fortfarande snokarna för fiske i vårvattnet.
Mycket ledsen.
En intressant aspekt är att nästan halva nuvarande Stockholm bestod av våtmarker och sjöar fram till 1800-talets slut, Dessa sjöar och våtmarker försvann, dels på grund av landhöjningen och dels på grund av behovet av mark till en växande stad. Exempel på några av dessa sjöar var ’Stora Träsket’ (Utbredning: St. Eriksplan-Jarlaplan-Surbrunnsgatn) som med tiden blev en ohälsosam plats och ett centrum för koleraepedemin under 1860 talet. En annan sjö var Ormträsket (Wenner-Gren centrum) som fylldes igen runt 1870, Vi har Fatburen (Södermalm: ungefär Östgötagatan till Rosenlundsgatan) som på 1800-talet kallades Döda Hafvet och var en hemvist för malariamyggor. Och vi har Lillsjön som förr täckte norra Djurgården. Och Klara sjö sträckte sig förr i tiden över nuvarande centralstationen och ända upp till Klarabergsgatan och Vattugatan. Det här är bara några exempel på sjöar och våtmarker som försvunnit i centrala Stockholm.
Mats L #2
Här finns ju lite att hugga i. ”Renaturerings-processen” kan påbörjas med dessa ”projekt”. Så får vi se vad som blir av resten.
Hundra, av hundratusen kvadratkilometer har restaurerats, grovt räknat. Seden behöver hundratals till restaureras . Alltså kanske totalt tusen kvadratkilometer, omkring en procent av den totala mängden. Skulle det ha någon som helst effekt på totalen? Kanske riktade insatser kan påverka lokalt?
Tack Stig
Naturen som reningsresurs är underskattad. Speciellt sommartid med värme och växtlighet som hjälper till.
Våtmarker ka ha denna funktion men det är en balans om den skall kunna ta upp CO2 eller bidra till mer när växtdelar bryts ner.
Bara genom att ta upp våtmarkernas del i koldioxidflödet visar hur svårt det är med kolflöden och acceptans för de åtgärder som föreslås för att uppnå balans.
Kunskaperna om flödena är i alla fall inte helt uttömda:
https://wattsupwiththat.com/2024/11/02/for-the-second-time-in-a-week-climate-scientists-surprised-with-an-increased-co2-absorption-mechanism/
Som Gabriel O påpekade i gårdagens tråd-positiva nyheter som kan omkullkasta dystra modeller av vår framtid 😉
Hej Lasse,
mer koldioxid och ett varmare klimat — det är vad jag kallar goda klimatnyheter!
Tack Hans En mycket intressant observation!
Borde vara ett underlag för ett närmare studium!
Frågan om orsak och verkan dyker alltid upp!
En undran om våtmarken blev en god biotop för snokar! En del rovfåglar kanske har upptäckt något?
Salve
Stig
Ännu en god nyhet denna måndag är att regeringen säger nej till 13 havsbaserade vindkraftsparker.
Tack Stig, en stilla undrad från exemplet Stockholm. Har de ansvariga för de överordnade besluten om återställande av våtmark funderat över hur många städer i EU – inte minst här i landet – som anlagts vid mynningen av våra åar, älvar och floder?
# 8 tompas, undantag – utanför Stenungsund!
# 10 Ann Ih
Ja det tycks tyvärr alltid vara lite smolk i glädjebägaren.
#10 Ingen fara, Poseidon kommer inte att byggas. Flytande vindkraft är cirka dubbelt så dyrt som bottenfast
.
#10
Mycket besynnerligt beslut av regeringen. Är man så naiv så man tror att ”fienden” alltid tar närmaste vägen och inte tar sig in där man ser en lucka i försvaret.
På Västkusten har vi Ringhals kärnkraftverk, Nordens viktigaste hamn, Raffinaderierna , petrokemin i Stenungsund och Scanraff i Brofjorden. Är inte detta viktigare för Sverige att försvara än administratörerna i Stockholm? Är det min befarade eftergift till Kinesiska Volvo Car vi ser här, som genom att köpa ut Northvolt från batterifabriken i Göteborg ger det konkurshotade bolaget lite extra kapital.
Det kan vara värt att påminna om att av jägarna anlagda och bekostade viltvatten utgör en betydande del av nya våtmarker. Svenska Jägareförbundet publicerade redan under 1990-talet (?) en studie som visade att antalet groddjur ökat i Sverige tack vare viltvattnen.
Här i Frankrike är det svårt att få tillstånd för att anlägga ett viltvatten, speciellt om ytan är större än 2 000 m². Myndigheterna påstår att viltvatten, till skillnad från andra våtmarker, förorenar grundvattnet. Det är naturligtvis rent nonsens grundat på jägarfientlighet.
Jag har själv i tysthet och med den dåvarande borgmästarens goda minne låtit utvidga ett igenslammat vattenhål från den galloromanska tiden. Resultatet blev snabbt förbluffande; salamandrar, grodor, trollsländor, diverse vattenfåglar däribland svart stork och ägrätthäger. Traktens fåglar och däggdjur hittar där dricksvatten hela året.
En del av fotona i denna länk är tagna vid mitt olagliga viltvatten: https://www.fotosidan.se/gallery/view.htm?ID=384819
OT om el:
Ta en titt på prisbilden idag i Sverige efter att den nya prismodellen infördes 29/10.
https://www.svk.se/om-kraftsystemet/kontrollrummet/
Överproduktion på 5000 MW som exporteras och så varierar priset mellan 5€/mw i område 2 och 285€/mw i område 4. Tänk att en liter mjölk kostar 20 kr i Härnösand men 1140 kr i Skåne! Crazy!
Inte så fiffigt system vad det verkar. Låt oss hoppas att det är barnsjukdom.
Angående våtmarker i stadsmiljö så har ju precis Valencia återställts…
Det gäller att veta vad man gör. Återställande av våtmarker kan leda till ökad produktion av metan och kvicksilver. Det är väl inget som klimatalarmisterna borde förespråka. Ändå gör de det. Se detta forskningsprojekt hos SLU:
https://www.slu.se/institutioner/skogens-ekologi-skotsel/forskning2/Restaurerade_vatmarker/
#14 – att låta byråkrater som sitter på sitt kontor och inte vet hur naturen fungerar bestämma över densamma är idioti. Hur kunde vi komma dit. Jag misstänker att de som sitter på Naturvårdsverket och Länsstyrelserna inte bemödar sig att ta reda på konsekvenserna av sina beslut genom att prata med lokalbefolkningen, utan låter lagboken tala först.
PS fantastiskt fina bilder, var ugglan tam?
OT:
I aktuellts väderprognos idag jämför helt plötsligt med temperaturerna 1980-2010
Det brukar ju vara 1961-1990 respektive 1991-2020
Alltså mycket mildare (varmare) än normalt
#UWb 18#
”Jag misstänker att de som sitter på Naturvårdsverket och Länsstyrelserna inte bemödar sig att ta reda på konsekvenserna av sina beslut genom att prata med lokalbefolkningen, utan låter lagboken tala först.” De är framför allt drivna av sin personliga ideologisk agenda och de avskyr vanligt folk som lever på landsbygden.
Tack för komplimangen om mina foton! Nej, ugglorna är inte tama. Ungar av kattuggla och minervauggla är naturligt snälla och fogliga, om de får mat. Med tornuggla är det tvärt om. Jag brukar byta bobale när tornuggleungarna är drygt halvvuxna. Ungefär en på 50 är snäll, medan de andra försvarar sig våldsamt. Fotot med tornuggleungen på flickans skuldra var en sådan snäll unge som jag tog in en liten stund för att ta just det fotot.
Mina tama vildkaniner lever fritt ute, men kommer ofta in vid ruskväder eller för att föda sina ungar innomhus.
https://www.fotosidan.se/gallery/view.htm?ID=390093
# Bo 13
”Mycket besynnerligt beslut av regeringen. Är man så naiv så man tror att ”fienden” alltid tar närmaste vägen och inte tar sig in där man ser en lucka i försvaret.”
Ett mycket förnuftigt beslut av regeringen – både för att vi inte behöver mer slumpkraft som inte bidrar till att producera kraft när den behövs, och för att vädersnurrorna skapar stora luckor i övervakningen då all modern övervakningsradar är av dopplertyp – alltså hastighetsmätande.
Visst kan man som Polen placera en radar på andra sidan ”buskaget” av snurror, fast den radarn blir då en ”sitting duck”. Det räcker med en signalsökande robot mot varje radarantenn så är de borta – snabbt och enkelt. På landbacken arbetar man kontinuerligt med att flytta antenner, skydda dem i bergrum och försvara dem med luftvärn i orostider – vilket är svårt, farligt och kostsamt ute på öppna havet. Skall vi kontinuerligt ha flottan på patrull på andra sidan ”buskaget” så snart hotet från öst stiger. Jag tycker nog att Försvarsmakten gjort ett moget övervägande.
Att det sedan blivit ett argument som stödjer Sveriges behov av ett stabilt och driftsäkert elsystem är en positiv bieffekt!
Lars Mellblom, UWb #14, 18
Tyvärr har myndigheter och verk tills viss del drabbats mer och mer av aktivistiska inslag där personer tar beslut och utför arbete arbete som ligger utanför deras arbetsuppgifter och syfte.
Instämmer om bilderna Lars, en fröjd för ögat.
Magma # 21
Du verkar inte ha förstått mitt inlägg.
Hur kan man godta vindkraftverk på västkusten. Det borde vara minst lika viktigt att försvara.
Hade hoppats att regeringen skulle stått på sig och inte godkänt några nya vindkraftverk varken på land eller till havs.
# 23 Bo Janstrand
Ja jag håller med om att beslutet att tillåta vindkraft på västkusten är synnerligen märkligt ur ett försvarsperspektiv. Troligt är att regeringen här har gått vindkraftsmaffian till mötes för att i någon mån mildra protesterna, vilket i framtiden kan visa sig vara ödesdigert för landets säkerhet.
#24 mfl
Jag tror man godkände Poseidon då det är ett bygge med flytande turbiner som blir så dyrt så det inte byggs.
Lär ge produktionskostnader norr om 150 öre per kWh där bara underhållskostnader är runt 50-70 öre per kWh.
Vsttenfall kommer därför inte bygga trots tillstånd,
Förutsätter givetvis att rödgröna inte vinner nästa val
intressant tråd på ämnet och senaste tidens översvämningar.
https://x.com/magnusjacobsson/status/1852969346454147395
#Fredrik S 22#
Otyget med aktivistiska maktfullkomliga myndigshetspersoner breder ut sig. Du har väl läst om Peanut the squirrel, en tam 7 år gammal grå ekorre som avlivades av New York State Department of Environmental Conservation.
https://duckduckgo.com/?t=ffab&q=peanut+the+squirrel&ia=web
# 25 TorbjörnR
Huruvida vindkraftverken byggs flytande eller ej saknar relevans då det är regeringen som i slutänden ändå godkänt vindkraftverkens placering. Regeringen kan inte förutsätta att vindkraftverken inte byggs på avsedd plats.
#28 tompas
Det är som sagt högst relevant. Om du som politiker ”slipper” ta ett negativt beslut som gör att hela alarmistmedia attackerar dig så gör du gärna det.
Hur tänker du att man kommer bygga Poseidon om det kräver elpriser på 150 öre?
# Bo 23
”Hur kan man godta vindkraftverk på västkusten. Det borde vara minst lika viktigt att försvara. Hade hoppats att regeringen skulle stått på sig och inte godkänt några nya vindkraftverk varken på land eller till havs”
Håller med det tillägget med dig … ! Tror dock som några andra är inne på att regeringen ”vet” att vattenfall inte bygger … de håller förhoppningsvis fast vid sitt beslut om att inte bekosta anslutningar till land …
#29 TorbjörnR
Varken du eller jag vet på vilken nivå elpriserna kommer att hamna på framtiden.
Dagens högsta elpris i SE4 stanade på 353,3 öre och högsta priset i morgon blir 551,18 öre i SE4.
Som jag skrev i mitt inlägg #24:” Troligt är att regeringen här har gått vindkraftsmaffian till mötes för att i någon mån mildra protesterna,”
Låt oss hoppas att elpriserna framöver inte sticker iväg, men osvuret är bäst…
Apropå Valencia och översvämingar där, kan EU:s direktiv om att återställa våtmarkerna i Europa ha förvärrat situation där? Har hört att Spanien har rivit ett stort antal dammar under senare år för att uppfylla kraven, stämmer det?
tompas #31
Det blir ännu värre, med elskatt och moms landar priset kl 17 i SE4 i morgon på ca. 7,42, och till det kommer överföringsavgift men den varierar med elavtalet, så nära 8 spänn per kWh. Tacka Energiewende för det.
https://fiatlux.se/elpriser/
Det tycks ha blivit en etablerad sanning att vindkraft till havs avbryts pga att man inte får subventionerad elanslutning till land. I åtminstone ett fall finns säkert en annan viktig faktor som inte lyfts fram.
Vattenfall avbryter projektet Kriegers Flak och skyller på ej subventionerade anslutningskablar till land.
Vattenfall lämnade det lägsta anbudet, 372 DKr/MWh, (ett av världens lägsta anbud) på att bygga vindparken och bör ha fått kalla fötter när man började räkna och såg kostnaderna dra iväg. Då kom regeringens nej till att bekosta elanslutningen till land som en gudagåva och räddade Vattenfall från det för låga anbudet.
https://www.vindkraftsnyheter.se/20190803/4187/vattenfall-vinner-budgivningen-om-kriegers-flak
#34:
”Kriegers Flak blir Danmarks största havsbaserade vindkraftpark, och kommer att förse 600 000 danska hushåll med förnybar energi. Det motsvarar 23 procent av alla hushåll i Danmark. Vattenfall kommer att investera 8,2 – 9,7 miljarder danska kronor i Kriegers Flak, givet att ett investeringsbeslut fattas av bolagets styrelse.”
Så Sverige(:s elabonnenter) skulle bekosta nätanslutningen för 23% av danska hushåll?
Är ju så tokigt så det måste vara sant när mp styrde vårt stackars land…
Berra #35
Man undrar ju varför svenska Kriegers Flak måste ha en anslutning till Sverige. Tyska och Danska Kriegers Flak delar på en gemensam AC-kabel till Danmark och Tyskland. Tyska Kriegers Flak heter Baltic2 i kartan under, tyska Baltic 1 ingår också i det mininätverket. Det framgår inte av kartan vad kapaciteten är för den här linan, men växelströmsmässigt så är den ansluten till det nordiska synkronområdet. Till Tyskland ansluter det via en backtobackstation i Bentwisch, ingen billig lösning skulle jag tippa på, men vad gör man inte för klimatet.
Blott Sverige svensk växelström har.
Ang återställning av våtmarker i Åre förra året:
Hans var en storm långt ifrån Sverige, när det kom hit var det ett regnväder…
”Geologen om händelserna i Åre: ”Vi har skapat en perfekt storm””
https://sverigesradio.se/artikel/geologen-om-handelserna-i-are-vi-har-skapat-en-perfekt-storm
Åre begär 31 miljoner av staten efter stormen Hans
https://sverigesradio.se/artikel/are-begar-31-miljoner-av-staten-efter-stormen-hans
”Stenen som proppade igen Susabäcken i Åre sprängdes bort”
Men det kan ju inte varit den som dämde upp vattenflödet utan det måste varit växthuseffekten….
https://sverigesradio.se/artikel/stenen-som-proppade-igen-susabacken-i-are-sprangdes-bort
”Skistars planer stoppas – efter stormen Hans”
https://sverigesradio.se/artikel/skistars-planer-stoppas-efter-stormen-hans
Efter detta så har det gått från en bäck till en å
”Redan innan stormen Hans drabbade centrala Åre i augusti när ån svämmade över, fanns det en plan att förstärka kanalen genom byn.”
50 miljoner
https://sverigesradio.se/artikel/nu-forstarks-backen-genom-are-arbetet-pagar-till-sommaren
”Ny varning: Risk att folk dör av slamströmmar i Åre”
200 miljoner…
https://sverigesradio.se/artikel/ny-varning-risk-att-folk-dor-av-slamstrommar-i-are
”Stormskador för miljardbelopp – Åre drabbades hårt i fjol”
Miljard…
https://sverigesradio.se/artikel/stormskador-for-miljardbelopp-are-drabbades-hart-i-fjol
Men detta får maninte läsa om i En Ding-Ding Vär…förlåt aftonblaskan
Men konstigt nog om man petar lite i sr…Jönsson?
# Kriegers Flak
Vattenfall har jobbat med detta projekt åtminstone sedan 2002. (Var det inte någon S-minister som påstod att Vindkraft realiseras på ett par år?)
Under hela denna tid, sedan 2002, har det inte varit aktuellt att staten (SVK) skulle bygga stamnät till havs.
Att Staten-SVK skulle bygga stamnät till havs var bara aktuellt kortvarigt enligt ett direktiv från S-MP regeringen, den som fick kicken 2022.
Aktivisterna på SVK fortsatte dock att propagera och planera för gratis stamnät till havs oavsett ny regering.
NU har Vattenfall lagt Kriegers Flak på is, och skyller på att det blir inte lönsamt eftersom den nya stygga regeringen inte bekostar stamnät till havs….
Det är helt obegripligt att den nya regeringen inte byter ut Vattenfalls VD som uppenbart obstruerar mot sin ägare. Lika obegripligt att den nya regeringen inte städar bort aktivismen inom SVK.
#38. Enligt bolagslagen skall väl styrelsen tillsätta VD. Börja därför med att byta ut Vattenfalls styrelse med återupplivat uppdrag att så effektivt, säkert och billigt som möjligt förse Sverige med elektricite – inte att uppfylla omöjliga och helt onödiga ”klimatmål”.