En god vän skickade en länk till en artikel i the Guardian. I artikeln påstås det att 2021 innebar en rekorduppvärmning av haven. För att beskriva uppvärmningen skrev man att det motsvarade 7 Hiroshimabomber per sekund i ett helt år.
Jag vet inte om han är helt medveten om klimatrealisters uppfattning om the Guardian, och i vilket fall som helst så läste jag igenom artikeln och skrev ett kort svar. Mitt svar gick ut på att det var en ohederlig artikel. I stället för att ange hur mycket varmare det blivit eller ange en viss energi så jämförde man med något skrämmande. Eftersom jag då inte hade en aning om hur mycket energi som utlöstes av Hiroshimabomben så utgick jag ifrån den uppskattning som brukar anges för skillnaden mellan in- och utstrålning, som ju normalt mäts i Watt per kvadratmeter.
Jag räknade på vilken uppvärmning en Watt per kvadratmeter skulle ge på ett år. En watt per kvadratmeter i ett år blir 5 x 1014 x 3 x 107 Joule.
Havens volym brukar beräkas som yta gånger medeldjup vilket jag skrev som 3,6 x 1014 x 3800 kubikmeter. Det innebär att vi har 15 x 1021 delat med 13,7 x 1017 Joule per kubikmeter, vilket blir lite mer än 104 Joule d.v.s. 10 kilojoule per kubikmeter. Nu går det åt lite mer än 4 Megajoule för att värma en kubikmeter en grad, så att en skillnad på en watt per kvadratmeter skulle om den spreds jämnt värma haven 1/400 grad.
Men jag tyckte att det kunde vara intressant att fundera lite mer på artikeln. Vad innebär energienheten 7 Hiroshimabomber?
Jag hittade en uppgift om att sprängningen utlöste en energi på 63 Terajoule. Tar vi 7 bomber så blir 441 TJ, vilket jag skriver som 4,4 x !014 Joule. Eftersom de skriver ”varje sekund” kan vi översätta det till effekt och då blir det helt enkelt 4,4 x !014 Watt. Jag hade räknat på en Watt per kvadratmeter och eftersom arean är 5 x !014 kvadratmeter så var uppenbarligen min uppskattning ganska riktig.
Man kan alltså konstatera att The guardian genom att ange en effekt i termer av energin från en atombomb försöker dölja att den energi som, enligt deras forskare, tillförts haven inte skulle höja havens värmeinnehåll mer än ungefär 1/400 grad.
I mitt svar till min vän, talade jag också om att ”såvitt jag vet” så lär havens medeltemperatur vara 3,5 grader Celsius.
Om klimatsystemets medeltemperatur
Hur som helst fick jag för mig att försöka att göra en uppskattning om ”klimatsystemets medeltemperatur”. I grunden är det naturligtvis en ännu mer meningslös fråga än det som kallas ”jordens medeltemperatur, och som väl antas handla om temperaturen 2 meter över ytan.
Men, i och med att jag ställt frågan ville jag ändå försöka besvara den. Till att börja med bestämmer jag mig för att ”klimatsystemet” består av atmosfär, hydrosfär och kryosfär, eller med vanligare ord luft, vatten och is.
Nästa steg blir att konstatera att atmosfärens totala värmekapacitet är ungefär som de 4 kanske 5 översta meterna av haven så kan vi i en första approximation bortse ifrån atmosfären. Då handlar det alltså om hav och is. Det brukar sägas att om all landis skulle smälta så skulle havsnivån höjas 70 meter. Jag tänker mig alltså att all landis bres ut ovanpå haven och att den smälts underifrån av värmen i haven. Nu är det ju så att den värme som går åt för att smälta en kubikmeter is skulle kunna värma 80 kubikmeter vatten 1 grad. Om vi använder 70 x 80 kubikmeter vatten för att smälta 70 kubikmeter is skulle temperaturen i vattnet sjunka en grad. Om vi har 3800 kubikmeter och smälter 70 kubikmeter is så skulle temperaturen sjunka 1,5 grader (eftersom 1,5 x 3 800 ~ 5 600).
Jag kommer alltså fram till att klimatsystemets medeltemperatur är knappt 2 grader. Skulle vi alls bry oss om atmosfären kan vi konstatera att dess medeltemperatur definitivt är under 0. Hälften av atmosfären finns ju ovanför 5000 meters höjd och på den höjden är temperaturen som regel ungerfär -19 grader, så att det kan bara bidra rill att temperaturen sjunker ytterligare en aning.
Med tanke på att en livsvänlig temperatur helst bör vara någonstans mellan 10 och 30 grader och att det ideala snarare är 30 än 10 får vi alltså vara tacksamma för att det mesta av kylan hålls långt ifrån oss, antingen djupt nere i havet, nära polerna eller på de högsta bergen.
Aja baja! När det gäller havens uppvärmning får man ALDRIG redovisa detta som en temperaturhöjning! Den är nämligen, precis som du räknar fram, tämligen försumbar och mäts på tredje decimalen.
Nej, klimatkyrkan kräver att havens uppvärmning ska redovisas som förändring i energiinnehåll, det blir nämligen ett tal med 21 nollor efter sig (ZJoule). Ofantligt många nollor ser så mycket mer allvarligt och skrämmande ut i media.
Detta gäller även statliga institutioner som NOAA. Av all info de har om utvecklingen i haven är det svårt att hitta någon info om själva temperaturen mätt i K eller C. Kanske finns den inte ens där? Hursomhelst så göms den undan, det som visas är bara ZJoule
https://www.ncei.noaa.gov/access/global-ocean-heat-content/index.html
Guardian brukar också köra med Hiroshimabomber som en än mer avancerad skrämselvariant. Ingen vill ju att det ska smälla atombomber i havet! Global uppvärmning är en krigshandling mot havet!
The Guardian är pekpinne- och uppfostringsmedia. Bäst att inte alls läsa där om man vill behålla sitt sinneslugn.
För övrigt gäller att klimatreportage i Guardian närmast regelmässigt översätts och presenteras även på SVT.se
Allt som står i Guardian om klimatet är godkänt också av den svenska klimatkyrkan och även här i Sverige ska vi få del av den rätta läran.
Men vad blir det i simbassänger eller hushåll ??
Det är ju vanliga mått när det pratas om volymer eller effekter i vår fantastiska medievärld.
Tack Sten K
Kul att nån orkar göra dessa beräkningar.
Våldsamt väder här och i USA bör kyla haven.
Såhär ser det ut över haven.
Stora temperaturskillnader och olika anomalier som ger väder:
https://climatereanalyzer.org/wx/DailySummary/#sstanom
Lena Melin på Aftonbladet körde samma taktik men angav ” Först ska ofattbara 12 000 ton avfall grävas ner 500 meter under jordytan” i en ledare om kärnavfallet i Aftonbladet. Men 12 000 ton är ju bara 12 000 kubikmeter om vi antar att densiteten är ett ton per kubikmeter, vilket måste vara lågt räknat.
12 000 kubikmeter blir ju en kub med omkring tjugotre meters sida. Tycker inte det låter som en ofattbar mängd faktiskt. Särskilt inte som den faktiska densiteten på avfallet bör vara väsentligt större.
Enligt Wikipedia ligger densiteten på högaktivt avfall på närmare tio ton per kubikmeter, men i den totala mängden avfall ingår väl en del låg- och medelaktivt avfall med lägre densitet.
Som exempel kan nämnas att LKAB bryter 75 000 järnmalm ton per dygn enbart i Kiruna.
Din utandningsluft innehåller 4% koldioxid. Varför inte fånga in koldioxiden och pumpa ned den i något gammalt borrhål. Sedan är världen räddad 🙂
Jax #4
5 Olympiska simbassänger blir det om vi räknar som vatten, en simbassäng innehåller c:a 2 500 kubikmeter vatten.
#6 Pekke
Förstår att Lena M tycker att det är en ofattbar mängd!
jax
Om en ringhalsreaktor ersätts med kolkondens blir det en utsläppsökning med 1000 ton CO₂ per timme.
”Hur som helst fick jag för mig att försöka att göra en uppskattning om ”klimatsystemets medeltemperatur”. I grunden är det naturligtvis en ännu mer meningslös fråga…”
Litet svårt att förstå syftet med beräkningen och vad den gav, t.o.m. beredd att hålla med skribenten om att det var en meningslös beräkning, även om skribenten kanske är litet väl hård mot sig själv.
#9 Bubo
För en teoretisk betraktelse så är det intressant men för den som lever i väder av idag så inser man att det är en uppgift för teoretiker (och teologer?)
https://www.ventusky.com/help
Temp 2 m över marken och en höjning med 0,04 grader ger noll skillnad här!
Spännande inlägg. Förstår jag det rätt så varierar havets medeltemperatur med 100-dels grader. Sen måste ju variationerna vara gigantiska och ytvattnet vara det som överhuvudtaget påverkas av omvärlden.
Vore ju intressant att förstå hur de kommit fram till slutsatsen om rekorduppvärmningen. Vilken precision kan de tänkas ha och hur många värdesiffror??
Om man nu skall ta fasta på artikeln i The Guardian och med nedanstående citat, så är detta antagande i sig helt felaktigt.
”We used measurements from the oceans because they are absorbing the vast majority of the heat associated with global warming. In fact, more than 90% of global warming heat ends up in the oceans”.
Global uppvärmning är ju inte sitt eget upphov, utan har helt andra reella orsaker. Haven värms av kortvågig strålning som ljusvåglängd och ingenting annat och hastigheten i återstrålningen kan bara bestämmas av IR-absorptionen. Men som sagt, havens uppvärmning kan bara i huvudsak antas bero på elektromagnetisk strålning och då mestadels energi från UV som inte fångas av stratosfären. Så huvudfrågan är, vad har orsakat den högre intensiteten i strålningen mot jordytan, där haven utgör ca 70% av mottagande jordyta?
Jag ser att brödrosten också har fått status som fysikalisk storhet, den i DN avsomnade brödrostsamlaren Ernie ler i sin himmel. Men vid en hastig inventering av brödrostutbudet slås jag av att här måste till nån form av standardisering, kanske läge för nån form av kommission, nån här som känner sig hågad att leda den? F.ö. så försvann det sista skälet att gå in på DN varje morgon med Ernie. Farbror Sid lär ha fått anställning som journalist på TheGuardian har jag hört.
#13
Ha, ha, ha! Den var bra.
Finns Tom Puss kvar? ’Many years ago’ kollade jag DN, då fanns TP.
#4
”Men 12 000 ton är ju bara 12 000 kubikmeter om vi antar att densiteten är ett ton per kubikmeter, vilket måste vara lågt räknat.”
Det är MYCKET lågt räknat. Urandioxid som bränsleelementen består av har en täthet av ca 11 och zirkoniumlegeringen i kapslingen har en täthet av ca 6,5. Sedan finns det ju även en del ”luft” och klyvningsprodukter inne i kapslingen, men en densitet av 5 ton per kubikmeter är nog mera rimlig,
#11
”Sen måste ju variationerna vara gigantiska och ytvattnet vara det som överhuvudtaget påverkas av omvärlden.”
Inte alls! Allt vatten i djuphavet har kommit från ytan. Det kalla djupvattnet i haven produceras i Nordatlanten (NADW) och runt Antarktis (AABW). NADW är kallt och mycket salt och AABW mycket kallt och salt, och därför tyngre än allt annat vatten i oceanerna och sjunker.
Det cirkulerar sedan runt i djuphavet och återkommer till ytan i uppvällningsområden efter något årtusende.
Detta är f ö ytterligare en joker i klimatleken. Vi har ingen klar bild av hur mycket vatten som sjunker över tiden eller hur energiinnehållet i det förändras. Täckningen av Argobojarna är usel i de områden där djupvattnet bildas, och bojarna går inte tillräckligt djupt (max 2000 m) för att upptäcka eventuella ändringar i djuphavet.
Den totala termohalina cirkulationen uppskattas (mycket osäkert i Antarktis dock) till ca 20 Sverdrup (20 000 000 kubikmeter per sekund), så en förändring av temperaturen av en grad motsvarar drygt en hiroshimabomb i sekunden.
Att djuphavet är så kallt är f ö en relativt ny företeelse. Det började för ca 35 miljoner år sedan då hela Antarktis först istäcktes och AABW började bildas. NADW är ännu yngre, bara några miljoner år.
Tidigare bildades djupvattnet på lägre breddgrader och var mycket varmare, ibland upp till 25 grader. Under växthusklimat är alltså hela klimatsystemet mycket varmare.
Stort Tack Sten! Med citerade alarmjournalister undrar jag om de någonsin läste fysik eller matematik i skolan? Alternativt skolkade de från lektionerna eller också var lärarna måhända mutade (se dagsaktuell rapportering) att ge godkända betyg för alla stolligheter!
salve
Stig
#17 stig morling
Tror allmänheten tappade kollen när miniräknarna kom in i bilden. Min gamla fysiklärare sa alltid att man måste göra en rimlighetsbedömning när man räknat ut nåt. Om svaret var orimligt fick man extra poängavdrag vid proven. Det var på räknestickans tid. Numera knappar man in några tal och får ut en siffra som man inte har en aning om vad den uttrycker.
#16 tty
Tack för informationen! Jag tror jag menade som du att omblandningen av vattnet i haven går ganska långsamt.
beroende på hur mätningarna är gjorda och under vilka förutsättningar så kan man säkert visa många olika resultat på temperaturen.
#16 tty
Intressant. Jag knappade lite på räknedosan.
20 Svedrup fick jag till att ca 0.6*10^6 km3 ”försvinner” ner i djuphavet varje år.
Om man säger att ythavet är ca 50 meter djupt så är dess volym ca 17*10^6 km3.
Då kommer jag fram till att ythavet ”byts ut” ungefär vart 17/0.6 år, d.v.s ungefär vart 30:e år.
Håller du med om kalkylen, eller missar jag något ?
Förfärliga 12000 ton. Hade vi hållit huvudet kallt och byggt färdigt alla de 16 aggregat som planerat var, så skulle vi idag vara storexportörer av fossilfri el. Skulle skonat vår natur från väderkvarnarna. Beträffande avfallet då? Vad är skillnaden i princip mellan 12k eller 50k ton, när man redan ändå har problemet?
Med tanke på att kärntekniken har bara 100 år på nacken, så kan man lugnt anta vidare utveckling är möjlig och framtida generationer kommer att medlidsamt skaka på sina huvuden över våra inbillade problem.
Överlag vore det lyckat om vi fokuserade på våra egna problem här och nu och glömde ledartröjan i kampen att rädda världen.
2012 skrämdes Jim Hansen med att den globala uppvärmningen (av hela jorden, inte bara haven) motsvarade 4,6 Hiroshimabomber per sekund (400 000 bomber per dygn). Å andra sidan läste jag att solen totalt sett bidrar med en energimängd på jorden motsvarande 164 miljoner bomber per dygn. Samtidigt fanns en ”skräckkalkylator” på sajten 4hiroshimas.com (som fanns tills helt nyligen), där man kunde se sekund för sekund hur många ”bombekvivalenter” vi tagit emot.
Jag skrev om detta i denna artikel (den är lång, så rulla ned till strax efter mitten):
https://slowfox.wordpress.com/2020/10/21/citat-om-klimat-vad-har-verkligen-sagts/
Läste någonstans att solen värmer haven med motsvarande 310 Hiroshima per sek.
#15 tty o #6 pekke
Där blev det bara en bassäng.
(Måste förklara för Lena Melin och hennes oförmåga att fatta)
Oviljan att försöka förstå naturvetenskap är betecknande för dem som kallar sig eliten.
Hur många Hiroshimabomber per sek ger solen jorden lyser solen på jorden med? 😉
#22 Det blir 2000 H-bomber per sek.
Bara sen 1983 har vi sett solen 20% fler timmar det smäller nog rätt högt i sammanhanget
Håkan Bergman #13
Haha, ja den var bra!
Angående brödrostar, för att lindra omställningens effekter, bör dessa endast vara tillåtna att användas kl 03:00 blåsiga nätter. Tillsammans med kaffekokare.
Fick inte skaparen Bud Spencer bäras ut i tvångströja i sista strippen förresten?
#25
Det krävs ganska mycket för att rosta en macka. Här ska några elitidrottare med hjälp av en träningscykel försöka detta. Det går inte så bra kan jag avslöja: https://www.youtube.com/channel/UCSlnWkmqC1JrX2_qqLLTGKw
#15 tty
Brukar man inte säga att volymen motsvarar en simbassäng? Ca 50x20x2 m, dvs ca 2000 m3. 12 000 ton blir då en genomsnittsdensitet på 6.
#27 Karl Eider
Underdrev densiteten, ett ton per kubikmeter för vatten,, för att ingen skulle anse att jag fuskade med siffrorna. Trots detta blev det bara en kub med 23 kubikmeters sida. Med sex ton per kubikmeter blir ju sidan bara knappt tretton meter. Ungefär som ett medelstort hus i Sverige.
#20
”The mixed layer” brukar sägas vara ca 300 m tjockt, men det varierar kraftigt.
I Nordatlanten där det är delar av Golfströmmen som ”dyker” är det berörda lagret nog ganska tjockt. Där är det främst vinden som kyler vattnet.
I Antarktis är det delvis också de katabatiska vindarna från iskalotten som kyl, men den viktigaste processen när AABW bildas är ”brine rejection”, alltså en sorts frysdestillation i samband med att havsis bildas. Detta vatten blir ändå inte lika salt som NADW men extremt kallt, precis vid fryspunkten för den aktuella salthalten, vilket innebär ett par grader under noll. Ibland är detta vatten t o m så kallt att det fryser när det späds ut till lägre salthalt:
https://www.youtube.com/watch?v=lAupJzH31tc
I Antarktis bildas alltså djupvattnet i ett ganska tunt skikt och den totala mängden är mycket mindre än i Nordatlanten, som hela tiden ”matas” av Golfströmmen.
Det är därför omöjligt att sätta en siffra för hur lång tid det tar att omsätta hela oceanens volym. Jag har sett siffror från 600 till 1600 år för att helt omsätta vattnet i djuphavet. Detta är troligen extremt snabbt sett i ett geologiskt perspektiv. I växthusklimat är omsättningen mycket långsammare, och kan t o m stanna av helt åtminstone i delar av djuphavet, som då blir syrefria.
”29 tty
Tack för ditt svar.
Jo, jag har också sett diverse olika siffror på ”mixed layer”. 75 meter verkar vara det vanliga i Bernmodellen.
I den kolcykel-modell som IPCC använder sig av byts inte ytvattnet ut. Den enda mekanismen för att få CO2 från ytvattnet till djuphavet är något som kallas ”eddy diffusion” (som ingen riktigt vet vad det är).
I mina ögon verkar den termohalina cirkulationen en betydligt mer begriplig ansats. Om man ska räkna lite på det så blir en viktig parameter hur ofta ytvattnet byts ut (inte hur lång omsättningstiden är för hela oceanen)
Det är anledningen till att jag blev nyfiken.
Om jag gör om min ”kalkyl” för 75 meter så landar jag i ca 40 år.
Bernmodellen räknar ju med mättnad av ytvattnet (Revelle). Det faktum att ytvattnet (mixed layer) byts ut finns inte med.
Om man vill ha mera ”pedagogiska” mått på ”ofattbara” 12 000 ton för t ex Lena Melin kan man ju säga ”500 långtradare” eller ”ett och ett halvt malmtåg” eller varför inte ”tre hundradels supertanker”?
#30
Det finns en ännu viktigare mekanism som det egentligen är ofattbart att Bernmodellen inte tar hänsyn till, den s k ”biologiska pumpen”. Primär produktion (fotosyntes) finns ju bara nära ytan där det finns solljus. I djuphavet är allt levande beroende av näring som kommer ned ovanifrån, oftast i form av döda organismer, alltifrån bakterier till blåvalar. I vårt ishusklimat är djuphavet väl syrsatt och i princip allt ätbart konsumeras snabbt av organismer som lever där. Sedan förbrukas ju så småningom det organiska materialet i näringskedjorna och blir till sist åter vatten och koldioxid. Därför är djupvattnet när det uppväller igen syrefattigt men koldioxidrikt. När detta näringsrika vatten kommer upp i den fotiska zonen (dit solljuset når) blir det fart på fotosyntesen. Uppvällningsområdena är de biologiskt rikaste delarna av havet.
Hur effektiv den biologiska pumpen är visas av att efter bara ett par årtionden var C14-halten efter ”bombpulsen” lika hög på botten av Marianergraven som vid ytan.
PS. Det är inte 100 % sant att allt liv i djuphavet är beroende av näring uppifrån. De berömda ”oaserna” i anslutning till varma källor på havsbottnen är baserade på kemautotrofa bakterier som använder andra kemiska vägar än fotosyntes, men det är en småskalig process.
tty, #31,
eller varför inte – min favoritenhet – 5 olympiska simbassänger?
#32 tty
När vi ändå håller på och djupanalyserar. Vad tror du om dessa ekonomer, har de koll på den biologiska pumpen? Kommer koldioxidbalansen påverkas om vi får fler valar? https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/valar-naturens-egen-losning-pa-klimatkrisen
#34
I princip är det kanske riktigt, även om effekten är temporär. Så småningom dör valarna, sjunker, blir uppätna och återkommer till sist till ytan som koldioxid.
Av koldioxid är du kommen och koldioxid skall du åter varda (om du inte fossiliseras i en syrefri miljö).
Sedan är det inte heller självklart att biomassan ökar om valarna återhämtar sig. I Södra Ishavet skulle flera valar troligen innebära att det blev färre pingviner i stället, eftersom de lever på samma föda (krill).
#34 mattias
Tillåt mig dra på munnen. Kunde inte annat när artikeln ville att valarna skulle in i målen från parisavtalet!
Fattar de inte att naturen genom bla valar hanterar co2 väldigt bra själv utan våra fåniga försök till nettonoll utsläpp?
Nu framgår det inte vad i 12000 LM finner ofattbart. Talet tolv är såklart ofattbart för den som lever i tron att tvåhänthet är normen. Men så behöver det inte vara, inser vi att tvåhäntheten är en social konstruktion öppnar vi upp för en mer inkluderande syn på tal och kan se talen med några enkla minnesregler.
Ta nu talet tolv, det är antalet fingrar på en person med tre händer som råkat skära av sig tre fingrar.
https://www.youtube.com/watch?v=z-ZVdHnOqd8
Bud Grace lever och har hälsan, tydligen,,,
https://budgrace.com/
Bud Spencer var en skådespelare som var med i Trinity-filmern.
Så här skämtsamt, tänk att köpa en begagnad bil av TTY…
-Jo, den är hyffsat ny, bara sådär 10 miljoner år gammal!
Sedan ett par ord från en som inte skämtar om allvarliga saker:
https://www.armstrongeconomics.com/international-news/disease/covid-restrictions-collapsing-resistance-was-not-futile/
En annan #38
Hoppsan, hade visst lite för bråttom där. Ja, Bud Spencer var ju en annan hjälte.
Johan Rockström gillar de höga diesel-, bensin- och energipriserna.
De behövs i energiomställningen vi är på väg in i för att rädda klimatet, menar han:
– Exakt detta ska man förvänta sig, säger han.
Han är mycket förvånad över det politiska motståndet i Sverige mot höjda bränslepriser.
– Här har vi ett riksdagsbeslut om att vi ska minska bensin och diesel med 70 procent på åtta år. Då är politiker plötsligt inte beredda på att ställa upp på att bränslepriserna ökar. Det är självklart att de måste öka. De måste öka ännu mer för att vi verkligen ska få marknaden att svara.
Lösningen på böndernas problem är inte sänkta dieselpriser, hävdar han.
– Ge dem ekonomiskt stöd i stället. Det innebär i sin tur att matpriserna måste öka, och när matpriserna ökar så drabbar det låginkomsttagare. Man måste skapa sociala fallskärmar som kan hjälpa de mest sårbara i samhället, det är fullt möjligt, säger Johan Rockström.
Men du tycker det skulle vara bra med ytterligare ökningar av både bränsle- och energipriser?
– Man ska inte se det som något negativt, snarare som något nödvändigt i en omställning.
Skriver Aftonbladet.
Att det ruinerar Sverige och dess befolkning verkar vara betydelselöst, för klimatreligionens företrädare. Huvudsaken vi ”räddar världen” och går före. Men det enda som kommer att hända är att vi blir ett avskräckande exempel.
#41
Karln är spritt språngande galen
#36
Precis, det är ju valår i år – så lite valfläsk kanske kan lösa klimatkrisen 😉
#43 Hahaha
Lite humor behövs när man läst om Rockström ovan…
Robert N. #41
Hur kan en människa vara så totalt bortkopplad från verkligheten? Ingen kan i det långa loppet blunda för den förbannade verkligheten. Och den är obönhörlig och det här är bara början, inflationen är ute ur startblocken, maten kommer att bli rejält dyrare, räntorna kommer sen och sticker arbetslösheten iväg också har vi den perfekta stormen. Och politikerna tror att man kan lugna folket med lite bidrag.
Rockström har naturligtvis helt rätt. Med den gröna omställningen så kommer obevekligen priserna att öka och folk blir fattigare. Det är ju meningen att vi skall konsumera mindre, och röra oss mindre. Industrisamhället skall bort! Och vi är ändå för många invånare här på jorden.
Det enda förvånande är att samma politiker som stämmer in i halelujakören inte verkar fatta konsekvenserna av sina beslut.
#16 tty
”Att djuphavet är så kallt är f ö en relativt ny företeelse. Det började för ca 35 miljoner år sedan då hela Antarktis först istäcktes och AABW började bildas. NADW är ännu yngre, bara några miljoner år.”
Detta att NADW är såpass ny företeelse har kanske att göra med att Panamanäset slöts till och vi fick AMOC att flytta energi hela vägen nerifrån Sydafrika upp till Ishavet?
Innan Panama stängdes var där en helt annan cirkulation, där Atlanten och Stilla havet hade direktkontakt och Jorden fick inte upp så mycket energi till Arktis.
#46 Ingemar
”Rockström har naturligtvis helt rätt. ”
Ja, han har rätt enligt rådande klimatpolitiskt paradigm.
De som idag betalar allt dyrare el och bensin för att skydda framtida generationer från befarad klimatkris ska enligt ekonomisk teori kompenseras genom återföring av sina merkostnader.
Detta kan ske genom att återföra skattemedel till de som betalar dem idag. Ett exempel på detta är att staten nu brådstörtat bestämt sig för att betala ut bidrag för vinterns elräkningar. De 7 miljarder som återförs är dock mycket långt ifrån klimatpolitikens sammanlagda skatte- och kostnadsbörda.
3 500 nationalekonomer, varav 28 nobelpristagare, ger rådet att det som tas ut i klimatskatter i sin helhet ska återföras till medborgarna. Mycket mer borde därför återföras till det betalande folket, vilket exempelvis kan ske i form av inkomstprövade bidrag.
Klimatlobbyn vill nu höja klimat- och energiskatterna i ett ännu snabbare tempo för att nå de högt ställda målen om Netto Noll till 2045, men är det politiskt möjligt?
IPCC talar mycket om olika befarade tipping points i klimatet. Än har vi inte fått se någon av dessa inträffa. Däremot är vi nu på väg mot ett läge där själva klimatpolitiken drabbas av en tipping point.
Vi ser nu en bristande tillit till det påbjudna klimatnarrativet, polarisering och framväxt av populistiska rörelser mot klimatpolitiken. Detta i takt med att den ständigt dyrare notan för en alltmer aggressiv klimatpolitik ska betalas av folket.
#46 Ingemar och andra
Kom ihåg: Allt elände och idioti som ”den gröna omställningen” för med sig drivs i grund och botten av en enda sak. Den enfaldiga jakten på fossil CO2, vars klimatpåverkan har visat sig starkt överskattad, i synnerhet i belysning av att den i kolcykeln svarar för futtiga ca 4%. 96% är land och hav och de volymerna varierar över tid och är temperaturberoende, se bild 8:
https://klimatupplysningen.se/wp-content/uploads/2021/12/Klimat-211213.pdf
Detta nämner aldrig IPCC eller Rockström, helt enkelt för att ”då spricker storyn” eller ska vi säga deras narrativ.
”Rockström har naturligtvis helt rätt. ”
Han har insett att när skatterna blir för höga måste alla kompenseras med bidrag från de höga skatterna. Cirkulär ekonomi i verkligheten.
Elbilar är för dyra och behöver subventioner både vid inköp och drift. Laddstolpar är olönsamma så det behövs investeringsstöd för att byggas. Musk insåg att för att kunna sälja elbilar behövdes laddmöjligheter och det fixade han.
Rockis mfl
Tyvärr kan jag bara strö salt i såret.
Jag tror mig förstå att också från vad vi hör från ledningsskiktet på KTH är att vi ska vänja oss vid att energi är dyrt, och om det inte är det ska det bli dyrt. Kosta vad det vill (?)
Ett självskadebeteende man häpnar inför.
Min och många andras åsikt är att massiv utbyggnad av kärnkraftverk är helt nödvändig och oundviklig.