Det börjar närma sig en ny säsong på Grönland. Hittills har massbalansen stadigt ökat hela vinter och snön har ackumulerats men när som helst kan den börja minska istället. Om jag har räknat rätt har det ansamlats motsvarande 2,45 mm i havsnivåhöjning på Grönland denna vintersäsong. Om 200 Gt ger 0,7 mm i havshöjning (normal avsmältning under satellit-eran) och det just nu har lagrats 700 Gt så blir det ju 0,35 mm x 7 = 2,45. Om någon av läsarna ser att jag tänkt helt tokigt så rätta mig gärna.
Frågan jag ställer mig är vad som kan hända denna sommar. Det handlar givetvis om spekulationer men om det blir en varm sommar med hög avsmältningstakt kan det förmodligen blir väldigt mycket vatten som forsar omkring på ytan. Allt behöver ju inte smälta för att det kan bli rejält höga flöden. Kanske kan broar spolas bort och byar bli översvämmade.
Eller så blir det en kall sommar och mycket av nederbörden ligger kvar för att så småningom bli till is. Även en del av den snö som smälter blir till is kommande vinter.
Känns som att det kan bli en intressant sommar på Grönland.
Uppdatering 2017-06-07 11,40
Enligt Polarportals årliga rapport ska det vara 250 Gt som ger 0,7 mm havshöjning och inte 200 som jag skrev.
”A mass loss of 100 Gt corresponds to a rise in sea level of 0.28 mm. Thus,a mass Loss of 250 Gt per year corresponds to an annual rise in sea level of about 0.7 mm.”
Rätt ska alltså vara 0,28 x 7 =1,96 mm dvs nästan 2 mm ligger ackumulerat på Grönland.
Och Trump får medhåll
http://notrickszone.com/#sthash.BSEjH45l.dpbs
700 GT har ackumulerats sedan 1 sept-16 men har ingen kustkalvning skett under tiden ?
Lena-brottas med nollorna men jag får det till att 700 Gton ger ca 400 mm på Gönlands yta som utgör 4,7 promille av världshaven. 1,9 mm kan det ge om allt smälter och kalvar ner till oceanerna.
Grönlands isyta 1 710 000 km2
Oceanernas area 360 000 000 km2
Ackumulerad snömängd 700 000 000 000 ton.
Sommarens väder kommer att bli avgörande för avsmältningen.
På tal om havsnivå så har Mörner återbesökt Goa:
http://notrickszone.com/2017/06/05/sea-levels-are-stable-to-falling-at-about-half-of-the-worlds-tide-gauges/#sthash.2PZjGj9W.OY0ZuYw6.dpbs
http://www.jcronline.org/doi/pdf/10.2112/JCOASTRES-D-16A-00015.1?code=cerf-site
#1 Bra länk. När ryggmärgsreaktionen från de mest högljudda klimatleninisterna lagt sig något lär nog Trumps riktiga beslut att dra sig ur mesalliansen att få efterföljare på diverse platser. T.ex. höjs nu röster inom CDU i Tyskland:
https://www.tagesschau.de/inland/konservative-cdu-klimawandel-101.html
Vad gäller väder och klimat i Arktis så är det intressant följa den temperatur som DMI redovisar för området: http://ocean.dmi.dk/arctic/meant80n.php
Intressant stabilt speciellt när temperaturen styrs av solens strålning och isens avkylning. Då finns det ingenting annat som påverkar temperaturen tydligen.
OT
Nu kommer fler på iden med att sätta upp ett blått och ett rött team av forskare som kan sortera ut olika syn på klimatet.
Skall bli kul se detta förverkligas.
https://wattsupwiththat.com/2017/06/06/epas-pruitt-establish-red-team-blue-team-of-scientists-to-examine-climate-risk-of-co2/
Tack Lasse # 3. Synnerligen lärorikt om Grönland. Skulle istiden utebli i ännu många tusen år ock all snö och is under tiden smälta där skulle världshaven stiga med ca 1,9 millimeter.
Undrar vad våra gröna alarmister skulle ha för svar på detta??
Förmodligen bara ett liknande ”svar” som jag fick när jag visade till det totalt omöjliga att plastskräpet är problem för Stilla Havet. Miljö- och klimatproblem är något som mest hör hemma i förvirrade hjärnor. Där av är alarmismen i våra dagar byggd, den som sakta men säkert förstör våra liv.
#6
Ackumulerad snömängd UNDER ETT ÅR! Sorry!
Lena och Lasse,
det enklate måttet är att 360 Gton ger 1 mm havsnivåhöjning. 720 Gton ger då 2 mm. Så att visserligen är Lasses uppskattning noggrannare men eftersom det möjligen snöar en jämförbar mängd över Antarktis och Patagonien under sommaren så är det ändå bara storleksordningen som är relevant och då är 2,45 mm inget stort fel.
#5 Lasse
Jag tror tyvärr inte att två team kan komma överens, däremot om man samlar forskarna i ETT vetenskapligt team (Science) och ställa dem mot politiken kan det nå viss framgång.
De måste bara våga stå upp för vetenskapen.
Skulle de dessutom få draghjälp av att temperaturen sjunker istället för att öka/ligga stilla, så börjar allmänheten också ta till sig vetenskapen tror jag
Som jag nämnde i en tidigare tråd kan Trumps avhopp från Paris -överenskommelsen leda till debatt om klimatet. Pruitts förslag är kanske startskottet på debatten som behövs och nu kan klimathotarna inte smita undan lika lätt genom att skylla på konsensus. Nu synas korten.
Sakernas tillstånd är som de är, ökar Grönlands ismassa eller minskar den, så är det bara ett konstaterande. Det är enbart ett led i den naturliga utvecklingen utan spårbar mänsklig påverkan. Men i övrigt kan det vara av vetenskapligt intresse att förstå hur det interna systemet omfördelar värmeflöden under en föränderlig sol som är den modulerande faktorn. Hur påverkar en spektral omfördelning i solflödet över tid? Hur mycket av detta spektrala flöde hamnar i stratosfären och hur mycket landar på jordytan?
Varför år ut och år in ta upp alarmisternas nonsensproblematik om Grönlands-isen? Den har visst minskat med knappt en promille sedan mätningarna där började någon gång för länge sedan. Fortsätter den att smälta i samma takt är den väl borta om så där 100 000 år. Det förutsätter att ingen ny stor eller liten istid inträffar under denna enorma tid.
Skulle det nästan totalt omöjliga ändå inträffa ökar världshaven med 1,9 millimeter till följd av detta.
Katastrof???
Nu hittade jag rätt uppgifter och minnet svek mig tyvärr. Det ska vara 0,28 x 7 = 1,96 dvs nästan 2 mm global havshöjning.
#5 Lasse. Intressant länk.
Scott Pruitt, chef för USAs miljömyndighet EPA (Environmental Protection Agency) säger att det amerikanska folket behöver en objektiv och transparent diskussion om CO2. Det behövs två team med forskare, ett rött lag och ett blått lag som utreder vad vi vet och vad vi inte vet. Riskerna för hur hälsa, USA och världen påverkas av CO2 skall utredas. Den arten av ärlig och öppen diskussion behövs och skall bli en del av vårt ledarskap.
När jag läste det tänkte jag på hur förtvivlat mycket vi även i Sverige behöver ett rött och ett blått lag med journalister vid SR/SVT som kan ge Sveriges folk och dess politiker HELA sanningen och inte bara förvridna halvsanningar parad med djup okunnighet.
#9 Torbjörn. Vem har sagt att de skall komma överens? Du behandlar vetenskap som om det vore fråga om politik.
#11 Björn. CO2 handlar inte bara om klimatet. Betydligt viktigare är en grönare värld.
#12 Olav Gjelten
Håller med dig om att Grönland inte är ett bekymmer, men om rätt ska vara rätt med siffrorna tar det ca 10 000 år att smälta Grönland med nuvarande takt och den genomsnittliga havsytehöjningen från det är en bit över 6 meter. Alltså globalt genomsnittlig, här blir ingen höjning, på andra ställen mer istället.
#14 Lars
Ja, fel ordval av mig, men det är ändå andemeningen med tanken, att vetenskapsmän framför vad som är fakta och vad som är osäkra faktorer.
Det kommer att leda till den sedvanliga pajkastningen (politik), så länge temperaturen fortsätter stiga.
Olav Gjelten
Ulrika Björksten tycker tydligen att det är en katastrof med 0,7 mm höjning per år som Grönland bidrar med. Hon är ju livrädd om du kanske läste det inlägget?
Kalvningen är stor och finns inte med här. I år blir det förmodligen ingen massförlust dock om det inte blir en varm sommar.
DMI har en annan portal där Grönlands snötäcke mm redovisas.
Där framhålls värmen som gav snööverskott i oktober.
Samt att det är avsmältningen under sommaren som avgör hur mycket som ackumuleras.
http://polarportal.dk/en/nyheder/arkiv/nyheder/heavy-snowfall-in-greenland/
Är det bara jag som anar en viss bias i rapporteringen?
#2
”700 GT har ackumulerats sedan 1 sept-16 men har ingen kustkalvning skett under tiden ?”
Jo, men kalvningen minskar vintertid. Sett över ett helt år så är i genomsnitt ca 25 % av massförlusten smältning och 75 % kalvning. På Grönland alltså, i Antarktis svarar kalvningen för nästan 100 % (smältningen är där helt försumbar, men en hel del avgår genom sublimering direkt som vattenånga, speciellt i blåisområdena).
#2
”700 GT har ackumulerats sedan 1 sept-16 men har ingen kustkalvning skett under tiden ?”
Jo, men kalvningen minskar vintertid. Sett över ett helt år så är i genomsnitt ca 25 % av massförlusten smältning och 75 % kalvning. På Grönland alltså, i Antarktis svarar kalvningen för nästan 100 % (smältningen är där helt försumbar, men en hel del avgår genom sublimering direkt som vattenånga, speciellt i blåisområdena).
Glaciärer smälter underifrån. När istäcket är tjockt som det ju är är på Grönland, så är temperaturen 0 grader C vid istäckets botten. Där smälter det med samma hastighet året runt. Vid istäckets kanter är det inte riktigt så och där är ju isen tunnare.
Tack Lena # 17, Christopher # 15 och Lasse # 7. Jag uppfattade Lasse fel, men vad i all friden spelar det egentligen för roll om exempelvis Grönlandsisen smälter med 2 millimeter ÅRLIGEN i kanske ytterligare något decennium eller på sin höjd ett par århundraden, när den senare kommer att växa i 80 000-100 000 år??
Ingen förnekar väl att vi står på stupet till något ännu hemskare är ett kärnvapenkrig, nämligen en ny istid? Varför diskuteras inte denna realitet? Och varför diskuterar Klimatupplysningen nonsens som havsnivåhöjningar på en millimeter eller så, när problemet vi står på randen till är ett totalt utplånande av allt som existerar på våra breddgrader???
Vänner Lena, Christopher och Lasse: Det vore önskvärd om ni kunde se helheten i den problematik ni diskuterar! Älskar er.
#23 Vilken kärlek!
Men du får nog försöka hålla huvudet lite kallare. Snön kan smälta annars. Då blir den höjning som har ackumulerats under ett år ett tillskott till oceanerna som kan höja deras nivå med 1,9 mm.
400 mm nederbörd i form av snö på Grönlands yta ger 1,9 mm höjning av Oceanernas yta om allt smälter och rinner bort.
SR fortsätter påstå att Arktis är under snabb omvandling och att det är unikt.
Visst smälter det snabbt nu-men knappast onormalt-snarare väldigt normalt:
http://ocean.dmi.dk/arctic/meant80n.php
SR debatterar luftfartsskatten.
Så här ser det ut i Tyskland:
http://notrickszone.com/2017/06/07/germanys-environment-ministry-blames-cold-winter-for-stalled-fight-against-climate-warming/#comments
#24 Lasse
Omvänt ger det att havsnivån har sänkts med 1,9mm och blivit snö på Grönland istället 🙂
Torbjörn [26]; Havsnivån har ju ökat med ca 130 meter sedan sista landistiden, då kan vi rent logiskt få en motsvarande sänkning av havsnivån vid nästa landistid.
Havsnivån varierar typiskt 10-15 mm under året. En viktig faktor är snöackumulation och snösmältning, alltså nettot av den större snöackumulationen på norra halvklotet minus den mindre på södra halvklotet.
Säsongmässiga skevheter i regn som dumpas över nordliga och sydliga landområden bidrar också en del..
Sigge #22
”Glaciärer smälter underifrån. När istäcket är tjockt som det ju är är på Grönland, så är temperaturen 0 grader C vid istäckets botten. Där smälter det med samma hastighet året runt.”
Detta är en sanning med mycket stor modifikation. Det är korrekt att bottensmältningen är konstant året om, men den är inte någon stor post i en inlandsis massbalans. Den drivs av den geotermiska värmen som (högt räknat) uppgår till 0,1 W/m2. Det räcker för att smälta ca en mm is per år. Om bottensmältningen vore omfattande skulle det finnas subglaciala smältvattenälvar som flödar året om. Det gör det inte. Glaciärälvarna torkar i stort sett helt ut vintertid. På Spetsbergen kan man t o m ”gå på tur” i smältvattenkanalerna under Longyearbraen vintertid.
Och tjocka (liksom tunna) inlandsisar kan vara både varm- och kallbaserade, alltså ha en bottentemperatur över eller under trycksmältpunkten. Vilket det blir är en komplicerad process som beror av flera faktorer:
1. Lufttemperaturen ovanpå glaciären (kallare ovanpå=lägre bottentemperatur)
2. Nederbördsmängden (mera snö=bättre isolering=brantare temperaturgradient)
3. Det geotermiska värmeflödet
4. Glaciärens tjocklek (tjockare glaciär innebär bättre isolering=högre bottentemperatur och högre bottentryck=lägre smältpunkt)
Lågarktiska isar (som på Grönland) är ofta polytermala, d v s både kall- och varmbaserade, och då i regel varmbaserade i de tjockare delarna, men det är en regel med många undantag. Inlandsisen över Skandinavien var t ex tydligen kallbaserad i de centrala (tjockaste) delarna vilket framgår av de mycket välbevarade preglaciala landformerna i nordöstra Lappland.
Den stora och viktiga skillnaden mellan kall- och varmbaserade isar är nämligen just hur de rör sig och påverkar underlaget. En kallbaserad inlandsis är fastfrusen vid underlaget vilket gör att den rör sig långsamt genom inre deformation och knappast alls eroderar underlaget. Det kan därföra vara mycket svårt att i efterhand avgöra om ett område har varit isfritt eller täckts av kallbaserad is. En varmbaserad is rör sig däremot delvis genom att glida över underlaget och eroderar därmed detta kraftigt. Den rör sig därför också snabbare (och får en flackare kontur).
Avsnitt 3.1 i den här norska avhandlingen förklarar och illustrerar de olika typerna och hur de smälter mera i detalj på ett mycket åskådligt sätt:
https://brage.bibsys.no/xmlui/bitstream/id/321552/Riger_Kusk_Hydrology
Inlandsisar kan övergå från det ena till det andra tillståndet relativt abrupt. Kambglaciären i Antarktis frös t ex fast vid underlaget och ”tvärnitade” för ungefär 150 år sedan:
http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1029/2006GL026430/full
#27
”Havsnivån har ju ökat med ca 130 meter sedan sista landistiden, då kan vi rent logiskt få en motsvarande sänkning av havsnivån vid nästa landistid.”
Jomenvisst. Havsnivån sjönk ungefär så mycket under var och en av de senaste åtta ”stora” istiderna. Mindre under de kortare 40,000 års-istiderna dessförinnan.
Lasse # 24, Torbjörn # 26, Björn # 27
Växtlighetens utsläpp räknas ju inte av alarmisterna för dom hör liksom till den naturliga kolcykeln. Enligt samma logik bör havsnivån kontra is/snömassa räknas som naturliga vattencykeln. Så varför paniken med ågra millimeter hit eller dit. 130 meter är förståss en ekonomisk katastrof, men förändringstakten räknas i tusentals år!
De senaste 4000 åren har NH blivit allt kallare. Glaciärer har återigen bildats. De flesta glaciärer NH är yngre än 4000 år. F. a. sedan 3000 år har avkylningen ökat. Insolationen blev negativ ( under genomsnittet)
Vi är sålunda i en neoglacial ( höst). Det kommer att ta 25 000 år innan insolationen åter blir positiv.
Hösten efter Eemian var brantare än Holocene visar.
Tid till nästa glacial? 2000-3000 år?
Att tro att CO2 kan hejda detta naturliga förlopp är grupptänkande.
#29 tty alltid så påläst!
Intressant om glaciärisar som ställer fler frågor.
#32
Om det finns en uppvärmning från jordens mantel men ändå permafrost under en glaciär innebär det väl att glaciärens utbredning ökat över permafrosten?
Läs NoTricksZone idag.
17 New Scientific Papers Dispute CO2-effekten som primär förklaring till Climate Change. (Hur nu denna definieras)
#33
Normalt finns det inte djup permafrost under glaciärer eller under havet. Hittar man sådan är det nästan säkert ”fossil” permafrost från en tid då området var isfritt och låg ovan vatten. Det tar lång tid att smälta djup permafrost. I nordöstra Sibirien finns permafrost från den förförra istiden som aldrig smälte under den förra mellnistiden. I Dry Valleys i Antarktis finns permafrost från miocen som är ca 14 miljoner (!) år gammal.
Jag är absolut medveten om att vi står inför ett klimathot. Det gäller emellertid inte någon påhittad fara för att Grönlands-isen skall försvinna. Eller att de 0,8 grader, som vi har fått det varmare, är outhärdligt. Det jag är väldigt rädd för är att vi står på tröskeln till en ny istid, som gör vår del av världen obeboelig i kanske 100 000 år.
VARFÖR DISKUTERAS INTE DETTA, utan hela tiden låtsasproblematiken om motsatsen?
#36 Olav
Så fort man googlar på hur istider kommer och går, ser man samma mönster. Koldioxiden står i centrum.
Den kan starta en istid:
”It is this melting of Arctic ice which Ewing and Donn believe will set off another Ice Age on earth.”
https://harpers.org/archive/1958/09/the-coming-ice-age/
Den kan också förhindra en ny istid:
“We’re not going to have glaciation for a very long time.”
http://www.popsci.com/formula-interglacial-ice-age-prediction#page-3
”New evidence gave a particularly crucial role to changes in CO2.”
http://history.aip.org/climate/cycles.htm
Alla bekräftar att jordens klimatsystem är extremt komplicerat. Men alla är också övertygade om att koldioxiden är den drivande kraften, trots att den både kan starta en istid och stoppa en.
Så hur vi än gör, så hamnar vi där, koldioxiden spelar huvudrollen…
Suck!
Karl Eider #37
Dom kanske tänker på kolsyreis.
Hur man än vänder sig har man problem:
https://expertsvar.se/pressmeddelanden/allvarligare-tropiska-cykloner-globalt-da-sahara-gronskar/
NH hade en värmeperiod för 6000 år sen. Sahara grönskade.Men det blåste.
Kan hända igen.
Lasse ! 🙂
Jag tänker på Ior i Bamse. Alltid går det att hitta nåt att vara orolig för.
Det skulle vara intressant att avkräva dessa ”forskare” tillfällen då klimatet var ”perfekt”. Det är som att fråga när havet inte var blött !
#39
”Ett grönskande Sahara stärker dessutom den västafrikanska monsunen, vilket i sin tur utlöser en förändring i atmosfärens cirkulation som ökar cyklonaktiviteten i hela tropikerna.”
Det här har de rört till ordentligt. Sahara grönskar för att monsunen når längre norrut, inte tvärtom. Hur långt norrut ITCZ och därmed monsunen kommer styrs i sin tur av jordaelns lutning.
Det går knappast längre att neka till att Sahara krymper, så då gäller det istället att modellera fram någon katastrofal effekt av ett grönt Sahara.
Nu är det dock så att orkaner lämnar spår i kustavlagringar, så det går i viss mån att se hur orkanfrekvensen förändrats under holocen. Tyvärr för den nya tjusiga teorin pekar resultaten på exakt motsatt effekt:
http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/palo.20012/pdf
http://coastandenvironment.lsu.edu/docs/faculty/liu/paleoecology_web/index_files/marsh.pdf
Detta är med andra ord ett typiskt exemppel på ”postnormal vetenskap” där datormodeller automatiskt trumfar verkligheten.
Ja,
som vi konstaterar gång på gång – det där med att jorden blir allt grönare och att ”det mesta växer bättre” håller på att bli det största bekymret för klimathotsindustrin. Tack vare den senaste el Niñon så har de för ett tag kunnat låtsas som om värmen trots allt kan bli ett problem – men grönskan, den är ett verkligt hot mot forskningsanslagen …
re #36 Olav Gjelten
Du skriver: ”VARFÖR DISKUTERAS INTE DETTA, utan hela tiden låtsasproblematiken om motsatsen?”
Det enkla svaret är förmodligen att det inte finns några pengar i att diskutera motsatsen! Att bedriva skrämselpropaganda om CAGW däremot, har visat sig vara en ypperlig födkrok för bluffmakare, eller (kanske) aningslösa idioter!
tty #35
Citat:
”I Dry Valleys i Antarktis finns permafrost från miocen som är ca 14 miljoner (!) år gammal.”
Grattis!
Du har hittat platsen för det perfekt stabila klimat som måste vara paradiset för alla klimathotsoroade. Nu återstår bara att arrangera resor dit för alla troende. Jag åtar mig att kassera in klimatkompensationen de ska betala. 😉
Ska vi slå vad Olav Gjelten om vilket årtal som det kommer stå som början på nya istiden, i framtidens historie skrivning.. Mitt tips är att 2014 kommer beskrivas som startåret…
https://www.youtube.com/watch?v=2cxIf7IIXTU
https://www.youtube.com/watch?v=4O6bh8OpL70
#44
”Nu återstår bara att arrangera resor dit för alla troende.”
Det går faktiskt att resa dit. Jag skulle själv mycket gärna åka dit, för det är på flera sätt en av de mest fascinerande platserna på Jorden, men dels är det extremt dyrt och dels får man som turist bara besöka en mycket liten del av området.
Och ja, det är nog området med det stabilaste klimatet på Jorden. Vilket är ett faktum som man på alla sätt försöker förklara bort, för det stabilt högarktiska klimatet där kan svårligen lirkas ihop med att stora delar av Östantarktisisen smälte under Pliocen (vilket klimatmodellerna tycker).
Olav G. #36
Istidscykler är bara att leva med, som alla andra klimatcykler. Om jag inte misstar mig brukar du själv förespråka höjd CO₂-halt som motmedel mot just istider, en alarmistattityd skulle jag säga. CO₂ kan på sin höjd åstadkomma en krusning på vågen.
Kenneth Mikaelsson [45]; Kan faktiskt vara inledningen till både en liten istid och en stor. Vi är ju på utförsbacke i solcykel 24 mot 25. Planetariska rörelser är den sannolika orsaken till landistiderna, medan solens pulserande och varierande amplituder i de diskreta 11-årscyklerna, medför sådana perioder som lilla istiden och den medeltida uppvärmningen. Det handlar då i det senare fallet om växlingar mellan ”solar grand maximum” och ”solar grand minimum”. Flertalet solforskare tror att vi nu är på väg mot ett ”solar grand minimum”.
#29 tty
Du har rätt att det är mer komplicerat är än jag skrev. Först är det så att 0.1 W/m2 ger energi som smälter drygt 1 cm is per år. Men isförlusten på Grönland undersidan är större än så. 0,1 W/m2 ett medeltal för hela jorden och vid Grönland så geotermiska värmeavgivningen många gånger högre än medeltalet. Det finns flera värma källor på Grönland. De flesta på södra Grönland i trakterna där vikingarna höll till, men det finns även under isen. Hur stor medeleffekten är för Grönland vet jag inte, annat än att den varierar mycket mellan olika platser och är mycket högre än jordens medeltal.
Det är också så att under Grönlandsisen så går det stora fjordar där issörja tränger ut i havet. All is behöver inte smälta för att det skall tryckas ut i havet.
När det gäller undersmältning av glaciärer i Sverige och Norge så är det ytjordvärme som orsakar den.
#49
”Först är det så att 0.1 W/m2 ger energi som smälter drygt 1 cm is per år.”
Där har du rätt, ganska exakt 1 cm om man räknar med att glaciäris har en täthet på 0,91. Decimalkomman är luriga ibland. Sedan blir bottensmältningen faktiskt t o m något större p g a att värme tränger ned ovanifrån och att värme frigörs genom skjuvrörelser i isen när den rör sig.
”Hur stor medeleffekten är för Grönland vet jag inte, annat än att den varierar mycket mellan olika platser och är mycket högre än jordens medeltal.”
Mycket osannolikt att den är ”mycket” högre. Det är riktigt att det finns geotermiskt aktiva områden på Grönland (framför allt i ett diagonalt stråk där ”hotspoten” under Island tidigare passerat) vilket är anledningen till att jag valde 100 mW/m2 som medelvärde istället för 55 som är det globala medelvärdet på land, men större delen av ytan är ju en urbergssköld med mycket lågt värmeflöde. De faktiskt uppmätta värdena varierar från 20 till 140 mW/m2, så ett medelvärde på 100 är nog snarast i överkant.
”Det är också så att under Grönlandsisen så går det stora fjordar där issörja tränger ut i havet. All is behöver inte smälta för att det skall tryckas ut i havet.”
Har du några referenser för dessa glaciologiska märkligheter? De är inte särskilt synliga på kartor över topografin:
http://nsidc.org/data/docs/daac/icebridge/idbmg4/images/greenland-bed-400×716.png
Huvuddelen av inlandsisens massförlust (typ 75 %) smälter förvisso inte, utan kalvar i havet, men det är ju en annan historia.
Det finns visserligen subglaciala sjöar även på Grönland men de är få och små, och vattnet i dem kommer tydligen från smältvatten på ytan som tränger ned via moulins och så småningom tappas av genom subglaciala älvar på vanligt sätt.
https://www.nature.com/articles/ncomms9408
”När det gäller undersmältning av glaciärer i Sverige och Norge så är det ytjordvärme som orsakar den.”
Och vad är det? Om du menar att värme även tränger in under glaciärerna från sidan på våra små glaciärer så håller jag med dig. Geotermisk energ finns dock även här. De flesta glaciärer i Skandinavien är såvitt jag vet ”tempererade”, d v s helt varmbaserade. Det finns dock jöklar i Norge som åtminstone delvis är kallbaserade, t ex Hardangerjökull.
Svensmark – dags?
Nu är solaktiviteten låg och den kosmiska strålningen når in i atmosfären och påverkar molnigheten. För att Grönlands ismassa skall öka krävs moln som bär nederbörden och i år har vi en rekordtillväxt. Våren i Sverige har varit kall och hur molnig? Hittar någon en tabell på mätningar av den svenska ”globala strålningen” aka soltimmarna med hög tidsupplösning så vi kan jämföra med solaktivitetens?
En uppdatering av denna graf och för norra halvklotet?
https://4.bp.blogspot.com/-7NM2QoxZqm0/WKM-O0LyXPI/AAAAAAAAAkA/LQmHxQcjPZoazUQUPCBR6-1IZWjCy0quQCLcB/s1600/Tropical%2Bcoud%2Bcover.jpg
#50 tty
När det gäller fjordar på Grönland så finns dessa och dessa växer p g a att issörjan sliter mer på naturen än bara vatten. Issörjan har dessutom sand och jord med sig. Det som pågår med undersmältningen av is på Grönland hände i Norge under istiden här. Det är mycket högre effekt på värmen underifrån på Grönland än vad det är här.
Ytjordvärme orkar jag inte förklara. Men har du bergvärmepump så använder du ytjordvärme. Den minskar med djupet, så det är anledningen till att borrhålen inte görs längre än 150-200 m
Intressant morgonläsning.
#52 Sigge
Ytjordvärme som går på djupet i bergborrhål?
Normalt blir det varmare mot djupet. Ca 1-3 grader per 100 m.
Det är bara på de översta 2-3 m som årstidsväxlingar sker.
Men större delen av den bergvärme som man plockar ur med en värmepump lär komma från ytan, efter det att man sänkt värmen runt hålet. Påverkansradien ligger kring 100-150 m. Det tar ca 10-20 år innan man uppnår stabila förhållanden i ett hål runt en bergvärmebrunn.
#52
”När det gäller fjordar på Grönland så finns dessa och dessa växer p g a att issörjan sliter mer på naturen än bara vatten. Issörjan har dessutom sand och jord med sig. Det som pågår med undersmältningen av is på Grönland hände i Norge under istiden här.”
Jag ser att du har en mycket virrig uppfattning om vad en fjord är och hur den uppstår. Fjordar slipas inte upp av ”issörja” utan av isströmmar, alltså glaciärer som ursprungligen styrs av den underliggande topografin att följa vissa stråk (ofta gamla floddalar). Med tiden fördjupas dessa dalar kraftigt av den glaciala erosionen och får en mycket typisk U-formad profil som kraftigt skiljer sig från en V-formad floddal. En annan egenhet är ”hängande sidodalar” som alltså inte mynnar ut nere vid dalbottnen (om bifloder gör) utan uppe på dalsidorna. Ytterligare ett karaktäristiskt drag är att det oftast finns en ”tröskel” i fjordmynningen som ligger mycket högre än fjordbottnen längre in. Fjordbottnar har inte heller en jämn sluttning ”nedströms” som floddalar.
Allt detta beror på att fjordarna skapas av varmbaserade glaciärer med stor erosionsförmåga och det är riktigt att det faktum att moränmaterial ingår i glaciärisen bidrar till dess erosiva förmåga.
Fjordlandskap är ganska ovanliga, de uppstår egentligen bara i områden där tempererade eller lågarktiska inlandsisar passerar över/genom berglandskap. De mest typiska exemplen är Skandinavien, Grönland, Spetsbergen, östra Baffins land, British Columbia-sydöstra Alaska, södra Chile, sydvästra Nya Zeeland och Sydgeorgien. Det finns även fjordar i Antarktis, men de är ofta relikta och skapades när klimatet var betydligt varmare än nu och är nu oftast djupt begravda under inlandsisen.
Alla fjordar ligger f ö inte vid kusten. De kan också uppträda i inlandet i utkanten av bergskedjor. De berömda norditalienska sjöarna, Lago Maggiore och Lago di Como m fl är typiska fjordar, liksom t ex Langas och Hornavan i Sverige, Lago Argentino i Patagonien eller Lake Te Anau på Nya Zeeland.
En skillnad mellan inlands- och kustfjordar är att medan de senare har en ”submarine fan” utanför mynningen där moränmaterialet sjunkit till botten efter att ha kalvat i havet avslutas inlandsfjordar ofta av en markerad ändmoränbåge som visar hur långt glaciären nådde som längst. Lago Maggiore och Lago Argentino är typiska exempel. Det var inte ”issörja” som plöjde upp dem!
Som en kuriositet kan nämnas att de östgrönländska fjordarna är de största och längsta i Världen, och att de åtminstone delvis är betydligt äldre än den pleistocena ”istiden”. I Scoresbysund finns t ex pliocena havsavlagringar som visar att fjorden fanns redan då. Bergen i Östgrönland har varit m l m kontinuerligt nedisade åtminstone sedan oligocen, så fjordarna har haft flera tiotals miljoner år på sig att bildas.
Om du vill se spår av ”undersmältning” (eller åtminstone vattenflöde under inlandsisen) här i Skandinavien så är det inte norska fjordar du skall ägna dig åt, utan svenska rullstensåsar. De skapades av subglaciala älvar.
tty vilken kunskapsbank du öser över oss.
Just rullstensåsar har betydelse för vår vattenförsörjning och hur de bildades kan hjälpa till finna lämpliga avsnitt för detta. Med hjälp av geologiska jordartskartor är det kul att följa dem , speciellt när man tillämpar kunskapen om hur de bildades.
Jag snubblade över denna sida med referenser om Arktis och ny vetenskap.
http://onlinelibrary.wiley.com/10.1002/(ISSN)2169-9291/specialsection/NICE1/
Norrmännen har varit aktiva däruppe under vårsäsongen 2015 och funnit att avsmältningen är vind och solberoende och annat. Det finns en del ny kunskap där.
Denna rapporten innehåller en hel del som jag gissar kunde sprida lite ljus på årets varma Arktis:
http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/2016JD025475/full
”Key Points
Two Arctic winter states are observed during the N-ICE2015 and SHEBA campaigns with similar net longwave fluxes
ERA-Interim captures the transitions from radiatively clear to opaquely cloudy states during N-ICE2015 and SHEBA
Strong correlation between number of opaquely cloudy days and mean winter temperature over large areas of the Arctic”
Frågan jag ställer mig är om denna molnighet är CO2 kopplad?
#54 tty
Nu tycker jag att du hänger upp Dig på småsaker. Nu accocierar jag isströmmar mer med den isförskjutning som skapar iskalvningar. Det du skriver om hur fjordar uppkommer motsäger inte det jag skrivit. Jag försöker skriva kortfattat och jag tror att Du ska förstå vad jag menar. Glaciärisen i dalgångar där temperaturen är 0-gradig och smälter. Uppe på bergstopparna så kan det vara någon eller ett par minusgrader. När isen smälter mellan dalgångar sker så småningom isras ner i smältvattnet. När isen rör sig så lossnar isklumpar både här och där även vid små rännilar under isen. Det bildas ispluggar både i liten och stor skala som krossas av vattentrycket. Mycket av den is som försvinner från underkant glaciärer hinner aldrig smälta utan når havet som isblock, -klumpar eller -sörja som smälter när det når havsvattnet under den varma årstiden. Den sockel som är vid fjordmynningar är ofta en stor sandbank.
#57
”Mycket av den is som försvinner från underkant glaciärer hinner aldrig smälta utan når havet som isblock, -klumpar eller -sörja som smälter när det når havsvattnet under den varma årstiden. ”
Har du några belägg för detta påstående? Du har förresten generellt en våldsamt överdriven uppfattning om undersmältningens betydelse.
Jag har sett många älvar som kommer ut under glaciärer på olika håll i Världen. och nej, jag kan inte erinra mig att jag någonsin sett isblock eller ”issörja” i dem. Det är möjligt att det förekommer vår eller höst. Glaciärer besöker man ju av praktiska skäl oftast sommartid.
”Den sockel som är vid fjordmynningar är ofta en stor sandbank.”
Oftast berg dock:
https://www.igsoc.org/journal/32/110/igs_journal_vol32_issue110_pg65-71.pdf
Däremot består den ”trough-mouth fan” som ofta finns utanför fjordmynningen av löst material.
”52 Sigge,
”Men har du bergvärmepump så använder du ytjordvärme. Den minskar med djupet, så det är anledningen till att borrhålen inte görs längre än 150-200 m.”
Bergvärme är en form av uppvärmningsenergi som utvinns ur grundvattnet i berggrunden. https://sv.wikipedia.org/wiki/Bergv%C3%A4rme