Ny istidsvarning

ny istid
Det mumlas en del om det faktum att solaktiviteten avtar. Det började redan med att NASAs solforskare höll en konferens tidigt i januari om solens inverkan på klimatet. Även om solen gudskelov är en ganska stillsam stjärna så kan den påverka jordens klimat mycket mer än vad vi (läs IPCC) tror; via sitt magnetfält, via den ultravioletta strålningen och via det skydd som en aktiv sol kan ge mot galaktisk högenergistrålning. Kanske påverkar solen till 50% (eller mer) klimatet här på jorden.
Klimatforskare från Pulokovobservatoriet i St. Petersburg ger oroande besked. Eventuellt så är vi på väg mot en ny liten istid. Och Lilla Istiden var inte kul alls, med sträng vinterkyla, extrema väderhändelser, korta odlingssäsonger och en isbelagd Östersjö. Kort sagt, det var ganska eländigt i norra Europa på den tiden.
Daily Mail, The Hindu, och t.o.m. Expressen har hakat på.
Ingen vet hur man med säkerhet kan förutsäga solens beteende 100 år i framåt i tiden. Så vi bör nog inte dra några förhastade slutsatser från detta. Det bästa vi kan sätta emot idag inför en eventuellt annalkande köldperiod är sund vetenskap, teknologi och frihandel. Inte pessimism, skuldkänsla och överdriven alarmism.
Ingemar Nordin

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Claudius

    Vad har de senare årens solforskning gett? Nya alltmer avancerade observationsteleskop t ex SDO har ju satts igång.
    Kanske lite för tidigt att jubla redan.

  2. Slabadang

    Det är svårt att förneka 11års cyklerna!
    Det verkliga hotet är att erkänna de tvåhundraåriga att spekulera huruvida vi nu gått in i en längre nedåtgånde solcykel är en debatt som växer i samma takt som uppvärmningen uteblir. Kyla är inget kul alls!

  3. Det verkar ju dröja ett tag i alla fall

    ”The period of low solar activity could start between 2030 and 2040 but it won’t be as pervasive as in the late 17th century.”

  4. Tege Tornvall

    Med den dogmatiska utgångspunkten att Människan a priori är skyldig till allt ont är dessa nya rön svårsmälta och passar illa med tesen att vi med våra aktiviteter hotar Jordens klimat med farlig uppvärmning. Vi kommer rimligen att få se krampaktiga försök att göra oss skyldiga även till möjlig avkylning resp. att ifrågasätta eller bagatellisera avkylande tendenser. För klimativrare gäller nu att även för möjlig avkylning hitta argument för planekonomiska lösningar.

  5. Slabadang

    USA köldrekord i långa banor!
    http://wattsupwiththat.com/2013/05/01/record-cold-in-interior-alaska-heading-into-the-usa-agriculture-at-risk/#more-85377
    Snö i Spanien, Snö i Saudi Arabien, fem raka kalla snörika vintrar i centraleuropa. Köldrekorden står som spön i backen och sminket rinner sakta av CAGW. Jag tycker det är nästan kul att iakttaga alla de spelare som spelat med och förlorat hela sitt förtroende. Toppfigurerna äör ju liksom presidenter och statsdschefer i sällskap med de idioter som inte såg till att skydda den vetenskap de ansvarar för. Loyal Societys medlemmar gör snart uppror och Paul Nurse kommer få en välriktad hårt spark i arslet bort ifrån sin position. Fysokerna äger fortfarande stor tyngd och har inte spelat bort sitt förtroende på samma sätt  som Nurses hejdukar.
    KVA har lotsat sig i jämförelse igenom denna lysenkositiska period med hedern i behåll. Ja helskotta vilken sits de satt sig i de öirga BOM SMHI naturvårdsverk … he he he he he den som är i ämnet osmittad politiker och inte förmår att utnyttja denna situation är inkompetent! Vilken global skandal detta klimatgycklande är!!

  6. Ingemar Nordin

    Lena K #3,

    Det verkar ju dröja ett tag i alla fall

    Vi skall nog inte vara för säkra på det. Snö i Saudi Arabien och på spanska stränder

    http://notrickszone.com/2013/05/01/global-warming-now-leading-to-snowy-springs-snow-from-denver-to-saudi-arabia/

    Fem kalla vintrar i rad i Tyskland och England. Och vår egen vinter var ju ganska seg den också. Jag kunde konstatera att magnolian i Lund inte var utslagen när de sände den traditionella Lunds studentsångare idag. Huva! 🙂

    Den globala värmekatastrofen känns ganska avlägsen just nu.

  7. Staffan

    Solfläckarnas ”Maunder minimum” kom 1645-1715 – solfläckarna var i stort sett borta då.  Och på vintern åkte skridsko på Themsen i London, o.s.v.  När man inte tågade med armén – artilleri och allt – över Stora Bält.
       Ett diagram över solfläckar från 1750 finns här:
    http://solarscience.msfc.nasa.gov/images/Zurich_Color_Small.jpg
       Bilden visar ”månadsgenomsnitt” för solfläckarna.  Högsta siffran alla dessa år (1750–nu) kom kring 1959 (255).  1970 blev lägre (140), men 1981 och 1992 åter högre (190–200).  Sedan blev  2003 lägre (160), och ligger nu under 100.  (Max-punkten kommer ju i år.)
       Bara 1906 har haft ett lägre max än i år:  64.
       (Siffrorna är från min avläsning av diagrammet.  De är alltså inte exakta [inte ens åren är det] men de visar tendensen.)
       Jag har en bestämd känsla att det här blir betydligt viktigare framöver än dagens tjatande om karbon…  Och upphettsning!   0,8ºC – äh!

  8. Det känns faktiskt som ett reellt hot och som också är troligare än att det blir farligt varmare. Tyvärr. Det blir att permanenta sig i Las Palmas verkar det som. Och vad de nordiska länderna kommer att behöva är:
      Gott om energi, tillförlitlig energi och vettigt prissatt energi.
    Ingvars mantra

  9. Ampersand

    Om klimatets påverkan på samhällsutvecklingen kan man läsa i Behringer: ”Kulturgeschichte des Klimas”. Speciellt avdelningen ”Globale Abkühlung: Die Kleine Eiszeit” s. 117-221. Många intressanta resonemang som ”vanliga” historiker ofta missar. Rekommenderas!

  10. Mikael

    Vi får sätta upp solpaneler på Månen så vi kan skicka mera solenergi till Jorden. Denna energi kan även användas för att förstöra kommande meteoriter på väg mot Jorden via laser.

  11. Björn

    En preventiv åtgärd är ju att ta bort alla CO2-skatter och förbjuda vindkraftverk. 🙂

  12. Sören G

    Utdrag från Ole Humlums länk på denna sida: Studerer man nåtidens relasjon mellom temperatur og atmosfærisk CO2 ses at Henrys lov fortsatt er i fin vigør. Siden målingenes start i 1958 er mengden av CO2 i atmosfæren steget, men ikke jevnt. Eksempelvis var stigningen særlig beskjeden 1991-1992, året for det gigantiske Pinatubo vulkanutbrutt i Indonesia. Dette burde egentlig overraske, da svære mengder CO2 blev frigitt til atmosfæren ved vulkanutbruddet, uten at det menneskeskapte utslipp på noen vis minskede. Med IPCCs oppfattelse av CO2 kretsløpet med sakte nettoopptak i oseanene burde man vel egentlig forvente en ekstra stor stigning dette år? Men det motsatte var altså tilfellet.
    Henrys lov forklarer dette tilsynelatende paradoks på enkel vis: Pinatubo utbruddet sendte også svære mengder aske ut i atmosfæren, hvilket virker avkjølende, ikke kun på atmosfæren, men også på oseanene. Ifølge Henrys lov begynner oseanene da straks at oppta mer CO2, hvilket forklarer at mengden av atmosfærisk CO2 steg rekordlitt dette år. To andre år med uvanlig lille CO2 stigning er 1980 og 1982, hvilket er sammenfallende med de store vulkanutbrudd i Mount St. Helens (USA) og El Chichon (Mexico). Så også her synes Henrys lov at fungere utmerket. Omvendt, i super El Niño året 1998 blev både atmosfære og oseanene rekordvarme, hvorfor sistnevntes evne til å oppta CO2 fra atmosfæren minskede. Resultatet ses tydelig av CO2 måleserien: 1998 har den foreløpige rekord mht stigning av CO2. Her må imidlertid betones, at vi taler om korttidsvariasjoner, og – som nevnt ovenfor – et bedre kjennskap til utvekslingen av CO2 mellom havets øvre og dypere deler vil være viktig for å forstå effektene på variasjoner utspillet over lange tidsrom.
    17
    Uansett alle disse forviklinger og til dels uavklarede spørsmål er det hyggelig at kunne notere, at Henrys lov uten diskusjon fortsatt gjeller for champagne, øl, cola, og andre CO2-holdige drikkevarer.

  13. Sören G

    Och lite till: Samtidig med denne utvikling ses en språklig nysskapelse: Frem til 1988 omtaltes oppvarmning som klimaforbedring og avkjøling som klimaforverring. Etter 1988 tales alene om global oppvarmning og derav følgende hypotetiske ubehagelige konsekvenser.

  14. Gunnar E

    Solen i tomgångsläge. Minskat skydd mot högenergetisk kosmisk strålning. Det är väl ngt för alarmisterna att försöka vidtaga kraftfulla politiska åtgärder mot. För att förhindra mutationer och cancer mm, avkylning skall väl bara inte nämnas. Med gemensam kraft under övernationell ledning kommer vi att kunna putta igång solen igen.