Nobelpriset i kemi – Anthony Watts ser vissa likheter

Shechtman 2

Bild: Technion – Israel Institute of Technology

Årets Nobelpris i kemi till professor Dan Schechtman är fascinerande och har redan lett till många intressanta artiklar. Bland annat ger Karin Bojs några utmärkta synpunkter i DN. Schechtman ställde hela den etablerade vetenskapen om fasta material på huvudet genom en verkligt spektakulär upptäckt som han gjorde ensam i sitt laboratorium år 1982.

Mer överraskande kanske det i förstone är att Anthony Watts också uppmärksammat kemipriset på WUWT. Men när man fått veta lite mer om hur Dan Schechtmans upptäckt av en ny typ kristaller mottogs av den tidens kemivetenskap så förstår man bättre relevansen för WUWT. Schechtman utmanade en mycket väletablerad konsensus om hur kristallin materia är strukturerad och hans stora upptäckt avfärdades därför direkt av tongivande kemivetenskapliga forskare som nonsens och kvasivetenskap.

Men det hela slutade alltså lyckligt. Dan Schechtman berättar själv på denna video. Själva berättelsen om hur reaktionerna blev på hans stora upptäckt börjar med frågan ”What was the initial reaction of your discovery by colleagues …” efter cirka 6 min.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Ja detta visar en lysande historia ur verkligheten,den etablerade
    vetenskapen,  Ja! de sa nonsens.
    Sånt gör en glad,envishet kan sluta lyckligt verkligen.
    Lika roligt som Tranströmers Nobelpris i litteratur.
    Det finns hopp i alla fall.
    ALI.K.

  2. C3 headlines har artikel om den Medeltida värmen,som var högre,
    framtaget från forskning från mellanöstern,med fin tempkurva.
    ALI.K.

  3. Thomas

    Nya upptäckter mottas vanligen skeptiskt, men sen tog det bara ett par år innan Schechtmans idé var accepterad. Samma med teorin om den accelererande expansionen av universum som fick fysikpriset. Även den mottogs initialt skeptiskt, men genom att de kunde prestera övertygande bevis så ändrade sig snart majoriteten av forskarna.
     
    Vad Watts och Pehr verkar vilja köra med att eftersom några upptäckter som initialt sågs med skeptiskt visade sig vara rätt måste även deras favorithypotes som ses med skepsis också vara rätt, vilket naturligtvis är nys.

  4. Bäckström

    Thomas #3
    ”Vad Watts och Pehr verkar vilja köra med att eftersom några upptäckter som initialt sågs med skeptiskt visade sig vara rätt måste även deras favorithypotes som ses med skepsis också vara rätt, vilket naturligtvis är nys.” 

    Fast det kan du per definition inte veta nu, år 2011 Thomas? 
    Kom igen om sissådär 10år då kunskapsläget vad gäller molnens mekanism och påverkan på klimatet torde vara betydligt bättre än i dag.

    /Bäckström 

  5. tty

    Thomas #3

    Det är inte alltid som nya upptäckter accepteras efter ”bara några år”. För t ex kontinentalförskjutningen tog det ca 50 år. Det fanns övertygande empiriska data, men teorin förkastades nästan enhälligt av geologerna. Argumentet var att man inte kände till någon mekanism som kunde driva processen.

    ”Vi måste ha rätt, för vi kan inte komma på någon alternativ förklaring”. Låter det bekant?

  6. Maths

    #4 Bäckström

    Och fram tills dess så ska vi ignorera empiriska data eller?
    http://www.skepticalscience.com/saturated-co2-effect.htm

  7. Magnus Olert

    En bra artikel om detta:
    http://www.haaretz.com/weekend/magazine/clear-as-crystal-1.353504

  8. Lars Jonsson

    Maths #
    Eftersom jag är mån om att försöka förkovra mig i ämnen som jag känner föga till gick jag på din inrådan till Sceptical science och vidare till Natureartikeln. Har du läst den?

    Den figur som hänvisas till har bildtext som följer:

    Change in spectrum from 1970 to 1996 due to trace gases. ’Brightness temperature’ indicates equivalent blackbody temperature

    I Natureartikeln som handlar om det ovanstående har samma graf följande bildtext, min fetning:

    Component of simulated spectrum due to trace-gas changes only. `Brightness temperature’ on the ordinate indicates equivalent blackbody brightness temperature.

    Där finns även tre andra grafer som är observationer men de ser inte lika uppenbara ut i CO2 bandet, varför sceptical science valt att visa vad som jag uppfattar som den simulerade effekten, som skall jämföras med de andra observerade effekterna. Artikeln pekar även på en rad olika svårigheter att jämföra mätinstrumenten, men dess slutsats är att vi kan se en mätbar skillnad i IR strålningen p.g.a de olika växthusgaserna mellan perioderna, men jag tycker den som empirisk data är svag. Här verkar i alla fall Sceptical science ha blandat ihop emiriska data med simuleringar. Om jag missuppfattat vad som avses med simulate i dessa vetenskapliga sammanhang så rätta mig gärna, men normalt betyder det efterlikna, härma, låtsas som. Vi skall inte hänvisa till data som emirisk om den är simulerad. På samma sätt ges vi i pressen ibland bilden av att resultatet av klimatmodelleringar är lika med verkligheten.

  9. Thomas

    Bäckström #4, ”Fast det kan du per definition inte veta nu, år 2011 Thomas? ”
    Jo, visst kan jag göra det, om du läser vad jag verkligen skrev, dvs att det är nys att se det faktum att någon annan fått rätt för sin oväntade hypotes skulle vara argument för att en annan också är korrekt.


    ”Kom igen om sissådär 10år då kunskapsläget vad gäller molnens mekanism och påverkan på klimatet torde vara betydligt bättre än i dag.”
     
    Och skulle de inte fått rätt då kan vi alltid vänta tio år till då kunskapen är ännu bättre osv. Jag hörde motsvarande argument redan på 80-talet.
     
    tty #5 plattektoniken gick inte att få ihop som vetenskaplig teori förrän man hade någon aning om havsbottnarnas geologi, och den kunskapen fick vi inte förrän efter andra världskriget. På Wegeners tid hade man totalt fel uppfattning om havsbottnarnas (dvs 70% av jordens yta!) såg ut, vilket gjorde att även om kontinenterna såg ut att passa ihop så kunde man inte förstå hur de kunnat flytta på sig. Det var inte så att man hade någon annan teori som geologerna var övertygade om, man accepterade att kunskapsläget var oklart.

  10. Bengt Abelsson

    Mats #6
    Resultatet, enligt din länk, är ackumulerad värme. Vidare i länkarna säger att detta ger, sedan 1950 och till 2004, ca 200 * 10^21 J. Dramatiska val av skala gör att det ser alarmerande ut.
    Omräknat från värme till temperatur, givet 250 * 10^21 g vatten i oceanerna, 0-700 m djup är 0,2 grader. Noll komma två.
    Jag har inget emot att vänta i tio år – på 0,04 grader ytterligare.
    Men poängen i posten är givetvis att visa att ”consensus” är ett svagt argument att visa på någon sanning.  På 1600-talet ”visste alla” att det var helt OK att bränna häxor.
     

  11. Maths

    #8 Lars Jonsson
    Såvitt jag kan se är det reella observationer som sedan har jämförts med simulerade dat:
    http://www.eumetsat.int/home/main/publications/conference_and_workshop_proceedings/groups/cps/documents/document/pdf_conf_p50_s9_01_harries_v.pdf

  12. tty

    Thomas #9

    ”Det var inte så att man hade någon annan teori som geologerna var övertygade om, man accepterade att kunskapsläget var oklart.”

    Du har tydligen aldrig hört talas om geosynklinalteorin? Den var den helt dominerande modellen inom geologin under de här 50 åren. Numera är den en historisk kuriositet.

  13. Ingemar

    Thomas #3,
    Jag håller med Thomas om att analogin mellan Dan Schechtmans banbrytande teori inom kemin och skeptikernas kritik mot ortodoxin inom klimatforskningen haltar.
    För det första så var debatten om hur kristaller kan se ut en helt inomvetenskaplig fråga. Det är naturligt att möta ett visst motstånd i början, men när motbevisen samlas så finns det inga externa (ekonomiska, politiska eller religiösa) orsaker som drar iväg den vetenskapliga diskussionen i någon viss riktning.
    Det finns det däremot i klimatvetenskapen, där de politiska och forskningsekonomiska faktorerna helt dominerar de inomvetenskapliga.
    För det andra så är frågan om huruvida de antropogena utsläppen dominerar, eller kan/kommer att dominera, klimatförändringarna i hög grad en kvantitativ fråga. Hur mycket påverkar molnen, solens aktivitet, avverkning av skog, avsmältning av havsis och glaciärer, växtlighetens tillväxt, CO2, aerosoler, jordaxelns lutning, osv? Med den lilla och osäkra kunskap som forskarna uppenbarligen har om hur klimatsystemet fungerar så blir de kvantitativa gissningarna på de olika faktorerna helt avgörande. Det är ingen enkel fråga om att antingen så finns en viss sorts kristaller eller så finns de inte. Och detta bidrar ytterligare till att klimatfrågan är komplicerad och kan utnyttjas av externa krafter för att driva sina agendor. 
    Om man är intresserad av att återskapa någon sorts anständig vetenskaplighet inom klimatforskningen så bör man börja med att avskaffa IPCC!

  14. ThomasJ

    Off T, dock tänkvärt:

    http://www.smh.com.au/world/chinese-sceptics-see-global-warming-as-us-conspiracy-20111007-1ldl1.html

    Mvh/TJ

  15. ThomasJ

    Sammanfattandes i CAGW-religionens fundament torde/är uttalanden från div. s.k. ’experter’ ( Erland K. Markku R. mfl… ) att  ”…vi kan inte förklara det på annat sätt…”
    Dvs. dessa suveränt inflytelserika ’personer’ rekommenderar/’beställer’ oändligt genomgripande samhällsförändringar på något de INTE vet !!!
    Jösses, djä**ar, när/hur tar detta eländes elände slut? Vem/vilka tar tag i korrekturerna? När? IVA? KVA…? W H O…?  😯

    Mvh/TJ