Nej, 2014 blev inte det varmaste året

RSS 2014

Enligt satellitmätningar från Remote Sensing System (RSS) så blev faktiskt inte 2014 det varmaste året globalt sett. RSS är en av de två satellitbaserade databaser som finns (UHA är den andra). Fördelen med satellitmätningar av den globala temperaturen är att de täcker hela klotet, inklusive haven och långt upp mot polerna. Dessutom undviker de den s.k. ”heat island” effekten som uppstår då markbaserade termometrar visar en ökande temperatur när de omges av byggnader och flygfältens landningsbanor.

Den globala temperaturen för år 2014 hamnar enligt RSS på sjätte plats, långt efter rekordåren 1998 och 2010. Den ”obevekliga trenden” för den globala uppvärmningen visar på 0. Ännu en hype spräckt. Jag minns när klimatalarmisterna (inklusive stormedia) inte visste till sig kring hur varmt 2010 var – nu satte den globala uppvärmningen in på allvar! Det nämndes dock inget om temperaturen 2011. Och nu i år har vi haft allt ståhej kring 2014, som visar sig vara ännu en tidningsanka.

h/t ThomasJ

Ingemar Nordin

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. L

    Schhh, säg inget till Pär Holmgren, han har redan berättat i radion att 2014 blev det varmaste året i världen. Varmast på 500 år tror jag att han sa….

  2. Pelle L

    Tack Ingemar!

    Enkelt och rakt på sak som vanligt.
    Vad skall AGW-trollen kontra med nu?
    Enso, 65-årscykler eller PDO?

    God fortsättning! Än är det långt till Paris 🙂

  3. Thomas P

    ” Fördelen med satellitmätningar av den globala temperaturen är att de täcker hela klotet, inklusive haven och långt upp mot polerna. ”

    Nackdelen med satelliter är att de inte är termometrar. De mäter strålning från hela atmosfären samt reflekterad från marken och försöker med olika trixiga algoritmer filtrera ut temperatur från lägre troposfären ur dessa data. Dessutom har sensorerna en absolutnoggrannhet på bara ca en grad och satelliterna byts med jämna mellanrum ut. För att få en korrekt kurva för en längre period så är man totalt beroende av att man får till kalibrering vid varenda övergång rätt. Man har bytt ut mätinstrumenten så att de mäter lite andra våglängdsband än från början och tvingas numera simulera hur data skulle sett ut med de gamla satelliterna för att kunna få en trend bak till 1979 osv. Därmed inte sagt att satellitdata är värdelösa, men att som Ingemar gör framhålla dem som överlägsna markdata är fel. De har bara olika felkällor.

  4. Sören G

    #1 L
    Då har de i alla fall erkänt den medeltida värmeperioden. Men det är väl längre sedan? Lilla Istiden började väl redan på 1300-talet och den nordiska kolonin på Grönland dog ut på 1400-talet när det blivit för kallt. Och på 1600-talet när det var som kallast gick Karl X Gustaf med sin här över Lilla och Stora Bält på isen och det var när solen befann sig i sitt maunder-minimum. Största temperaturstegringen lär ha inträffat mellan ca 1690 och 1730.

  5. Pelle L

    Ack ja detta ständiga ”pekar kurvorna åt fel håll så måste det vara fel på mätinstrumenten”.

    Thomas, hur exakta är de mänskliga avläsningarna av termometrar på 1930-talet runt om i världen?

  6. Thomas #3,

    Temperatur mäts alltid indirekt med hjälp av någon form av sensorer. I en kvicksilvertermometer mäter man till exempel volymen av en bestämd mängd kvicksilver som har relaterats till temperaturen genom kalibreringsexperiment. Nu använder man oftast olika elektroniska sensorer som ger en elektrisk signal som relateras till temperaturen genom kalibreringsexperiment.

    Dessutom är det kvicksilvertermometerns temperatur eller sensorns temperatur man mäter, inte primärt den omgivande luftens eller vattnets (när det gäller temperaturmätningar i havsområdena). För att relatera termometerns eller sensorns temperatur till den omgivande luftens eller vattnets så måste man göra modellberäkningar som visar hur stort avvikelsen blir.

    För att få den globala medeltemperaturen måste vidare använda modeller där de olika mätpunkternas temperatur, omräknade till samma tidpunkt, ger en global temperatur och hur stort felet blir.

    Vid satellitmätningar är sensorerna inte i direktkontakt med mätpunkterna i atmosfären, men temperaturen i en punkt kan beräknas med hjälp av strålningens spektrum från denna punkt. Sedan finns det även i detta fall modeller som ur de enskilda mätpunkternas temperatur, omräknade till samma tidpunkt, ger den globala medeltemperaturen. Egentligen är det därför inte så stor skillnad, snarare är den viktigaste skillnaden att satelliterna endast mäter lufttemperaturer och att den globala medeltemperaturen som rapporteras av RSS och UAH avser den nedre delen av troposfären.

    Temperaturserierna från HadCRUT4, GISS och NOAA är en sammanvägning av lufttemperaturer över land på 2 meters höjd och temperaturen i ytvattnet på haven. Dessa temperaturer är alltså inte genuina lufttemperaturer.

  7. Bra Ingemar!
    Trots att det inte egentligen varit så viktigt om 2014 blivit varmast, så var det skönt att du var snabb med
    tillkännagivandet!

    Till Thomas P #3
    Nog för att satellitmätningarna har sina mätproblem, men titta på en karta över hur termometerburarna är hopklumpade över jordytan, och läs rapporten om hur de placerats vid flyplatser, grillbarer etc. Till detta kommer den komplicerade proceduren att vikta fram ett globalt medelvärde.
    Då bör du erkänna att dessa 2m-mätningar har större problem.
    /C-G

  8. Thomas P

    Sören #4 ” Varmast på 500 år” är dubbeltydigt. Det kan antingen betyda att man vet att det var varmare tidigare eller att man inte har så säkra data att man kan veta om det var det eller inte.

    Pelle #5 Hur exakta är satellitmätningarna från 30-talet? 🙂 (Nu handlade det tur nog om temperatur från 1998.

    Pehr #6 ”Temperatur mäts alltid indirekt med hjälp av någon form av sensorer.”

    Det har du naturligtvis rätt i, men en del mätmetoder är mer direkta än andra. Jag vet t ex att det inte var så populärt här med en studie som uppskattade storleken av den tropiska ”hotspotten” genom att räkna från uppmätta vindgradienter.

    ”Vid satellitmätningar är sensorerna inte i direktkontakt med mätpunkterna i atmosfären, men temperaturen i en punkt kan beräknas med hjälp av strålningens spektrum från denna punkt. ”

    Om det nu bara vore så väl att man hade data från en enda punkt i atmosfären. Som jag påpekade kommer dock strålningen inte bara från hela atmosfären, från troposfären till stratosfären och däröver, utan också till viss del från marken. Sen har man som jag också skrev problemet med att man bara har en termometer och den befinner sig i bana runt jorden vilket gör det svårt att kalibrera den.

  9. Sören G

    #8 Thomas P
    På vikingatiden odlade man säd på Grönland. Det är det fortfarande för kallt för.

  10. Ingemar Nordin

    Thomas P #8,
    ”Sen har man som jag också skrev problemet med att man bara har en termometer och den befinner sig i bana runt jorden vilket gör det svårt att kalibrera den.”

    Om jag minns rätt så kalibreras satelliternas mätapparatur mot rymdens bakgrundsstrålning vilket torde utgöra en så stabil hållpunkt som man kan önska. För övrigt är ju det intressanta i detta inlägg de relativa förändringarna mellan åren, inte de absoluta talen.

  11. Johan M

    Trenden för detta året pekar dock på att 2015 blir det varmaste året sedan Hedenhös, kallt den 1:a och blidväder den 3:e januari är en tydlig trend, beräknad temperatur i december 78 grader!

  12. Thomas #8,

    Så här är det enligt vad jag spontant minns från vad jag har läst för rätt länge sedan:

    I princip kan man få temperaturen i en enda punkt genom fokusering enligt optikens principer. Fast jag vet inte hur man gör i någon större detalj. Och punkt är naturligtvis att ta i, det blir snarare en stor boll med stora dimensioner.

    Man kan därför inte mäta för nära marken för då stör strålningen från marken. Därför avser satellittemperaturerna troposfären en bra bit upp, men eftersom man beräknar och redovisar anomalier så är värdena ändå representativa för luften nära jordytan.

    Kalibreringsfrågan är löst genom att instrumenten kalibreras mot världsrymdens strålningstemperatur. Instrumenten kan alltså kalibreras regelbundet uppe på satelliten.

  13. Kenneth Mikaelsson

    sevärd

    https://www.youtube.com/watch?v=BuTQptKN5vM

  14. tty

    ThomasP #3
    ” De mäter strålning från hela atmosfären samt reflekterad från marken och försöker med olika trixiga algoritmer filtrera ut temperatur från lägre troposfären ur dessa data.”

    Som så ofta är den information ThomasP lämnar tvivelaktig för att inte säga direkt felaktig. Temperaturmätningen är inte alls så konstig som han vill påstå. I själva verket är den mekanism som används mycket nära släkt med ”växthuseffekten”.
    Syremolekyler har genom spin-rotationskoppling ca 50 närliggande emissions/absorptionslinjer i mikrovågsområdet (våglängd några mm). Intensiteten av linjerna är beroende av molekylernas temperatur. Vid markytan lappar de flesta linjerna över varandra p g a tryckbreddning och dopplerbreddning och man får därför ett sammanhängande absorptionsband. På låg höjd är atmosfären alltså ogenomskinlig för de aktuella våglängderna. På högre höjd smalnar linjerna och de kan separeras och mätas separat. Om man mäter intensiteten av en sådan linje så ”ser” man alltså temperaturen hos syremolekylerna ned till den höjd där atmosfären blir ogenomskinlig för den aktuella våglängden. Detta innebär naturligtvis ett ganska djupt avsnitt av atmoisfären, men huvuddelen av molekylerna kommer att befinna sig i den nedre delen av det mätta avsnittet. Här kan man se vilka höjder de 15 kanaler (C1 – C15) som ingår i AMSU (Advanced Microwave Sounding Unit) mäter inom:

    http://amsu.cira.colostate.edu/weights.html

    Detta gäller alltså rakt under satelliten. Mäter man ut i sidled blir det betydligt mera komplicerat eftersom mätningen då sker längs en rät linje som närmar sig en krökt yta och alltså kommer att vara olika lång inom olika höjdavsnitt. Detta är huvudskälet till att satelliterna inte täcker polerna. Satelliterna ligger nämligen i jordsynkrona banor vilket innebär att de alltid passerar över samma punkter vid samma tid på dagen (vilket innebär att man (nästan) inte behöver korrigera för varierande observationstider. Det finns ett antal möjliga sådana, men ingen som passerar över polerna. Den som används är den ”bästa” och har 98 graders inklination vilket innebär att den som närmast kommer ca 900 km från båda polerna.

    Det finns några kanaler (C1,2,15) som ”ser” ned till markytan och mäter dess temperatur. Detta är de enda tillförlitliga mätningarna av Jordytans temperatur som finns. De kan dock inte direkt jämföras med ytmätningarna eftersom de gäller för luften 1,5 m över marken. Däremot är mätningarna av havsytetemperaturen direkt jämförbara med markmätningarna (och i själva verket använder NOAA satellitmätningarna för att fylla ”luckorna” i sina markbaserade havstemperaturer, fast det är inget man gärna talar om).

    För den som vill fördjupa sig i den underliggande fysiken rekommenderar jag: Sharkov, E. A.: Passive Microwave Remote Sensing of the Earth: Physical Foundations.

    ” Dessutom har sensorerna en absolutnoggrannhet på bara ca en grad och satelliterna byts med jämna mellanrum ut. För att få en korrekt kurva för en längre period så är man totalt beroende av att man får till kalibrering vid varenda övergång rätt.”

    Också tveksamt. Absolutnoggrannheten är mycket riktigt bara någon grad, men stabiliteten är mycket bättre än så, och det är ju trenden som är det viktiga, brukar det inte heta så ThomasP? Dessutom: ingen av de olika markmätningsserierna klarar över huvud taget av att producera någon absolut temperaturserie, bara anomalier, så satelliterna vinner där också…
    Och, ja det är riktigt att man måste ha överlappning mellan satelliterna för att kunna kalibrera instrumenten mot varandra.
    Tänk bara om detsamma tillämpades även för markstationer, vilket det dock tyvärr mycket sällan gör.

  15. Pelle L

    Thomas #8
    Tack för att du talade om att vi inte hade satelliter år 1934!
    Det hade jag faktiskt ingen en aaaning om 🙂

    Men jag skrev
    ”Thomas, hur exakta är de mänskliga avläsningarna av termometrar på 1930-talet runt om i världen?”

    Termometrar hade vi väl ändå? Även om de inte satt på satelliter?

    För övrigt tycker jag att den eminente TTY har rett ut detta bättre än vad både Thomas och jag klarar av.
    Tack TTY!

  16. tty #14,

    Tack, mycket intressant!

    Roy Spencer har skrivit följande som också är mycket upplysande och intressant:
    http://www.drroyspencer.com/2010/01/how-the-uah-global-temperatures-are-produced/

  17. Olle R

    Varken RSS eller UAH har ju direkt legat i pipeline för att 2014 skulle bli varmaste året hittills, men de ytbundna serierna verkar ju göra det. JMA har redan deklarerat att 2014 är varmast, även NOAA och HADCRUT lär gå den vägen, medan GISTEMP är lite på gränsen har jag förstått.
    Att inte satellitmätningarna blir varmast beror på att de är lite mer ENSO-känsliga, det blev en rejäl topp 1998, och den kalla fasen i den 60-åriga cykeln som inleddes år 2000 har ju medfört övervägande la Nina under perioden därifrån till nu. Satellitmätningar är inte dåliga, de har en bra global täckning, men en varians som typiskt är dubbelt så stor som yttemperaturserierna. Ge dem 60 år, en full cykel, så kan man uttala sig om trender och skillnader mot andra mätserier.
    Satellitmätningarna funkar bra som temperaturindex. Att temperaturen steg från november till december antyder att även yttemperaturerna får ett varmare årligt avslut. Men sånt har JMA, Moyhu, mfl bättre koll på..

  18. Kenneth Mikaelsson

    http://iceagenow.info/2015/01/blizzard-hits-palestine-jordan-lebanon-tunisia-libya/
    http://iceagenow.info/2015/01/snow-israel-palestine/
    http://iceagenow.info/2015/01/heavy-snow-cold-paralyzes-macedonia/

    Vet vilka som fått vår (värme)

  19. Olle R #17,

    Tack, JMAs temperaturserie kände jag inte till förut:
    http://ds.data.jma.go.jp/tcc/tcc/products/gwp/temp/fig/an_wld.png

    De visar ett diagram där temperaturökningen, förutom variationerna runt trendlinjen, tuffar på väldigt konstant med 0,07 grad C per decennium eller 0,7 grader per sekel. Den nuvarande uppvärmningspausen är en avsaktning till trendlinjens medelhastighet efter den snabbare ökningen än trendlinjen på 1980- och 1990-talen.

    Med en cykel på 60 till 65 år så bör temperaturkurvan nu sakta av så att den kommer under trendlinjen innan den börjar stiga snabbare än trendlinjen igen om säg 15 år eller så. Den som lever får se. Men fortsätter det så får vi alltså bara ytterligare 0,7 grader för nästa hundra år vilket klarar tvågradersmålet galant.

  20. pekke

    Att mäta temperatur till ett exakt värde är i närmaste omöjligt !

    Att försöka mäta den globala temperaturen ner till hundradelen av en grad är bara löjligt.

    Finns inga mätare hur hi-tech de än är som kan garantera att de mäter exakt till 100 % lika var de än monterats !

  21. pekke

    Det vore enormt om man fick in dessa fantastiska mätutrustningar som mäter ner till en hundradel av en grad i industrin.

    Jag som jobbar inom industrin med torkning har då inte sett nåt av sådan utrustning.

    Kan det bero på att inom industrin så är hundradels grader värdelöst som ett mått eftersom man bara kollar hur slutproduktens torrhalt är och justerar torkningen därefter och det handlar mer om halvgrader än hundradelar.

    För övrigt så anser jag att moderna typer av temperaturmätningar går inte att jämföra med tidigare mätningar plus att modern mätutrustning har div. problem beroende på hur de blivit installerade.

    Nytt är inte alltid bättre hur mycket tekniknörd jag än är !

  22. Thomas P

    Sören #9 Blanda inte ihop lokala och globala temperaturer. På medeltiden var det också mycket dyrare att importera så man fick odla själva även i marginella miljöer. Jordbruket växer dock snabbt på Grönland.

    Ingemar #10 ”Om jag minns rätt så kalibreras satelliternas mätapparatur mot rymdens bakgrundsstrålning vilket torde utgöra en så stabil hållpunkt som man kan önska. För övrigt är ju det intressanta i detta inlägg de relativa förändringarna mellan åren, inte de absoluta talen.”

    Du har rätt med hur man kalibrerar, men även om det fungerar för att ge långtidsstabilitet hos sensorn handlar får man fortfarande bara en absolutnoggrannhet på ca en grad, vilket spelar stor roll när man sen byter denna enda termometer mot en annan. Sök på ”MSU intercalibration” eller liknande.

    Pehr #11 ”I princip kan man få temperaturen i en enda punkt genom fokusering enligt optikens principer. ”

    Detta liksom större delen av resten av ditt inlägg har dock inget att göra med hur de aktuella satelliterna faktiskt fungerar.

    tty försöker i #14 istället sin vana trogen sopa alla svårigheter under mattan genom en lång teknisk redogörelse medan jag fokuserade mig på de osäkerheter som finns. Som man ser i tty:s länk (som f.ö. gäller AMSU som började tas i bruk 1998, äldre satelliter använder färre kanaler) så täcker varje kanal in ett brett skikt av atmosfären och man får ta till trick för att få den aktuella temperaturen i lägre troposfären och förhoppningsvis få bort t ex effekten av den sjunkande temperaturen i lägre stratosfären. Den som vill veta lite mer kan läsa hos RSS:
    http://www.remss.com/measurements/upper-air-temperature#RSS%20Sounding%20Products
    ”TLT is constructed by calculating a weighted difference between MSU2 (or AMSU 5) measurements from near limb views and measurements from the same channels taken closer to nadir, as can be seen in Figure 1 for the case of MSU. This has the effect of extrapolating the MSU2 (or AMSU5) measurements lower in the troposphere, and removing most of the stratospheric influence. Because of the differences involves measurements made at different locations, and because of the large absolute values of the weights used, additional noise is added by this process, increasing the uncertainty in the final results. ”

    ”Också tveksamt. Absolutnoggrannheten är mycket riktigt bara någon grad, men stabiliteten är mycket bättre än så, och det är ju trenden som är det viktiga, brukar det inte heta så ThomasP?”

    Som jag förklarade uppstår problemet i och med att man byter satellit och därmed sensor.

    ”Och, ja det är riktigt att man måste ha överlappning mellan satelliterna för att kunna kalibrera instrumenten mot varandra.
    Tänk bara om detsamma tillämpades även för markstationer, vilket det dock tyvärr mycket sällan gör.”

    Skillnaden är att vi har ett stort antal mätpunkter på marken vilka inte alla byts ut på en gång. Det är därför mycket lättare att kompensera för ändringar i en mätstation på marken. Som jag skrev är dock vare sig mark- eller satellitdata perfekta, de har bara olika problem.

  23. Evert Andersson

    Jag sitter med samma fundering som Pekke #21. Vilken mätnoggrannhet redovisas för de olika mätmetoderna? Någon som vet? Medtanke på alla felkällor verkar ju två decimaler på grader svårt.

  24. Sören G

    #22 Thomas P
    Expansionen i Söderhavet skedd till stor del under vår vikingatid när man slutligen nådde Nya Zeeland. Men övergången till Lilla Istiden medförde stormigare väder även där och expansionen avstannade.

  25. tty

    ThomasP #22

    ”Skillnaden är att vi har ett stort antal mätpunkter på marken vilka inte alla byts ut på en gång. Det är därför mycket lättare att kompensera för ändringar i en mätstation på marken.”

    Fall 1. Vi har två eller tre mätstationer med mycket väl kända egenskaper som byts ut med långa mellanrum och med överlappning.

    Fall 2. Vi har tusentals mätstationer med varierande och dåligt kända karaktäristika som byts ut och flyttas huller om buller, ofta utan att vi ens vet om det, och i regel utan överlappning.

    Fråga: Vilket är lättast att kompensera för?

    För övrigt: är det inte litet överkurs att framhäva att min länk gäller AMSU eftersom jag a) själv påpekade det och b) det även framgår av det länkade diagrammet?

  26. Thomas P

    tty #25 Skönt att höra att du inte ser interkalibreringen som något större problem. Du får väl förklara för dumskallarna som jobbar med dessa data att de oroat sig i onödan. Du talar om ”mätstationer med mycket väl kända egenskaper”, om en av de välkända egenskaperna är att de har ett absolutfel på sådär en grad har man problem vad du än tror.

    ”För övrigt: är det inte litet överkurs att framhäva att min länk gäller AMSU eftersom jag a) själv påpekade det och b) det även framgår av det länkade diagrammet?”

    Jag tyckte det var värt att speciellt påpeka att de profiler du länkade till bara gäller från 1998, äldre data har sämre upplösning, och när man försöker skapa en dataserie tillbaka till 1979 får man ta dessa bättre AMSU data och räkna ned dem till samma kvalitet som den tidigare MSU. Det är inte alla som är medvetna om skillnaden.

  27. tty

    SörenG #24

    Faktum är att polynesierna inte koloniserade Nya Zeeland förrän omkring år 1280 och Chathamöarna (vilket var de sista som koloniserades i hela Stilla Havet, vad jag vet) omkring 1350.
    Det är helt riktigt att långfärder över huvud taget tycks ha minskat kraftigt över hela Stilla Havet ungefär vid den här tiden. Stormigare väder kan förvisso ha spelat in (traditionella berättelser visar att andelen spårlöst försvunna långfärdskanoter var hög även i bästa fall). En annan viktig faktor anses vara att skogsskövling gjorde att det på många öar inte längre fanns några stora träd att bygga långfärdskanoter av. Så var det t ex på Mangareva där man i flera hundra år hade haft regelbundna kontakter med Pitcairn och Henderson Island, något som upphörde omkring 1400. Befolkningarna på Pitcairn och Henderson Island som alltid hade varit små dog ut efter några hundra år. På Mangareva som är större reducerade visserligen krig och kannibalism befolkningen kraftigt, men den var stor nog att överleva trots isoleringen.
    På Påskön försvann alla träd, och befolkningen saknade därför nästan helt båtar när de första europeerna kom dit 1722.
    För övrigt visar arkeologiska undersökningar att de flesta ”obebodda” öar i Stilla Havet faktiskt har varit temporärt bebodda av polynesier, men att dessa dog ut eller gav sig av igen från de minsta/torraste/kallaste/mest isolerade öarna. Det gäller hela vägen från Aucklandöarna söder om Nya Zeeland till Nihoa och Kahoolawe i Hawaiigruppen.

  28. Guy

    En artikel i WUWT från 2011 som kanske har relevans med diskussionen.

    http://wattsupwiththat.com/2011/01/22/the-metrology-of-thermometers/

  29. Olle R

    Pehr #19,

    Kul att du uppskattar det japanska alternativet, det är ju en sån förskräcklig anglosaxisk dominans på området 🙂
    Du har rätt, 0,7 grader per sekel är lågt men inte signifikant lägre än de andra temperaturserierna.
    Här är en bra sida om man vill ”leka” med globala temperaturserier http://www.ysbl.york.ac.uk/~cowtan/applets/trend/trend.html
    Ta exempelvis Berkeley (klimatskeptikernas egen ”kritiskt” framtagna temperaturserie) för samma tidsintervall som JMA och trenden hamnar på 0,75 grader per sekel.
    Mer intressant är dock trenden för de senaste 60 åren, som hamnar runt 1,3 grader per sekel för land+oceanserierna och ca 2,0 grader per sekel för landserierna.
    Förresten, Cowtan (och Way) som gjort ovanstående sajt anses allmänt ha gjort de bästa korrigerade temperaturserierna, om jag förstår rätt är det HADCRUT4 kriging v2 och HADCRUT4 hybrid v2

  30. Olle R

    #28 Guy,
    Anthony Watts är en trevlig, ärlig, objektiv, rakryggad snubbe som alltid står för sitt ord och ständigt är öppen för att lära sig nytt…
    När Berkeley Earth projektet drog igång, där klimatskeptiker med oberoende forskningsstöd och med en kritisk syn på opålitliga mätstationer, skulle ta fram en egen temperaturserie, var Watts eld och lågor och lovade att respektera resultatet vad det än blev.
    När resultaten väl kom och bekräftade att de existerande temperaturserierna var korrekta och vetenskapligt oantastliga, då ville inte Watts vara med på tåget längre.
    Så nu har Watts krupit in i sin förnekarkofta igen, dragit påsen över huvudet, och ältar myten vidare om att det skulle vara fel på temperaturserierna…
    Jag vet knappt hur karln ser ut, men han sätter definitivt ansikte på uttrycket ”flat learning rate”
    http://en.m.wikipedia.org/wiki/Berkeley_Earth

  31. tty

    Att kalla ”HADCRUT4 hybrid v2” för den bästa temperaturserien kräver verkligen en brinnande tro på CAGW. Den förenar nämligen markmätta temperaturer på lägre breddgrader (där satellittemperaturerna är betydligt tillförligare) med satellittemperaturer i polarområdena (där satellittemperaturerna är minst tillförlitliga). I stort sett det enda argumentet för denna klimatvetenskapliga skvader är väl att den ger snabbare temperaturhöjning än andra metoder.

  32. Ingemar Nordin

    Olle R #30,

    Att kalla BEST, som leddes av Richard Muller, för ”skeptikernas egen” undersökning är magstarkt. Muller själv var, och har så vitt jag vet, alltid varit en troende AGW:are. Att studien sedan enbart baserar sig på landdata gör att det alltid finns utrymme för tvivel.

  33. Olle R

    ”förnekarkofta”?

    Har du kastat allt sken av att försöka diskutera ngt seriöst överbord? Och gastar som Inhägnaden och Thomas P när han är som värst?

    Vart har du öht surfat fram den nidbilden? Kom inte och säg att du själv läst vad Watts har sagt och diskuterat i frågan. För det ser inte bättre ut än att du bara är annu en som letar på smutskastningssajter och sedan tror blint på saker som hävdas där!

  34. Olle R

    ”förnekarkofta”?

    Har du kastat allt sken av att försöka diskutera ngt seriöst överbord? Och gastar som Inhägnaden och Thomas P när han är som värst?

    Vart har du öht surfat fram den nidbilden? Kom inte och säg att du själv läst vad Watts har sagt och diskuterat i frågan. För det ser inte bättre ut än att du bara är annu en som letar på smutskastningssajter och sedan tror blint på saker som hävdas där! Eller?

  35. Guy

    Olle R #30

    Du läste tydligen inte ens länkens första mening. Var det bara för att jag nämnde att det var från WUWT? Så där på tal om fördomar.

  36. Olle R

    Jga har hängt med i denna debatten under iaf ett decennium, och hört de flesta försöken från alarmistsidan, och även hur de försöker hoppa till nya tuvor när den senaste (också igen) visade sig inte riktigt hålla. Jag är också bekant med vilka försök och bortförklaringar de har memorerat som svar (eller bara påhopp och smutkastning) mot många av de mest upenbara skeptiska motfrågorna och invändningarna.

    Och jag har noterat en sak till: Alla de som behöver ta till begrepp som ’förnekare’ eller motsv i sin ’argumentation’ har inget eget och meningsfullt att bidra med. Oftast skränar de bara om saker de har läst och snappat upp på aktivistsajter, och mestadels förstår de inte ens den egna sidans argument. Och absolut inte vad andra sidan faktiskt säger (vilket ju är varför de så snabbt hoppar till idotbegrepp i förhoppningen att sådana skall få tyst på andra sidan).

    Och det har aldrig slagit fel: När folk behöver ta till ’förnekaretiketten’ har de inget meningsfullt att komma med längre.

    #30 är ett bra exemplet. Totalt substansfritt angående något relevant alls, men nedlusat med försök till smutskastning och hån.

    Och så undrar klimathotsanhängarna varför allt färre låter sig övertygas om allt de gastar om. Tja, jag tror att det har ngt med deras ’inlärningskurva’ att göra …

  37. Åke N

    Jonas N #36
    . Håller med dig fullständigt. Ju mer ord av typ ”foliehatt” desto mindre relevans i sakfrågan.

  38. Olle R

    Oj, det känns verkligen som man har ” skitit i det blå skåpet” när man kritiserar Watts.
    En intressant fråga är när vetenskaplig objektivitet, via sund skepticism, övergår i något som mer kan liknas vid religiös orubblighet och oförmåga att förhålla sig till fakta.

    Att misstro universitetsinstitutioner, myndigheter och forskningsinstitut som i god objektiv vetenskaplig anda gör sitt bästa för att ta fram globala temperaturserier, tycker jag personligen gränsar till det det osunda. Möjligtvis kan sådana ideer ursäktas med den indoktrinering som sker i t ex nyliberala subkulturer, där misstro mot myndigheter och det offentliga är en av de bärande ideerna.

    Berkeley Earthprojektet (BEST) hade en ansats i ovanstående, där man med skeptisk syn och oberoende finansiering skulle utvärdera metodiken bakom de globala temperaturserierna, vända på alla stenar, vad gäller opålitliga data och systematiska fekällor, och arbeta fram en korrekt temperaturserie. Den vetenskapliga kommitten bakom projektetet innehöll vetenskapsmän från alla läger, och om inte ordföranden och initiativtagaren Muller duger som skeptiker, http://en.m.wikipedia.org/wiki/Richard_A._Muller , så finns exempelvis också Judith Curry där.
    Nåväl, Anthony Watts var eld och lågor inför projektet, dess personella sammansättning och syfte, och lovade att respektera slutsatserna vad de än blev. Nu blev inte BEST-projektets slutsatser de som Watts önskade och trodde på, och han svek helt sonika sitt löfte.
    Det här bevisar att Watts inte har en sund skepticism, han har definitivt klivit över gränsen, lämnat ”det vetenskapliga” bakom sig och avslöjat sig som en förnekare, en person som drivs av doktrinär övertygelse med närmast religiös karaktär.

    Här sätter jag min gräns också, jag tycker att det är fullkomligt meningslöst att diskutera global temperaturutveckling med personer som inte godkänner Berkeley Earth-projektets slutsatser

  39. Guy

    Olle R #38

    ”….så finns exempelvis också Judith Curry där.” Inte ett ord om saken på hennes blogg.

    Jag kanske kommer fel ihåg, men var det så att BEST endast hade landbaserade serier?

  40. Olle R

    #39 Curry finns på ”Scientific Team”- listan här: http://en.m.wikipedia.org/wiki/Berkeley_Earth

    Numera har BEST även en serie med land och oceandata (lånade från HadSST)
    iofs bor människor på land, varför landserierna kan kännas relevanta, men havet är viktigt globalt då det utgör 71 % av jordens yta och dessutom är en långt bättre värmelagrare än land.

    Apropå RSS-serien så finns det en aktuell tråd hos Moyhu: http://www.moyhu.blogspot.com.au/2015/01/monckton-and-goddard-o-lord.html

  41. Olle R

    Jo, nog skiter du i det blå skåpet en del (läs gärna på vad det uttrycket egentligen avser 🙂 )

    Mitt intryck är att du fortfarande inte vet vare sig vad BEST-projektet och ffa kritiken mot delar därav handlade om. Och det verkar heller inte vara ditt syfte med att ha tagit upp det, eller för den delen problematik med att föra skattningar av ’global medeltemperatur’ mha landbaserade mätstationer.

    Nej, det ’intresset’ verkar snarare ha härrört från att kommentar #28 med en länk till Watts och vad han har att säga om termometrar. Som fick dig i #30 att helt gå överstyr om Watts. Inlägget är fortfarande totalt obegripligt, och tar inte upp någon faktisk aspekt alls, inte ditt senaste heller. (Bla därför undrade jag var surfat fram dina föreställningar)

    Sen kommer där mer märkliga saker i ditt senaste. Bla att man skulle behöva ’godkänna’ BESTs ’slutsatser’? Eller tro att allt som kommer från (vissa), universitet, institutioner, myndigheter, forskningslab etc är rätt, håller högsta klass, och ffa är totalt opåverkat av politik.

    Vad är det för (osund) föreställning? Att både resultat och slutsatser inte skulle få ifrågasättas, kritiseras, eller kunna vara fel? Speciellt när vi ju vet att sådana (och även värre saker) inte alls är ovanliga?

    Vad är det för ’doktrinär övertygelse med närmast religiös karaktär’ du redovisar där?

    Jag skulle faktist tro att förklaringen är mycket mycket enklare (och en vi har sett massor av ggr förut), nämligen:

    Att du helt enkelt väldigt gärna vill tro på och ha ett ’klimathot’ och att du ’läst på’ om detta på allehanda sajter där man vill hålla den tron vid liv, och ge foder (mest irrelevant smutskastning) till sådana som (dig?) behöver ’amunition’ när du skall prata upp det hotet bland (mest) likasinnade. Och som stötte på patrull nästan direkt när du försökte säga ngt här (’accelererande’ temperaturhöjning, bara man inte pratar om temperaturen, jojo).

    För övrigt: Du dkisuterade aldrig här. Du försökte med några påståenden som inte föll speciellt väl ut, du undviker att svara på nästan alla frågor riktade till dig. Och ville till slut göra Watts person till förevändning för …. ja vaddå? Att du smiter?

    Men som sagt, det är inget att förvånas över. Vi har sett många som försökt liknande saker (men det erkänns, förr var de fler och inte så glesa, tex runt då Al Gores peakade, och innan ClimateGate har de blivit allt glesare)

  42. Ingemar Nordin

    Olle R#38,

    OT
    Hur går BEST ihop med din egen antagna 60-åtrscykel?

  43. Mats G

    41
    Jonas N
    ”Vi har sett många som försökt liknande saker”

    Jo de kommer och går. De är lite intressant. De verkar helt ovana att diskutera ämnet och de underskattar många här å de grövsta.

  44. Mats G

    38
    Olle R
    Möjligtvis kan sådana idéer ursäktas med den indoktrinering som sker i t ex nyliberala subkulturer, där misstro mot myndigheter och det offentliga är en av de bärande idéerna.

    Ok, så var kommer det ifrån tror du?

    ´När man penetrerar klimathotsfrågan på djupet så finns det ingen annan slutledning än att experter, politiker, institutioner , MSM far med osanning..

    Mycket av den informationen som inte lyfts fram i debatten har du säkert läst här. Det skulle snabbt och effektivt ta död på klimathotet.

    Så min fråga till dig. Varför sker ej detta? De är bevisligen fakta. de innebär de facto att det andra är lögn.

  45. Olle, har du konspirationsteorier om att folk som inte tror att pappa staten både är god, rättvis, allvetande och ofelbar ..

    .. att dessa har indoktrinerats i ’libertarianska subkulturer’? Typ hjärntvättats i deras ’omskolningsläger’ eller vad är det du försöker få sagt här?

    Vid närmare eftertanke tycker jag kanske ändå du skall stanna här och försöka med mer av samma sort. Nu när riktig diskussion inte var your cup of tea, kan det ju ändå ha ett underhållningsvärde att få höra mer av de föreställningar som )på allvar?) florerar i sådana ’subkulturer’ som du nu tycks röra dig i.

    Ursinniga utfall mot personer (tex Watts) som du inte ens brytt dig om att kolla vad de faktiskt hävdar är ju, milt uttryckt, lite märkliga, kanske tom ’osunda’.

    🙂

    Men å andra sidan, många många människor behöver (i det egna huvudut) dela upp sin omgivning i ’dom goda’ och dom andra (inte sällan då ’dom onda’ eller möjligtvis ’köpta’ eller som nyss ’indoktrinerade’) och dessutom vilja intala sig att man absolut kvalar in i gruppen ’dom goda’. För många är sedan ’logiken’ inte mer komplicerad än att ifall man själv blir kritiserad, ifrågasatt eller anklagad för att ha fel av någon annan, ja då måste ju denne tilll höra ’den andra gruppen’ …

    Vet inte om du också är funtad så, och försöker förstå din omgivning med dylika ’skiljelinjer’ … men visst finns där en hel del nu som pekar på ngt sådant.

  46. BjörnT

    RSS, ja den av ingen mindre än Roy Spencer kritiserade temperatur serien.

    Urban Heat Island effekten…….

    Hå hå ja ja.

    http://ds.data.jma.go.jp/tcc/tcc/products/gwp/temp/ann_wld.html

    Enligt Japanska JMA. http://ds.data.jma.go.jp/tcc/tcc/products/gwp/temp/ann_wld.html

  47. Thomas P

    Olle #40 Jag gilladedet här citatet från din länk:
    ”A similar, but stronger case can be made using surface temperature datasets, which I consider to be more reliable than satellite datasets (they certainly agree with each other better than the various satellite datasets do!).”
    http://www.remss.com/blog/recent-slowing-rise-global-temperatures
    Detta från Carl Mears på RSS. Även resten av artikeln är värd att läsa.

  48. Kenneth Mikaelsson

    Hurra!!! för den globala växthus effekten………….

    https://www.youtube.com/watch?v=uzTQAd9YpEI#t=67

  49. BjörnT

    Enligt UAH så är 2014 det tredje varmaste året (förpassande 2005 till en fjärdeplats) efter 1998 och 2010 sedan 1979.
    http://www.nsstc.uah.edu/data/msu/t2lt/uahncdc_lt_5.6.txt

    1998, 2010 och även 2005 påverkades medeltemperaturen i den nedre troposfären uppåt av El Nino. Så ej 2014.
    http://www.cpc.ncep.noaa.gov/products/analysis_monitoring/ensostuff/ensoyears.shtml

    Mätningar på Jordytan torde ge 2014 som det varmaste med instrument uppmätta året i de flesta fall.
    El Nino resulterar i större temperaruramplituder i troposfären än på land.

    Så nu gäller det att klamra sig fast vid RSS och Urban Heat Island. Kan fungera som narrative ett par år till kanske?

  50. Olaus Petri

    Björn T, hur många gånger skall det behöva sägas att det inte är underligt att det finns många varma år i slutet på en mätserie som inkluderar en period av uppvärmning? Givet att vi har en frånvaro av ”accelererande global uppvärmning”, det som i forskningslitteraturen beskrivs som en paus eller ”hiatus” (ibland med prefixet ”mysterious”), är det helt i sin ordning.

    Det skojiga är alltså att en allt snabbare global uppvärmning har ersatts med en allt längre frånvaron av statistiskt signifikant global uppvärmning. Den förstnämnda har varit helt lobal de senaste ca 15 åren.

  51. BjörnT

    Olaus Petri. 🙂 Nervositeten sprider sig……

    Snuttefilatrna RSS och Urban Heat Island blir alltmer utnötta och trådiga.

  52. Kenneth Mikaelsson

    Tror nog Björne bör se om sin snutte duk ……

    http://wattsupwiththat.com/2015/01/05/hottest-year-ever-giant-clam-reveals-middle-ages-were-warmer-than-today/

  53. Christopher E

    BjörnT,

    Jag förstår inte vad du menar det finns att vara ”nervösa” över eller behovet av att ”klamra sig fast” vid något?

    Nu blev inte 2014 varmast heller i de mest globala serierna, och jag anar en stor besvikelse över det hos vissa. Men det kommer nog ett nytt varmaste år någon gång, så håll ut bara (och att toppstriden rör sig om små värden inom felmarginalen kan vi strunta i för underhållningsvärdet).

    Med en global uppvärmning som pågått i sådär 400 år lär det väl bli varmare än ett tag (det är en gissning, säker kan man inte vara). Eventuellt pågår en svag uppvärmning även nu, fast under signifikans så det är inte säkert. Vissa serier visar svag avkylning de senaste 14 åren, men som sagt inte signifikant det heller. Men det riktigt inressanta är väl att jämföra med vad klimatmodellerarna lovat oss skulle hänt de senaste femton åren eller så… hur rätt blev det?

  54. Mer underhållning: Häggströmska ’förnekaroraklet’ försöker intala sig (för vilken gång i ordningen?) att han har något av värde att tillföra rörande klimatet, ja tom att han debatterar … med sådana däringa ’klimatförnekare'(*).

    Kolla in hans senaste tramsinlägg, som i sig är kopierat från en om möjligt ännu värre (klimathotsförhoppningsfull) tramsblog. Extra lustigt där är fö att tramsdialogen och vilka roller som där beskriver vem, går att tolka på helt olika sätt, vilket trams-herrarna sannolikt inte tänkt på. (Och jag vill nog hävda att liknelsen dessa hade tänkt sig är betydligt mer ansträngd än den omvända)

    Nåväl, man får väl unna dem att de iaf tyckte det var roligt. Och det får man nog ge dem rätt i, på fler sätt än de kanske tänkt sig.

    🙂

    (*) Graden av mytomani hos vissa är rätt fascinerande, men det kanske hänger samman med ett allt nervösare (tom desperat?) behov av att förneka eller iaf helt omdefiniera verkligheten.

  55. Mats G

    ang 2016 warmest ever.

    När det dyker upp flodhästar i Themsen kan vi börja snacka.

  56. Mats G

    #55

    Ooops jamena 2014 förstås

  57. Olaus Petri

    Björn T, tycker nog snarare att ditt trams visar på att du börjar bli medveten om att dina vindrotatorer börjar tappa sina vingar och börjat visa sin rätta funktion:

    http://s613.photobucket.com/user/FuryanWired/media/rectorotor.jpg.html

    😉

  58. BjörnT

    Olaus Petri. Mig veterligen äger jag inte en endaste liten andel i något vindkraftverk. Ingen business jag är intresserad av.

    Men det är kul att säga vindkraft här. Ungefär som man tyckte att det var kul att släppa en kotte i en myrstack när man var liten och studera effekten.

  59. Pingback

    […] bekräftar således den förra satellitmätningen där man heller inte kunde placera 2014 som det varmaste året sedan dessa mätningar började […]