Jag tycker att följande mellandagsrepris kan passa bra av två skäl. Det ena skälet är att den belyser ett uttalande i professor Myles Allens vid universitetet i Oxford inlaga nyligen till brittiska parlamentet. Myles Allen var så kallad “Lead Author” för det kapitel i IPCC-rapporten 2001 som behandlade orsakerna till uppvärmningen. Han skriver:
På samma sätt kan jag också bekräfta att den särskilda rekonstruktion av norra halvklotets temperaturer under det senaste årtusendet (den sk ”hockeyklubban”), som senare fick mycket kritik, var inte på något sätt central för slutsatserna i IPCC-rapporten 2001 om orsakerna till den senaste tidens uppvärmning. Vi var medvetna om dessa proxyklimatrekonstruktioner, men gav dem inte mycket vikt i bedömningen eftersom de statistiska metoder som användes var (och förmodligen fortfarande är) ganska ogenomskinliga.
Som framgår av det repriserade blogginlägget så lyftes hockeyklubban ändå starkt fram i marknadsföringen av klimathotet i samband med IPCC-rapporten 2001. Anblicken av hockeyklubban är hotfull med sin knyck omkring 1910 där temperaturen plötsligt synes rusa uppåt efter tusen år av sakta nedgång. Kanske kan det jag också tar upp om kopplingen mellan klimataktivism och religion i detta blogginlägg vara en del av förklaringen till denna marknadsmässiga fokusering på hockeyklubban.
Jag tar i detta blogginlägg upp misstanken att professor John Houghton, som var vice ordförande i IPCC och förste huvudförfattare för hela den vetenskapliga rapporten 2001, var jävig på grund av sina särintressen inom en religiös tankesmedja. Men man kan även se dessa omständigheter på ett annat sätt med tanke på att John Houghton är en viktig teologisk nydanare.
Houghton var inte bara mycket framstående inom klimatvetenskaplig forskning. Han blev också banbrytande inom klimatteologisk forskning genom att definiera ett fungerande och för den moderna människan attraktivt samband mellan klimathotet och det teologiska syndbegreppet. Så en alternativ syn är att Houghton genom sin person förenade klimatvetenskap med klimatteologi vilket ledde till fördelen att IPCCs rapport förmedlade både en klimatvetenskaplig och en klimatteologisk konsensus.
Personligen är jag dock, förmodligen i likhet med en majoritet av vetenskapliga forskare, skeptisk till teologins arbetsmetoder där mirakler och annan mysticism ingår i förklaringsgrunderna.
Allas vår Mann
av Pehr Björnbom
Bilden ovan är från Wikipedia.
Michael Mann och hans hockeyklubba återkommer ständigt i klimatdebatten. Hur kom det sig egentligen att hockeyklubban kom att få ett så stort inflytande på synen på människans inverkan på klimatet?
Professor Michael Mann och hockeyklubban är oupplösligt förenade och han har skrivit en bok om denna (den har diskuterats på TCS här och här). Boken handlar om hur hockeyklubban kom till och alla förvecklingar av vetenskaplig och politisk art som följde. Hockeyklubban är ett diagram som visar hur temperaturen kan ha varierat under de senaste tusen åren på norra halvklotet, se figur 2a.
Det anses på en del håll att Mann har blivit ett offer genom att han hamnat i hetluften och angripits av kollegor med andra åsikter och av amerikanska kongresspolitiker. Efter att ha läst boken vet jag inte om jag vill hålla med om detta. Mann har haft ett stort stöd från andra kollegor och inte minst andra kongresspolitiker och har dessutom gjort en utmärkt forskarkarriär. Till saken hör också att Mann själv inte drar sig för att i sin bok ta heder och ära av forskarkollegor vars åsikter han inte gillar.
Det har blivit heta diskussioner om att Michael Mann och hans medförfattare hade gjort fel i användningen av den statistiska metod som de använde. Så verkar också vara fallet om man skall tro vad statistikprofessorn Olle Häggström från Chalmers har skrivit på klimatbloggen Uppsalainitiativet. Häggström menar att delar av kritiken från McIntyre och McKitrick är berättigad. Häggström hävdar att Mann och hans medförfattare har använt en klart olämplig normaliseringsmetod som skulle kunna ha lett till missvisande slutsatser. Men Häggström menar också att denna typ av statistiska fel är tämligen vanliga även bland framstående forskare och inte någonting som knäcker en forskarkarriär.
Det är förmodligen så att Häggström menar att slutsatserna i de två vetenskapliga artiklarna, där hockeyklubban togs fram, inte var missvisande med utgångspunkt från de indata man hade. Men det är en helt annan sak hur hockeyklubbskurvan sedan användes när den presenterades för den vetenskapligt allmänbildade allmänheten, inte minst i många föredrag i samband med IPCC-rapporten och i politiska sammahang.
Den uppfattning som jag själv fick av hockeyklubban var att temperaturen hade haft en långsamt fallande trend i tusen år, hockeyklubbans skaft, se figur 2a. Omkring år 1910 ser man en plötslig radikal ändring av denna trend till en stark uppvärmningstrend. Hur kan detta tolkas på något annat sätt än att detta berodde på människans katastrofala inverkan på klimatet?
Vad vi vet idag är att nya rekonstruktioner visar en annan bild. Se figur 2b som kommer från IPCC-rapporten AR4 (2007) men där jag ritat in hockeyklubbans skaft. De nya rekonstruktionerna visar en gradvis uppvärmning från lilla istiden med mycket lägre temperaturer än enligt hockeyklubban. Detta stämmer för övrigt också med termometeruppmätta data från BEST. Hockeyklubban med sitt skaft framstår som ett ytterlighetsfall.
Michael Mann skriver i sin bok att han var noga med att framhålla de stora osäkerheterna i hockeyklubbskurvan och att man inte kunde dra slutsatser från enbart denna om människans inverkan på klimatet (mina fetningar):
Vår slutsats att senare tids uppvärmning var avvikande i ett långsiktigt (nu tydligen tusenårigt) sammanhang tydde på möjligheten att mänsklig aktivitet var inblandad i uppvärmningen. Jag var alltid mycket noga med att inte påstå att vårt arbete hade kunnat bekräfta en mänsklig roll i uppvärmningen.
Mann, Michael (2012-01-24). The Hockey Stick and the Climate Wars: Dispatches from the Front Lines (p. 57). Perseus Books Group. Kindle Edition.
Man kan då fråga sig hur det kom sig att jag ändå kom att få denna uppfattning. Ledtrådar till svaret finns också i Michael Manns bok (mina fetningar):
Medan jag hade nominerats som en författare av något slag före offentliggörandet av vårt arbete med paleoklimatrekonstruktionerna, var jag fortfarande relativt färsk från forskarskolan, och jag blev förvånad när jag i slutet av 1998 fick veta att jag hade valts som huvudförfattare till den nya rapporten, ett val förmodligen relaterat till den vetenskapliga uppmärksamhet vårt senaste arbete hade fått.
……
Hockeyklubban enligt MBH99 hade nu kommit i rampljuset. Den fick inte bara en framträdande plats i 2001 års Sammanfattning för beslutsfattare (Summary for policymakers), men den skulle framhävas i offentliga föreläsningar av IPCC ordförande Sir John Houghton i Storbritannien. Den fanns med i böcker om klimatförändringarna. Vid ett tillfälle drevs även en kampanj att visa hockeyklubban på reklamskyltar runt om i världen, en idé som lyckligtvis inte kom till stånd. Vicepresident Al Gore citerade våra resultat i ett antal av sina tal om klimatförändringen under 1999. I slutet av 1999 blev jag kontaktad av personal i Vita husets avdelning för vetenskap och teknologi som ville se till att de förstod de viktigaste resultaten i MBH99. Bill Clinton, fick jag höra, skulle nämna vår studie i sitt State of the Union-tal 20 januari 2000.
Mann, Michael (2012-01-24). The Hockey Stick and the Climate Wars: Dispatches from the Front Lines (p. 53, p. 98). Perseus Books Group. Kindle Edition.
Mitt intryck av detta är att hockeyklubban blev ett tema i en politisk kampanj som syftade till att sälja klimathotet till allmänheten. Någon eller några hade fått upp ögonen för Michael Mann och såg möjligheten med att göra honom till huvudförfattare eftersom det då var naturligt att hockeyklubban skulle lyftas fram. Men vem kunde göra en sådan bedömning, vem kunde både bedöma hockeyklubban vetenskapligt, se potentialen i den för en politisk kampanj samt ha intresse av att en sådan kampanj skulle komma till stånd?
Se på bilden längst upp där Sir John Houghton presenterar hockeyklubban vid en offentlig föreläsning. John Houghton var vice ordförande i IPCC när Michael Mann var med och författade IPCC-rapporten 2001. Houghton var chefshuvudförfattare för hela den vetenskapliga rapporten där Mann var huvudförfattare till ett kapitel. Till höger om diagrammet ser vi ett kors. Föreläsningslokalen har kristen anknytning men är detta bara för att lokalen råkade var den bäst lämpade för detta tillfälle eller fanns det något samband med kyrklig verksamhet?
När man gräver i den frågan så kommer det fram märkliga saker. Det gäller John Houghtons andra intressen och verksamhet i olika organisationer förutom han vetenskapliga arbete. Det visar sig att dessa andra verksamheter, med de särintressen som de representerar, inte är oproblematiska i sammanhanget. Det verkar helt enkelt som det finns anledning att befara en jävssituation.
John Houghton räknas som en av de främsta nu levande kristna tänkarna inom vetenskapen tillsammans med bland andra Freeman Dyson, Donald Knuth samt Oxfordprofessorn John Lennox, känd som debattör med Richard Dawkins. John Houghton har varit starkt engagerad i den kyrkliga tankesmedjan John Ray Initiative. I sitt arbete där skrev han ett manifest The Christian Challenge, där han framhöll att miljö- och klimatfrågorna var av stort intresse för kyrkan, som ett sätt att engagera moderna alltför materiellt inriktade människor i kyrkliga frågor:
Dessa teman skulle kraftfullt kunna påverka moderna människor vilka är uppfyllda av det materiella och kan bidra till att påvisa värdet av den kristna tron för människor som annars inte ser någon mening med denna och inte heller ser någon relevans i det andliga budskap som vi vill framföra. En stark utmaning för dagens kyrka är att inkludera miljöhänsyn som en del av sitt uppdrag.
John Houghton har alltså ett stort intresse av att få människor att intressera sig mera för den kristna tron. Samtidigt hade han i sitt arbete för IPCC ett stort ansvar för att ta reda på hur stora riskerna är med människans inverkan på klimatet. Jämför detta med vad som sägs i Wikipedia om jäv:
Jäv är en situation där en person kan tänkas vara partisk eller det finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet för personens opartiskhet. Den som invändningen riktas mot kallas jävig. En jävig person får inte delta i beslutet eller i förberedelserna för beslutet. För att jäv ska föreligga krävs det inte att personen är partisk utan bara att situationen är sådan att det typiskt sett finns skäl att misstänka partiskhet, vilket inte alltid är helt oproblematiskt.
Min bedömning är att John Houghton var jävig i den ställning som han hade inom IPCC. Han kan tänkas ha varit partisk när han bedömde människans inverkan på klimathotet. Hans kyrkliga intressen var sådana att han därigenom kan tänkas ha dragits mot att överdriva klimathotet vilket innebär att förtroendet för hans opartiskhet är rubbat enligt beskrivningen av jäv.
Vi vet inte, och kommer antagligen aldrig att få veta, hur John Houghton tänkte när han lade ner mycket energi på att sprida budskapet om hockeyklubban. Men det kan ha varit så att han var starkt påverkad av sitt tänkande om kyrkliga frågor och därigenom gav en överdriven bild av vad hockeyklubban säger till allmänhet, media och politiker. Det kan vara genom ett sådant händelseförlopp som jag själv fick min bild av att hockeyklubban visade på människans katastrofala inverkan på klimatet.
Så småningom kom sanningen fram. Hockeyklubban visade inte på katastrofal mänsklig inverkan på klimatet, Michael Mann hade aldrig själv hävdat detta och de senare rekonstruktionerna var som sagt annorlunda och inte alls så klubblika. Effekten blev för min del att jag kände mig lurad och började tänka alltmer kritiskt när det gällde klimatvetenskapen, jag blev gradvis alltmer klimatskeptiker.
Givetvis är många ”troende” människor öppna för apokalypser och ren vidskepelse. Oroliga och rädda människor hänger sig ofta åt vidskepligheter. Rädslan är själva roten. Detta kan utnyttjas.
De religiösa däremot baserar sin syn på trygghet och förtröstan,de är inte rädda, de är snarare mer benägna att stå emot grupptänk och vidskeplighet. Jag tror man skall göra den viktiga distinktionen när man talar om tro och vetenskap. Själv är jag religiös men några gröna hallucinationer eller energimirakler har aldrig föresvävat mig 🙂
Lustig- o/e luftigheter tycks vara mer/mindre styrande hos/för mer än mindre religiöst övertygade Hougthon etCons /the team/ bedragarna – charlatanerna:
http://stevengoddard.wordpress.com/2013/12/26/giss-busted-again/
Hur länge kvar…?
attans, asså; Mvh/TJ föll bort i #2… sorry!
Mvh/TJ
Media= Matrix= Massiva Manipulationer= Michael Mann= Marknadsföring
Propaganda= PR= Politiker
Om jag var övertygad om en kommande klimatkatastrof så hade jag oxå tagit fram och visat Manns kurva.
Om jag var övertygad så hade jag även visat på Arktis krympande isarea och volym.
Vi får nog nöja oss med att det finns dem som griper efter tydliga tecken för att visa ett oklart förlopp.
Samt granska dessa tecken och tona ner dem när de visat på mindre påverkan än vad alarmen visar.
Vi har en föreställning där vi spelar med i olika roller. Somliga säkra på sin sak andra mer tvivlande.
Jag tillhör de tvivlande vilket kräver engagemang i egenstudier där KI är en ingång.
God fortsättning!
Ps Arktis isvolym stiger kanske är värmeperioden över?
Diagram över is och AMO:http://www.woodfortrees.org/plot/nsidc-seaice-n/from:1900/to/scale:0.05/plot/esrl-amo/from:1900/to
Pehr Björnbom, återigen ett stort tack för ännu en intressant infallsvinkel på den mångfacetterade klimathotsfrågan. Mycket, mycket intressant! Ett möjligt bidrag till Domedagsboken 2.
Man skulle ju kunna förvänta sig att hockeyklubban inte längre används på svenska universitet och högskolor men så att inte fallet. När jag läste ”Människans utveckling! våren 2013 användes den fortfarande. Jag protesterade självklart och efter en lång mailväxling visades till slut andra rekonstruktioner vid nästa föreläsning.
Ligger mycket i vad Pehr skriver. Själv anser jag att det inte går att förena vetenskap med religion. En sann vetenskapsman måste vara fri från hämmande religiösa dogmer. En hjärna med religiösa tankar leder till tankekonflikter som kolliderar mellan rationalitet och mystik. John Houghton kan mycket väl ha lockats att blanda in mystiken i klimatfrågan utan att helt själv vara medveten om denna inblandning. Detta säger oss att man nog skall betrakta uttalat religiösa vetenskapsmän med skepsis. I ljuset av Pehrs framställning kan man anta att Michael Mann utsågs till Houghton´s budbärare av det bakomliggande religiösa budskapet och därav överdriften.
I mångt och mycket har vi på denna blogg liknat AGW-rörelsen som en religiös rörelse, just på grund av dogmatismen och oförmågan att ta in och försöka förstå att andra hypoteser kan vara av större värde för klimatfrågan. Av normalmänniskan kan man inte begära en strikt uppdelning mellan rationalitet och religiösa föreställningar, men däremot måste vi kräva det av vetenskapsmännen, för annars vet vi inte vems röst som överväger i vetenskapsmannens hjärna. Rationalitet är den enda framkomliga vägen om vi som art skall överleva en okänd framtid med oväntade slumpvisa okända-, eller kända fenomen.
Onekligen intresseväckande infallsvinkel.
Frågan är: Varför är det givet att ”vetenskap” i längden tränger undan ”religion”?
När inga säkra svar finns på en frågeställning så förefaller båda sidor kunna använda ”vetenskap” som stöder den egna uppfattningen. Lite elakt skulle man kunna påpeka att de samhällen som vunnit störst militära fördelar på ny kunskap blivit de som avgjort vad som är rätt/fel i osäkra kunskapslägen.
Klimatdebatten har politiserats och politiker är tvungna att välja mellan väljarnas benägenhet att bedöma partiets förda politik ur parti lojal respektive ”vetenskaplig” synpunkt.
De politiker som väljer ”vetenskapliga” argument till grund för sitt partiprogram är tvungna att endast föra fram vetenskapliga argument som stöder deras politiska agenda och blir således jäviga ur vetenskaplig synpunkt.
Politisk ledning bedömer hur benägna tilltänkta väljare är att fästa vikt vid partiprogrammets punkter, måste punkten tas med därför att ” alla måste ha en mening i frågan” eller är det en profilfråga för förd politik?
Att välja klimatvetenskapliga argument kan därför vara en mycket riskabel grund. En konkurrent skulle ju kunna påpeka brister och framställa argumenten i en löjlig dager, något som tilltänkt väljarkår får svårt att ta till sig.
Vem vill framstå som en godtrogen löjlig mes i kölvattnet av partiledningen?
Hockey klubban har säkerligen förlorat sin skärpa som politiskt argument, men hur är det med andra ”erkända” sanningar?
Skulle verkligen klimatet vara 33 grader kallare om växthusgaser inte funnes i vår atmosfär?
Den beräkning som presenteras i ”summary for policymakers” är ju tämligen enkel, snarast löjligt enkel.
Oredan i illustrationer som utan förklaring modifieras mellan olika utgåvor visar också på vilka svårigheter som kvarstår olösta, så ”hockey klubban” är inte enda illustrationen som förtjänar kritik.
Varför är ”energy budget” flyttad från inledingen? Tålde den inte kritiken?
Var finns återverkan på konvektion i figur ” Figure SPM.5 | Radiative forcing estimates in 2011 relative to 1750”
Hur kan antropogent ”C” finnas i djuphaven utan att ha något flöde ner?
Klimatet är inte längre en vetenskaplig fråga utan en politisk koloss på lerfötter. De partier som hårdrar IPCC’s argumentation riskerar att få kolossen över sig när den välter.
Förväntas vi nu på samma sätta kunna avfärda Roy Spencer pga hans kreationism och positioner inom Cornwall alliance och George C. Marshall Institute? Jag vill minnas att det inte varit så populärt att dra upp dessa här på bloggen.
Jag ser inte någonstans att Pehr faktiskt motiverar vari Houghtons jäv består. Han vill göra kyrkan relevant genom att involvera den i aktuella samhällsproblem, men givet alla verkliga problem vi har varför skulle han vara med att hitta på ett hot om AGW? Det skulle ju gå precis lika bra att använda svält, sjukdomar och liknande, eller om man nu vill dra in miljön tala om utrotning av arter osv. Det är mycket mer logiskt att se kausaliteten tvärtom, att Houghton som forskare oroar sig för AGW och vill försöka få kyrkan involverad i kampen.
Än mindre ser jag några sakliga argument i Pehrs inlägg för att Houghton, Mann eller IPCC skulle ha fel. Detta är ett rent angrepp på budbäraren. Man kan dock konstatera att Pehr här visar hur man skall genomföra ett äkta akademiskt karaktärsmord till skillnad från de mer vulgära personangrepp han klagade på i tråden innan.
” jag blev gradvis alltmer klimatskeptiker.”
Så du är skeptisk till att det finns ett klimat? (Analogt med hur ”klimatförnekare” här tolkats som att man skulle förneka att det finns ett klimat)
Thomas #10,
Roy Spencer skulle också ha varit jävig av liknande skäl som John Houghton om han varit vice ordföranden i IPCC och förste huvudförfattare till den vetenskapliga rapporten.
Om du läser vad Wikipedia skriver om jäv så borde du inse att jag har en god motivering. Felet du gör är att du tror att existensen av andra möjliga förklaringar till att Houghton handlade som han gjorde motsäger att det är jäv. Men jäv uppstår om det finns en möjlighet oavsett om denna möjlighet utnyttjas eller ej. Meningen med jävsfunktionen är att hindra möjligheter till missbruk oavsett om den höge befattningshavaren kan misstänkas missbruka eller ej. Jävsfunktionen är till för att skydda oss vanliga medborgare från maktmissbruk av höga makthavare.
Att framföra saklig kritik på det sätt jag gör kan inte kallas karaktärsmord, att påstå något sådant är omdömeslöst. Karaktärsmord innebär att man angriper en persons karaktärsegenskaper, inte att man kritiserar förekomsten av jäv, vilket är en organisatorisk felaktighet, eller felaktigheten i vetenskapliga resultat eller dessas presentation.
Jag har inte ens påstått att John Houghton har gjort fel i samband med att han var jävig eftersom jag inte påstått att han själv skulle vara ansvarig för att besluta om huruvida han är jävig eller inte. Jag bara påvisar att hans ställning innebar jäv och att IPCC borde ha organiserat verksamheten på ett annat sätt.
I fråga om Mann tar jag upp att det fanns fel i hockeyklubban vilket också Myles Allen gör. Samtidigt förmedlar jag Manns försvar mot kritiken av honom genom att återge hans egen beskrivning från sin bok där han framhåller att han inte var delaktig i den överdrivna presentation av hockeyklubban som gjordes. Kritiken för överdriven presentation av hockeyklubban faller därför på Houghton.
Lena K #7,
Jag brukar sällan använda mig av klimatvetenskapliga exempel och illustrationer av vetenskapsteoretiska poänger i mina kurser. Men en gång (för ett par år sedan tror jag att det var) så använde jag Hockeyklubbans öde som ett exempel på att även ”fastslagen” vetenskap kan ändras över tid. Jag visade figur 2a, och sedan 2b ovan. Men vissa av mina studenter ville inte tro mig! 🙂
På något sätt stred det mot deras innersta övertygelse att ”bevisade sanningar” kunde visa sig vara felaktiga.
Visst är religion och vetenskap förenliga. Vetenskapshistorien är full av exempel på religiösa vetenskapsmän.
Problemet, som jag ser det, är om religiositeten slår över i fundamentalism och då det betraktas som hädelse att ens söka efter naturliga orsaker. Då stoppar den vetenskapliga verksamheten upp, för varför skall man söka efter naturliga orsaker när man redan vet att saker och ting sker därför att Gud vill det?
Ingemar #13,
Jag tror att det beror på att vi har väldefinierade regler för den vetenskapliga metoden att vetenskapen kan utvecklas oberoende av religionen. Kravet på vetenskaplighet utesluter att religiös mystik införs i det vetenskapliga arbetet även om forskaren är religiös.
Att det vetenskapliga forskningsarbetet sker inom ramen för den vetenskapliga metoden kontrolleras på olika sätt, inte minst genom peer review av vetenskapliga publikationer. Därför innebär det inget större problem att John Houghton och Roy Spencer är religiösa. Det system som vetenskapliga forskare verkar inom ger ganska goda garantier för att deras vetenskapliga publikationer är baserade på den vetenskapliga metoden och god vetenskaplig sed.
Att ha en position inom IPCC, som den vi diskuterar här, ger helt andra informella möjligheter att påverka. Positionen ger makt och makt kan användas på olika sätt som beror på vad innehavaren har för mål och ambitioner. Därför är det så viktigt att begrunda om det finns en jävssituation eller inte när det gäller sådana positioner.
Pehr #11 Du skrev ”…och förste huvudförfattare för hela den vetenskapliga rapporten 2001”. Robert Watson var chairman, Houghton och Yihui var co chairs för WG1. Houghton var även en av 18 lead authors till SPM. Spencer var contributing author till ett kapitel. Du tycks välja lite godtyckligt hur högt upp i en organisation man kan vara för att kunna bli anklagad för jäv.
När jag drog upp Spencer talade jag inte om jäv, men jäv handlar i grunden om trovärdighet. Vare sig du nu menar att Spencer haft en roll i IPCC som gjort honom formellt jävig eller inte så påverkar det inte hur trovärdig vi skall se honom. För du vill väl inte förneka att du drog upp Houghtons påstådda jäv just för att undergräva hans (och IPCC:s trovärdighet)?
Sen blir det inte jäv bara för att någon kan hitta en krystad koppling mellan två uppdrag en person har, annars skulle ingen någonsin kunna ha flera uppdrag. Kopplingen måste vara sådan ”att det typiskt sett finns skäl att misstänka partiskhet” som du citerade från wikipedia. IPCC:s författare jobbar på ideell basis och har alla andra jobb så i princip skulle man kunna kalla dem alla jäviga.
”Kritiken för överdriven presentation av hockeyklubban faller därför på Houghton.”
Varför just Houghton? Vore det inte naturligare om du skall skylla på någon att skylla på Robert Watson som var ordförande? Jag ser inte att du belagt någon direkt koppling mellan Houghton och hockeyklubban.
Ingemar #13 Det du beskriver är inte Houghtons version av kristendomen. Den går ut på att människan satts att förvalta jorden och att vi har ett ansvar för att inte skada Guds skapelse. Vetenskap blir då bara ett medel för att förstå hur jorden fungerar och att lösa de problem vi ställer till med. Den ger ingen anledning till att vare sig överdriva eller förneka några miljöproblem. Givet att vi har begränsade resurser blir det tvärtom viktigt att identifiera de verkliga problemen och fokusera på dessa.
Däremot har du på den andra sidan, mest notabelt bland en bunt inflytelserika republikanska politiker i USA, en skola som säger att Gud skapat världen så vist att vi inte *kan* skada den (alternativt att jorden kommer att gå under så snart att det inte spelar någon roll). Då blir det hädelse att tala om mänsklig miljöförstörelse. Man hittar även motsvarande syn bland en del sekulära tillväxtfanatiker som ser obegränsad tillväxt som oundviklig och något det inte kan eller får finnas några naturliga begränsningar för.
Att tro och vetenskap står i motsättning till varann är en uppfinning av ateister. Det heter Tro därför att man tror. Och det heter vetenskap därför att man söker vetande. Det är olika lådor. I själva verket är alla troende då de som inte har en religiös tro, tror att det inte finns nån grund att tro något annat. Som om tro skulle behöva en grund. Om en tro har vetenskapliga anspråk är det ingen tro, då är det dålig vetenskap.
Thomas #15,
Om det skall vara aktuellt att fundera över jäv så måste det vara fråga om en position som innebär substantiell makt och inflytande. Så kallade ”contribution author” är i IPCC-sammanhang fotfolket som har mycket lite av den varan.
John Houghton har varit både Chair och Co-chair inom IPCC 1988-2002 uppges det här:
http://www.jri.org.uk/introduction/people/john-houghton/
John Houghton var förste huvudförfattare till rapporten TAR 2001. Detta framgår av hur rapporten skall citeras enligt IPCC:
”Reference to the whole report is:
IPCC, 2001:Climate Change 2001: The Scientific Basis. Contribution of Working Group I to the Third Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change [Houghton, J.T., Y. Ding, D.J. Griggs, M. Noguer, P.J. van der Linden, X. Dai, K. Maskell, and C.A. Johnson (eds.)]. Cambridge University Press, Cambridge, United Kingdom and New York, NY, USA, 881pp”.
Spencers vetenskapliga resultat är trovärdiga på samma sätt som Houghtons av de skäl som jag anfört i tidigare kommentar. När Spencer eller Houghton uttalar sig i andra sammanhang så finns möjligheten att deras ord påverkas av deras religiösa tro, till exempel att Spencer underdriver klimathotet medan Houghton överdriver det. Man kan kritisera trovärdigheten av båda på samma grunder.
I fråga om Houghtons agerande i fråga om presentation av hockeyklubban bygger jag min uppfattning på vad Michael Mann skrivit i sin bok:
”Hockeyklubban enligt MBH99 hade nu kommit i rampljuset. Den fick inte bara en framträdande plats i 2001 års Sammanfattning för beslutsfattare (Summary for policymakers), men den skulle framhävas i offentliga föreläsningar av IPCC ordförande Sir John Houghton i Storbritannien.”
En högst trovärdig person säger sig ha sett Bert Bolin (IPCC’s dåvarande ordförande) närmast dansande på podiet när Mann’s hockeyklubba första gången presenterades för en svensk publik.
Thomas är en smart kille. Ja. jag menar naturligtvis Thomas av Aquino. Han levde på 1200-talet och beskrev i sin filosofi hur tron (religionen) kunde samleva med förnuftet (vetenskapen). Från Wikipedia:
– förnuftet bör förbereda medvetandena på att emottaga tron genom att förse den med de sanningar som förutsätter tron (praeambula fidei)
– förnuftet bör förklara och utveckla trossanningarna och framställa dem i vetenskaplig form
– förnuftet bör försvara sanningarna som uppenbarats av Gud allsmäktige.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Thomas_av_Aquino
Problemet för dessa medeltida lärde var hur man skulle förena hedningen Aristoteles med den kristna religionen. Thomas mejade ned allt motstånd mot Aristoteles och filosofin genom att överbevisa sina motståndare om att motsättningarna blott var chimärer, oförstånd och misstolkningar. Jag tror att detta var en vändpunkt för det kristna västlandet. Visst, det återstod flera bittra fejder med religionen; Galileos försvar av vetenskapen, inkvisitionen och Darwin. Men Thomas hade försett vetenskapen med argument som få kristna teologer i längden kunde motstå: I grunden handlar det ju om att förklara och beskriva religionens sanningar!
Det kanske förvånar en del, men judendomens öppning mot vetenskapen kom betydligt senare på 17-1800-talet. Visa mig en enda jude (förutom Spinoza som blev utslängd och pryglad av sin judiska församling i Holland) som hade en framträdande vetenskaplig position före 1800! Att de därefter har en bedövande, för att inte säga en ledande, roll visar bara på med vilken iver de grep sig verket an när religionens bojor väl släppt.
Inom Islam så startade lysande under medeltiden, men sedan …
Peter Stilbs #19,
Det är väl ungefär samma reaktion som det blir här på TCS när det snöar i Kairo. 😉
Ingemar #20,
Mycket intressant! När jag funderar vidare på Roy Spencers och John Houghtons respektive situation så kommer den tanken för mig att det i deras fall inte är en motsättning mellan tro och förnuft i första hand. Det är snarare en motsättning mellan den kulturella miljö som de tillhör och deras vetenskapsrelaterade verksamhet.
Bakgrunden i form av kulturell miljö leder till kopplingar av social och organisatorisk karaktär vilket i sin tur leder till diverse särintressen, nämligen att verka för de intressen som finns i den kulturella miljö som man är en del av. Detta blir mekanismen som leder till en jävssituation eftersom man är påverkad av särintressen.
I Houghtons fall tillkommer att han själv är en banbrytande tänkare inom sin egen kristna kulturella miljö som har formulerat en ideologi för hur klimat- och miljöhot skall föras in i den kristna läran. Det blir ett särintresse för hans del att verka för att denna ideologi får en lyckosam utveckling där ambitionen är att den skall locka moderna människor att engagera sig i den kristna läran. Han personifierar denna ideologi och hans egen framgång beror på ideologins framgång.
Gunbo #21,
Rolig parallell! Men med tanke på Bolins vetenskapliga bakgrund skulle man kanske förväntat sig en mer avvaktande hållning när så pass preliminära resultat presenterades.
Pehr #18 ”John Houghton har varit både Chair och Co-chair inom IPCC 1988-2002 uppges det här:”
Ja visst, men nu trodde jag diskussionen handlade om tredje rapporten och hockeyklubban och i den var han co-chair. IPCC:S citering handlar om editors, dvs de som sammanställt rapporten, vilket inte är detsamma som de som skrivit de olika kapitlen dvs haft ansvar för innehållet. Det är mest ett administrativt jobb att slå folk i huvudet så de kommer in med sina texter i tid. Om du tittar i förordet:
http://www.grida.no/climate/ipcc_tar/wg1/004.htm
”Robert Watson IPCC Chairman
John Houghton Co-chair IPCC WGI
Ding Yihui Co-chair IPCC WGI”
Sen försöker du bygga väldigt mycket på ett enda citat som dessutom är konstigt eftersom Houghton inte var IPCC:s ordförande.
Peter #19 ”En högst trovärdig person säger sig ha sett Bert Bolin (IPCC’s dåvarande ordförande)”
Ännu en ordförande? Bolin var ordförande för IPCC 1988-1997. Hockeyklubban publicerades 1998. Vad var det du sa om ”högst trovärdig”?
En företeelse presenteras till exempel olika religioner. Inga bevis påvisas av det som prästerna och deras heliga bok säger. Utan det mesta verkar vara lögn och dikt. Då förkastas religionerna.
Vi går över till klimatvetenskapen. Nästan varenda påstående om ökenspridning, varmare väder, mera oväder, värre malaria…har visats vara falskt, dvs lögn. Sålunda förkastas klimatvetenskapen av IPCC presenterad.
Pehr #23 Jag vill minnas att jag dragit upp IPCC SAR Figur 3.20 tidigare. Den är baserad på Bradley and Jones (1993) och i ljuset av den är MBH-98 inte så förvånande som man ibland får intryck av.
Thomas #24,
Jag gissar att John Houghton hade ovanligt stor makt och inflytande, större än de två andra omnämnda personerna. Att bara titta på de formella titlarna här leder antagligen fel. Jag gissar att Houghton hade (har?) ett mycket omfattande kontaktnät både nationellt och internationellt inom både vetenskap, industri och politik och visste hur han skulle använda det.
Thomas #26,
Man kan i alla fall undra över Bolins entusiasm med tanke på vad Myles Allen uppger enligt citatet ovan i blogginlägget om den skeptiska inställning som man hade till dessa rekonstruktioner.
Pehr #27,
Att John Houghton velat utnyttja klimatalarmismen för sina religiösa syften (stärka den kristna tron) står nog bortom allt tvivel. Samma visa ser vi ju idag med svenska kyrkans biskopar. Alltid lurar de väl någon vilsen själ med sin alarmism.
Jag ser det som så att Houghton drevs att utnyttja ett eventuellt klimathot på samma sätt som andra utnyttjar klimathotet för sin miljöreligion. I fallet Romklubben är det ju uppenbart hur de länge letat efter olika hot för att gynna sin ideologi.
Det är ju i detta sammanhang lustigt att Thomas P ( #16) anklagar diverse republikanska politiker för precis samma sak, fast tvärt om. (Jag skulle dock vilja se några tydliga referenser på det) Skillnaden är väl där att ”vetenskapen” i form av IPCC i så fall skulle tala emot kristendomen och alls inte få något stöd därifrån, såsom Houghton tänker sig. Så den argumentationslinjen verkar mindre smart om man vill övertyga folk om kristendomens sanning.
Pehr B #23,
Skämt åsido men reaktionerna har samma bakomliggande psykologiska mekanism. Är man starkt övertygad om en sak blir glädjen stor när man får en bekräftelse. I det ögonblicket tänker man inte på att analysera och reda ut hur pålitlig bekräftelsen är.
Normalt mänskligt beteende m a o.
Gunbo #30
jag ifrågasätter om du öht har en teoretisk chans att göra den jämförelsen.
Jag har inte sett Bert Bolin dansa på borden, och du har heller inte sett det. Och ingen av oss kan heller bedöma hur förtjust han blev över hockeklubban. Det är och förblir en andrahansuppgift.
Andra andrahansuppgifter (många) tyder på att han var skicklig på att spela det politiska spelet och inte hade några större problem (dvs låg lågt) ifall andra gjorde helt hårresande påståenden som dock gynnade hans agenda, IPCC:s position.
Vidare har jag inte sett någon dansa på borden över snö i Kairo eller på ngt annat sätt dra större växlar på detta eller på annat sätt velat dra politisk nytta av det faktum än att just omnämna det som en lustig kuriositet, kanske beledsagat av att the usual suspects i klimathotssvängen nog knappast kommer att kasta sig över detta och vilja ge medial spridning åt detta.
Jag ser väsentligen ingen likhet alls, och heller inget som behöver ’psykologiseras’. Den gnagande oron om att Bert Bolin i det läget mer blivit enabler på en allt mer politisk scen, kan man förstås hysa, men aldrig riktigt leda i bevis.
Jag vet för övrigt ingen som på något sätt har varit ”starkt övertygad om” att det skall snöa i Kairo, jag förstår inte den likheten eller påstådda mekanismen heller. Gör du det?
En komplettering till min #20,
Om Thomas av Aquino var ett lyckokast för vetenskapen, så var nog Al-Ghazali en olycka för Islam. Han skrev den ena skriften efter den andra i polemik mot Aristoteles och den ”otrogna” grekiska filosofin. Han anses vara den islamska tänkare som vände trenden bort från den vetenskapliga metoden och en återgång till en dogmatiskt och ”bokstavstrogen” tolkning Koranen.
För det hela handlar väldigt mycket om metoden som bör användas för att uppnå kunskap (uppenbarelse/tro eller kritiskt tänkande och empiriskt prövning). ”The encounter with skepticism led al-Ghazali to embrace a form of theological occasionalism, or the belief that all causal events and interactions are not the product of material conjunctions but rather the immediate and present Will of God.” En sådan syn på världen och kunskapsmetoden innebär ju ett direkt förkastande av alla ansträngningar att leta efter naturliga orsaker snarare än gudomliga ingripanden.
http://en.wikipedia.org/wiki/Al-Ghazali
Den moderna formen av apologetiskt försvarande av vetenskap genom att försöka hitta förutsägelser om modern fysik, kemi och biologi med lämpliga citat från Koranen, leder bara till diverse pseudovetenskap och önsketänkande. Det är fel väg att gå. Se t.ex. http://scienceislam.com/
Gunbo #30,
Detta verkar vara en rimlig förklaring till att börja med. Men när jag funderar vidare är det en del som inte stämmer.
Anblicken av hockeyklubban är ju hotfull som jag skriver i inlägget. Den visar på att mänskligheten går mot en klimatkatastrof. En sådan bekräftelse borde inte ha fått Bolin att närmast ”dansa på podiet”.
Om denna historia inte är en skröna vad säger den då?
Pehr #27 ”Jag gissar att John Houghton hade ovanligt stor makt och inflytande, större än de två andra omnämnda personerna.”
Och tänk, jag gissar att du inte har en blekaste aning om hur IPCC fungerar internt utan fabulerar fritt baserat på dina förutfattade meningar. Visst är det lustigt hur gissningar kan bli?
”Man kan i alla fall undra över Bolins entusiasm ”
Onekligen kan man undra över om den ens fanns med tanke på att den enda källa vi har till den är hörsägen från någon anonym person Peter Stilbs minns sig ha mött. Skall vi leka viskleken?
”Anblicken av hockeyklubban är ju hotfull som jag skriver i inlägget. Den visar på att mänskligheten går mot en klimatkatastrof. ”
Inte nödvändigtvis. Det platta skaftet tyder på en rätt låg klimatkänslighet om man väljer att fokusera på det.
Ingemar #29 ”Att John Houghton velat utnyttja klimatalarmismen för sina religiösa syften (stärka den kristna tron) står nog bortom allt tvivel. ”
Kan du sluta tala om ”alarmism”? Du vet att jag bara kontrar med att tala om förnekare och det är inte bra för ditt blodtryck. Houghton såg i sin forskarroll ett miljöproblem och som religiös tyckte han att kyrkan borde vara aktiv i sådana aktuella problem för att vara relevant. Är det så konstigt?
”Det är ju i detta sammanhang lustigt att Thomas P ( #16) anklagar diverse republikanska politiker för precis samma sak, fast tvärt om. ”
Det är inte på långa vägar samma sak. Det finns ingen symmetri med rena vansinnigheter som denna:
https://www.youtube.com/watch?v=_7h08RDYA5E
Detta är folk som använder bibeln som källa för sin ”vetenskap”, i praktiken samma som Roy Spencer när han avfärdar evolutionen.
” Så den argumentationslinjen verkar mindre smart om man vill övertyga folk om kristendomens sanning.”
Det handlar för dessa republikaner inte om att övertyga folk om kristendomens sanning, den är både de själva och deras potentiella väljare övertygade om. Huruvida det handlar om att de genuint tror på vad de säger eller om de bara gynnar sina sponsorer lämnar jag öppet.
Thomas #34,
Jag baserade mina gissningar bland annat på vad John Houghton själv berättar på de videor som fanns på JRI. Det är ju också intressant vad Myles Allen berättar och jämföra med vad Michael Mann skriver. Hockeyklubban betydde inte så mycket för IPCCs slutsatser om mänsklig påverkan på klimatet men lyftes trots detta fram i SPM. Dessutom for John Houghton land och rike runt och berättade om hockeyklubban, man kan tänka sig att han hade många samtal om den med alla sina kontakter.
Det skulle vara intressant att se dina beräkningar av klimatkänsligheten med hjälp av hockeyklubban. Du kanske kan publicera dem i den peer-reviewade litteraturen, även om hockeyklubban är motbevisad så borde ju din beräkningsmetod vara sensationell och av akademiskt intresse.
Pehr B #33,
”Den visar på att mänskligheten går mot en klimatkatastrof. En sådan bekräftelse borde inte ha fått Bolin att närmast ”dansa på podiet”.”
Först och främst är det förmodligen fråga om en skröna. Men om Bolin uttryckte glädje var det väl för att han tyckte att AGW-teorin bekräftades genom bladet på hockeyklubban? Jag är rätt säker på att de flesta forskarna blir glada om de hittar bekräftelser på att deras teorier stämmer.
Men som sagt, hela historien är väl överdriven.
Thomas #34,
Alla de positioner som John Houghton har haft enligt Wikipedia stöder också min gissning om hans omfattande kontaktnät och stora inflytande:
”Houghton is currently Honorary Scientist of the Hadley Centre for Climate Prediction and Research at the Meteorological Office; Honorary Scientist at the Rutherford Appleton Laboratory; a Trustee of the Shell Foundation; Chairman of the John Ray Initiative [3] and in 2013 was announced as an Advisory Board member for Sure Chill Technology.
Previously Sir John was
a Member of the UK Government Panel on Sustainable Development (1994–2000)
Chairman, Royal Commission on Environmental Pollution (1992–98)
Chairman or Co-Chairman, Scientific Assessment Working Group, Intergovernmental Panel on Climate Change (1988–2002)
Director General (later Chief Executive), UK Meteorological Office (1983–91)
Director Appleton, Science and Engineering Research Council (also Deputy Director, Rutherford Appleton Laboratory)(1979–83);
Professor of Atmospheric Physics, Oxford University (1976–83).”
Gunbo #36,
En möjlig förklaring skulle kunna vara att Bolin blev glad för att AGW-teorin såg ut att bli bekräftad samtidigt som han var medveten om att ökade växthusgaser ger en långsam uppvärmning som ger problem, om några, först på lång sikt. Han kunde glädja sig eftersom problemen ändå skulle vara hanterbara.
Thomas P #34,
”Kan du sluta tala om ”alarmism”?”
Öhhh, varför det? Ta dig en titt på Hockeyklubban som Houghton för fram i sin föreläsning. Fokusera riktigt ordentligt på kurvan efter 1910 till 1998. Den visar på en tempökning på 1,1 grad. Allt verkar hänga samman med CO2. Inte ens IPCC 2007 hävdar en sådan dramatisk ökning. Är inte det alarmistiskt?
Vad gäller dina fundamentalistiska republikaner så verkar de inte för ett ögonblick tro att IPCC kan ge dem stöd för sin tro. Men detta är ganska irrelevant eftersom de inte framställer sig som vetenskapsmän eller är medförfattare till IPCCs rapporter. Den fundamentalistiska Houghton menar tvärtom att hans religion får stöd av IPCC. Jag har svårt att se vad ditt påpekande att det finns fundamentalister inom det republikanska partiet också har för betydelse. Eller menar du att Houghton gör rätt i att hämta sin domedagspredikan, frukta Gud och allt det där, från IPCC? Eller tycker du att han missbrukar vetenskapen genom sin roll som författare till IPCCs rapport 2001? Att han helt enkelt är partisk?
Pehr och Gunbo
Manns rekonstruktioner gör inte och kan heller inte göra något anspråk på vad som skulle orsakat dessa variationer. Visst, syftet (helt klart) var att visa på att 1900-talet skulle vara ’unprecendented’ och underförtsått implicera att nu måste det vara ngt annat exceptionellt som orsakat detta. Men jag tror inte Mann gör sådana påståenden i MBH-publikationerna.
Vidare Gunbo, att klmathotsanhängare blir glada för allt som på ngt litet vis kan tolkas som att deras presumtiva hot kan göras aningen troligare, eller bara säljas lite enklare till allmänheten anser jag vara totalt uppenbart, Även det omvända är sant: Om där kommer fram information om att deras ’klimathot’ kanske inte är så illa, eller tom överskattats tidigare blir de allt annat än glada. Vissa bland dem kan bli fullständigt skogstokiga över sådant (just tex att Manns proxyurval och även algoritmer överdrev bilden)
Frågan är väl snarare om denna mycket generella och allmänga observation också går att översätta till klimatforskarnas ansträngningar, när de sas ägnar sig åt vetenskap (alltså inte försöker påverka den allmäna opinionen i och genom media)?
Pehr B #38,
Ja, det kan väl vara en möjlig förklaring. Han var m a o inne på samma tankegångar som Lennart Bengtsson.
Väl värt att påpeka den mest korkade slutsatsen ur MBH:s hockeyklubba:
Här från IPCC TAR:
http://www.ipcc.ch/ipccreports/tar/wg1/005.htm
”it is likely that the 1990s have been the warmest decade and 1998 the warmest year of the millennium.”
Detta visar tydligt hur IPCC ägnade sig åt propaganda och ej vetenskap, eftersom instrumentvärden och proxies hänsynslöst jämförs som likvärdiga, vilket även en person med måttliga insikter i vetenskap borde förstå inte låter sig göras. IPCC borde veta bättre, och gjorde det troligen också.
Med med religiöse Houghton djupt troende på en undergångslära där ytterligare hot hjälper till att samla in fåren i rätta fållan och Bolin som desperat grep efter efter halmstrån för rättfärdiga IPPC kunde det väl inte gå annorlunda. Även om det inte bokstavligen dansades på några bord kunde ingen missta sig på glädjen över den budskapssäljande klubban vid den tiden.
Annars blir jag mest smått road över hur historierevisionismen härjar nu när klubban falsifierats; Nej, nu var den aldrig viktig i klimatdebatten alls tydligen. Ger en liten föraning om hur det kommer att låta när hela klimathotsbygget rasar; Nej då, vi larmade aldrig. Vi bara påpekade försiktigt att det kanske möjligen kunde finnas ett problem, men egentligen trodde vi inte det själva.
”Tro utan vetenskap är blind. Vetenskap utan tro är lam.”
— Einstein
Christopher #42,
”…eftersom instrumentvärden och proxies hänsynslöst jämförs som likvärdiga, vilket även en person med måttliga insikter i vetenskap borde förstå inte låter sig göras.”
Men också Moberg et al. och Fredrik Ljungkvist har lagt in instrumentvärdena i sina rekonstruktioner, eller hur? Här är Mobergs:
http://www.ncdc.noaa.gov/paleo/globalwarming/images/moberg-2005-large.jpg
Gunbo, menar du att dessa har sagt eller velat ge intrycket av proxydata, eller tom medelvärden av flera olika proxy-rekonstruktioner är likvställda eller direkt skall jämföras med instrumentdata? Kan du isf klippa in citat där vi kan se att/hur detta görs?
Eller frågar du bara om de två olika graferna i en bild är just två olika grafer? (För det är de!)
Gunbo,
Vi har haft diskussion om detta tidigare när du var besviken att inte Easterbrook också jämförde instrumentdata med proxies.
Det är som Jonas säger, det är två olika kurvor hopklistrade i en figur oavsett vem som gör det.
Jag vet inte om någon övertolkat just Moberg, men hockeyklubban användes av IPCC för att direkt jämföra termometrar från El Niño-året 1998 med utsmetade proxies. Det är helt galet oavsett att detta gjordes innan det klart att klubban var ett resultat av avsiktlig körsbärsplockning och rena räknemissar.
Christopher #46,
”Det är som Jonas säger, det är två olika kurvor hopklistrade i en figur oavsett vem som gör det.”
Jo, det vet jag också och jag menar inte försvara hockeyklubban men det är märkligt att inte Moberg och Ljungkvist får sig på pälsen för att de brutit mot den här vetenskapliga ”lagen”.
När det gäller Easterbrook protesterade jag mot att han skrev Present med en pil riktad mot slutet av grafen som stannade vid 1905. Han kunde ha skrivit 1905 i stället om han hade velat vara ärlig. Jag har sett samma graf där man fyllt i instrumentuppmätta temperaturer med en streckad linje utan att någon protesterat.
Gunbo, vilken vetenskaplig lag eller ’lag’ menar du att Moberg har brutit mot?
Du ombads att ge exempel på ifall de hade gjort liknande över- eller feltolkningar som IPCC försökte med. Inget svar! I stället kontrar du med att folk borde ’få på pälsen’ för ngt för något som du inte specificerat, och av folk som inte sett detta (som du alltså inte specificerat)
Det är den vanliga taktiken från politikens smutsiga värld: Att göra ngt som inte sagts, anförts eller gjorts till själva huvud’argumentet’ ..
Ja Gunbo, du tjatatade om den pilen (och taget för sig hade det varit ett helt OK påpekande, dock föga relevant i sammanhanget). Men du sa mycket mer om Easterbrock också. Som så ofta av ganska personligt och nedsättande art. Och när du ombads att specificera detta kom det sedvanliga bluddret och fjärrskådandet. Vad jag minns utmynnade din ’kritik’ i föga mer än att du tyckte att han borde framfört alarmisternas budskap i stället (eller ev också)
Ja, samma sak igen: Gnället handlade om vad han inte hade sagt
Gunbo #47
Men det har Moberg och Ljungkvist inte gjort. Proxies och temperaturmätningar har olika färg. Det går att skilja dem åt. Detta till skillnad från Manns ”trick” där man splitsar proxies och temperatur och presenterar dem med samma färg. Det är splitsningen som är det felaktiga eftersom det gör det omöjligt att se vad som är temperaturmätningar och vad som är proxies. När det dessutom används för att dölja det faktum att proxies skiljer sig från temperaturmätningar (”hide the decline”) är det åtminstone ett bedrägligt beteende.
Det är alltså en fundamental skillnad på Mobergs och Ljungkvist presentation av data och Manns. Mann ska ha kritik, M&L ska inte ha det.
Jag tror inte att Gunbo kommer att (kunna) ge ngt svar på det. Heller!
Ulf #49,
”Detta till skillnad från Manns ”trick” där man splitsar proxies och temperatur och presenterar dem med samma färg.”
Här är Manns graf som den presenterades i TAR. Den märker tydligt ut instrumentmätt temperatur i rött, precis som Moberg et al. har gjort:
http://www.grida.no/publications/other/ipcc_tar/?src=/climate/ipcc_tar/wg1/005.htm
#47 Gunbo
Det finns ingen ”vetenskaplig lag” mot att visa olika data i samma figur.
Det finns ingen lag mot att dra felaktiga slutsatser heller. Men när IPCC gör precis det i mitt citat (1998 varmast på 1000 år) är det de som ”får på pälsen” av mig, och ingen annan.
Gunbo, IPCC verkar ha annammat ”Mike’s Nature trick .. to hide the decline”, dvs trunkerat proxidata (som stämmer dåligt, på senare år). Men som du påpekardet var i ytterligare ett annat sammanhang (en WMO-rapport) som Mann helt sonika splice:ade de två kurvorna.
Men jag tittade nu lite närmare på din länkade TAR-graf, och där framkommer ytterligare märkligheter.
Figur 1b (som du syftar på) verkar visa mycket riktigt mätta temperaturer i rött. Eller gör de det?
I själva figuren står det ”data from thermometers (red)” vilket lätt tolkas som ’temperaturer’ och det är ju garanterat syftet också. Men är det röda verkligen temperaturer?
I Figurtexten under (b) står inte et ord om den röda kurvan, vilket ju kan tyckas märkligt. Däremot står det korrekt beträffande Figure 1a att ”The Earth’s surface temperature is shown year by year (red bars)”
Fast dessa ’bars’ är ju staplar, inte själva kurvan (som ju skulle fås om man drar den genom staplarnas toppar resp bottnar då de visar negativ ’anomali’)
Vi kan alltså konstatera att där finns två ’röda’ dataset i kurvorna, och den du syftar på är krytpiskt beskriven inne i figureb och öht inte nämnd i figurtexten. Vad kan det bero på?
Är det röda (i Fig 1b) öht en kurva, eller är det ’bars’? Det är svårt att se även i den förstorade versionen.
Men vi kan ju titta på nivåerna. Fig 1a visar det varmaste året 1998 med en anomali på (högsta röda stapeln:) 0.55 grader C
Men tittar vi i Fig 1b, har samma (högsta stapel) en topp på vad jag kan bedöma 0.68 grader C. Det är 0.13 grader högre än vad temperaturdata påstås ha gett. Det är tom högre än om man lägger till max av osäkerhets-värdena ur Fig 1a, som slutar vid 0.61 för det året, dvs fortf ~0.7 grader för lite.
Alltså: Det fattas 0.13 grader Celsius mellan dessa två röda kurvor, och ingen information i eller kring figuren klargör vad detta handlar om. Tvärtom, det som finns ser suspekt ut redan genom sin vaga formulering.
Gunbo, IPCC verkar ha annammat ”Mike’s Nature trick .. to hide the decline”, dvs trunkerat proxidata (som stämmer dåligt, på senare år). Men som du påpekardet var i ytterligare ett annat sammanhang (en WMO-rapport) som Mann helt sonika splice:ade de två kurvorna.
Men jag tittade nu lite närmare på din länkade TAR-graf, och där framkommer ytterligare märkligheter.
Figur 1b (som du syftar på) verkar visa mycket riktigt mätta temperaturer i rött. Eller gör de det?
I själva figuren står det ”data from thermometers (red)” vilket lätt tolkas som ’temperaturer’ och det är ju garanterat syftet också. Men är det röda verkligen temperaturer?
I Figurtexten under (b) står inte et ord om den röda kurvan, vilket ju kan tyckas märkligt. Däremot står det korrekt beträffande Figure 1a att ”The Earth’s surface temperature is shown year by year (red bars)”
Fast dessa ’bars’ är ju staplar, inte själva kurvan (som ju skulle fås om man drar den genom staplarnas toppar resp bottnar då de visar negativ ’anomali’)
Vi kan alltså konstatera att där finns två ’röda’ dataset i kurvorna, och den du syftar på är krytpiskt beskriven inne i figureb och öht inte nämnd i figurtexten. Vad kan det bero på?
Är det röda (i Fig 1b) öht en kurva, eller är det också (men andra) ’bars’? Det är svårt att se även i den förstorade versionen.
Men vi kan ju titta på nivåerna. Fig 1a visar det varmaste året 1998 med en anomali på (högsta röda stapeln:) 0.55 grader C
Men tittar vi i Fig 1b, har samma (högsta stapel) en topp på vad jag kan bedöma 0.68 grader C. Det är 0.13 grader högre än vad temperaturdata påstås ha gett. Det är tom högre än om man lägger till max av osäkerhets-värdena ur Fig 1a, som slutar vid 0.61 för det året, dvs fortf ~0.7 grader för lite.
Alltså: Det fattas 0.13 grader Celsius mellan dessa två röda ’kurvor’, och ingen information i eller kring figuren klargör vad detta handlar om. Tvärtom, det som finns ser suspekt ut redan genom sin vaga formulering.
Vidare Gunbo (och övriga)
Figurtexten till 1b säger: ”the rate and duration of warming of the 20th century has been much greater than in any of the previous nine centuries”
Och även om den formuleringen är ngt tveksam kan vi ju titta på den hastighet och varaktighet av uppvärmingen som skulle vara så oöverträffad under de nio tidigare århundraden:
Där är ju onekligen en ordentlig, ganska brant, och varaktig uppvärmning mot slutet (i proxydatat, även efter 50-årsmedelvärdesbildningen). Men, och det är ju det anmärkningsvärda:
Denna uppvärmningstakt startade kring 1860 och varade fram till ca 1940.
Den uppvärmningen kanske är ganska korrekt men den kan ju omöjligen vara vållad av människor och CO2- och andra utsläpp. Dessutom ligger ju halva uppvärmningen under 1800-talet (dvs i inte alls som figurtexten hävdar)
Att så snabba och varaktiga uppvärmningar har skett redan då (innan CO2-halten stigit( försvagar ju faktiskt AGW-hypotesen ytterligare. Både för att naturliga variationer alltså kan vara stora och snabba och för att både attribution studies och med vilken säkerhet man kan fastställa någon human fingerprint försvåras betänkligt.
Men återigen, det var också ett märklgit och missvisande påstående i IPCC:s text
PS Sorry för dubbelpostningen ovan DS
Christopher #52,
”Det finns ingen ”vetenskaplig lag” mot att visa olika data i samma figur.”
Nej, det vet väl jag också men det klagas hela tiden på att två olika sätt att mäta temperaturen INTE får kombineras i samma graf, att det är vetenskapligt oacceptabelt m m. Ändå görs det utan att någon protesterar.
Som sagt, jag försvarar INTE hockeyklubban! Den är död och begraven trots att den vid behov grävs upp ur sin sista vila. 😉
Jonas #55,
”Denna uppvärmningstakt startade kring 1860 och varade fram till ca 1940.”
Har du kollat årtalen? På grafen startar uppvärmningen inne på 1900-talet.
Gunbo #56
JAg betvivlar att du hittar någon som klagar på att två olika tidsserier visas i samma figur, men då som två olika (tydligt identifier- och separerbara) grafer (*). Däremot klagas det ganska friskt över att olika saker, data mm, framställs missvisande.
(*) Den ende jag kommer på är U-Inhängnadens Lars Karlsson som närmast fick frispel över att Per Welander visade grafer för både temperatur och CO-halt, tydligt identifierbara, men i samma figur. ’visleledande y-axlar’ mm. Vad jag minns var det ingen av er som gav Lars K ’på pälsen’ för att han snackade dumheter då 😉
Gunbo #57, du har rätt, jag avläste fel. Men den både börjar och slutar innan CO2-halten började stiga på riktigt.
På sätt och vis är det synd om Michael Mann. Som ung doktorand stod han som försteförfattare på två studier som fick enorm uppmärksamhet, bland annat för att resultaten var precis vad de klimathotstroende ville se. Sedan kom det fram att resultaten enbart är produkter av felaktiga analysmetoder och tvivelaktigt urval av proxydata. Manns handledare borde ha kollat och sett till att fel hade korrigerats före försök att publicera. Det gjorde han tydligen inte. Endera var han väl för upptagen eller så gillade han resultaten för mycket.
Jag tänker ändå inte tycka synd om Mann. Han är usel på att hantera motgångar, kritik och påpekande att han har gjort fel. Framgångarna i början av forskarkarriären steg honom tydligen åt huvudet. Det skadar inte med lite ödmjukhet och insikt om att vem som helst kan göra fel. När det gäller Mann, gör han väl till och med fel i varje studie han är med i. Han vänder upp och ned på proxydata när det passar och var med om den där studien som försökte smeta ut uppvärmningen av nordligaste spetsen av Antarktiska halvön över hela Antarktis.
Och det är j också märkligt. Man har inte med all temperaturdata från instrument, alltså från ~1850 (som i Figure 1a).
Det är mycket som är märkligt i bara den figuren i TAR
Jonas #58,
”JAg betvivlar att du hittar någon som klagar på att två olika tidsserier visas i samma figur,”
Jag har inte nämnt någonting om tidsserier. Det jag skrivit handlar om ”två olika sätt att mäta temperaturen” d v s från proxies och från termometrar.
Gunbo … proxies är tidsserier! Ochdefinitivt inte inte mätta temperaturer. Det som visas är (tveksamt) rekonstruerade temperaturer, och tydligen inte fullständigt heller.
Jonas,
”…proxies är tidsserier! Och definitivt inte inte mätta temperaturer.”
Jag skrev: ”Det jag skrivit handlar om ”två olika sätt att mäta temperaturen” d v s från proxies och från termometrar.”
En temperaturrekonstruktion från proxies handlar om att ta reda på temperaturer även om de inte är mätta med något instrument.
Det är mycket möjligt att du också tycker man kan ta valda delar av (i din värdl) ”två olika sätt att mäta temperaturen” och välja passande delar att visa över olika olika intervall (och inte visar mindre passande)
Det är ju vad IPCC verkar tycka, och Mann också. Den senare tyckte ju tom att man kunda klistra ihop de passande delarna och framställa dem som en.
Personligen anser jag det är helt förkastligt att inte visa all data, eller skarva/mörka om vad det är man faktiskt visar.
Så Gunbo, för att återgå till #54: Har du en aning om vad den röda kurvav öht visar? För jag har då inte det.
”En temperaturrekonstruktion från proxies handlar om att ta reda på temperaturer även om de inte är mätta med något instrument.”
Ursäkta, men det är fråga om att UPPSKATTA temperaturen, inte mäta den. Och i de fall det inte finns en någorlunda väl förstådd mekanism genom vilken temperaturen direkt styr den mätta proxyn (som det finns för t ex D18O eller TEX86) så är det inte ens en uppskattning utan en ren gissning.
Jonas och tty,
Ok, jag använde fel ord, ”mäta” eller ”ta reda på”. Håller med tty om att ”uppskatta” är ett bättre ord. 🙂
Gunbo,
Har du någon som helst aning om vad den röda ’saken’, kanske en kurva, i Figur 1b visar, den som du ju länkade och jag därefter kollade (i #54)
Och om du inte heller har det? Vad tror det du skulle kunna vara och varför går det inte att läsa i eller under figuren?
Gunbo #51
Du har väl redan sett detta klipp,
http://www.youtube.com/watch?v=8BQpciw8suk
där Muller pedagogisk förklarar vad som de gjort i några av sina publikationer.
Ulf L #69,
Jag har sett det där klippet många gånger. Och jag håller med Muller!
Han förklarar i en artikel i New York Times vad han menade med sin kritik av hockeyklubban:
”Here’s what I wrote in 2004:
“Suppose… future measurements in the years 2005-2015 show a clear and distinct global cooling trend. (It could happen.) If we mistakenly took the hockey stick seriously — that is, if we believed that natural fluctuations in climate are small — then we might conclude (mistakenly) that the cooling could not be just a random fluctuation on top of a long-term warming trend, since according to the hockey stick, such fluctuations are negligible. And that might lead in turn to the mistaken conclusion that global warming predictions are a lot of hooey. If, on the other hand, we reject the hockey stick, and recognize that natural fluctuations can be large, then we will not be misled by a few years of random cooling.”
http://www.nytimes.com/2013/09/26/opinion/a-pause-not-an-end-to-warming.html?_r=0&adxnnl=1&adxnnlx=1380215620-DJXlcXx2V6WW3rmB6NeAew
Jag har flera gånger i dag poängterat att jag INTE försvarar hockeyklubban. Det enda jag påpekat är att Mobergs och Lundqvists rekonstruktioner kompletterats med instrumentmätta temperaturer utan att bli sågade för det. Och jag har undrat hur det kommer sig.
Gunbo #70
Det kommer sig av att de redovisar kurvorna var för sig men i samma diagram, till skillnad från vad Mann & Co som splitsar ihop dom. Det är inte en gradskillnad i beteende utan det är en artskillnad. Inser inte du det?
Jo, det gör du, det är jag övertygad om, så varför ställer du överhuvudtaget frågan?
Ulf L #71,
Jag har inte sett din kommentar förrän nu, därav sent svar.
”Det kommer sig av att de redovisar kurvorna var för sig men i samma diagram, till skillnad från vad Mann & Co som splitsar ihop dom.”
Jag är inte riktigt säker på vad du menar skillnaden är i de olika kurvorna. Jag länkar till alla tre så kanske du kan förklara vad du menar:
Ljungqvist:
http://danielhansson.se/wp-content/uploads/2010/09/fredtemp.png
Moberg:
http://www.ncdc.noaa.gov/paleo/globalwarming/images/moberg-2005-large.jpg
Mann:
http://www.grida.no/publications/other/ipcc_tar/?src=/climate/ipcc_tar/wg1/005.htm
Gunbo
Det är inte den grafen från Mann som jag (eller Muller) opponerar mig mot och det vet du. Det är splitsningen som är bedräglig och det gör han inte där. Den Manngraf som du hänvisar till är svårtydd och det saknas värden på proxies efter 1960, till skillnad från de andra bägge. Det gör att det är svårt att vara säker på att proxie för temperaturen verkligen överensstämmer väl med temperaturen i Manngrafen. Men det är egentligen inget större problem eftersom osäkerheterna i resonemanget är tydliga.
Just därför är splitsningen i de grafer som Muller kritiserar så vilseledande eftersom de döljer de osäkerheter som finns.
När det gäller den statistiska bearbetningen är den rätt långt över min kunskapsnivå att jag inte kan yttra mig.
Ulf L #73,
”Det är inte den grafen från Mann som jag (eller Muller) opponerar mig mot och det vet du.”
Nej det visst jag inte. Jag har nu tittat på Mullers föredrag igen och ser att det är en annan graf han visar. Jag har inte reflekterat över den tidigare.
”Just därför är splitsningen i de grafer som Muller kritiserar så vilseledande eftersom de döljer de osäkerheter som finns.”
Ok, då förstår jag invändningarna!
Tack för förklaringen!