Jag fick i morse tips från en TCS:are om vad som tycks vara önsketänkande om s.k. ”passivhus”. Den sedelärande historien finns i tidningen Bohuslänningen. Hyresgästerna noterar att deras elräkningar legat på upp till 1800 kr per månad, för en bostad som marknadsförts som ”uppvärmningsfri” – d.v.s. de boende själva skulle själva alstra vad som behövs, förutom ”spillvärme” från normal köksutrustning, TV, datorer etc och belysning.
Man har motiverat det med halvmetertjock isolering, och ”avancerad luftcirkulation”. Lite märkligt med dessa felkalkyler, eftersom det hela är ett rutinmässigt byggkonstruktionsproblem. De extra decimetrarna isolering har ju också linjärt mindre effekt än de första, så de har i stort mest symbolvärde. Allt luktar i dagsläget ”ideologi” snarare än realism.
Man borde också bekymra sig över luftkvaliteten. Enligt normer för andra hustyper ska man byta 10-tals liter luft per sekund, för att undvika hälsoproblem. Själv bytte jag i våras från ”självdrag” i ett 60-talshus till mekanisk frånluftventilation, med värmeåtervinning (bergvärme med frånluftsmodul). Luften känns nu klart bättre.
Professor emeritus i Fysikalisk Kemi vid KTH. Klimatdebattör sedan 2003.
Din länk är felaktig.
Rätt länk.
http://bohuslaningen.se/nyheter/uddevalla/1.1272596-passivhusen-ett-ekonomiskt-fiasko
Länken fixad
Sorry – kopierade länken från Google’s webbläsare till ett IE8-fönster. Kanske någon okänd inkompatabilitet där 😉 (borde ha kollat att det blev rätt, dock).
OT, men kul:
På tal om att verkligheten gör sig påmind:
http://notrickszone.com/2011/07/04/solar-follies/
Enligt artikeln handlar det om elräkningar dvs totala elförbrukningen. I et normalt modernt hushåll har man kyl/frys, mikro, ugn, induktionspis. Ofta finns en tvättmaskin i badrummet. Eluppvärmd handdukstork? I vardagsrummet finns en plasma-TV på standby och en dator i hörnet. Vi har inga somhelst problem att komma upp i 1000 kr/mån i bara hushållsel. Ok, vi är 4-5 personer, men det mesta verkar vara gnäll i artikeln. Min poäng är: hur vet dom att det är uppvärmningskostnader?
Adolf #5 – vad jag förstod av en kommentar så var det äckligt varmt på sommaren och för kallt på vintern.
Att komma upp i 1000 kr hushållsel är däremot inget problem -och i stort allt blir inomhusvärmetillskott. Där har Du rätt.
Jag bor själv inte i världens mest välisolerade hus, mekanisk ventilation med utblås inskränker sig till en manuell Paxfläkt i badrummet. Värmeväxlare saknas således också. Vi har så här långt avstått från luftvärmepump. Vi är 2 i hushållet. Sommartid vädrar vi med fönster på springa, vintertid så suger braskaminen in luft från diverse otäta ställen. Vi förbrukar runt 7-8 kubik ved och 9-10000 kwh el inklusive hushållsel. Vi upplever inomhusklimatet som bra.
Orsaken till att man rekommenderar så höga flöden beror enligt en byggare jag känner delvis på ohälsosamma emissioner från byggnadsmaterial samt att man gjort husen så täta att fukten måste ut via ventilationen. I mitt hus finns ingen plastfilm i väggarna. Det är bara gips, stenull, asfaboard samt trä. Luftspalt saknas givetvis inte, men den är bara 10 mm för att undvika interncirkulation.
Jag skulle aldrig flytta in i ett hus med mekanisk ventilation, tystnaden är värd mer än en mindre eventuell besparing.
Dessutom går huset att bo i även om man sågar elstolpen jäms med marken.
Hahaha
Tack Peter S, det var verkligen bra! 🙂
Den här mannen visar att det går att isolera sig från verkligheten:
http://www.regeringen.se/sb/d/14997/a/172228
Mvh/TJ
Peter, byt till Mac och Firefox så blir livet klart bättre! Jag trodde alla moderna professorer använde Mac…;)
Mats! Utan på Juridicum i Uppsala! tala om hang-ups!
Energisnåla hus.
Min dotter och hennes familj, 2 vuxna + 2 barn bor i ett nybyggt hus på 160 kvm utan källare. De har ett välisolerat stenhus med halvmetertjocka väggar och FTX-ventilation. Värmesystemet är vattenburen golvvärme. Värmekällan är en ackumulatortank som har elpatron och en mindre solfångare. Meningen var att de skulle installera en vattenburen kamin för ved eller pellets i hallen eller i vardagsrummet. Nu är huset så energisnålt att de endast gör av med 7-8 tusen KWh el per år, så därför verkar det inte bli av att skaffa den där kaminen.
Själv bor jag i ett hus på 110 kvm med vattenburen elvärme och frånluftsvärmepump. Jag gör av med 10-12 tusen KWh/år. 2010 när det var så kalla vintrar var förbrukningen något över 13 000 KWh
Min dotters hus är inte byggt med någon revolutionerande teknik. Det är bara välisolerat och har en bra verkningsgrad för värmeväxlaren till ventilationen. Det enda som är lite mer avancerat än ett normalhus är att framledarvattnet till golvvärmen tas från 2 nivåer ur ackumulatortanken.
OT Men berör ämnet isolering.
Artikel på newsmill belyser hur Naturskyddsföreningen har förlorat sitt fotfäste(dvs distanserad från sk fotfolket/isolerad sig från verkligheten).
Miljöaktivisten Lars Svennson öppnar artikeln med följande ord ”Naturskyddsföreningen är Sveriges största ideella miljöorganisation med flera hundra lokala föreningar. Den ideella kraften har fram tills nyligen varit grunden i föreningen. Nu växer en annan typ av förening fram ur denna gräsrotsrörelse. Föreningen har centraliserats, blivit alltmer toppstyrd och kansliet i Stockholm tillsammans med riksstyrelsen har blivit en karriärstege där en genomtänkt natur- och miljöstrategi väger lätt”.
Artikeln är klart läsvärd och ger nog en sann bild av hur tex Naturskyddsförening(som många andra NGO,s) har blivit toppstyrd.
http://www.newsmill.se/artikel/2011/07/04/naturskyddsf-reningen-har-blivit-toppstyrd-och-odemokratisk
OBS.Läs också första kommentaren som ger en vink var Natuskyddsföreningen,s nuvarande ledning ligger politiskt och/eller hur de tolkar deras uppdrag.
Solpaneler ger grön energi! Mulet? Plocka biofuel-ogräs från solpanelen och mata din no-risk subsiderade biogas-anläggning hemma!
– Professor Knut Löschke tog ett foto från solpanel-fältet nära Markranstädt i Tyskland. 8 hektar, byggkostnad €7,5 miljoner, 36.300 moduler, 2722 kW när det är sommar och riktigt riktigt soligt. Fast idag är det ju mulet; då får du plocka ogräs i stället. (Via ’The Global Warming Policy Foundation’)
http://notrickszone.com/2011/07/04/weed-covered-solar-park-20-acres-11-million-only-one-and-half-years-old/
En enkel beräkning. Antag att du har en isolering på 100 mm och ökar den till 200, 300, 400 respektive 500 mm. Klimatzon västsverige. Värmepump, elpris 1,40 ger nettokost på 56 öre per kWh värme. Isolering kostar 400 kr per kbm.
Utan att ta hänsyn till något annat än isolerkostnaden blir avkastningen på merinvesteringen i % följande
100=>200 21%
200=>300 7,25%
300=>400 3,5%
400=>500 2%
För att betala ränta och skriva av investeringen på 10 år behövs väl ca 7,5%. Med dagens ränteläge och energipriser är alltså allt över 300 mm en förlust!
Och sedan tillkommer kostnad för reglar, mer arbete samt att man faktiskt får en mindre boarea!
”Klimatmodeller stämmer ej med 5 decenniers observationer.” ’Nästan alla klimatmodeller förutser en signifikant uppbromsning av AMOC, ’Atlantic Meridional Overturning Circulation’, p.g.a. ökad växthusgas-koncentration i atmosfären… Men denna uppbromsning har ännu inte skett.”
– ’Kan detta innebära att nästan alla förutsägelser grundade på klimat-modeller är fel? Ja. Verkliga observationer vinner alltid över teoretiska projektioner.’
– (Zhang, D., Msadek, R., McPhaden, M.J. and Delworth, T. 2011. Multidecadal variability of the North Brazil Current and its connection to the Atlantic meridional overturning circulation. Journal of Geophysical Research) — TGWPF, och:
http://hockeyschtick.blogspot.com/2011/07/climate-models-fail-to-agree-with-5.html
15 Johan Tisell
Mindre boarea!!!
Synd om dej om du har så liten tomt!!!
För övrigt lönar det sig alltid att isolera mycket, gärna mer än vad som verkar ekonomiskt för stunden Tänk på att räkna med vilket pris du får ut för huset när du skall sälja det. Det påverkas mycket av din redovisning av energiförbrukningen.
Har du varit smart och isolerat väl och har låg förbrukning och ett modernt uppvärmningssystem så får du betydligt mer för ditt hus.
God natt.
Isolerar man invändigt och har fuktspärren kvar så kan man bara lägga på 1/3 av den sammanlagda tjockleken. Tar man mer så flyttar man daggpunkten och får mögel i väggen. Har jag läst nånstans. Man ska riva innerväggen och ta bort fuktspärren och sätta en ny innanför den nya innerväggen om man vill isolera mer invändigt. Ska man isolera mycket så bör det alltså ske utvändigt. Att isolera mer än vad som kan räknas hem på 10 år är nog inte smart. Som framgår av exemplet ovan så är allt över 20 cm i vägg överkurs, åtminstone i södra Sverige. Taket däremot kan ha mer om man ventilerar loftet väl. Finns praxis att följa. Det är bättre att lägga krutet på en effektiv värmeanläggning av den typ man föredrar än att vräka på onödigt mycket isolering med ringa mervärde.
Det finns en relativt ny variant som jag funderat på. Reflekterande färg. Vet ingen som testat. Men referenser finns tydligen.
http://www.thermogaia.se/
Johan Tisell
Att bygga ett välisolerat hus minskar kostnaden för värmeinstallationen. Om man vill ha parkettgolv med golvvärme så är det oftast effekten som man kan få ut från golvet som är avgörande för hur mycket man måste isolera. Vill man dessutom dimensionera för varmare inomhustemperatur än +20 så blir det ännu svårare.
Min dotters hus som jag skrev om ovan har golvvärme i alla rum och är dimensionerat för att kunna hålla +22 inomhus när det är -21 (DUT) utomhus med 27-gradig framledartemperatur. Det klarar alla rum utom vardagsrummet. Verkningsgraden på FTX-aggregatet skall enligt uppgift vara lite mer än 85%. Det innebär att tilluftstemperaturen är 15-16 grader vid DUT.
I början var ytterväggarna beräknade till c:a 450 mm tjocklek.
Jag har för mig att till slut blev väggarna 535 mm tjocka. Utifrån räknat 120 Tegel, 30 luftspalt, 180 mineralull 190 Leca 15 puts.
Alternativet till att tjocka på väggarna hade varit att installera ett värmebatteri i tilluftsventilationen.
Lars C
När man bygger nytt så är det bättre att isolera ordentligt. Isoleringen håller husets livslängd, en värmeanläggning i 15-30 år.
Att det finns risk för mögel om det är för mycket isolering innanför ångspärren är helt klart. Det borde alla som diskuterar här förstå. Förstår man inte hur luftfuktighet fungerar så kan man inte förstå hur vattenångan i luften kan förändras med temperaturen.
Ivh
Synd bara att detaljplaner inkluderar även fotavtrycket av de tjocka väggarna när det gäller max tillåtna byggnadsytor.
Vi som bebor gamla omoderna detaljplaner, som kom till när det var ok att bebo sk sommarhus med de enklaste brädväggar med bara lite tunn spindeväv som isolering, vi har det tufft inne hos kommunens tjänstehjon att få dra över de tillåtna byggnadsytor en smula.
Det borde vara netto-ytorna som räknas. Iaf inom rimliga gränser.
Det är väl delvis sagt, men det är inte tomten, utan bygglovet som avgör byggarean. Med tjockare väggar minskar då boarean. Ex 150 kvm (10×15) och 300 mm tjockare vägg. Det ger 30 lpm x 0,3 m= 9 kvm mindre,ett sovrum!
Mitt exempel byggde på nybygge. Att tilläggsisolera lönar sig mycket dåligt, då yttervägg eller innerklädesel skall bytas. Tyvärr lönar sig fönsterbyten inte heller. Men tätningslister, värmepumpar med mer är smarta.
Ex fönster. 1 kvm, 4000 kr installerat. u värde innan 2,5 och 0,9 efter. Det ger en besparing på 73 kr per år. Räntan blir 1,83%!
Jag är den förste att beklaga detta.
Vad gäller bättre pris är det enkelt att räkna på det. Med åtgärden att gå från 200 till 500 mm (och tappa 6% boarea!) vägg fås en besparing på ca 400 kr per år i transmissionsförluster. Samma hus, 15×10 meter.
Bättre då att hitta bostad utan kommunalt VA. Det sänker driften med ca 4000-6000 kr per år! Det borde slå igenom i marknadsvärde.
Mitt råd för den som bygger nytt:
Upp till ca 250-300 mm i vägg, 300-450 i tak. Nästan bara fasta fönster, man öppnar oftast bara några få fönster i ett hus. Minska fönsterarean litet och placera fönster optimalt (söderläge, men med solskydd). Använd någon form av värmepump. I södra landet räcker luft/vatten bra.
Ett annat synsätt. Jämför 150 kvm-huset och antag 10 kvm fönster och 4 kvm dörr.
Enbart transmissionsförluster antas. 60-tals standarden ger knappt 4000 kr mer per år men då får man 9 kvm mer. Det ger en kvadratmeterhyra på ca 450 kr per år. Det är billigt!
Felräkning. Det skall vara 15 kvm större rum! Det är ett normalt föräldrasovrum. Eller ett kök!
Till IVH
En värmepumpsanläggning på t.ex. 9 kW i stället för 6 kW (bergvärme) kan inte kosta mycket mer än ca 10 000 mer. På en investering i 150 000 kr klassen. Det handlar främst om en större kompressor. Radiatorer, värmeslingor, pumpar och ventiler samt reglerutrustning blir samma kostnad.
Till Johan Tisell
När det gäller nybyggnation så utgår man givetvis från den boendeyta aman önskar och så konstruerar man väggen inkl den isolering man vill ha. Därefter söker man bygglov.
För gamla hus där ev tilläggsisolering givetvis skall ske på utsidan kan möjligen problemet med att byggytan kommer att överstiga bygglovet uppstå, men jag tvivlar på att det är särsklit vanligt.
Den som tror att rejäl isolering (300 i vägg och 600 på vind) vid nybyggnation inte lönar sig i längden måste tro att det står en energiiutvinningsrevulotion runt hörnet.
Jo, men nu handlade det om 500 mm i vägg. Och det finns detaljplaner och nämnder som inte tillåter dig att bestämma byggyta.
Till slut en kvinnlig aspekt på utvändigt tilläggsisolerade hus. De blir så fula om man inte bygger på hela sockeln och takfoten blir kort. I många familjer där kvinnan bestämmer så är detta ett tungt vägande skäl till att välja ett annat som inte ser ut som en kombination av en alphydda med trekantsprofil under den utbyggda väggen och en vedbod från Bauhaus med minimalt takutsprång. Jo det finns kvinnliga ekonomer men de är tyvärr få jämfört med antalet esteter. När vi satte ny fasad så valde vi en kompromiss mellan ekonomi och utseende.
”Christer Liss #25
”Den som tror att rejäl isolering (300 i vägg och 600 på vind) vid nybyggnation inte lönar sig i längden måste tro att det står en energiiutvinningsrevulotion runt hörnet. ”
Det gör det kanske, fråga Rossi.
Framför allt så skulle jag begränsat ytan, däri ligger en mycket större vinst vinst totalt sett än att överisolera ett stort hus.
Självklart så skulle jag ha emissionsfria material så att man kan undvika dyra ventilationssystem som förstör innemiljön med sitt bakgrundsbuller.
Delar av ventilationsbranschen är ett geschäft där man lovar runt och i många fall håller tunt. Kan man inte på väl dokumenterad grund räkna hem hela kostnaden på mindre än halva den rimliga livslängden så bör man välja något annat.
Fönstret i stora rummet går nu inte att öppna. Ombyggnaden efter eldsvåda 2009 gör det ’fast’. I köket har den stora ventilen försvunnit. — All väggisolering (utöver en grund) betyder lite, jämfört med fönster och ventiler.
– (Trädgårdsdörren? På glänt, förr, men sedan började det komma in myror…)
Till Jonny och övriga skall jag bidra med en kvalitets ökning på TCS och sluta skriva. Och hoppas på att Nomen gör det samma.
Godnatt och tack för mig.
Kommer att sakna dig Pär!
//Pelle
Johan Tisell #22
Det beror lite på var i landet man bor på hur mycket man sparar.
I exemplet med att byta fönster från U-värde 2,5 till 0,9 så sparar man runt 150 KWh/kvm*år i Stockholmstrakten. Det beror lganska mycket på vilken arbetstemperatur som radiatorn under fönstret.
Jan E M #32
Om man har så välisolerade fönster behöver man inte någon radiator under.
Det behövs inte för att hålla fritt från kondens (på insidan alltså).
Pelle L #33
Jag har ett nytt fönster med samma kopplade bågar som originalfönstren men där det är energiglas i innerrutan, resten är sedan 60 talet. Jag använder inte de gamla elementen under fönstren, det är onödigt slöseri, varför släppa ut värme vid den kallaste punkten? Ju större dt ju större värmetransport ut. Jag har ett par nya radiatorer på innerväggar.
Helt rätt, Lars C #32, det är så jag menade.
Det gamla knepet med en varmvattenflaska i sängen var ju ett bra sätt att minimera värmeförlusterna: Sätt värmekällan där den behövs mest.
Och utan element under fönstren blir pelargonerna finare
Johan Tisell #24
Den del av värmesystemet som framförallt blir billigare om man har ett välisolerat är själva rumsvärmarna som radiatorer eller golvvärmeslingor.
I min dotters hus så är elpatronen som de har i ackumulatortanken är på 4,5 KW. Den räckte i vintras när det var -25.
BoE #21
Min dotter med familj har byggt ett nytt bostadshus i ett f d fritidshusområde. Kommunen drog fram vatten och avlopp på 90-talet. Om man ansluter till kommunalt vatten så får man bebygga tomterna med en procentsats av tomtarean med takfotshöjd som var ganska generös. Med de reglerna så kunde de ha byggt ett bostadshus på nästan 300 kvm om de inte byggt något garage. Annars är det fritidshus på max 60 kvm som gäller. Flera tomter är riktigt stora, så de har kunnat styckas. Men det är bara tillåtet att stycka tomter om de ansluts till kommunalt vatten.
Pelle L #33
Om det blir -25 ute så blir det kallras vid höga fönster som har U-värde på 1,0. Min dotters nya kåk har 2,3 m höga Hajom skjutglaspartier med superglas i. Ner till -15 var det ingen fara.
#33 Pelle L
Om man byter fönster och det gamla fönstret har högt U-värde så sitter det antagligen en radiator under fönstret.
En tumregel när man kan klara sig utan radiator under fönster, utan att riskera besvärande kallras, är att om man multiplicerar höjden på fönstret (i meter) med U-värdet, så skall det inte överskrida 2. I skåne kan man tänka sig 2,5 och i Norrland bör det inte vara mer än 1,5. Det har inget med miljö att göra. Det är för att det skall kännas behagligt att vistas i rummet. En förutsättning är att väggen är relativt välisolerad.
”Tegel har hög termisk massa (förmåga att ta upp och avge värme). Väggarna tar upp värmen på dagen och avger den på natten. Ett lätt hus i trä har inte samma förmåga att lagra överskottsvärme.”
– ”Sedan 2006 finns 3073 registrerade lågenergihus i Danmark. Ungefär 9 av 10 är byggda i tegel. I Sverige byggs i stort sett alla lågenergihus som träkonstruktion.”
– ”Det är en utbredd uppfattning att det är dyrare att bygga i tegel. I själva verket blir investeringen ganska den samma som med ett trähus när man tänker på underhållskostnaderna. Som ett extra plus ger tegel alltså fördelar när det gäller inomhusklimatet.”
http://viivillanewsletter.com/Marknadsnytt/Lagenergi-husen-har-problem-med-inomhusklimatet.aspx
Staffan D #38
Det som gör att många väljer bort stenhus är att väggarna blir tjockare än vid trähus. Har man begränsa byggnadsarea så vill man gärna spara på ytterväggstjockleken.
Jag har ju berättat om huset som min dotter med familj har byggt. Hon har ritat och konstruerat huset själv. Hon har jobbat med datautbildning, bl a CAD-utbildning för konsulter i byggbranschen, så hon har haft många att fråga till råds. Hon byggde ett stenhus för att hålla det svalt på sommaren.
En av de fyndigaste designen i huset är det stora glaspartiet mot söder. När solen står ganska lågt lyser den in och värmer upp golvet i vardagsrummet. Skulle golvet där bli för varmt så fördelas värmen genom golvvärmevattnet till andra rum. På sommaren så lyser solen nästa aldrig in genom stora glaspartiet i vardagsrummet, för det är en balkong över som fungerar som solskydd.
Ivh #39
vi förstår att du är stolt över och imponerad av dotterns husbygge, men
”När solen står ganska lågt lyser den in och värmer upp golvet i vardagsrummet. Skulle golvet där bli för varmt så fördelas värmen genom golvvärmevattnet till andra rum” låter som kvalificerat önsketänkande. När solen står lågt i söder är det alltså december och januari.
Finns det några observerade data du kan relatera som stöder detta kuriösa påstående?
lvh 39:
Bättre är att förse fönstren med mörka persienner/rullgardiner som fälls när solen ligger på under vinterhalvåret.
Solens uppvärmande förmåga kan då utnyttjas optimalt
samtidigt som det är underhållsfritt.
Persiennerna ska då vara innanför rutorna och inte mellan rutorna.
Det bästa och billigaste sättet att minska uppvärmningskostnaderna är att måla fasaden i en mörk kulör eller klä med mörk plåt.
Detta naturligtvis vid nybyggnation.
Håller med Pelle L om att uppvärmningen av golvet torde vara minimal åtminstonde under vintermånaderna.
Pelle L #40
Att värme från sol som lyser in på ett golv i ett rum genom fönster kan fördelas till andra rum genom golvvärme är inget konstigt. Värmefördelarna för golvärme tar in returvattnet från olika slingor gemensamt. När man konstruerar ett golvvärmesystem så bör man konsruera så att alla slingor inte är solutsatta samtidigt vid samma fördelare. Det är inte ovanligt att returvattnet vid någon golvslinga kan vara högre än framledarvattnet när solen lyst in på golvet.
Att bygga noll-värme-hus är ju verkligen att tigga om problem med ventilation och framtida mögel/svamp osv. Jag bor i ett hus som är 90 år gammalt, skulle aldrig byta det mot ett nybyggt.
Jan E M # 42
Det förefaller, av ditt sätt att uttrycka dig, som att du skriver utifrån kunskap och erfarenhet. Men du vill visst inte redovisa något stöd för din uppfattning.
Men du får ursäkta: När jag går runt på mina golv (har ingen golvvärme) eller känner på andra horisontella ytor (bord, bänkar) som är solbelysta upplever jag ingen påtaglig uppvärmning från infallande solstrålning. Knappt en nu mitt i högsommaren.
Så jag misstänker att du har förfallit till önsketänkande.
Men om du har mer än anekdotiska data som stöder dina påståenden vill jag gärna ta del av dem.
Och jag är naturligtvis redo att revidera min uppfattning om jag har fel.
Pelle L
Klart att jag är stolt över att min dotter har ritat och konstruerat familjens hus själv. Hon var bar 26 år när de köpte fritidshuset med den stora tomten och bestämde sig för att bygga ett nytt hus. De första åren så byggde de på huset själva. Jag var där mycket och hjälpte till. Efter två somrars byggande och bara markarbeten och grundmurar var utförda, så lejde de en byggfirma. Då tog det 7 månader tills huset var helt klart invändigt sånär som på öppen spis och kaminen. Pengarna räckte inte till det. Utvändigt återstår det fortfarande en del.
Det jag är imponerad över är att totalförbrukningen av el bara var 8 000 KWh förra året. Den enda värmekällan de har utöver elpatronen är solfångarna. Teoretiskt ska de ge ett tillskott på knappt 2000 KWh värme om året. Än så länge är barnen små, värmeförbrukningen kan föändras när de når tonåren.
Jag har inga data hur mycket energi den passiva solenergin kan tänkas ge. Det jag kan säga är att en solig vinterdag så är det mycket varmare i vardagsrummet än vad det är annars. Eftersom huset är byggt i tungt material så märks det även morgonen därpå om det varit en solig vinterdag.
Ivh
Aha, solfångarna kanske ger mer än solinstrålningen genom fönstren!
Men jag håller med om att upplägget verkar vettigt; enkla, okomplicerade system, inga komplicerade installationer.
Själv har jag ett nybyggt hus med bara ett 700W element förutom en braskamin (och två handdukstorkar i duschrummen).
Har bara bott här sedan okt -10, beräknad årsförbrukning av el är 5600 kWh.
Ingen golvvärme, inga värmepumpar, inget high-tech förutom ett FTX-aggregat.
Som de säger: Keep It Simple Stupid!
Pelle L
Jag var tidigare VVS-konsult.
Min uppfattning är att det går inte att bygga passivhus. Någon energitillförsel måste husen ha och den varierar med utetemperaturen. Det går däremot att bygga väldigt energisnåla hus.
På 80-talet så fanns det en isoleringsnorm som kallades för ELAK-normen. Det gällde nybyggnation av villor. Det var högre isolerkrav än SBN och krav på FTX-ventilation. Kravet var U-värde 0,20 i väggar, 0,15 i bjälklag och minst 60% verkningsgrad på ventilationsåtervinningen.
Om man bygger ett hus idag med de normerna och har fönster med 1,0 i U-värde så får man ett energisnålt hus. Effektåtgången för en enplans 120 kvm-villa blir ungefär 5 KW när det är som kallast.
Skall man ha fungerande golvvärme så är det tvunget att vara ett energisnålt hus. Det går inte att få ut hur mycket effekt som helst från ett golv. Har man parkett så blir maximala effektuttaget från golvet 40-60 W/kvm beronde på typ av golvkonstuktion. Ofta ligger det mattor och annat på golvet som försämrar värmeavgivningsförmågan.
När det gäller ytor så upplevs de som kalla eller svala om de är svalare än handen. Ytttemperaturen på handen är 32-33 garder. Tar man på en stålyta som är 28 grader varm känns den kall. En träyta med samma temperatur känns inte kall för den har inte samma värmeledningsförmåga. Om ett golv med golvvärme blir 28 grader varmt så är det mer än framledartemperaturen. Då leds värme från den delen av golvet till en annat ställe av golvvärmeslingan.
Tillägg
ELAK-normen gällde för nybyggnation av villor med direktverkande el.
C-G.Ribbing!
Har Du sett ”The Greenhouse and its effects” by Vincent Gray?
I det verkliga växthuset utan fönster är det luftströmmarna, konvektionen och utbytet av värme/kyla under dag och natt som styr klimatet. Än har man inte kunnat mäta upp någon effekt av strålningen!
Sven M Nilsson