Foto: Maria Annas
Alex Bojanowski har en bra intervju av Lennart Bengsston i Die Welt https://www.welt.de/wissenschaft/plus239362235/Lennart-Bengtsson-In-100-Jahren-wird-der-Klimawandel-kein-Thema-mehr-sein.html?mc_cid=8a533cb9f0&mc_eid=85b9459f9f . Den är tyvärr på tyska och bakom en betalvägg. Men här är en engelsk version (översatt till svenska) från Net Zero Watch:
”Lennart Bengtsson är en av de mest kända klimatforskarna – och han motsätter sig katastrofism: Det finns ingen klimatkris, säger han, ett uppvärmande klimat är fördelaktigt i vissa delar av världen, och konsekvenserna och effekterna av den globala uppvärmningen kan begränsas. Klimatpolitik som är för ambitiös kan till och med vara skadlig.
Klimatforskaren och Nobelpristagaren Klaus Hasselmann hyllade sin svenska kollega: ”Han är en erfaren och högt respekterad meteorolog och klimatexpert”, skriver Hasselmann i sin dedikation till Bengtssons nya bok. Svensken gör ”en realistisk men ändå optimistisk bedömning av de alternativ som finns för förändring”, sammanfattar Hasselmann.
Bengtssons bok ”Vad händer med Klimatet” har precis kommit ut på svenska. Den ger saklig, grundläggande kunskap om klimatförändringar.
WELT pratade med Bengtsson om hans perspektiv på global uppvärmning.
WELT: Herr Bengtsson, lever vi i en klimatkris?
Lennart Bengtsson: Jag tycker inte att den nuvarande uppvärmningen ska kallas en kris. Den globala livsmedelsproduktionen ökar till exempel. Och trots en snabbt växande befolkning och fortsatt uppvärmning dör mycket färre människor till följd av extremt väder än tidigare. De nuvarande akuta problemen med konflikter och krig orsakas av svårigheten att hitta, tillräckligt snabbt, tillförlitliga substitut för fossila bränslen. Ändå behöver vi långsiktiga och systematiska åtgärder för att minska de globala växthusgaserna för att bromsa uppvärmningen.
WELT: Bör klimatavtalet från Paris tjäna som riktlinje för att begränsa CO-utsläppen?
Bengtsson: Enligt min mening är Parismålen alltför ambitiösa för just EU och bör anpassas till vad som är tekniskt genomförbart för att undvika akuta ekonomiska problem för industrin och allmänheten. Alla ansträngningar bör göras för att minska CO2-utsläppen överallt, även i tillväxtländer. Om utsläppen av växthusgaser inte implementeras över hela världen, kommer ytterligare uppvärmning inte att begränsas.
WELT: Vilka två problem tror du är de största orsakade av den globala uppvärmningen?
Bengtsson: Havsnivåhöjningen är problematisk i vissa områden, men det kan motverkas genom att bygga kustförsvar, som till exempel är fallet i Nederländerna. Förändringar i nederbörd är desto allvarligare ju större områden som påverkas. Klimatmodeller simulerar detta, och det finns bra teoretiska modeller som tyder på att områden med kraftiga regn kommer att bli regnigare och för närvarande torra områden kan få ännu mer problem med torka. Än så länge finns det dock inga tydliga empiriska bevis för att sådana förändringar har skett. De är också mycket svåra att skilja från slumpmässiga naturhändelser.
WELT: Pratas det för mycket om minskning av växthusgaser och inte tillräckligt om anpassning till klimatförändringar?
Bengtsson: Ja, verkligen. Antalet människor som dör av extrema väderhändelser har minskat avsevärt på grund av mer exakta prognoser och förbättrade varningssystem. Jag är rädd att nyhetsmedierna ofta inte är med i bilden i detta ämne, de presenterar ofta för mycket av en enkel bild. Faktum är att mycket fler människor dör av kyla än av värme. Den kommande vintern kan bli mycket allvarlig i Europa. Redan i Storbritannien finns farhågor för att många äldre i lägenheter och hus kan dö nästa vinter om de inte har råd att värma upp sina hem.
WELT: I din bok kritiserar du den populära tillskrivningen av väderhändelser som ett resultat av global uppvärmning. Varför?
Bengtsson: De flesta extrema väderhändelser orsakas inte av höga temperaturer utan orsakas av temperaturskillnader. Det är därför stormarna är mer intensiva under vintersäsongen. Det är faktiskt att förvänta sig att vissa väderextremer som extratropiska stormar kan bli ännu svagare i ett varmare klimat. Lokala skador orsakade av extrem nederbörd förstärks ofta av infrastrukturella förändringar som vägar och parkeringsplatser som hindrar vatten från att tränga in i grundvattnet tillräckligt snabbt. Effekten av den globala uppvärmningen på väderkatastrofer är vanligtvis inte så lätt att identifiera.
WELT: Kan klimatvetenskapen göra robusta uttalanden om social utveckling orsakad av klimatförändringar?
Bengtsson: Jag tror inte det. Den sociala utvecklingen som vi för närvarande observerar så tydligt har oftast inget med väder och klimat att göra utan med sociala händelser som politisk inkompetens, konflikter och krig. På grund av den enorma befolkningstillväxten under 1900-talet (och på grund av det kan mer infrastruktur förstöras) är mänskliga bosättningar nu mer utsatta och mer sårbara för extremt väder. En klimateffekt är inte så lätt att identifiera.
WELT: För att upptäcka en mänsklig klimatsignal måste den naturliga variationen förstås väl. Du har sagt att den naturliga klimatvariationen fortfarande inte är tillräckligt förstådd. Var finns problemen?
Bengtsson: De bästa nuvarande klimatmodellerna återger typiska vädersystem ganska bra, inklusive typiska variationer, som typiska skillnader år för år. Vi har goda skäl att dra slutsatsen att de kallare perioderna på 1960- och 1970-talen orsakades av slumpmässiga händelser. Vi är mindre säkra på den betydande uppvärmningen från 1910 till 1940. Och det finns ännu ingen trovärdig förklaring till orsakerna till den lilla istiden från 1350 till 1850.
Klimatfluktuationer på tidsskalor av hundra till flera hundra år är inte förstådda och inte heller väl återgivna av nuvarande klimatmodeller. Å andra sidan finns det övertygande empiriska bevis för istider som överensstämmer med de astronomiska cyklerna. Global uppvärmning under de senaste 40 till 50 åren är dock tydligt relaterad till växthuseffekten, även om regionala skillnader i uppvärmning kräver bättre vetenskaplig förståelse.
WELT: Du klagar över att det inte pratas tillräckligt om fördelarna med uppvärmning. Vilka i synnerhet?
Bengtsson: Jag har svårt att acceptera att ett varmare klimat på högre breddgrader borde vara negativt. Ett isfritt Ishav kommer att uppmuntra och möjliggöra mer fiske, förenkla sjöfart och transporter och skapa bättre levnadsvillkor, bättre möjligheter till jordbruk och mer produktivt skogsbruk i platser som Kanada, Skandinavien och Ryssland.
WELT: ”Ingenting är viktigare än opartisk nyfikenhetsforskning”, skriver du i din bok. Är klimatforskningen inte längre opartisk och öppen?
Bengtsson: Mycket mindre i dag än för 20 till 40 år sedan. Jag är rädd att de smartaste forskarna idag letar efter andra områden där vetenskapen är mer öppen.
WELT: I din bok efterlyser du en mer öppen debatt och kritiserar ”grupptänkande, som förhindrar rationell analys”. Vad menar du?
Bengtsson: Jag tror att den allmänna samhällsdebatten tenderar att betrakta alla klimatförändringar som något negativt, utan att påpeka att vissa klimatförändringar är positiva eller till och med naturliga processer som alltid har funnits. Det varmare klimatet i Europa idag är mer gynnsamt för samhället än det typiska 1800-talets klimat.
Faktum är att den uppvärmning som observerades på 1930-talet sågs av nästan alla som något allmänt positivt. Jag fruktar att den starka politiseringen av klimatdebatten får negativa konsekvenser för grundforskningen, eftersom vissa forskare naturligtvis är skeptiska och kritiska. Det är därför som vissa forskare tvekar att granska frågor som vissa universitet och finansiärer kan anse vara för kritiska mot den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC).
WELT: IPCC var tänkt att skapa en vetenskaplig konsensus, har det varit framgångsrikt?
Bengtsson: Det är uppenbart att det råder samsyn på många områden, till exempel om grundläggande mekanismer för atmosfärens och havens allmänna cirkulation och även att fler växthusgaser i atmosfären leder till ett varmare klimat. Men det råder oenighet om hur snabbt uppvärmningen sker och hur skadlig uppvärmningen kan vara. Det finns ingen riktig konsensus om huruvida extremväder har blivit värre eller inte, och definitivt ingen konsensus om vad som orsakade den lilla istiden.
WELT: Jordens temperatur har stigit med ungefär en grad Celsius och kommer att fortsätta att göra det, förmodligen gå upp en grad eller två det här århundradet, skriver du i din bok. Vad säger du till unga människor eller till din landsman Greta Thunberg, som är i panik över detta?
Bengtsson: Min rekommendation till de yngre generationerna är att de engagerar sig intensivt i ämnet och lär sig mer om klimatsystemet. Kunskap är enligt min mening den bästa medicinen mot klimaträdsla.
WELT: Vad gör dig optimistisk om att klimatförändringarna kan bromsas?
Bengtsson: Betydande vetenskapliga framsteg, säkrare väderprognoser och bättre förståelse för klimatsystemet. För det andra: Observationer visar att den globala uppvärmningen sker långsammare än i de flesta datorsimuleringar. För det tredje: Utsläppen av växthusgaser inom OECD har minskat markant under de senaste 10 till 15 åren. Det finns anledning att anta att denna trend så småningom även kommer att ske på tillväxtmarknader inom några decennier. För det fjärde har jag starkt förtroende för människors vetenskapliga och tekniska uppfinningsrikedom och tror att detta kan frodas om vi kan behålla den nuvarande nivån på intensiv forskning och det goda internationella samarbetet. De mest avancerade länderna kan finansiera grundforskning för att utveckla nya metoder för energiproduktion med minimal negativ påverkan på miljön. Om 100 år tror jag att klimatförändringar på grund av växthusgaser inte längre kommer att vara ett problem.
Om Lennart Bengtsson
Lennart Bengtsson, född 1935, ledde två av världens viktigaste klimatinstitut: 1981–1990 var han chef för European Centre for Medium-Range Weather Forecasts i England och sedan direktör för Max Planck Institute for Meteorology i Hamburg. Efter sin pensionering 2000 arbetade han som professor vid University of Reading i England. Bengtsson har tilldelats flera utmärkelser, inklusive German Environmental Award från den tyska federala miljöstiftelsen. Hans forskning fokuserar främst på klimat- och vädermodellering.”
Ingemar Nordin
Professor emeritus i filosofi. Forskningsinriktning är vetenskapsteori, teknikfilosofi och politisk filosofi. Huvudredaktör för Klimatupplysningen.
Killen är matematiskt obegåvad!
”Ändå behöver vi långsiktiga och systematiska åtgärder för att minska de globala växthusgaserna för att bromsa uppvärmningen.”
Det är omöjligt att så små mänskliga tillskott kan påverka de enorma naturliga eko-systemen!
Han kanske är beroende av politikers stöd för sin försörjning?!
Thomas N #1,
Killen? Du pratar i nattmössan. LB är pensionär sedan länge och är inte beroende av några politikers stöd. Skärpning!
Hur måmga procent av svenska journalistkåren vet vem Lennart Bengtsson är och lyssnar på honom?
Hur måmga procent av svenska journalistkåren vet vem Greta Thunberg är och lyssnar på henna?
Jag kan lova att procenttalet är många många gånger högre för den senare.
Trevligt med en sansad intervju om klimatet i en internationellt välkänd tidning!
Tycker att Lennart Bengtsson säger något väldigt viktigt.
Ja – koldioxid kan bidra till en ökande global temperatur (kanske).
Nej – det finns ingen anledning till panik eller dramatiska åtgärder.
Själv tycker jag att dessa två utsagor borde vara grunden för hur man utformar en ”klimatpolitik”. Hur ska vi på ett sansat sätt minska våra utsläpp, utan att för den skull kasta våra länder in i något slags medeltida fossilfritt samhälle?
Vilka havsnivåhöjningar pratar han om? Är det någon som sett dem?
Man letar desperat efter tecken på att EU ska lägga om sin eländiga klimatpolitik, som satt Europa i en energikris. Är detta ett tecken? Eller kanske debatten är öppnare i Tyskland? Eller är det så att Die Welt utmärker sig?
#6 Robert
3 mm per år är väl en allmänt accepterad siffra
… Den exakta siffran beror på hur man mäter, men att vi har en havsnivåhöjning är inte kontroversiellt.
Tack, Klarsynt Lennart!
Nu är det varmare i Spanien några dagar än vad det varit på 20 år.
En annan klimatprofessor säger så här enligt en av de dagliga skandalblaskorna:
” – Snart kommer Medelhavsborna att komma på semester uppe hos oss, säger klimatprofessorn Michael Tjernström.”
Vad menar han med det och vad är snart?
” – Vi förutsåg det här för över 20 år sedan, säger Michael Tjernström som är professor vid Meteorologiska institutionen på Stockholms universitet.”
Vad är det han menar att ni förutspått? Att det blir en tidig värmebölja som är varmare än på 20 år?
Eller pratar han mest persilja?
#1, 2 och 5
Jag har svårt att stämma in i hyllningskören kring LB. Det är bra att han är moderat.
Men knäckfrågan hur/om CO2 påverkar temperaturen i det samlade klimatsystemet ser jag inte som besvarad.
Att CO2 ensam och i lab uppför sig på ett visst sätt innebär inte att CO2 har en viss roll i det samlade och kaotiska klimatsystemet. Och #5, han säger inte ”kan bidra” utan att den bidrar.
Finns det verkligen bevis för detta???
All heder till Lennart Bengtsson och hans försök att få sans i klimatfrågan.
Det är inte lätt att stå med en fot i varje läger!
Befäst att vi inte har ett klimatnödläge och att boten är värre än soten.
Men det vore klädsamt att ställa fler frågor som kan ge ljus på den uppvärmning vi har sen 40 år tillbaka.
Är det CO2 eller något som kallas för SOL? 😉
https://notrickszone.com/2022/06/16/scientists-link-1950s-present-climate-change-in-europe-to-sunshine-duration-natural-factors/
Ang havsnivån så är det smärtsamt att se hur denna används som bevis på CO2 påverkan.
https://tidesandcurrents.noaa.gov/sltrends/sltrends_station.shtml?plot=50yr&id=140-012
Nu är det varmare i Spanien några dagar än vad det varit på 20 år.
Varför var det varmt i Spanien för 20 år sedan?
Han säger väl delvis emot sig själv? Exempelvis påstår han att klimatmodellerna fungerar bra, men inte klarar av vad som hände 1910-40 och under lilla istiden. Den globala uppvärmningen sker dessutom långsammare än i datorsimuleringarna. Då fungerar de ju inte bra!
För att inte tala om att modellerna spår mer regn där det redan kommer mycket och mer torka där det redan är torka, men att empiriska bevis saknas för att det har skett. Då har ju klimatmodellerna fel!
Det är bra att han påpekar att det inte finns någon konsensus, utom när det gäller grundläggande saker. Grundläggande saker som då inte alls är något bevis för en annalkande klimatkatastrof.
Bronsåldern och dess värme och vikingars jordbruk på Grönland får inte mig att se koldioxid som problem Vad menar forskarna då ? MVH Sven
Lennart B säger det han brukar säga. Han är detsom brukar kallas en ”luke-warmer”.
Det konstiga är att luke-warmers betraktas som klimatförnekare, sådana man inte kan ta i ens med en tång.
Det viktiga med intervjun är därför att den finns i en ganska stor och inflytelserik tysk tidskrift.
#10Fredrik S.
Han kanske avser vintersemester..
Man vet inte så noga med den mannen.
Sten Kaiser
die Welt är ingen tidskrift utan en av Tysklands största dagstidningar ungefär som DN och SvD.
Jag blev kontaktad av tidningen vetenskapliga journalist som kom med specifika frågor som jag besvarade. Angående information på denna blogg får Du fråga Ingemar Nordin.
Om mitt svar till Axel Bojanowski gick över huvudet på klimabloggens läsare eller var läsmässigt obegripligt kan jag inget annat svara än att De får vända sig till den ursprungliga texten.
Mitt svar sammanfattar min uppfattning i klimatfrågan och inget annat. Mer detaljer finns att läsa i min bok.
Vad eventuella i klimatfrågan mindre insatta personer anser huruvida jag bör betecknas som ”lukeworm” eller med något annat epitet är mig fullständigt egalt och är mera ett mått på landets allmänna bildningsnivå än min uppfattning.
Tack Lennart,
det jag ville ha fram var att die Welt är viktig och inflytelserik.
(Jag ville svara snabbt och brydde mig inte om att ta reda på exakt vilken sorts tidning eller tidskrift det gällde : )
Förlåt om jag sårar dig, men jag har i engelsk-språkig media sett dig karakteriseras som en ”luke-warmer”. Kommande från mig är det närmast en komplimang. För mig är en luke-warmer någon som tror på en fortsatt uppvärmning men som inte blir rädd.
För de klimathotsreligiösa, är alla som inte ställer upp på bilden att det pågår klimatkris och råder klimatnödläge förnekare av att klimat existerar.
Lars K. #20
Det är väl en samtidssjuka, alla ska etiketteras och vi har t.o.m. massor med människor som kräver att få en etikett. Själv tycker jag det räcker med två kategorier, idioter och vi övriga.
Till er som skriver om vad som är rätt eller fel. Ingen vet naturligtvis exakt och hur mycket koldioxiden påverkar.
Poängen är dock att förhindra den enorma skada som klimatpolitiken ställer till med i Sverige och EU.
Det väsentliga är att få bort dårskapet, om att vi har några år på oss och att undergången är nära.
Pga dessa idiotier satte vi oss i knäet på Putin. Det räcker nu!
#8-9
”3 mm per år är väl en allmänt accepterad siffra”
Den är kanske allmänt accepterad, men mycket tvivelaktig. För det första är 0,4 mm av den ”allmänt accepterade” siffran en i praktiken helt fiktiv ”korrigering” för oceanbäckenens (förmodade) expansion, och dessutom så ger faktiska mätningar av havsnivåernas förändring vid kusterna ett resultat om bara drygt 2 mm/år.
Detta innebär dock inte nödvändigtvis att den satellitmätta siffran är fel, eftersom den termosteriska höjningen p g a stigande havstemperaturer i huvudsak tycks ske ute i Stilla Havet och Indiska oceanen, långt från närmaste kust:
https://sealevel.colorado.edu/files/2021-05/cu_sea_level_trends.png
Intressant är också att enligt dessa satellitmätningar så stiger havsnivån mycket snabbt i Östersjön, något vi definitivt vet inte är sant. Det är dock redan tidigare känt från kalibreringsförsök som gjorts i Medelhavet att satellitmätningarna ger grovt felaktiga resultat nära kusterna, av okända orsaker.
tty
Knappt
Knappt 2 mm/år stiger peglarnas nivå.
”Trends with the widest confidence intervals are based on only 30-40 years of data. The graphs give an indication of the differing rates of vertical land motion, given that the absolute global sea level rise is believed to be 1.7-1.8 millimeters/year. ”
https://tidesandcurrents.noaa.gov/sltrends/globalregionalcomparison.html
#11 Johan Tisell
Nej, det finns inga bevis för att koldioxid orsakar en uppvärmning av jorden.
Utifrån det som är känt så hamnar man i en gissning.
Om atmosfären var molnfri, så kan man nog ganska säkert säga att ökad koldioxid ökar jordens temperatur.
Om man nu tror på fysiken så är väl den bästa uppskattningen som gjorts den här:
https://arxiv.org/abs/2006.03098
Den säger 1-2 grader mer vid en fördubbling jämfört med nu. Personligen har jag väldigt svårt att se katastrofen framför mig.
När man tar med moln så blir det mer gissningar eftersom man inte vet vad som styr molnbildningen. Det finns teorier som säger att ökad marktemperatur leder till ökad molnighet som dämpar temperaturökningen (iris effekten eller Eschenbachs cumulus).
Möjligt att dessa teorier är rätt, d.v.s. att temperaturen inte ökar så mycket som 1-2 grader.
Happer och Wijngaardens arbete (länken ovan) är för molnfri himmel. Troligen ger deras analysmetod ett lägre värde för temperaturökningen om man tar med moln.
Om man är tvungen att gissa så tycker jag att det är rimligt att anta att koldioxidökningen faktiskt har en temperaturhöjande effekt (p.g.a. Happers analys).
Min gissning: Koldioxidökningen kan leda till 0-2 graders temperaturökning – troligen 0.5 -1 grad.
Klimatkatstrof? Absolut inte. En betydligt mer livsbejakande jord.
Anledningen till att jag tycker vi ska arbeta för att begränsa utsläppen ? Jo, massor med människor är numera livrädda för att vi är på väg mot jordens undergång. Tyvärr p.g.a. osaklig propaganda, men ändå. Jag tror inte att det går att bortse från dessa människors oro.
Men, den där trenden på 2 eller 3mm per år har väl pågått i flera tusen år, det kan väl inte ha att göra med någon CO2 halt?
https://www.youtube.com/watch?v=h0tqpTH3m40&ab_channel=TonyHeller
De senare mätningarna med satellit är ju antingen felkalibrerade eller gäller bara ute på världshaven i stora ”bubblor” som ser ut att ha problem att acceptera tyngdlagen. Åtminstone korrelerar de inte mot några teglar i hela världen.
(Har inte dubbelkollat Tony Hellers siffror men det får ni gärna göra om ni vill…)
#26
”Men, den där trenden på 2 eller 3mm per år har väl pågått i flera tusen år, det kan väl inte ha att göra med någon CO2 halt?”
Nej, det började omkring 1860, innan dess under ”lilla istiden” sjönk havsnivån. D v s det kan vi egentligen bara säga för perioden 1800-1860, längre tillbaka finns inte tillräckliga mätdata.
Observera att 1860 stämmer med slutet på ”Lilla Istiden” men är alldeles för tidigt för att koldioxidutsläppen skulle kunna inverka. Det märkligaste är att takten varit ganska jämn hela tiden sedan 1860. Jag återkommer till min favoritpegel, Kungsholmsfortet vid Karlskrona där landhöjning och havsnivåhöjning varit lika stora ända sedan mätningarna började 1886:
https://www.tidesandcurrents.noaa.gov/sltrends/sltrends_station.shtml?id=050-081
”Vi är mindre säkra på den betydande uppvärmningen från 1910 till 1940.”
”Global uppvärmning under de senaste 40 till 50 åren är dock tydligt relaterad till växthuseffekten”
Eller inte? Sammanträffande kanske.
Det kausala sambandet är fortfarande en HYPOTES!
Uppvärmningen under 1910 till 1940 är ju i storleksordning samma som vi hade från 90-talet cirka.
Kan man inte förklara uppvärmningen tidigt under 1900-talet kan man inte heller hänvisa till ett samband mellan växthuseffekten och uppvärmningen nu.
SPOILER ALERT: Det har med havsströmmarna och periodiska havsoscillationer att göra.
#26
”gäller bara ute på världshaven i stora ”bubblor” som ser ut att ha problem att acceptera tyngdlagen”
Man måste först komma ihåg att havsytan är en ekvipotentialyta som i sig är ganska ”bucklig”, men de här ”bubblorna” är högst reella och beror på variationer i salthalt och temperatur. Om vatten hade oändligt låg viskositet och det inte fanns vindar, havsströmmar eller variationer i lufttrycket skulle de inte finnas, men nu finns ju allt det där, och i Stilla Havet kan sådana ”bubblor” variera upp till en halv meter över en ENSO-cykel:
https://www.psmsl.org/data/obtaining/rlr.monthly.plots/1274_high.png
Havsnivån i Callao, Peru, ”Super-Ninos” 1983 och 1997 är inte direkt svåra att upptäcka.
https://www.psmsl.org/data/obtaining/rlr.monthly.plots/513_high.png
Och i ”The Warm Pool” i västra Stilla havet sjunker istället havsnivån under el Nino (diagrammet är från Kwajalein i Marshallöarna).
#11 Johan Tisell #25 JonasW #28 tolou
Ni vill alla hävda att det saknas bevis för koldioxidens inverkan på jordens medeltemperatur. Bevis i strikt mening är omöjligt, man kan inte starta om jorden från 1880 utan CO2-utsläpp och se hur klimatet skulle utveckla sig då.
Däremot finns ovedersägliga bevis för att koldioxiden påverkar jordens energibalans. Wijngaarden & Happer var ju inte först, men deras arbete är väldigt tydligt och jämför teori med experiment på ett pedagogiskt vis. De kommer till att en fördubbling av CO2 från 400 till 800 ppm minskar den totala utstrålningen i molnfri atmosfär med 3 W/m2.
Skillnaden i en atmosfär med moln är liten och det beror på att CO2 är ogenomskinligt (inom sitt absorptionsband) upp till så höga höjder att där inte finns nämvärt med moln. Man kan få en uppfattning om saken med hjälp av MODTRAN. Där ger en fördubbling av CO2 i tropisk atmosfär fri från moln 3,3 W/m2, medan de olika molntyper som kan simuleras ger lite mindre. Minst ger Cumulus, höjd 0,65 till 2,7 km med 2,7 W/m2. Andra molntyper där emellan. Regn spelar ingen roll.
Jag vill med bestämdhet hävda att resultaten av teoretiska beräkningar av effekten av fördubblad CO2-halt utgör ett ovedersägligt bevis för att CO2 ger en förändring av den globala energibalansen.. Därav följer att temperaturen måste öka. Hur mycket är en helt annan fråga. Där finns återkopplingsmekanismer som styrs av den ökade temperaturen. Den enda återkoppling som jag vet måste finnas hänger ihop med att varmare luft innehåller mer vattenånga när daggpunkten passeras. Hur mycket denna positiva återkoppling kan tänkas bidra med vet jag inte, jag vet bara att Wijngaarden & Happer kommit fram till att effekten av CO2, allt annat oförändrat är 1,4 K, men med oförändrad relativ luftfuktighet och ”pseudoadiabatic lapse rate” 2,2 K i god överenstämmelse med tidigare resultat av andra författare. Självklart skulle ett korrekt beräknande med moln sänka siffran något, men det är inte siffervärdet i sig som är avgörande. Koldioxidens värmande effekt finns, och den är betydande.
Som bekant förutsätter IPCC att hela uppvärmningen sedan förindustriell tid beror på människans utsläpp av växthusgaser inklusive ändrad markanvändning. Självklart vet alla klimatforskare att detta är ett helt osannolikt antagande. Det är rimligt från utgångspunkten att man inte vet om temperaturen skulle ha fortsatt att avta, på väg mot en ny istid, eller om den skulle ha ökat på grund av en återhämtning efter lilla istiden. Det finns många stora osäkerheter i bedömningen.
Glöm inte vad IPCC WG1 faktiskt påstår i summary for policymakers: Det mest sannolika scenariet är SSP2-4.5 och enligt detta scenario kommer medeltemperaturen år 2081 till 2100 att stiga till 2.7 °C jämfört med medeltemperaturen 1850-1900 Osäkerheten anges till intervallet 2.1 °C till 3.5 °C . Då skall man minnas att temperaturen i dag anses ligga 1,2 °C över nivån 1850-1900.
IPCC hävdar alltså att fram till 2090 kommer 20-års medeltemperatur att stiga med mellan 0,9 och 2,3 grader. En våldsamt stor osäkerhet. Jag vet inte vad som ligger i denna osäkerhet, kanske i viss mån en gissning av hur mycket temperaturen skulle ha förändrars naturligt, det mesta i klimatmodellerandet och övriga data som IPCC stöder sig på är osäkert.
Vad som INTE ingår i bedömningen 0,9 till 2,3 grader är hur mycket fel gissningarna om hur världen kommer att se ut år 2090.är. Kanske har folkmängden globalt inte alls ökat så m,ycket som man tror i dag. Kanske har någon variant av kärnkraft tagit över. SMR, Torium eller något annat. För egen del tror jag inte fusionskraft har blivit kommersiellt, 68 år är alldeles för kort tid tror jag. Det pågår storskaliga projekt med plantering av buskar och träd i ökenområden. Somligt misslyckas, annat verkar framgångsrikt. Öknar som uppstått på grund av människans överutnyttjande av mark verkar särskilt lämpliga för sådana projekt. Som resultat minskar jordens albedo en aning. Ytterligare en osäkerhetsfaktor på 70 års sikt. Prova att söka på ”desert greening” på youtube. Framtiden är osäker…
De larmrapporter om väderkatastrofer som dagligen finns i våra mainstream medier är inte trovärdiga som bevis för att de 1,2 grader varmare jorden blivit har varit till nackdel för mänskligheten. Titta på statistiken i ”Our World in Data” och se hur oerhört mycket bättre världen har blivit, delvis på grund av att klimatet blivit något i stil med den romerska värmeperioden – dessutom med mycket gynnsammare CO2-halt för växtligheten.
Klimatpaniken är obefogad, men, det finns skäl att vara försiktig med utsläpp av växthusgaser. Fossilfritt stål utgående från kärnkraft kanske kan vara en bra idé. Vindkraft finns det antagligen för mycket av i Europa redan. Att Tyskland behöver spara sin vindkraft i framtisda norska pumpkraftverk – som ändå inte räcker verkar stolligt.
Dom får väl tvinga alla tyska husägare att skaffa värmepump och ett värmelager som räcker minst två veckor för att balansera vindkraftens variationer. Det kommer att kosta, men att lagra värme i stället för elektricitet är mycket lättare.
Den globala insamlingen av data blir gradvis bättre. Nästa rapport från IPCC kommer att vila på ett bättre underlag, det vore klokt av världens länder att som Kina riva gamla kolkraftverk med 11% verkningsgrad och ersätta dem med nya med 30% verkningsgrad – och dessutom lite gas och kärnkraft i den mån man har råd i fattiga länder. Västvärlden borde kunna hjälpa till med finansieringen i stället för att vidta huvudlösa åtgärder på hemmaplan.
Leif Å #30,
”Skillnaden i en atmosfär med moln är liten och det beror på att CO2 är ogenomskinligt (inom sitt absorptionsband) upp till så höga höjder att där inte finns nämnvärt med moln.”
Som jag ser det kan du inte räkna på detta sätt. Notera att Wijngaarden & Happer räknar på en molnfri himmel. Men den STORA inverkan är inte molnens inverkan på utstrålningen utan på solstrålningens instrålning till jordytan. Om molnmängden ökar med ett par procent så blir instrålningen lägre på grund av ökad reflektion. Och omvänt om molnmängden minskar.
Flera artiklar har påpekat att molnmängden minskat över norra halvklotet under 20 år. Ingen vet varför. Men det påverkar hur mycket uppvärmning vi fått.
Om, å andra sidan såsom Svensmark menar, den lägre solaktiviteten under de sista cyklerna orsakar fler moln (särskilt låga moln över tropikerna) så går vi mot kallare tider. Så därför är dina prognoser om framtida uppvärmning mycket osäker.
#31 mfl
Tack Ingemar
Jag är främst sanningssökare. Påpekandet att LB och EW nu skall ses som Luke Warmers (LB hela tiden?) är lugnande. Jag kan acceptera att EW väljer den strategin, men det känns snopet att hon inte meddelar oss här på bloggen att hon gjort det valet. Men det är väl så det går till i politiken och man är förhindrad att vara ärlig.
Ingemars principkommentar om moln och in- och utstrålning är huvudet på spiken.
Den knyer an till den artikel i SvD av P-O Eriksson som omvände mig för många år sedan.
Han skrev att om det finns tipping points, skulle de inträffat för årmiljoner sedan. Han avslutade med att det snarare måste vara ett självstabiliserande system med negativ återkoppling.
I strikt mening är sambandet mellan koldioxidhalten och temperaturen ungefär 1.1K per fördubbling koldioxid.
Sedan tillkommer den sk. multipeln Lambda som motsvarar en TÄNKT återkoppling från ökad vattenånga (som ju är den starkaste växthusgasen).
Problemet med denna hypotetiska multipel på uppåt 3x är att den inte tar någon som helst hänsyn till ev. molnbildning som ju verkar i motsatt riktning och verkar avkylande i stort pga. blockerad solinstrålning.
IPCC åsätter alltså återkoppling från molnbildning till positiv med stor osäkerhet och menar kort att den alltjämt lika gärna kan vara negativ. Det finns dock åtskilliga studier som menar att molnbildningen är tydligt negativt kopplad till strålningsbalansen.
Det är alltså här det uppstår meningsskiljaktigheter, inte primärt runt sambandet mellan koldioxid och den återstrålning som kan beräknas matematiskt.
Det blir sas. rätt bekvämt att justera denna fudge-faktor, multipeln, lite godtyckligt utan att någon egentligen har direkt fog att kunna opponera sig.
Och, nota bene, en koldixidfördubbling från 400-800ppm tar minst 150-200år med dagens ökningstakt på 2-2,5 ppm/år.
#31 Ingemar Nordin #32 Johan Tisell
Jag har tydligen inte varit tillräckligt pedantisk: ”När man beräknar effekten (i W/m2) av en fördubbling av CO2 i molnfri atmosfär och jämför med det resultat man får när man inkluderar moln i beräkningen är skillnaden liten och det beror på att CO2 är ogenomskinligt (inom sitt absorptionsband) upp till så höga höjder att där inte finns nämnvärt med moln.”
Tankeexperiment: Med magisk kraft fördubblar vi momentant, på en mikrosekund, CO2-halten i hela atmosfären. Vad som då händer under molnfri himmel är att strålningen ökar med cirka 3W/m2 inom mindre än en millisekund. På platser med molntäckning händer ingenting vid markytan, men molnens ovansida kommer att träffas av en ökad strålning som beror på molnöversidans höjd. Molnen värms och värmen fördelas på något sätt runt jorden. Fenomenet är detsamma som att den direkta inverkan av en fördubbling av CO2 på toppen av Kilimanjaro, 5 895 meter över havet, skiljer sig måttligt från den direkta inverkan av en fördubbling på andra platser.
#33 tolou ”I strikt mening är sambandet mellan koldioxidhalten och temperaturen ungefär 1.1K per fördubbling koldioxid.” Javisst, men att gå från ändring i energibalans till temperatur kanske somliga läsare här på KU finner osäkert. För att undvika kritik i övergången från effektobalans till temperatur nöjde jag mig med ”forcingen” i förhoppningen att alla inser att obalans mellan ingående och utgående strålning inte kan vara väldigt länge. Jorden måste bli lite varmare för att för att återställa balansen.
”Sedan tillkommer den sk. multipeln Lambda som motsvarar en TÄNKT återkoppling från ökad vattenånga (som ju är den starkaste växthusgasen).” Nej, från vattenånga är faktorn i storleksordningen 2,2/1,4 enligt Wijngaarden & Happer. Det är bara 1,6 gånger. Resten av faktorn kommer huvudsakligen från moln och när det gäller ECS räknar man nog också med att jorden blivit lite grönare av koldioxidökningen och att en del glaciärer smält. En aning lägre albedo har stor betydelse.
Som jag förstått saken använder man inte en ”magisk multipel” längre, man ansätter diverse parametrar för att beskriva moln och dom justeras så att klimatet förblir på förindustriell nivå om man inte inkluderar några antropogena faktorer i sin modellkörning. Sedan beräknar man klimatkänsligheten, ECS, för en fördubbling av CO2-halten. I IPCC AR6 skriver dom: ”in AR6, refinements in paleo data for paleoclimate reference periods indicate that ECS is very likely greater than 1.5°C and likely less than 4.5 °C” Dvs återkopplingsfaktor mellan 1,35 och 4,1. Om man får tro Wijngaarden & Happer så anser alltså IPCC att summan av samtliga övriga återkopplingsfenomen efter lång tid, 100 år eller mer, kan vara såväl negativ som positiv.
IPCC redovisar modellering med CMIP6. ECS sprider från strax över 1 till ungefär 5,5. IPCC anser att modeller med somliga är dåliga och dom utesluts. Man tar alltså hänsyn till modeller med 2,5<ECS<4.
Poängen med min kommentar #30 var att tydliggöra den stora osäkerhet som IPCC faktiskt redovisar och som man aldrig hör något om från alarmisterna. Politiker måste fatta beslut i osäkerhet. Man VET MED SÄKERHET att koldioxid har en värmande effekt – men man vet inte hur stor effekten är. Den som vill påverka politiken ogiltligförklarar sig själv genom att hävda att koldioxid inte har någon värmande effekt alls. Tyvärr är det många skeptiker som intar den attityden. Det leder till att alarmister viftar bort Lennart Bengtsson, Björn Lomborg m.fl. eftersom dom associeras med "förnekare", alla som helt förnekar att koldioxid är ett problem att beakta.
Koldioxidutsläpp ÄR ett problem. Vad som kan komma att krävas i framtiden vet vi inte. Bästa strategin kan inte vara att rasera den globala ekonomin därför att man tror att det blir en global katastrof om Parisavtalets mål inte uppnås.
Hej Leif,
du har naturligtvis helt rätt i allt du skriver, men oavsett vad ni strålningsfysiker räknar ut har jag svårt att ta uppvärmingen som ett hot, varken på lång eller kort sikt.
Huvudanledningen är att eftersom klimatsystemets medeltemperatur är högst ett par grader över noll. Som jag förstått det anses havens medeltemperatur ligga på 3,5 grader Celsius och sedan har vi hela ”kryosfären”.
Jag brukar hävda att atmosfären blir inte varmare än haven tillåter och även om det inte finns så mycket direktkontakt mellan djuphav och atmosfär sker det en omröring av haven.
Sist och slutligen vill jag ställa frågan — kan du ange en enda varm period som inte varit gynnsam för livet på jorden och en enda kall period som inte varit ogynnsam?
Samma fråga kan ställas om tillvaron för mänskligheten under de senaste 12 000 åren. Ange en varm som inte varit gynnsam och/eller en kall som inte varit ogynnsam.
Leif Å #34,
Jag pratar inte om uppvärmning av molnen utan om deras förmåga att helt enkelt reflektera bort solens instrålning. Det kan göra stor skillnad utan att det sker någon absorption av värme.
#36 Ingemar Nordin
Det finns en enligt min mening farlig begreppsförvirring när det gäller koldioxidens roll för den globala medeltemperaturen.
Mitt första inlägg var avsett att tydliggöra att koldioxidens inverkan på energibalansen ALLT ANNAT OFÖRÄNDRAT inte påverkas särskilt mycket om man beräknar i molnfri atmosfär eller i atmosfär med moln.
#25 JonasW skriver: ”Om atmosfären var molnfri, så kan man nog ganska säkert säga att ökad koldioxid ökar jordens temperatur.”
Man kan säga det helt säkert, oavsett moln, att CO2 bidrar med en forcing. Det påverkar temperaturen mot varmare.
Tillsammans med forcing av andra orsaker, t.ex. havsströmmar, sol, kosmisk strålning, aerosoler, vulkaner, mm. får man en total forcing och det kan diskuteras hur stor andel av totalen som beror på koldioxid.
Den totala forcingen ger en temperaturstegring som motverkas eller förstärks av återkoppling.
Varmare luft kan innehålla mer vattenånga. Gränsytan hav/atmosfär har inte värmts lika mycket som atmosfären så relativa luftfuktigheten har rimligen sjunkit lite över varma hav. Det borde innebära att daggpunkten hamnar lite högre upp och därmed molnen. Hur molnen i övrigt påverkas har jag ingen som helst aning om.
Summan av alla återkopplingsmekanismer gör att temperaturändringen blir den beräknade ”all annat lika” multiplicerat med faktorn Lambda (som IPCC tror är ungefär 2,7) Återkopplingsfaktorn Lambda kan inte vara lika med noll eller mindre än noll – men den skulle kunna vara betydligt mindre än ett – även om jag finner det ytterst osannolikt eftersom den observerade temperaturökningen då skulle behöva bero på någon forcing som skulle vara betydligt störe än de cirka 3W/m2 som koldioxid ger. Om det funnes någon sådan faktor borde vi veta det utifrån oberoende observationer.
Ingemar, din invändning om moln hör alltså hemma antingen i ”andra forcings” och/eller i ”återkoppling”.
Bland skeptiker finns en alldeles för stor grupp som på olika felaktiga sätt ”leder i bevis” att koldioxid inte, eller mycket lite, påverkar jordens strålningsbalans. Från vulgärargument som att en ökning från 3 till 4 koldioxidmolekyler per 10000 luftmolekyler omöjligen kan ha någon betydelse till att växthusgasteorin strider mot termodynamilkens andra huvudsats. Det finns många fler…
Vill man ha någon trovärdighet är det en god idé att acceptera ”koldioxidens inverkan på energibalansen ALLT ANNAT OFÖRÄNDRAT” och sedan kritisera att historiska klimatvariationer saknar förklaring och att okända effekter därför kan ge ett påtagligt bidrag till den observerade globala uppvärmningen. Bra då att betänka att vi inte kan veta i vilken riktning dessa okända effekter påverkar temperaturen. Tror man t.ex. att en naturlig återgång efter lilla istiden bidragit med 50% av de observerade 1,2 graderna så halveras ECS från 3 till 1,5 grader. (Just på gränsen till IPCC:s felmarginal.)
Beroende på antagandena om forcings måste klimatmodellernas återkoppling justeras så att historiska temperaturer stämmer.
Når det gäller att vinna trovärdighet gentemot Extinction Rebellion och andra alarmistiska rörelser vars mål är att tvinga våra politiker att vidta dyrbara och ohållbara förändringar för att omedelbart minska utsläpp inom Sveriges gränser så är det klokt att inte komma med påståenden som saknar chans att överleva saklig kritik.
Vad är då problemen? För mycket vindkraft jämfört med existerande planerbar kraft, avfallsförbränningsskatt, mm.
Neste MY Förnybar diesel till exempel: ”För tillverkning av HVO100 används slaktavfall som råvara. Slaktavfall som råvara ställer stora krav på anläggningen som förädlar det vidare. Tillgången på slaktavfall i världen är begränsad. Hela världens slaktavfall skulle kunna ersätta halva Sveriges dieselbehov. Tidigare användes slaktavfall för annan energiutvinning, som gödselmedel och för vissa typer av djurfoder.”
Är detta en rimlig användning av en värdefull resurs? Hur stor del av det ursprungliga energiinnehållet går förlorad i processen? Så länge vi är hopkopplade med ett elnät där kol och olja används för elproduktion vore det förmodligen mycket bättre att använda slakteriavfallet direkt för elproduktion (ihop med annat avfall.) Gärna i samma land där avfallet uppstår. För att göra biodiesel måste man tillverka vätgas och processvärme – sedan tillkommer nog ett antal ytterligare steg. När man räknar av den energi som åtgått i processen vad blir verkningsgaraden på HVO100? Vore intressant att veta. Också hur CO2-utsläppen blir i de två alternativen:
1) El från tyska kolkraftverk, bilar drivs med HVO100
2) El från slakteriavfall, bilar drivs med fossil diesel.
Total ekonomi, totalt CO2-utsläpp i båda fallen.
Kanske också
3) El från kraftvärme med slakteriavfall, bilar drivs med fossil diesel. Värmen skulle annars kommit från biobränsle, men eftersom det råder brist kommer samma energimängd att produceras med fossila bränslen någon annanstans. Detta är väl den optimala lösningen för sverige. Gärna kompletterat med ett värmelager som i Västerås.
#37 Leif
”Man kan säga det helt säkert, oavsett moln, att CO2 bidrar med en forcing.”
Ja, en ökad forcing, men mitt svar gällde temperaturen. Det är självklart att ökad koldioxid ökar forcingen, men man vet inte i vilken grad molnbildningen motverkar denna forcing när det gäller temperaturökning. Iris effekten eller Eschenbachs ”temperaturberoende cumulus” kan ha en anti effekt.
Om man antar att molnbildningen inte ändras p.g.a. ökad forcing – ja, då kan man säkert säga att temperaturen ökar.
Ska jag tolka dig som att man helt säkert vet att molnbildningen inte påverkas av ökad forcing?
Leif Å #37,
Jag har inte den minsta intention att påstå att CO2 inte ökar på tillbakastrålningen och därmed minskar avkylningen. Jag vet inte riktigt vilka du skäller på hela tiden?
Men om man som du bara talar om CO2 och inga andra faktorer som t.ex. molns reflekterande förmåga så bör du också vara lika pedantisk och noga med att berätta för okunniga alarmister att CO2 följer en logaritmisk kurva, dvs dess effekt avtar med mängden. Dessutom bör det påpekas att W&H talar om en fördubbling av CO2-halten från idag. Dvs, de räknar på 800 ppm. Denna halt lär vi inte ens komma i närheten av enbart med mänsklig förbränning.
Därtill gäller deras beräkning som sagt på en molnfri atmosfär. Så deras beräkningar är av mer teoretiskt intresse än av praktiskt.
#38 JonasW
Iris effekten, Lindzen, är en feedbackmekaninsm. ”increased sea surface temperature in the tropics would result in reduced cirrus clouds and thus more infrared radiation leakage from Earth’s atmosphere.”
Jag antar att du syftar på Eschenbachs ”The Thermostat Hypothesis.” Det handlar också om feedback pga värme.
Den globala temperaturen kan inte stiga utan en forcing. Då räknar jag in omlagring av havsvatten AMOC, ENSO m.fl. i begreppet (intern forcing).
IPCC menar att ECS är 3K. Dvs en ökning från förindustriell tid med faktorn roten ur två till 396 ppm skulle öka temperaturen med 1,5K. Observerat år 2015 cirka 396 ppm och cirka 1,1 K. De skiljande 0,4 K anses bero på troposfäriska aerosoler minus ändringen i övriga växthusgasutsläpp..
Koldioxiden ger cirka 1,5 W/m2 vid en ökning med roten ur två. Enligt IPCCär alltså den temperaturökning som kommer ur en forcing på 1,5W/m2 lika med 1,5K. Osäkert naturligtvis, men inte hur osäkert som helst.
Om vi antar att Lindzen, Eschenbach m.fl. har rätt och att den sammanlagda motkopplingen sänker effekten av CO2 från 1,5K till 0,3K (femtedel) så måste den observerade temperaturökningen bero på någon okänd betydligt större forcing. Okänd forcing skulle behöva vara 7,2W/m2 för att summan skulle bli 7,5W/m2 vilket med feedback skulle ge 7,5/5=1,5W/m2 som IPCC anser att observerad temperaturökning motsvarar. Nu tog jag inte hänsyn till att forcingen från aerosoler, mm. också behöver delas med fem, men det gör ingen stor skillnad.
Poängen med mitt resonemang här är inte att siffrorna är rätt, utan att stora värden för negativ feedback (små Lambda) innebär att det måste finnas någon stor okänd forcing. Forcing på grund av moln borde vara känd från mätningar av reflekterat solljus och emitterad värmestrålning från jorden.
Strålningen från CO2 har minskat med 1,5 W/m2 ungefär. Har reflekterat solljus ökat med nästan 1,5W/m2 globalt, dvs med 6W/m2 där solen står i zenith? Det borde man veta i dag. Strålningen från vattenånga borde ha minskat i molnfri atmosfär medan strålningen från marken bör ha ökat. All sån här information finns säkert tillgänglig – med någon tillhörande osäkerhet.
Slutsatsen är alltså att man mycket väl kan ifrågasätta den klimatkänslighet IPCC kommer fram till, men att extrema avvikelser från ECS=3K inte kan vara förenligt med observationer. IPCC anger intervallet 1,5-4K. Dom som kommer fram till värden långt utanför detta intervall har inte trovärdiga teorier i ljuset av ovanstående resonemang som säkert beaktats av åtskilliga klimatforskare sedan länge.
Koldioxiden kan mycket väl vara ett allvarligt problem på mycket lång sikt. Det är omöjligt att i dag bevisa att så inte kan vara fallet. ”Beviset” som IPCC anför för att koldioxiden är den enda orsaken till att temperaturen stigit med 1,2 grader sedan 1880 är mycket svagt: ”Det går inte att få ihop klimatmodeller med historiska data utan bidragen från CO2” Hela ifrågasättandet bygger ju på att det finns någon okänd forcing. Svensmarks teori till exempel. Lägger man in den i klimatmodellerna i stället för CO2 går det säkert bra att få ihop något som stämmer med historiska data, men då måste man lägga in antaganden om att jorden på sin färd genom galaxen har kommit in i ett område med annan nivå på den kosmiska strålningen.
Varför jag anser frågan så viktig återkommer jag till i nästa kommentar.
#39 Ingemar Nordin
Av dina tidigare kommentarer fick jag intrycket att du anser att eftersom Wijngaarden & Happer räknar på molnfri himmel så är deras resultat inte alls tillämpligt på himmel med moln.
Nu förstår jag att jag hade fel på den punkten och det glädjer mig.
Jag är mycket bekymrad över den kommande debatten i energifrågan. Här på KU är det ju rätt många som hävdar att koldioxiden inte på något sätt är ett problem eller riskerar att kunna bli det. Här ett citat:
Gunnar Juliusson i Öppen Tråd 2022-03-12: ”SD hade för ganska många år sedan en ganska bra klimatpolitik med kunnige Josef Fransson, som därvid fick utstå hån av alla övriga partiers representanter i riksdagsdebatter och media. Han fick sedan lämna posten som klimatspråkrör till pudlande Martin Kinnunen, och det stod nog ganska klart att partiledningen valde att lägga ner den välgrundade oppositionen mot Sveriges officiella klimatpolitik, för att välja sina strider och undgå att bli angripna från så många olika håll.”
Vad jag förstått är att det finns många här på KU som anser att koldioxiden helt saknar betydelse för klimatet och jag försöker få så många som möjligt att inse att koldioxiden har betydelse. Exakt hur mycket vet vi inte – men med tanke på de mycket generösa felgränser som IPCC anger finns utrymme för en klimatdebatt där man kan peka på goda argument varför koldioxidens roll är överskattad. I en sådan debatt finns det andra som kan peka på argument varför koldioxidens roll är underskattad. Oavsett finns ingen grund för den tro på en klimatkatastrof som nu sprider sig över världen.
Mycket viktigare än en klimatdebatt är energidebatten. Speciellt elförsörjningen. Vi behöver en ny och stabil regering som omedelbart kan vidta ett antal åtgärder för att minska risken för svåra problem kommande vinter. Alarmisterna dominerar media och har stora skaror trogna följare. Jag tror inte man med sakargument kan påverka dem som är djupt troende, det är viktigt att få så många som möjligt av alla andra att inse betydelsen av en trygg elförsörjning att gå och rösta så att vi får en ny handlingskraftig regering efter det kommande valet. Väljare som föredrar andra partier i andra frågor behöver övertygas om att elförsörjningen har blivit så osäker att vi riskerar bortkopplingar kommande vinter ifall det skulle bli vindstilla och kallt och att det finns snabba åtgärder som kan vidtas omedelbart för att minska risken. Omedelbart ändra regler om kraftvärme så att kommuner och övriga hinner ställa om inför vintern för att kunna prioritera el. Just nu är det olönsamt!
Nu kan jag läsa i SvD Debatt: ”Partiets förre miljöpolitiska talesperson Josef Fransson gjorde sig känd genom att säga sådant som att ”det apokalyptiska framtidsscenario som många målat upp i klimatdebatten troligtvis inte kommer att slå ut”. Den nuvarande talespersonen Martin Kinnunen följer i samma spår – han har till och med ifrågasatt vilken roll koldioxiden spelar för den globala upphettningen.” Det är Lorentz Tovatt som skriver.
Jag har försökt hitta något som Kinnunen skrivit och som skulle kunna motivera angreppet på honom, men det har jag misslyckats med. Möjligen har Tovat hittat på! (Han hittar ju på flitigt.)
Sedan fortsätter han: ”Att man nu utser klimatskeptikern och vetenskapsförnekaren Elsa Widding högt på sin riksdagslista och till utredare för energipolitiken är dock ett nytt lågvattenmärke. Widding har gjort sig en internetkarriär genom att återkommande och i olika forum förvilla kring, ljuga om eller förvanska viktiga vetenskapliga insikter om klimathotet.”
Tovatt skriver om att den billiga vinkraften skall byggas ut och ersätta sen dyra kärnkraften som skall läggas ner med flera dumheter.
Just nu finns det 26 kommentarer. Ingen håller med Tovatt om någonting. Det är inte heller någon som angriper honom med de argument som jag är så rädd för:-)
Leif Åsbrink #41
Det borde inte vara så svårt att få folk att förstå vilken betydelse dom höga energipriserna har för den inflation som vi alla upplever nu. Bor själv i lägenhet och för oss är elpriserna än så länge ingen katastrof, men upplyser man folk om att per capita förbrukningen ligger på 13-14000 KWh kan dom börja se sambandet. Samma med drivmedelspriser, dom flesta tänker bara på hur mycket dyrare det har blivit att tanka den egna bilen, då får man förklara hur dyrare diesel höjer kostnaderna från ax till limpa.