Beräkning av totala livstidskostnad (LCC) för kärnkraftverk kontra vindkraftverk.
Total livstidskostnad för kärnkraftverk kontra havsbaserade vindkraftverk vid samma höga elproduktion i MUSD i 80 år och med kärnkraftverkets märkeffekt 1 GWe (1 000 MWe), tillgänglighetsfaktor 90 %, livslängd 80 år samt havsbaserade vindkraftverk med märkeffekt 15 MW, 25 km långa undervattenskablar, tillgänglighetsfaktor 21 % och livslängd 20 år.
Tillgänglighetsfaktor: I planeringen för att tillgodose effektbalansen med de produktionsanläggningar som beräknas vara i drift under prognostiden räknar Svenska Kraftnät med att kärnkraft har en tillgänglighetsfaktor på 90 procent (%) av den installerade baskrafts effekten. För vindkraft har jag tillämpat en tillgänglighetsfaktor på 21 %, vilket baseras på att jag utgått från det minsta effektvärdet för vindkraften under 90 % av 2023 årets alla timmar.
Kärnkraft:
Total livstidskostnad = Investering + Drift & Underhåll + Avveckling
Total livstidskostnad = 14 400 + 22 000 + 400 = 36 800 MUSD
Vindkraft:
Total livstidskostnad = Investering + Drift & Underhåll + Avveckling
Total livstidskostnad = 29 960 + 7500 + 350 = 37 810 MUSD.
Sammanfattning
• Total livstidskostnad för kärnkraftverk: 36 800 MUSD (384 320 MSEK)
• Total livstidskostnad för vindkraftverk till havs: 37 810 MUSD (394 597 MSEK)
Notera att i beräkningen för vindkraftverk ingår bland annat inte livstidskostnad för följande tekniska system: Energilagring, snabba gasturbiner för att klara bristsituationer och balanskraft behov, skyddsmekanismer och skyddssystem som bygger på att elsystemets roterande svängmassa är tillräcklig för att klara balansstörningar, reaktiv effektproduktion och den reaktiva effektbalansen för att klara spänningsstabilitet och elkraftsystemets tillförlitlighet, cybersäkerhet förnybar energiproduktion har gjort och gör cybersäkerhet mer kritiska än någonsin och potentialen för sårbarheter i landets elnät torde öka kraftigt.
Sålunda finner jag att medan båda elproduktions slagen har betydande investeringar under sina respektive livslängder. Den totala livstidskostnaden gynnar kärnkraftverk p.g.a. att livslängden på havsbaserade vindkraftverk är betydligt kortare än den för kärnkraftverk. Medan många kärnkraftverk kan operera effektivt i upp till 80 år eller mer har vindkraftverk ofta en livslängd på 20 år innan de behöver bytas ut eller uppgraderas. Detta innebär att även om initialkostnaden för ett havsbaserad vindkraftsprojekt kan verka lägre vid första anblicken, kommer den totala livstidskostnaden att öka dramatiskt när man tar hänsyn till behovet av flera cykler av investeringar i nya verk efter några decennier.
Sammanfattningsvis beror den något högre livstidskostnaden för havsbaserade vindkraftverk jämfört med kärnkraftverket på:
– Högre initiala investeringskostnader per installerad kapacitet.
– Låg effektfaktor som resulterar i mindre producerad energi.
– Kortare livslängd vilket leder till fler investeringar över tid.
Dessa faktorer samverkar för att göra havsbaserad vindkraft något mindre ekonomiskt hållbar i längden jämfört med traditionell kärnkraft, när de jämförs direkt under ovanstående antaganden.
Behov av reaktiv effekt i elsystem + kommentarer
Claes-Erik Simonsbacka
Tack C-E Simonsbacka men..
Kraftproduktion är värdelös om det inte finns en betalande konsument i andra ändan av systemet och ett fungerande distributionsnät.
Därtill skall behov och produktion matchas så det blir balans eftersom el inte kan lagras (idag)
Distributionsnätet är den stora kostnaden idag.
Skall vi satsa på ett nät som byggs för max vind när det blåser så har vi en överkapacitet vilande under större delen av året.
DÄR finns den stora kostnaden för vind och sol!
Vattenfall har idag en komisk annons: ”Nu är vi säkra på att vi gjort ett bra val”
Kanske vänder sig de sig inte inåt till den organisation som släckte kärnkraft till ett negativt utfall i 100 miljarders storlek. Skämmes!
OT
Hörde påannons till nyhetssändning i P1: ”Ett varmare klimat ligger bakom missväxt i norra Indien, Naturskyddsföreningen riktar skarp kritik mot förslaget att slopa flygskatten”.
På Östnytt uttalade sig medarbetare på SMHI som mådde dåligt för att de ”blivit påhoppade av klimatförnekare”:
Ursäkta, men jag förstår verkligen inte det här!
Var hittar man priset för den el. som de olika systemen ger och måste man inte starta med att tre-fyrdubbla kostnaden för vindkraft med tanke på livslängden av anläggningarna.
EROI-beräkningar visar att kärnkraften är den överlägset mest lönsamma utvinningen av el.
Livslängden på de havsbaserade vindkraftverkens rotorblad
Livslängden för rotorblad för havsbaserade vindkraftverk är en kritisk faktor för att bestämma den totala effektiviteten och kostnadseffektiviteten för produktion av vindkraftsel. Den hårda marina miljön innebär unika utmaningar för bladen, inklusive erosionsslitage, som avsevärt kan minska deras livslängd.
Erosionsslitage på havsbaserade vindkraftverks rotorblad orsakas främst av inverkan av vattendroppar, is och skräp på bladytan. Höghastighetspåverkan från dessa partiklar kan leda till materialborttagning, gropbildning och sprickbildning, vilket i slutändan minskar bladets strukturella egenskaper och livslängd.
Vad jag erfarit kan det erosionsslitage-relaterade slitaget vara 5-10 år, beroende på hur allvarlig erosionsnötningen är.
Mvh,
Vindkraft kräver i princip 3-4 återställningar under ca 80 år, vilket inte framgår av kalkylen!
Ann lh, #3
Skillnaden mellan Levelized Cost of Energy (LCOE) och Life Cycle Cost (LCC)
Levelized Cost of Energy (LCOE) är en ekonomisk måttstock som används för att jämföra kostnaderna för olika energiproduktionsteknologier. Det representerar den genomsnittliga kostnaden per producerad enhet elektricitet över hela livscykeln av en energianläggning, inklusive kapitalutgifter (CAPEX), drift- och underhållskostnader (O&M), och bränslekostnader, om tillämpligt. LCOE beräknas genom att ta den totala netto-nuvärdet av kostnaderna för att bygga och driva anläggningen och dela det med den totala mängden elektricitet som produceras under anläggningens livslängd.
Life Cycle Cost (LCC), å andra sidan, är ett bredare begrepp som omfattar alla kostnader associerade med en produkt eller system under hela dess livscykel. Detta inkluderar initiala investeringar, ny investeringar, drift- och underhållskostnader, samt kostnader för avveckling eller återvinning. LCC används ofta inom olika industrier för att bedöma den totala ekonomiska påverkan av ett projekt eller en produkt över tid.
Mvh,
Nr 4 Claes – Erik S
Slitage till havs?
Kanske var det detta som hittades i vårvintras i den finska skärgården – folk kunde inte begripa varför dom plötsligt hade ärtsoppeliknande lager av plast och microplast i deras fina skärgård.
En del trodde det berodde på den omfattande isvintern som samlat ihop dessa enorma mängder…
Någon bra förklaring kom aldrig – och sedan spreds eländet ut av vågor, strömmar och öppet vatten.
Östersjöns fåglar och tumlare får naturligtvis betala ett högt pris – men plastslitaget förblir en olöst fråga, eftersom vindföretagen fortsätter att envist hävda ett minimalt slitage/nedsmutsning och att våra naturvårdsmyndigheter inte kontrollerar detta, utan går på företagens linje.
Dock kvarstår det faktum att rotorblad slits hårt i den miljön – men slitaget…tycks försvinna.
Roland Salomonsson, # 5
Antalet havsbaserade vindkraftverk erforderliga för att uppnå kärnkraftverkets 80-åriga energiproduktion, ingår i kalkylen.
Mvh,
I Sverige är vi än så länge lyckligt lottade som har vatten- och kärnkraft när vind och sol inte levererar. I Tyskland är det värre eftersom kärnkraften numera är nedlagd och vattenkraften blygsam. Därför måste tyskarna elda kol och gas när vind och sol inte levererar. Energiewende har satt tyskarna i en rävsax när den billiga ryska gasen inte finns tillgänglig längre. Batterier och grön vätgas är mycket dyrare alternativ än kol och gas.
De höga elpriserna i SE4 beror på Tyskland och i viss mån Danmark.
#4
”Erosionsslitage på havsbaserade vindkraftverks rotorblad orsakas främst av inverkan av vattendroppar, is och skräp på bladytan. Höghastighetspåverkan från dessa partiklar kan leda till materialborttagning, gropbildning och sprickbildning, vilket i slutändan minskar bladets strukturella egenskaper och livslängd”
Hastigheten längst ut på rotorbladen är högst, och där är bladen tunnast.
Torde innebära att kassationskostnaden styrs av yttersta spetsen?
Kanske 80% av bladen är ok men hela bladet måste kasseras.
Dvs transport tillbaka till fabriken ?
#6 C-E S. Med begreppen LCOE och LCC ljusnar det något, men varför saknas de i inlägget.
Ann lh, #11
Min rubrik är: ”Beräkning av totala livstidskostnad (LCC) för kärnkraftverk kontra vindkraftverk”.
Mvh,
Lasse #1
Du är nåt på spåren, lägg bara till ett nytt konsumtionsmönster för el när värmepumpar ska ersätta gasen för uppvärmning. Distributionsnätet måste dimensioneras för max förbrukning under en rejäl köldknäpp i Europa, lycka till med det, Tyskland enbart har 93000 km distributionsnät att jobba med.
https://www.bundesrechnungshof.de/SharedDocs/Downloads/DE/Berichte/2024/energiewende-volltext.pdf?__blob=publicationFile&v=4/#page=22
Ekvationen är enkel, vill man ha el dygnet runt så bygger man elproduktion som ger el dygnet runt !
Svårare än så är det inte.
Det har man inte i Tyskland och Danmark, när Sol och Vind inte levererar så får de antingen dra på sina lortiga värmekraftverk eller importera till höga priser vilket de i Södra Sverige får känna på.
F.ö. så är det kärnkraft och vattenkraft som håller det svenska elnätet stabilt och det är oftast vattenkraft vi exporterar, inte vindkraft.
#14 Vinden blåser upp produktionen och påverkar tillgång men ej efterfrågan.
Det är då vi får ett överflöd av el som kan pressa priserna.
Norge är bra på att reglera vattenkraften, kanske på grund av korta flödesvägar från dammar till havet och därmed lättare med regleringar av flöden?
Intressant om hur vi i Skandinavien blivit stora på vindkraftsinstallationer i USA och GB. Nu svalnar intresset: https://wattsupwiththat.com/2024/08/22/u-s-offshore-wind-the-struggle-continues/
Extrema väderhändelser behöver motståndskraftigare elnät
https://klimatupplysningen.se/extrema-vaderhandelser-behover-motstandskraftigare-elnat/
Mvh,
Jag ber vänligen debattörer att undvika en massa förkortningar och bokstavskombinationer för olika termer, uttryck och företeelser. Många känner inte till dem. De försvårar läsningen och orsakar ofta missförstånd. Ofta är de ren lättja eller intellektuell slöhet.
På Veckans Affärer för snart 60 år sedan lärde jag mig att inte gissa gåtor med läsarna. Första gången man använder en förkortning eller liknande skall man skriva ut vad den betyder. Sedan kan man använda den för att t. ex. spara utrymme – men återkomma till förklaringen emellanåt. Läsaren kan lätt glömma.
Allt annat lika blir väl ett energislag med en fjärdedels livstid fyra gånger dyrare i längden? Sunt bondförnuft. Vindkraftens värsta akilleshälar är därför:
Det blåser ofta för mycket eller för litet,
De har på tok för kort livslängd,
För lång tid förstörd miljö,
Slöseri med olika kritiska råvaror,
Mycket högre kostnader över tid.
Deras påstådda förtjänst att inte tillföra atmosfären mer koldioxid stämmer heller inte över hela livscykeln. Om man nu tror att koldioxid är skadlig och hotar klimatet.
Gällande byggandet av denna storskaliga vindkraft – så motiveras den av klimatoro och att den är hållbar.
Alarmisterna, med Mp i spetsen skyndade sig att lägga ner fullt fungerande kärnkraft – som släpper ut mindre CO2 än vindkraft.
Då var således plötsligt inte CO2 det som hade högst prioritet – utan då visades en helt annan agenda upp.
Det är riktigt svårt att ta in hur okonsekventa dessa alarmister och påstådda miljövänner är – havsgrund och nordliga vildmarker skall industrialiserade och offras för att rädda klimat och biologisk mångfald…
Själva grunden för deras klimatpanik och deras miljötänkande – är fullständigt huvudlös.
Alarmism och panik har visserligen alltid hämmat logiskt tänkande – men samhällets kontrollfunktioner borde ju ha kunnat stoppa denna förvirrade välvilja ( ? )…
Kunde dom ( alarmisterna ) verkligen inte ha visat upp en gnutta tankeförmåga…och låtit bli nedläggningen av kärnkraften.
Vem vågade inte påtala det uppenbara?
Varför var plötsligt inte jakten på CO2 viktig?
Chinese Group Deploying Largest Floating Wind Turbine Platform
Aug 19, 2024
En flytande vindkraftsplattform utvecklad av Mingyang Group är nu placerad vid en kinesisk vindkraftspark till havs. OceanX, för närvarande världens största enstaka kapacitetsteknologi av sitt slag, stödjer Yangjiang Mingyang Quingzhou IV-projektet på 505 MW nära Guangdong, Kina.
Mingyang meddelade den 19 augusti att plattformen hade avslutat sin 191 nautiska mil resa från Guangzhou till vindkraftsparken utanför Guangdong provinsens kust. Företaget sa att den flytande vindturbin plattformen är arrangerad i en ”V”-form och rymmer två 8,3 MW havsbaserade vindturbiner. Företaget sa att plattformen är designad för att fungera ”i ett brett utbud av havsområden runt om i världen med vattendjup på mer än 35 meter.”
OceanX impeller når 219 meter på sin högsta punkt, med en maximal bredd på cirka 369 meter i luften. Hela vindkraftsplattformen har en total slagvolym på 15 000 ton och ett dragdjupgående på 5,5 meter. När plattformen väl är i drift förväntas den producera 54 miljoner kWh årligen.
”Inför extrema tyfonförhållanden måste flytande vindturbiner designas för att motstå 360° tyfonbelastningar från början för att säkerställa stabilitet och säkerhet”, sa Mingyang. ”OceanX använder ett en-punkts förtöjningssystem, vilket gör att plattformen kan gira adaptivt med tyfonens riktning. Detta säkerställer att vindturbinen konsekvent är vänd mot den inkommande vinden, oavsett tyfonens väg.”
Gruppen sa att plattformen är banbrytande för användningen av ultrahögpresterande betong med en tryckhållfasthet som överstiger 115 MPa för flytande fundamentkonstruktion, ett material fyra gånger starkare än standardbetong, vilket avsevärt förbättrar bärförmågan. Den flytande grunden använder också en förspänd höghållfast betongkonstruktion, vilket underlättar modul och batchtillverkning, vilket avsevärt minskar byggkostnaderna.”
Mingyang sa att en prototyp i skala 1:10 av den flytande vindkraftsplattformen OceanX med dubbla rotorer lanserades för teständamål i Lake Quarry, Tyskland, i april 2020. I oktober samma år hade den slutfört en två månader lång offshoreverksamhet i Östersjön, uthärdade tester motsvarande 72 m/s vindar och 30-meters vågor, och fick ett genomförbarhetscertifikat från DNV, en global energiforsknings- och certifieringsgrupp.
https://www.powermag.com/chinese-group-deploying-largest-floating-wind-turbine-platform/?oly_enc_id=2282I2270756B8G
Mvh,
Nån som minns riksdagsmannen som frågade om det inte gick att sätta en vindsnurra på en bil och få el från den?
Ser på Americas cup där båtarna har god framfart (40 knop) tack vare fartvinden 🙂
https://www.youtube.com/watch?v=dxQlf5olE94
En fantastisk utveckling av framfarten-kan den ge någon lite ideer?
Vindkraftsverk till havs består av vindkraftverk som är monterade på ett fundament som på olika sätt är förankrade i botten. Även så kallade flytande vindkraftsanläggningar är också på ett eller annat förankrade i botten.
https://www.havochvatten.se/arbete-i-vatten-och-energiproduktion/vindkraft-till-havs/teknisk-utformning.html
Teknisk beskrivning för vindkraftsparken Mareld
Vindkraftverk med en effekt på 15 MW.
3.2 Fundament – vindkraftverk
Vindkraftverk med flytande fundament, förankringslinor och ankare
https://www.lansstyrelsen.se/download/18.4db94f1718d82a6a06851094/1708520856956/Bilaga_B_Mareld_Teknisk_Beskrivning_Mareld_vindkraftpark_20230417.pdf
Mvh,
C-ES #22,
Om flytande vindkraftverk utprovades redan 2020 och var så fantastiska, varför är de inte redan igång. Finansiärerna borde strömma till. Kanske finns det en hake? …
Studerar man Svenska kraftnäts marknadsanalys fram till 2045 ser man att det inte tillkommer mer kärnkraft eller vattenkraft, endast vindkraft och solkraft kommer att öka i de fyra elområdena🤔
Ingemar Nordin #23
Flytande havsbaserad vindkraft på frammarsch
”Globalt finns närmare 200 vindkraftsparker till havs i drift och ytterligare 30 är under konstruktion. En teknik som snabbt blir vanligare är att bygga flytande vindkraftverk. De kan bland annat uppföras på djupare vatten än de som är fast installerade.”
”För närvarande finns det för många alternativ på grundkonstruktioner, mer än 40 flytande vindkraftskoncept är under utveckling och nya tillkännages ofta.”
”Vattenfall uppför i samarbete med Fred. Olsen Seawind den flytande vindkraftsparken Mara Mohr utanför den skotska östkusten. Det är Vattenfalls första etablering av flytande havsbaserad vindkraftsproduktion.”
https://www.vattenfall.se/fokus/hallbarhet/flytande-vindkraft/
NEW STRATEGIC HUB FOR MAJOR FLOATING OFFSHORE WIND FARM PROJECT
March 27, 2024
Lisa Christie, UK Country Manager at Vattenfall, said:
“ScotWind represents a major investment in Scotland’s green energy future and together with Fred. Olsen Seawind, Vattenfall is committed to leveraging its considerable experience to deliver Muir Mhòr Offshore Wind Farm as one of the world’s first commercially-viable floating wind projects. Working together, we can make a significant contribution towards Scotland’s net zero future and secure more of the UK’s power from cutting-edge renewable sources.”
https://muirmhor.co.uk/new-strategic-hub-for-major-floating-offshore-wind-farm-project/
Ingemar, återstår att se om de är så fantastiska
Mvh,
Hur mycket avsätter vindkraftsägare årligen till den oundvikliga avvecklingen i rena pengar? (återställande av natur, microplaster i haven och på land, offeranoders påverkan, oljeläckage, uttjänta rotorblad med mera)
Miljardförluster inom vindkraften pratas det aldrig om.
Mikroplaster pratas det aldrig om.
Ornitologernas tystnad är anmärkningsvärd.
🦅🐝🐟🤽♂️
#24. Adepten. Har Svenska Kraftnäts ”marknadsanalys” över huvud taget med verkligheten att göra? Bygger den inte mest på politik? Som man frågar får man svar. Så länge MP har fortsatt inflytande, kan vi inte lita på statliga uttalanden eller beslut. Men de kommer ändå. Därför måste vi ändå informera, protestera och agera.
Om man fyller havsbaserad vindkraft med den luft den bygger på, kanske den ändå flyter när det går över styr. Vilket det ju gör.
#21 Lasse:
Herregud, jag hade förträngt den dåren…och han var inte ens miljöpartist så det finns ju värre…
https://www.youtube.com/watch?v=xa2Cag9OrHc
#23-25 mfl
Havsbaserad slumpkraft har redan visat sig helt idiotisk.
Kostnad är långt över 200 öre per kWh.
Sedan tillkommer balansering etc…
Global Offshore Wind Installations to Surpass 520 GW by 2040
Rystad Energy – Aug, 22, 2024
Den globala havsbaserade vindkraftssektorn växte med 7 % 2023 trots inflation och störningar i leveranskedjan, med ny kapacitet som förväntas växa med 9 % vid årets slut.
Europa och Asien (exklusive Kinas fastland) kommer att leda utbyggnaden av flytande vindprojekt, med Europa som står för över 70 % av de globala installationerna år 2040. Även om vissa projektförseningar efter 2030 förväntas, kommer det sannolikt att bli en stark insats för att påskynda utbyggnaden. Som ett resultat förväntas flytande vindkapacitet närma sig 90 GW år 2040, med Storbritannien, Frankrike och Portugal i framkant av utvecklingen.
Flaskhalsar i försörjningskedjan och politisk osäkerhet innebär utmaningar, men ett starkt statligt stöd är avgörande för att nå ambitiösa kapacitetsmål och föra energiomställningen framåt .
https://oilprice.com/Alternative-Energy/Wind-Power/Global-Offshore-Wind-Installations-to-Surpass-520-GW-by-2040.html
Mvh,
#31 fortsättning
Rystad Energys långsiktiga prognos för den flytande vindsektorn skiljer sig markant från den uppåtgående trend som observerats på den bottenfixerade marknaden. Från 2025 till 2030 räknar vi med att endast Asien och Europa aktivt kommer att installera flytande vindkapacitet. År 2030 förväntar vi oss att Europa har installerat nästan 5 GW flytande vind, medan Asien, exklusive Kinas fastland, beräknas lägga till 2 GW.
Under den följande femårsperioden från 2030 till 2035 förutser vi en betydande ökning av installationerna. Europa förväntas lägga till 20 GW flytande vindkapacitet, och Asien, exklusive Kina, upp till 5 GW. Vi förväntar oss inte att flytande vindprojekt kommer att installeras i andra regioner förrän under perioden 2035 till 2040, då vi förväntar oss att tekniken kommer att utvecklas mot mognad. År 2040 förutspår vi att Europa kommer att ha installerat mer än 65 GW flytande vindkapacitet, medan installationer i Asien, exklusive Kinas fastland, kommer att ha nått 17 GW.
Mvh,
Jaha, så Europa kommer att ha 65 GW installerad vindkraft 2040? Och ca 0 GW när det blåser för lite eller för mycket? Vad ska man ha för kraft när det inte blåser i backup och vad kostar den elen i så fall?
Hur många av våra ansvariga politiker oberoende av färg har tillräcklig bildning för att kunna följa diskussionen på denna tråd? Samma fråga kan ställas till journalistkåren inklusive den på Public Service som med exempelvis ”Klotet” har som uppdrag att utan politisk bindning sakligt upplysa svenska folket om energifrågan?
Lasse, Berra #21, 29
De flesta goda ideer måste utvecklas innan fulländning.
https://static1.srcdn.com/wordpress/wp-content/uploads/2024/07/far-side-october-23-1984-prehistoric-man-tied-to-a-wheel-about-to-be-pushed-down-a-hill.jpg?q=70&fit=crop&w=750&dpr=1
Fast glöm vinden, this is the shit:
https://images.app.goo.gl/JspjcUcUzVdqtp2A8
Rubriken är ”Kostnad för vindkraft vs kärnkraft”. Du presenterar siffror som fakta. Min fråga är: Har C-E S räknat ut dessa data själv eller har du källor som du vill redovisa?
Exempel på frågetecken. 21 % tillgänglighetsfaktor räknar du med och redovisat definitionen. Har det betydelse för kostnader för stödfunktioner eller är det dimensionerande för installerad effekt i kalkylen. De båda begrepp man brukar röra sig med är dels kapacitetsfaktorn, dels säkert tillgänglig effekt vid topplast. I det förra fallet är 21 % lågt för havsbaserad vindkraft och säkert tillgänglig effekt för högt räknat i kraftbalansen.
Det är minst sagt svårt att räkna på detta. Jag misstror inte din kunskap, men skulle gärna ha mer bakgrund till de absoluta tal du använder. Jag hänger inte riktigt med i resonemanget.
Prognoser i all är men glöm inte historien.
Att bygga planerbar kärnkraft var det bästa vi gjort i det här landet ur energisynpunkt. Allt ifrån utsläpp till industrier och välstånd.
Lägga ner dessa i förtid var det sämsta vi gjort ur samma synpunkt.
Framtiden kommer att kräva väldigt mycket mer planerbar energiproduktion detta sekel om vi ska behålla det välstånd vi skapat, alternativt får vi dra ner rejält på det mesta. Och vem vill det när allt kommer till kritan? Knappast ens på Söder.
Detta är vad det egentligen handlar om och att jämföra med vind bygger på något som ännu inte finns.
Vattenfall skriver följande vad gäller myten om vindkraft:
Vindkraftverk kräver mycket underhåll och har kort livslängd
Myt: Moderna vindkraftverk är designade för att vara robusta och kräver regelbundet underhåll för att fungera effektivt. Deras livslängd kan vara upp till 30–35 år eller längre med rätt underhållsåtgärder.
Vindkraften genererar mikroplaster i enorma mängder
Myt: Ett vindkraftverk genererar ungefär 0,15 kilo mikroplaster årligen, motsvarande 650 kilo för alla Sveriges vindkraftverk (Naturskyddsföreningen). Detta är minimalt jämfört med vägtrafikens 8 000 ton årliga mikroplaster. Naturvårdsverkets rapport om mikroplaster nämner inte vindkraft som en betydande källa.
Risken för islossning från vindkraftblad är stor
Myt. Risken för iskast från vindkraftverk är minimal och säkerheten prioriteras högt. Enligt Arbetsmiljöverkets databas var det inga registrerade personolyckor relaterade till iskast under 2021. Det moderna vindkraftverket är utrustat med avancerade avisningssystem, inklusive uppvärmning av rotorblad, för att effektivt förhindra isbildning. Risken är störst inom de närmaste tiotalet meterna runt tornet, och få isbitar har observerats längre än 100 meter från något vindkraftverk.
https://group.vattenfall.com/se/siteassets/sverige/var-verksamhet/vindprojekt/vastra-tjust/landbaserad-vindkraft-information-kommuner.pdf
C-E S #25,
Jag frågade efter haken med flytande vindkraft, inte hur mycket de kan producera. Det finns ju alltid idioter som förblindas av hög produktion men struntar i kostnaderna – av olika skäl, kanske t.ex. stora subventioner.
Av ditt svar drar jag slutsatsen att haken är den reella kostnaden. Om kilowattpriset är horribelt högt jämfört med kärnkraft så är det enbart skattesubventionerna som kan ge vinst i företagen. Och då är det ointressant hur många watt/h det produceras.
Fredrik S #35
Dina länkar påminner mig om att jag hörde en förespråkare för vindkraft säga att det är fel att satsa på kärnkraft för att den är ett dåligt komplement till vindkraften. Den bör ju vara igång kontinuerligt mellan revisionerna.
Evert Andersson #36
Kapacitetsfaktor och tillgänglighetsfaktor
https://svenskvindenergi.org/wp-content/uploads/2024/06/PM-faktorer_final.pdf
År 2023 bidrog vindkraften med cirka 21 procent till Sveriges elproduktion
https://www.energimyndigheten.se/nyhetsarkiv/2024/ar-2023-bidrog-vindkraften-med-cirka-21-procent-till-sveriges-elproduktion/
Vindkraftens utnyttjandegrad (kapacitetsfaktor) under vintern 2022/2023 uppgick till 32 % av installerad effekt.
Mvh,
China Approves 11 New Nuclear Reactors, Including Fourth-Generation Design
https://www.powermag.com/china-approves-11-new-nuclear-reactors-including-fourth-generation-design/?oly_enc_id=2282I2270756B8G
Mvh,
Nr 38 Lars Eric B
Myter – precis som du skriver.
Den branschen lever på myter.
Ex v – inkast- en ( 1 ) vindpark där jag själv läste undersökningen som företaget själva skrivit: ” bara 600 inkast på en vinter”.
Helt ofarligt.
Kapacitetsfaktor hit och kapacitetsfaktor dit, vindkraften är intermittent och oförutsägbar. Om solen vet vi åtminstone när den säkert inte levererar. Följande är vad som hände för den samlade vindkraften i UK, NL, DK, DE, PL och LT timme 879 (UTC) i år. 64 GW ner på 27 timmar, vad gör vi åt det den dag det inte finns kol- och gas-kraft längre?
879,83249.5
880,83181.25
881,82029.0
882,80776.0
883,79698.25
884,78858.25
885,77980.75
886,75869.5
887,74299.75
888,71568.75
889,67756.0
890,65467.75
891,62061.5
892,59278.75
893,58948.0
894,56262.0
895,52802.75
896,48573.5
897,42879.75
898,38775.5
899,36554.25
900,34027.75
901,31335.0
902,27523.5
903,24216.75
904,21735.5
905,19857.25
906,19307.75
Nr 43 mig själv.
Ja, iskast- skall det vara – telefonen och bolund vet inte vad det är…
Generellt gällande vindkraftens uppgifter om utsläpp – så är det viktigt att komma ihåg att det är branschens egna siffror som Naturvårdsverket och andra myndigheter refererar till.
Vindkraften har en egen gräddfil – där myndigheter låter dom kontrollera sig själva.
Norska och skotska universitet har gjort undersökningar på bl a utsläpp av microplaster – och fann avsevärt större utsläpp än branschen visar.
Oavsett utsläpp och säkerhet – så är det ansvarslöst att lämna detta ansvar till branschen…och sedan som myndighet visa upp deras miljöpåverkan som vore det sanning.
En myndighet som undersökt havsvindkraftens påverkan på miljön är vårat eget SMHI – dom fann att yttemperaturen i havet blev avsevärt högre i ytvattnet ( upp till 30km bort ) i parkernas vindriktning och även en mindre del på vindsidan påverkades.
Vibrationers påverkan på havsdjurlivet är extremt dåligt undersökta – man bygger utan att veta någonting.
Vi är vana vid vindustrins glädjekalkyler över ekonomi, produktion och lagring och överföring – påverkan på naturen från deras verksamhet är närmast helt outredd.
Den branschens hittepåuppgifter har redan kostat samhället enorma summor.
2021 gick nästan 70% av Storbritanniens förnybara energibolag i konkurs – skattebetalare tog smällen och energifattigdom blev ett nytt begrepp.
Tyskarnas kostnader för branschens glädjekalkyler är astronomiska – och påverkar hela Västeuropa ekonomi.
Man skall inte låta ” gröne Jesus ” och andra riskkapitalister få agera utan granskning och krav på verklighetsförankring.
Nr 44 Håkan B
Ja, visst finns det god anledning att reflektera över planerbart och icke – planerbart!
Det är slående att alarmister och gröna TROR att planerbart – är gammaldags!
Det är på samma sätt med deras TRO på att jordklotet steks och brinner – och liknande dumheter.
DET är inget vidare att Tro – att strömmen skall komma, bättre att veta.
Samma med klimatet, mycket bättre att observera – än att TRO…hur mycket har min sjö och mitt hav värmts – dom senaste 100 åren – hur mycket tidigare kommer flyttfåglarna…ok, 3 – 5 dagar tidigare..får det jorden att brinna?
Det är jobbigt att TRO när det gäller nationell energiproduktion.
Glöm inte bort, att genom regeringsbesluten I:6 och II:6 (nu gällande svensk rättspraxis) har enligt svenska tillståndsprövades, tillståndsbeslutandes och tillsynsansvarigas tolkning av produktdirektiven inkl. maskindirektivet (MD) ”helt satts ur spel” för vindkraftverksmaskiner.
Men användaren / verksamhetsutövaren har trots allt det fulla ansvaret för uppfyllandet av grundläggande hälso- och säkerhetskrav i enlighet med relevanta bindande krav i EU´s produktdirektiv, med stöd av harmoniserade tekniska krav i berörda EN-standard.
CE-märkningen anger endast att maskinen – enligt tillverkarens uppfattning – uppfyller EU direktivets / direktivens grundläggande hälso- och säkerhetskrav.
NOTERA, att även verksamhetsutövaren / ägaren kan vara tillverkaren. För vindkraftverk uppställd i en s.k. ”extraordinär klimatzon onshore” (i kallt och/eller isigt klimat/miljö) måste vindkraftverkets tillverkare och köpare fastställa dimensionerande konstruktionsförutsättningar i enlighet med vindturbinklass S (WT-class S) för att säkerställa bl.a., att vindkraftverkets konstruktioner har tillräcklig hållfasthet för uppställningsplatsen.
Användaren / verksamhetsutövaren måste själv förvissa sig om att maskinen verkligen är säker att använda. En arbetsgivare får endast använda maskinen vindkraftverk, om de uppfyller de grundläggande (väsentliga) hälso- och säkerhetskraven. Det är förbjudet att anbringa märkning som kan vilseleda tredje (3:e) person vad gäller CE- märkningens innebörd. Det är också åtalbart att ta en icke CE-märkt maskin i yrkesmässigt bruk.
En arbetsgivare / verksamhetsutövare får endast använda maskinen vindkraftverk, om den bl.a. minst uppfyller grundläggande (väsentliga) hälso- och säkerhetskrav i enlighet med relevanta EU:s – produktdirektiv som t.ex Maskindirektivet 2006/42/EG, med stöd av tillämpliga harmoniserade standarder vars lägsta krav alltid måste uppfyllas, införd i svensk lagstiftning genom AFS 2008:3 nu AFS 2016:10 samt Arbetsmiljöverkets föreskrift, AFS 2006:04 – ”Användning av arbetsutrustning”.
Arbetsgivaren / verksamhetsutövaren har det slutliga ansvaret för maskinens säkerhet enligt Arbetsmiljölagens 3 kap. 8 §, oavsett om vindkraftverk är CE-märkta eller ej.
Notera att maskindirektiv 2006/42/EG ersätts av Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2023:4) om produkter – maskiner, som träder i kraft: 2025-01-01. Från det datum när förordningen träder i kraft har maskintillverkare 3 år och 6 månader på sig att anpassa sin tillverkning av nya maskiner.
Mvh,
#47 fortsättning
Konsekvenser av regeringsbeslut rörande vindkraftverk
https://klimatupplysningen.se/konsekvenser-av-regeringsbeslut-rorande-vindkraftverk/
Mvh,
Här en annan jämförelse mellan vindkraft och i detta fall fossilt på WUWT
Tangled Comparisons: Renewables Versus Fossil Fuels: https://wattsupwiththat.com/2024/08/22/tangled-comparisons-renewables-versus-fossil-fuels/
Ett litet utdrag som tangerar denna tråd är följande:
It is a logical error to compare LCOE of natural gas with LCOE of wind or solar.LCOE includes amortization of the cost of building the generating plant.
The marginal cost is essentially the cost of the fuel to generate the electricity.
Under what circumstances will a utility or grid operator be willing to purchase wind or solar electricity?
For the sake of the discussion, we postulate that the utility is going to replace some of its natural gas electricity with wind or solar electricity. The argument would be the same if coal electricity is being replaced and different if hydroelectricity is being replaced.
No one would replace nuclear electricity with wind or solar because nuclear fuel is too cheap. (ingen skulle ersätta el kärnkraftverk med vind eller sol, då då det bränslet är för billigt)
han har inte pratat med vårt egna MP.
#47 & #48 fortsättning
Är vindkraftverken lagliga?
https://klimatupplysningen.se/ar-vindkraftverken-lagliga/
Mvh,
Om CE-märkning.
https://single-market-economy.ec.europa.eu/single-market/ce-marking_en
”Please note that a CE marking does not indicate that a product have been approved as safe by the EU or by another authority. It does not indicate the origin of a product either.”
#41 Claes-Erik Simonsbacka
Jag är väl förtrogen med begreppen kapacitetsfaktor och tillgänglighetsfaktor och är helt enig med definitionen på länken.
Det som förvirrar är din egen definition av tillgänglighetsfaktor. Dels nämner du 21 % beräknat som lägsta levererad effekt under 90 % av tiden, dels som 21 % av Sveriges elförsörjning.
Hur påverkas kalkylen för totalkostnaden för 80 år?
Kostnaden för vindkraft hmmm..
Norska oljejätten equinor meddelar idag att dom hoppar av jätteprojektet för havsvindkraft i Vietnam- dom t o m lägger ner kontoret i Hanoi.
Volkswagen meddelar idag att dom är djupt besvikna på turerna kring elbilar och utvärderar stora batteriprojekt.
MEN Harald mix lyckades 2022 miljardsälja polarium ( batteri ) till Alecta – nu visar det sig ( enl Di ) att polariums kalkyler var uppblåsta bl a med hjälp av storbanker JP Morgan.
Pensionsspararna blev blåsta – men Mix cashade in 689 miljoner – goa pengar för honom.
Slutsats…Ja, det är en overklig cirkus med enorma pengar på kort tid – som forsar fram i den Gröna Omställningen…
OCH vad brukar stora summor pengar leda till…
Elrean fortsätter i helgen – men elräkningarna bli dyra.
Den logiken är den nya gröna logiken.
Är det kul att elen är billig – men räkningen dyr?
Nu när det blåser bra och elen blir nästan gratis…Vem blir då blåst..
Västeuropa kommer att fortsätta med glädjekalkyler och med att lappa och laga…är det skattebetalarna och dom elberoende företagen som betalar…månntro?
Frågan är ju hur hållbart det blir – och om Europa riskerar hela sin konkurrenskraft…hur hög är insatsen..
Ett fungerande elsystem är lika viktig som elden var en gång.
Evert A. #52
Men vi behöver inga konstiga statistiska begrepp för att beskriva vindkraften, det finns redan mycket vindkraft installerat i Europa och produktionen finns dokumenterad på https://transparency.entsoe.eu/dashboard/show, inte statistik utan fakta, den f*rbannade verkligheten.
https://fiatlux.se/vindruntSE4.png
Eller här https://klimatupplysningen.se/kostnad-for-vindkraft-versus-karnkraft/#comment-461829 om man vill se siffror i stället, ni kan få hela första halvåret i en csv-fil bara att öppna i ett kalkylprogram, välj engelska när programmet frågar eftersom jag använder decimalpunkt.
https://fiatlux.se/vind2024.csv
Evert A. #52
Har beräknat att nödvändigt antal vindkraftverk, för att uppnå kärnkraftverkets 80-åriga elproduktion, skall producera 21 % av märkeffekten.
Mvh,
C-E S #56,
Hur många vindkraftverk behövs det när det inte blåser? Kanske damen i bilden överst kan ge besked? 🙂
Ingemar Nordin #57
Även om ett vindkraftverk inte producerar elektricitet, finns det fortfarande en viss energiförbrukning kopplad till systemets drift.
Vindkraftverk har olika system som kräver strömförsörjning även när de inte producerar elektricitet. Dessa inkluderar:
– Kontrollsystem: För att övervaka och styra vindkraftverkets funktioner.
– Värmesystem: För att skydda känsliga komponenter och utrustning mot frostskador.
– Belysning och säkerhetssystem: För att uppfylla säkerhetsstandarder.
Under inaktiv drift kan standby-kraften för ett vindkraftverk generellt vara mellan 1-5% av dess nominella kapacitet. För ett 15 MW vindkraftverk skulle detta innebära en standby-förbrukning på mellan 150 kW (1%) och 750 kW (5%).
Mvh,
Livscykel analys (LCA) är avgörande för att bedöma miljömässig hållbarhet för energikällor, medan Energy Return on Investment(EROI), Energy Return on Energy Invested(EROEI) respektive Levelized Cost of Energy(LCOE) mäter energiavkastning på investering, energi returnerad på investerad energi resp. genomsnittliga kostnaden för elproduktion under en energitillgångs livslängd.
Dagens välfärdssamhälle kräver att EROEI bör vara minst 7 till 10 för att säkerställa en god standard.
En människa som jobbar 16 timmar per dag för att få ihop till 9000 kJ per dygn har ett EROEI på 1.
Historiskt sett har fossila bränslen som olja och kol haft mycket hög EROI, men dessa har sjunkit över tiden.
Förnybara energikällor som vindkraft och solenergi har över tid sett en förbättring av sina EROI trots vädrets nyckfullhet.
Vattenkraft och kärnkraft har en konsekvent hög EROI, vilket gör dem till mycket effektiva energikällor.
Varför blev förnybara energikällor så billiga så snabbt. Ja, svaret finns här.
https://ourworldindata.org/cheap-renewables-growth
#58,59
Teoretiska siffror hit och dit, men vi har en verklighet vi kan studera och den säger redan nu att sol och vind fungerar inte för elproduktion om vi vill ha ett fungerande och stabilt elnät där efterfrågan styr produktionen inte tvärtom. Om verkligheten inte stämmer med teorier och statistiska beräkningar är det inte verkligheten det är fel på.
Nr 59 & 60
Vi är i slutet på sista sommarmånaden och vattennivåerna är ganska höga till mycket höga – från Värmland till lappland, enl SGU.
Regnet öser ner men vattenkraften har inte råd att producera – det är dyrt för Sverige med låga eller minuspriser. förödande..
Elsystem och elproduktion – har sin största fiende, I obalans.
Obalans och elproduktion och elkonsumtion må vara dyrt – men än värre är att det går emot både naturlagar och ekonomiska principer.
Vattnet måste fram, Sverige och Europa har bara börjat simma i det stora stålbadet, vad gäller energi..frågan är hur länge detta kan fortgå..plånboken är inte oändligt djup – och industrierna behöver kunna planera sina utgifter.
Ett ppa- avtal på 2 kr för 3 år – naa, man blir inte särskilt inspirerad..
#21 #29 Det var ironi. Fattade du inte det?
#60 Håkan Bergman
Visst, verkligheten är en envis typ som ibland verkar ha missat teorilektionerna. Men att säga att något inte fungerar för att vi inte riktigt har fått ihop pusslet ännu, är som att ge upp för att det verkar saknas en skruv😁
Adepten #63
Men det är den som sagt att det ska fungera som får leta rätt på skruven. Personligen tror jag att det handlar om att man hållit och håller ritningen uppochner.
#61 Magnus Blomgren
Då finns det olika uppfattningar om vattenmagasinen. Energiföretagen säger att genomsnittlig fyllnadsgrad (per 18/8) åren 1960-2023 är 81 %. 2024 samma datum är fyllnadsgraden 74,4 %. Årets nivå är också lägre än de föregående fyra åren. Det är framför allt magasinen i SE1 som har ovanligt låg fyllnadsgrad. Fjällfloden är över och nu kan vi bara hoppas på omfattande höstregn i Lapplandsfjällen. Hittills i sommar verkar lågtrycken för det mesta ha kommit in via västkusten och lämnat det mesta regnet i söder. En nordligare bana vore bättre just nu.
Kraftbalansen på den svenska elmarknaden, rapport 2024
Ärende nr: 2024/1927 Datum: 2024-05-31
https://www.svk.se/siteassets/om-oss/rapporter/2024/kraftbalansen-pa-den-svenska-elmarknaden-rapport-2024.pdf
Mvh,
#66 fortsättning
Utdrag:
1.2.3 Vindkraft
”År 2023 producerade vindkraften i Sverige 34 TWh el27 (33 TWh under 2022). Vindkraftens utnyttjandegrad 28 under vintern 2023/2024 uppgick till 32 % av installerad effekt (32 % föregående vinter).”
”Under 90 % av vintern producerade vindkraften minst 8 % av installerad effekt (10 % föregående vinter). Som mest producerade vindkraften 12 910 MWh/h under vintern och som minst 195 MWh/h. Under topplasttimmen producerade vindkraften 3 168 MWh/h, vilket är 19 % av installerad effekt (förra vintern 21 % av installerad effekt).”
Mvh,
CES #66-67
Men det är fullkomligt ointressant vad ett energislag för el producerar per år, vad som räknas är hur väl produktionen svarar mot efterfrågan i realtid! Titta på verkligheten https://transparency.entsoe.eu/dashboard/show
Nr 65 Karl Erik R
Körde förbi Lilla Edets kraftstation nu på eftermiddagen – dammlyckorna stod helt öppna – ofantliga mängder for rakt förbi kraftstation.
Hur övriga Sverige ser ut just nu vet jag inte – men samma förbisläpp i fallfårorna har det varit i sommar när vi fiskat i dom dämda älvarna från norra Värmland och in över mellersta Norge- där har jag fiskat i 50 år men där har jag inte sett detta med förbisläpp under sommaren.
Ser rätt märkligt och mäktigt att låta enorma volymer dra vid sidan om kraftstationerna – som om det vore vårflod…under sommartid.
Begreppsförvirring ökar polariseringen i kraftslagsdebatten
2024/06/19
”Begreppen nyttjandegrad, tillgänglighetsfaktor och kapacitetsfaktor blandas ofta ihop i debatten om elsystemet och bidrar till att samtalet leds i fel riktning.”
https://svenskvindenergi.org/rapporter/begreppsforvirring-okar-polariseringen-i-kraftslagsdebatten
Mvh,
CES #70
Om det är några som förvirrar så är det väl svenskvindenergi. Vi har redan facit och det finns här
https://transparency.entsoe.eu/dashboard/show
Det kallas för verklighet välkommen till den.
Ser det här ut som en tillförlitlig energikälla för el.
https://fiatlux.se/vindruntSE4.png
Say no more…
https://www.affarsvarlden.se/artikel/vinnare-och-forlorare-i-vindkraftens-blasvader
Håkan Bergman #71
Håkan B, var vänlig och redogör för eventuella fel i Svensk Vindenergis redogörelse av begreppen nyttjandegrad, tillgänglighetsfaktor och kapacitetsfaktor?
Mvh,
CES #73
Det handlar inte om det, det handlar om att förvilla. Vi vet redan att vindkraft inte fungerar på systemnivå, varför det är så är svenskvindenergis problem inte mitt. Okey om dom kan komma med en lösning så inte mig emot men jag betvivlar att det finns en enkel lösning.
#69 Magnus Blomgren
Som jag sa, i SE2-SE4 är magasinen väl fyllda. Det är i SE1 som vi bara har 55 % fyllnadsgrad.
När energipriset är negativt så är det givetvis bättre att bara släppa förbi vattnet, om magasinet är nära fullt och/eller man har krav på en minimi-tappning. Släpper man vattnet genom generatorerna och alstrar el ut på nätet, då kostar det för varje kWh och även i underhåll av anläggningen.
Vindkraften ÄR förnybar, i detta fall måste de sätta dit en ny vinge…
”I den aktuella parken finns cirka 80 vindkraftverk som ägs av Vasa Vind. Samtliga av turbinerna i Åskälen står under lördagen stilla. Anledningen är att en vinge på ett av vindkraftverken under fredagskvällen av okänd anledning bröts av och föll till marken. – Det vi vet är att ett blad har gått av och fallit ner.”
https://www.op.se/2024-08-24/vinge-pa-14-ton-brots-av-vindkraftpark-stoppad/
US offshore wind will fall short of Biden’s 2030 goal, analysis says
By Reuters, July 9, 2024
American Clean Power Association (ACP) beräknade att det kommer att finnas cirka 14 gigawatt (GW) havsbaserad vindkapacitet längs USA:s kuster år 2030. Det kan jämföras med ett mål på 30 GW som president Joe Bidens administration lade upp år 2021 när de försökte komma igång. den inhemska energiindustrin.
Men skyhöga materialkostnader, höga räntor och problem i leveranskedjan har fått flera havsbaserade vindkraftsföretag att säga upp eller försöka omförhandla kraftkontrakt för planerade amerikanska vindkraftsparker till havs. Dessa utmaningar har gett tvivel om branschens förmåga att möta administrationens tidslinje.
https://www.reuters.com/sustainability/climate-energy/us-offshore-wind-will-fall-short-bidens-2030-goal-analysis-says-2024-07-09/
Mvh,
OT
Samsungs Silver Solid State-batteriteknik: 1 kilo silver per bil
Tack vare Silver, får du dessa förbättrade prestandaegenskaper:
1. 600 mils räckvidd (ungefär dubbelt så stor räckvidd på dagens marknad)
2. Full laddning på 9 minuter
3. Lättare vikt
4. Livslängd på 20 år
Samsungs utveckling av solid-state batteriteknik är redo att avsevärt påverka marknaden för elfordon (EV). Dessa batterier, som innehåller ett silver-kol (Ag-C) kompositskikt för anoden, erbjuder flera viktiga framsteg jämfört med traditionella litiumjonbatterier.
Nyckelfunktioner och fördelar
– Räckvidd och livslängd : Samsungs solid-state-batterier lovar en imponerande räckvidd på 600 mil på en laddning och en livslängd på 20 år.
– Laddningstid : Dessa batterier kan laddas på bara nio minuter, vilket löser ett av de största hindren för att använda elbilar.
– Energitäthet : Med en energitäthet på 500 Wh/kg är dessa batterier nästan dubbelt så täta som nuvarande vanliga elbilsbatterier, vilket möjliggör längre resvägar i ett mindre, lättare paket.
– Säkerhet : Användningen av en fast elektrolyt istället för en flytande minskar risken för bränder, vilket gör dessa batterier säkrare än traditionella alternativ
https://www.goldenstatemint.com/blog/samsungs-silver-solid-state-battery-technology-1-kilogram-of-silver-per-car/
Mvh,
CES #78
600 miles blir 96 svenska mil, säg 100 mil och en riktigt snål bil 150 kWh.
150*60/9=1000 alltså 1MW laddeffekt, bäst kolla vad man har för proppar hemma.
#78 C-E Simonsbacka
Hm, 600 mils räckvidd ska vara 600 Miles, dvs ungefär den dubbla räckvidden mot dagens elbilsbatterier. Då blev det inte fullt så sensationellt. Energiinnehållet är fortfarande långt ifrån vad en fylld personbilstank med diesel presterar, c:a 500 kWh.
Om man ska ladda ett ”silverbatteri” på 100 kWh på 9 min krävs minst 670 kW effekt. Och bara några få procents laddförluster, t.ex. 3%, ger 20 kW värme som ska ledas bort. Det lär bli varmt vid laddstationerna.
Ska man bara placera sådana laddstationer bredvid stora kraftverk?
Vad kommer ett ”silverbatteri” att kosta med dagens silverpris på c:a 10 000 kr/kg?
Håkan Bergman #79 & SatSapiente 80
En sak som kommer att hindra en snabbare utrullning av SS-batteriaktiverade elbilar är det faktum att dessa ultrasnabba laddningsbatterier kräver en solid infrastruktur för att man ska få den påstådda laddningstiden på nio minuter. Om vi tittar på Kina, vars elbilstillverkare erbjuder liknande laddningshastigheter, är 480kW och ibland även 600kW laddare ett absolut måste. Även i Kina är ladd-stationer med denna kapacitet långt och få däremellan.
Den verkliga utmaningen här är inte så mycket om det är möjligt eller inte – vi vet att det verkligen är det – utan snarare hur snabbt ultrasnabbladdningsinfrastruktur kan göras tillgänglig för bilägarna. Sedan är det naturligtvis kostnadsfrågan. För närvarande kostar det mycket mer att tillverka solid-state EV-batterier än litiumjon- och LFP-batterier som finns i nuvarande elbilar – ungefär tre eller fyra gånger, för att vara specifik. Kanske är det därför Toyota planerar att introducera solid-state-batterier på sina Lexus-bilar först, där vinstmarginalerna är mycket högre.
Mvh,
#81 CES
Redan dagens snabbladdningsstationer på 250 kW har effektbegränsningar. En laddning kan i bästa fall ske med 250 kW. Fler samtidiga laddningar på en laddstation minskar den tillgängliga effekten. En station med 10 st 250 kW’s laddare har inte samtidigt tillgång till 2500 kW från nätet, det är för dyrt att bygga ut nätet för detta, speciellt i södra Sverige där industrier redan nekas ökat effektuttag.
Ska vi ha laddstationer med flera laddare på 600 kW räcker inte 400 V’s nät, knappast 10 kV’s nät heller.
Det blir till att bygga ut nät (”solid infrastruktur”) med än högre spänning, till vilken kostnad och vem betalar?
Och värmeförlusterna vid laddning, 3% förlust vid en 600 kW laddning blir 18 kW värme, motsvarande ungefär 4 normala bastuaggregat. Varmt lär det bli både i och runt laddaren och i bilens batteri.
Så länge alternativet att ladda hemma över natten finns kommer det aldrig att byggas något större nätverk av laddstolpar då efterfrågan saknas.
Enda gången efterfrågan finns är väl vid skollov och skid eller sommar resor i Sverige med batteribil, man kan inte bygga ett lönsamt nät med sådan efterfrågan utan att alla skattebetalare får stå för kostnaden och den privata aktören tar eventuellt överskott.
Sen spelar det ingen roll hur fort det teoretiskt skulle kunna gå att ladda när laddning över natten är det billigaste alternativet för alla.
#82 SatSapiente: Tack för din kommentar!
Mvh
Och samtidigt ska man i EU och UK byta ut gasvärmen till värmepumpar, hur ska det gå ihop med den standard distributionsnätet lär ha idag? Bygga nytt, 93000 km i Tyskland enbart, och det ska klara den där köldknäppen i Januari? Resten av året blir det nog kräm över för batteribilar.
Doomberg: The Future of Energy – The Unwavering Power of Reliability Over Hype
29 aug. 2024
Time Stamp References:
0:00 – Introduction
1:08 – Science Hype Cycle
4:19 – Battery Lifespan, & Silver
8:30 – EV Costs, China, & Hybrids
13:37 – Western EV Demand
14:49 – Carbon Use Comparisons
17:03 – Pollution & Carbon
22:13 – Efficiency & Reuse
26:56 – West GRID Solutions
30:00 – U.S. Election Outcomes
35:06 – New Energy Tech
37:35 – Fusion Technology?
39:30 – SMR & Thorium
41:05 – Nuclear Proliferation
44:50 – Russia & Ukraine
48:30 – Global Bifurcation & Gold
50:52 – Dollar & Military Spending
52:53 – Wrap Up
https://www.youtube.com/watch?v=gtGqK7bVjiQ
Mvh,