Beräkning av totala livstidskostnad (LCC) för kärnkraftverk kontra vindkraftverk.
Total livstidskostnad för kärnkraftverk kontra havsbaserade vindkraftverk vid samma höga elproduktion i MUSD i 80 år och med kärnkraftverkets märkeffekt 1 GWe (1 000 MWe), tillgänglighetsfaktor 90 %, livslängd 80 år samt havsbaserade vindkraftverk med märkeffekt 15 MW, 25 km långa undervattenskablar, tillgänglighetsfaktor 21 % och livslängd 20 år.
Tillgänglighetsfaktor: I planeringen för att tillgodose effektbalansen med de produktionsanläggningar som beräknas vara i drift under prognostiden räknar Svenska Kraftnät med att kärnkraft har en tillgänglighetsfaktor på 90 procent (%) av den installerade baskrafts effekten. För vindkraft har jag tillämpat en tillgänglighetsfaktor på 21 %, vilket baseras på att jag utgått från det minsta effektvärdet för vindkraften under 90 % av 2023 årets alla timmar.
Kärnkraft:
Total livstidskostnad = Investering + Drift & Underhåll + Avveckling
Total livstidskostnad = 14 400 + 22 000 + 400 = 36 800 MUSD
Vindkraft:
Total livstidskostnad = Investering + Drift & Underhåll + Avveckling
Total livstidskostnad = 29 960 + 7500 + 350 = 37 810 MUSD.
Sammanfattning
• Total livstidskostnad för kärnkraftverk: 36 800 MUSD (384 320 MSEK)
• Total livstidskostnad för vindkraftverk till havs: 37 810 MUSD (394 597 MSEK)
Notera att i beräkningen för vindkraftverk ingår bland annat inte livstidskostnad för följande tekniska system: Energilagring, snabba gasturbiner för att klara bristsituationer och balanskraft behov, skyddsmekanismer och skyddssystem som bygger på att elsystemets roterande svängmassa är tillräcklig för att klara balansstörningar, reaktiv effektproduktion och den reaktiva effektbalansen för att klara spänningsstabilitet och elkraftsystemets tillförlitlighet, cybersäkerhet förnybar energiproduktion har gjort och gör cybersäkerhet mer kritiska än någonsin och potentialen för sårbarheter i landets elnät torde öka kraftigt.
Sålunda finner jag att medan båda elproduktions slagen har betydande investeringar under sina respektive livslängder. Den totala livstidskostnaden gynnar kärnkraftverk p.g.a. att livslängden på havsbaserade vindkraftverk är betydligt kortare än den för kärnkraftverk. Medan många kärnkraftverk kan operera effektivt i upp till 80 år eller mer har vindkraftverk ofta en livslängd på 20 år innan de behöver bytas ut eller uppgraderas. Detta innebär att även om initialkostnaden för ett havsbaserad vindkraftsprojekt kan verka lägre vid första anblicken, kommer den totala livstidskostnaden att öka dramatiskt när man tar hänsyn till behovet av flera cykler av investeringar i nya verk efter några decennier.
Sammanfattningsvis beror den något högre livstidskostnaden för havsbaserade vindkraftverk jämfört med kärnkraftverket på:
– Högre initiala investeringskostnader per installerad kapacitet.
– Låg effektfaktor som resulterar i mindre producerad energi.
– Kortare livslängd vilket leder till fler investeringar över tid.
Dessa faktorer samverkar för att göra havsbaserad vindkraft något mindre ekonomiskt hållbar i längden jämfört med traditionell kärnkraft, när de jämförs direkt under ovanstående antaganden.
Behov av reaktiv effekt i elsystem + kommentarer
Claes-Erik Simonsbacka
Tack C-E Simonsbacka men..
Kraftproduktion är värdelös om det inte finns en betalande konsument i andra ändan av systemet och ett fungerande distributionsnät.
Därtill skall behov och produktion matchas så det blir balans eftersom el inte kan lagras (idag)
Distributionsnätet är den stora kostnaden idag.
Skall vi satsa på ett nät som byggs för max vind när det blåser så har vi en överkapacitet vilande under större delen av året.
DÄR finns den stora kostnaden för vind och sol!
Vattenfall har idag en komisk annons: ”Nu är vi säkra på att vi gjort ett bra val”
Kanske vänder sig de sig inte inåt till den organisation som släckte kärnkraft till ett negativt utfall i 100 miljarders storlek. Skämmes!
OT
Hörde påannons till nyhetssändning i P1: ”Ett varmare klimat ligger bakom missväxt i norra Indien, Naturskyddsföreningen riktar skarp kritik mot förslaget att slopa flygskatten”.
På Östnytt uttalade sig medarbetare på SMHI som mådde dåligt för att de ”blivit påhoppade av klimatförnekare”:
Ursäkta, men jag förstår verkligen inte det här!
Var hittar man priset för den el. som de olika systemen ger och måste man inte starta med att tre-fyrdubbla kostnaden för vindkraft med tanke på livslängden av anläggningarna.
EROI-beräkningar visar att kärnkraften är den överlägset mest lönsamma utvinningen av el.
Livslängden på de havsbaserade vindkraftverkens rotorblad
Livslängden för rotorblad för havsbaserade vindkraftverk är en kritisk faktor för att bestämma den totala effektiviteten och kostnadseffektiviteten för produktion av vindkraftsel. Den hårda marina miljön innebär unika utmaningar för bladen, inklusive erosionsslitage, som avsevärt kan minska deras livslängd.
Erosionsslitage på havsbaserade vindkraftverks rotorblad orsakas främst av inverkan av vattendroppar, is och skräp på bladytan. Höghastighetspåverkan från dessa partiklar kan leda till materialborttagning, gropbildning och sprickbildning, vilket i slutändan minskar bladets strukturella egenskaper och livslängd.
Vad jag erfarit kan det erosionsslitage-relaterade slitaget vara 5-10 år, beroende på hur allvarlig erosionsnötningen är.
Mvh,
Vindkraft kräver i princip 3-4 återställningar under ca 80 år, vilket inte framgår av kalkylen!
Ann lh, #3
Skillnaden mellan Levelized Cost of Energy (LCOE) och Life Cycle Cost (LCC)
Levelized Cost of Energy (LCOE) är en ekonomisk måttstock som används för att jämföra kostnaderna för olika energiproduktionsteknologier. Det representerar den genomsnittliga kostnaden per producerad enhet elektricitet över hela livscykeln av en energianläggning, inklusive kapitalutgifter (CAPEX), drift- och underhållskostnader (O&M), och bränslekostnader, om tillämpligt. LCOE beräknas genom att ta den totala netto-nuvärdet av kostnaderna för att bygga och driva anläggningen och dela det med den totala mängden elektricitet som produceras under anläggningens livslängd.
Life Cycle Cost (LCC), å andra sidan, är ett bredare begrepp som omfattar alla kostnader associerade med en produkt eller system under hela dess livscykel. Detta inkluderar initiala investeringar, ny investeringar, drift- och underhållskostnader, samt kostnader för avveckling eller återvinning. LCC används ofta inom olika industrier för att bedöma den totala ekonomiska påverkan av ett projekt eller en produkt över tid.
Mvh,
Nr 4 Claes – Erik S
Slitage till havs?
Kanske var det detta som hittades i vårvintras i den finska skärgården – folk kunde inte begripa varför dom plötsligt hade ärtsoppeliknande lager av plast och microplast i deras fina skärgård.
En del trodde det berodde på den omfattande isvintern som samlat ihop dessa enorma mängder…
Någon bra förklaring kom aldrig – och sedan spreds eländet ut av vågor, strömmar och öppet vatten.
Östersjöns fåglar och tumlare får naturligtvis betala ett högt pris – men plastslitaget förblir en olöst fråga, eftersom vindföretagen fortsätter att envist hävda ett minimalt slitage/nedsmutsning och att våra naturvårdsmyndigheter inte kontrollerar detta, utan går på företagens linje.
Dock kvarstår det faktum att rotorblad slits hårt i den miljön – men slitaget…tycks försvinna.
Roland Salomonsson, # 5
Antalet havsbaserade vindkraftverk erforderliga för att uppnå kärnkraftverkets 80-åriga energiproduktion, ingår i kalkylen.
Mvh,
I Sverige är vi än så länge lyckligt lottade som har vatten- och kärnkraft när vind och sol inte levererar. I Tyskland är det värre eftersom kärnkraften numera är nedlagd och vattenkraften blygsam. Därför måste tyskarna elda kol och gas när vind och sol inte levererar. Energiewende har satt tyskarna i en rävsax när den billiga ryska gasen inte finns tillgänglig längre. Batterier och grön vätgas är mycket dyrare alternativ än kol och gas.
De höga elpriserna i SE4 beror på Tyskland och i viss mån Danmark.
#4
”Erosionsslitage på havsbaserade vindkraftverks rotorblad orsakas främst av inverkan av vattendroppar, is och skräp på bladytan. Höghastighetspåverkan från dessa partiklar kan leda till materialborttagning, gropbildning och sprickbildning, vilket i slutändan minskar bladets strukturella egenskaper och livslängd”
Hastigheten längst ut på rotorbladen är högst, och där är bladen tunnast.
Torde innebära att kassationskostnaden styrs av yttersta spetsen?
Kanske 80% av bladen är ok men hela bladet måste kasseras.
Dvs transport tillbaka till fabriken ?
#6 C-E S. Med begreppen LCOE och LCC ljusnar det något, men varför saknas de i inlägget.
Ann lh, #11
Min rubrik är: ”Beräkning av totala livstidskostnad (LCC) för kärnkraftverk kontra vindkraftverk”.
Mvh,
Lasse #1
Du är nåt på spåren, lägg bara till ett nytt konsumtionsmönster för el när värmepumpar ska ersätta gasen för uppvärmning. Distributionsnätet måste dimensioneras för max förbrukning under en rejäl köldknäpp i Europa, lycka till med det, Tyskland enbart har 93000 km distributionsnät att jobba med.
https://www.bundesrechnungshof.de/SharedDocs/Downloads/DE/Berichte/2024/energiewende-volltext.pdf?__blob=publicationFile&v=4/#page=22
Ekvationen är enkel, vill man ha el dygnet runt så bygger man elproduktion som ger el dygnet runt !
Svårare än så är det inte.
Det har man inte i Tyskland och Danmark, när Sol och Vind inte levererar så får de antingen dra på sina lortiga värmekraftverk eller importera till höga priser vilket de i Södra Sverige får känna på.
F.ö. så är det kärnkraft och vattenkraft som håller det svenska elnätet stabilt och det är oftast vattenkraft vi exporterar, inte vindkraft.
#14 Vinden blåser upp produktionen och påverkar tillgång men ej efterfrågan.
Det är då vi får ett överflöd av el som kan pressa priserna.
Norge är bra på att reglera vattenkraften, kanske på grund av korta flödesvägar från dammar till havet och därmed lättare med regleringar av flöden?
Intressant om hur vi i Skandinavien blivit stora på vindkraftsinstallationer i USA och GB. Nu svalnar intresset: https://wattsupwiththat.com/2024/08/22/u-s-offshore-wind-the-struggle-continues/
Extrema väderhändelser behöver motståndskraftigare elnät
https://klimatupplysningen.se/extrema-vaderhandelser-behover-motstandskraftigare-elnat/
Mvh,
Jag ber vänligen debattörer att undvika en massa förkortningar och bokstavskombinationer för olika termer, uttryck och företeelser. Många känner inte till dem. De försvårar läsningen och orsakar ofta missförstånd. Ofta är de ren lättja eller intellektuell slöhet.
På Veckans Affärer för snart 60 år sedan lärde jag mig att inte gissa gåtor med läsarna. Första gången man använder en förkortning eller liknande skall man skriva ut vad den betyder. Sedan kan man använda den för att t. ex. spara utrymme – men återkomma till förklaringen emellanåt. Läsaren kan lätt glömma.
Allt annat lika blir väl ett energislag med en fjärdedels livstid fyra gånger dyrare i längden? Sunt bondförnuft. Vindkraftens värsta akilleshälar är därför:
Det blåser ofta för mycket eller för litet,
De har på tok för kort livslängd,
För lång tid förstörd miljö,
Slöseri med olika kritiska råvaror,
Mycket högre kostnader över tid.
Deras påstådda förtjänst att inte tillföra atmosfären mer koldioxid stämmer heller inte över hela livscykeln. Om man nu tror att koldioxid är skadlig och hotar klimatet.
Gällande byggandet av denna storskaliga vindkraft – så motiveras den av klimatoro och att den är hållbar.
Alarmisterna, med Mp i spetsen skyndade sig att lägga ner fullt fungerande kärnkraft – som släpper ut mindre CO2 än vindkraft.
Då var således plötsligt inte CO2 det som hade högst prioritet – utan då visades en helt annan agenda upp.
Det är riktigt svårt att ta in hur okonsekventa dessa alarmister och påstådda miljövänner är – havsgrund och nordliga vildmarker skall industrialiserade och offras för att rädda klimat och biologisk mångfald…
Själva grunden för deras klimatpanik och deras miljötänkande – är fullständigt huvudlös.
Alarmism och panik har visserligen alltid hämmat logiskt tänkande – men samhällets kontrollfunktioner borde ju ha kunnat stoppa denna förvirrade välvilja ( ? )…
Kunde dom ( alarmisterna ) verkligen inte ha visat upp en gnutta tankeförmåga…och låtit bli nedläggningen av kärnkraften.
Vem vågade inte påtala det uppenbara?
Varför var plötsligt inte jakten på CO2 viktig?
Chinese Group Deploying Largest Floating Wind Turbine Platform
Aug 19, 2024
En flytande vindkraftsplattform utvecklad av Mingyang Group är nu placerad vid en kinesisk vindkraftspark till havs. OceanX, för närvarande världens största enstaka kapacitetsteknologi av sitt slag, stödjer Yangjiang Mingyang Quingzhou IV-projektet på 505 MW nära Guangdong, Kina.
Mingyang meddelade den 19 augusti att plattformen hade avslutat sin 191 nautiska mil resa från Guangzhou till vindkraftsparken utanför Guangdong provinsens kust. Företaget sa att den flytande vindturbin plattformen är arrangerad i en ”V”-form och rymmer två 8,3 MW havsbaserade vindturbiner. Företaget sa att plattformen är designad för att fungera ”i ett brett utbud av havsområden runt om i världen med vattendjup på mer än 35 meter.”
OceanX impeller når 219 meter på sin högsta punkt, med en maximal bredd på cirka 369 meter i luften. Hela vindkraftsplattformen har en total slagvolym på 15 000 ton och ett dragdjupgående på 5,5 meter. När plattformen väl är i drift förväntas den producera 54 miljoner kWh årligen.
”Inför extrema tyfonförhållanden måste flytande vindturbiner designas för att motstå 360° tyfonbelastningar från början för att säkerställa stabilitet och säkerhet”, sa Mingyang. ”OceanX använder ett en-punkts förtöjningssystem, vilket gör att plattformen kan gira adaptivt med tyfonens riktning. Detta säkerställer att vindturbinen konsekvent är vänd mot den inkommande vinden, oavsett tyfonens väg.”
Gruppen sa att plattformen är banbrytande för användningen av ultrahögpresterande betong med en tryckhållfasthet som överstiger 115 MPa för flytande fundamentkonstruktion, ett material fyra gånger starkare än standardbetong, vilket avsevärt förbättrar bärförmågan. Den flytande grunden använder också en förspänd höghållfast betongkonstruktion, vilket underlättar modul och batchtillverkning, vilket avsevärt minskar byggkostnaderna.”
Mingyang sa att en prototyp i skala 1:10 av den flytande vindkraftsplattformen OceanX med dubbla rotorer lanserades för teständamål i Lake Quarry, Tyskland, i april 2020. I oktober samma år hade den slutfört en två månader lång offshoreverksamhet i Östersjön, uthärdade tester motsvarande 72 m/s vindar och 30-meters vågor, och fick ett genomförbarhetscertifikat från DNV, en global energiforsknings- och certifieringsgrupp.
https://www.powermag.com/chinese-group-deploying-largest-floating-wind-turbine-platform/?oly_enc_id=2282I2270756B8G
Mvh,
Nån som minns riksdagsmannen som frågade om det inte gick att sätta en vindsnurra på en bil och få el från den?
Ser på Americas cup där båtarna har god framfart (40 knop) tack vare fartvinden 🙂
https://www.youtube.com/watch?v=dxQlf5olE94
En fantastisk utveckling av framfarten-kan den ge någon lite ideer?
Vindkraftsverk till havs består av vindkraftverk som är monterade på ett fundament som på olika sätt är förankrade i botten. Även så kallade flytande vindkraftsanläggningar är också på ett eller annat förankrade i botten.
https://www.havochvatten.se/arbete-i-vatten-och-energiproduktion/vindkraft-till-havs/teknisk-utformning.html
Teknisk beskrivning för vindkraftsparken Mareld
Vindkraftverk med en effekt på 15 MW.
3.2 Fundament – vindkraftverk
Vindkraftverk med flytande fundament, förankringslinor och ankare
https://www.lansstyrelsen.se/download/18.4db94f1718d82a6a06851094/1708520856956/Bilaga_B_Mareld_Teknisk_Beskrivning_Mareld_vindkraftpark_20230417.pdf
Mvh,
C-ES #22,
Om flytande vindkraftverk utprovades redan 2020 och var så fantastiska, varför är de inte redan igång. Finansiärerna borde strömma till. Kanske finns det en hake? …
Studerar man Svenska kraftnäts marknadsanalys fram till 2045 ser man att det inte tillkommer mer kärnkraft eller vattenkraft, endast vindkraft och solkraft kommer att öka i de fyra elområdena🤔
Ingemar Nordin #23
Flytande havsbaserad vindkraft på frammarsch
”Globalt finns närmare 200 vindkraftsparker till havs i drift och ytterligare 30 är under konstruktion. En teknik som snabbt blir vanligare är att bygga flytande vindkraftverk. De kan bland annat uppföras på djupare vatten än de som är fast installerade.”
”För närvarande finns det för många alternativ på grundkonstruktioner, mer än 40 flytande vindkraftskoncept är under utveckling och nya tillkännages ofta.”
”Vattenfall uppför i samarbete med Fred. Olsen Seawind den flytande vindkraftsparken Mara Mohr utanför den skotska östkusten. Det är Vattenfalls första etablering av flytande havsbaserad vindkraftsproduktion.”
https://www.vattenfall.se/fokus/hallbarhet/flytande-vindkraft/
NEW STRATEGIC HUB FOR MAJOR FLOATING OFFSHORE WIND FARM PROJECT
March 27, 2024
Lisa Christie, UK Country Manager at Vattenfall, said:
“ScotWind represents a major investment in Scotland’s green energy future and together with Fred. Olsen Seawind, Vattenfall is committed to leveraging its considerable experience to deliver Muir Mhòr Offshore Wind Farm as one of the world’s first commercially-viable floating wind projects. Working together, we can make a significant contribution towards Scotland’s net zero future and secure more of the UK’s power from cutting-edge renewable sources.”
https://muirmhor.co.uk/new-strategic-hub-for-major-floating-offshore-wind-farm-project/
Ingemar, återstår att se om de är så fantastiska
Mvh,
Hur mycket avsätter vindkraftsägare årligen till den oundvikliga avvecklingen i rena pengar? (återställande av natur, microplaster i haven och på land, offeranoders påverkan, oljeläckage, uttjänta rotorblad med mera)
Miljardförluster inom vindkraften pratas det aldrig om.
Mikroplaster pratas det aldrig om.
Ornitologernas tystnad är anmärkningsvärd.
🦅🐝🐟🤽♂️
#24. Adepten. Har Svenska Kraftnäts ”marknadsanalys” över huvud taget med verkligheten att göra? Bygger den inte mest på politik? Som man frågar får man svar. Så länge MP har fortsatt inflytande, kan vi inte lita på statliga uttalanden eller beslut. Men de kommer ändå. Därför måste vi ändå informera, protestera och agera.
Om man fyller havsbaserad vindkraft med den luft den bygger på, kanske den ändå flyter när det går över styr. Vilket det ju gör.
#21 Lasse:
Herregud, jag hade förträngt den dåren…och han var inte ens miljöpartist så det finns ju värre…
https://www.youtube.com/watch?v=xa2Cag9OrHc
#23-25 mfl
Havsbaserad slumpkraft har redan visat sig helt idiotisk.
Kostnad är långt över 200 öre per kWh.
Sedan tillkommer balansering etc…
Global Offshore Wind Installations to Surpass 520 GW by 2040
Rystad Energy – Aug, 22, 2024
Den globala havsbaserade vindkraftssektorn växte med 7 % 2023 trots inflation och störningar i leveranskedjan, med ny kapacitet som förväntas växa med 9 % vid årets slut.
Europa och Asien (exklusive Kinas fastland) kommer att leda utbyggnaden av flytande vindprojekt, med Europa som står för över 70 % av de globala installationerna år 2040. Även om vissa projektförseningar efter 2030 förväntas, kommer det sannolikt att bli en stark insats för att påskynda utbyggnaden. Som ett resultat förväntas flytande vindkapacitet närma sig 90 GW år 2040, med Storbritannien, Frankrike och Portugal i framkant av utvecklingen.
Flaskhalsar i försörjningskedjan och politisk osäkerhet innebär utmaningar, men ett starkt statligt stöd är avgörande för att nå ambitiösa kapacitetsmål och föra energiomställningen framåt .
https://oilprice.com/Alternative-Energy/Wind-Power/Global-Offshore-Wind-Installations-to-Surpass-520-GW-by-2040.html
Mvh,
#31 fortsättning
Rystad Energys långsiktiga prognos för den flytande vindsektorn skiljer sig markant från den uppåtgående trend som observerats på den bottenfixerade marknaden. Från 2025 till 2030 räknar vi med att endast Asien och Europa aktivt kommer att installera flytande vindkapacitet. År 2030 förväntar vi oss att Europa har installerat nästan 5 GW flytande vind, medan Asien, exklusive Kinas fastland, beräknas lägga till 2 GW.
Under den följande femårsperioden från 2030 till 2035 förutser vi en betydande ökning av installationerna. Europa förväntas lägga till 20 GW flytande vindkapacitet, och Asien, exklusive Kina, upp till 5 GW. Vi förväntar oss inte att flytande vindprojekt kommer att installeras i andra regioner förrän under perioden 2035 till 2040, då vi förväntar oss att tekniken kommer att utvecklas mot mognad. År 2040 förutspår vi att Europa kommer att ha installerat mer än 65 GW flytande vindkapacitet, medan installationer i Asien, exklusive Kinas fastland, kommer att ha nått 17 GW.
Mvh,
Jaha, så Europa kommer att ha 65 GW installerad vindkraft 2040? Och ca 0 GW när det blåser för lite eller för mycket? Vad ska man ha för kraft när det inte blåser i backup och vad kostar den elen i så fall?
Hur många av våra ansvariga politiker oberoende av färg har tillräcklig bildning för att kunna följa diskussionen på denna tråd? Samma fråga kan ställas till journalistkåren inklusive den på Public Service som med exempelvis ”Klotet” har som uppdrag att utan politisk bindning sakligt upplysa svenska folket om energifrågan?
Lasse, Berra #21, 29
De flesta goda ideer måste utvecklas innan fulländning.
https://static1.srcdn.com/wordpress/wp-content/uploads/2024/07/far-side-october-23-1984-prehistoric-man-tied-to-a-wheel-about-to-be-pushed-down-a-hill.jpg?q=70&fit=crop&w=750&dpr=1
Fast glöm vinden, this is the shit:
https://images.app.goo.gl/JspjcUcUzVdqtp2A8
Rubriken är ”Kostnad för vindkraft vs kärnkraft”. Du presenterar siffror som fakta. Min fråga är: Har C-E S räknat ut dessa data själv eller har du källor som du vill redovisa?
Exempel på frågetecken. 21 % tillgänglighetsfaktor räknar du med och redovisat definitionen. Har det betydelse för kostnader för stödfunktioner eller är det dimensionerande för installerad effekt i kalkylen. De båda begrepp man brukar röra sig med är dels kapacitetsfaktorn, dels säkert tillgänglig effekt vid topplast. I det förra fallet är 21 % lågt för havsbaserad vindkraft och säkert tillgänglig effekt för högt räknat i kraftbalansen.
Det är minst sagt svårt att räkna på detta. Jag misstror inte din kunskap, men skulle gärna ha mer bakgrund till de absoluta tal du använder. Jag hänger inte riktigt med i resonemanget.
Prognoser i all är men glöm inte historien.
Att bygga planerbar kärnkraft var det bästa vi gjort i det här landet ur energisynpunkt. Allt ifrån utsläpp till industrier och välstånd.
Lägga ner dessa i förtid var det sämsta vi gjort ur samma synpunkt.
Framtiden kommer att kräva väldigt mycket mer planerbar energiproduktion detta sekel om vi ska behålla det välstånd vi skapat, alternativt får vi dra ner rejält på det mesta. Och vem vill det när allt kommer till kritan? Knappast ens på Söder.
Detta är vad det egentligen handlar om och att jämföra med vind bygger på något som ännu inte finns.
Vattenfall skriver följande vad gäller myten om vindkraft:
Vindkraftverk kräver mycket underhåll och har kort livslängd
Myt: Moderna vindkraftverk är designade för att vara robusta och kräver regelbundet underhåll för att fungera effektivt. Deras livslängd kan vara upp till 30–35 år eller längre med rätt underhållsåtgärder.
Vindkraften genererar mikroplaster i enorma mängder
Myt: Ett vindkraftverk genererar ungefär 0,15 kilo mikroplaster årligen, motsvarande 650 kilo för alla Sveriges vindkraftverk (Naturskyddsföreningen). Detta är minimalt jämfört med vägtrafikens 8 000 ton årliga mikroplaster. Naturvårdsverkets rapport om mikroplaster nämner inte vindkraft som en betydande källa.
Risken för islossning från vindkraftblad är stor
Myt. Risken för iskast från vindkraftverk är minimal och säkerheten prioriteras högt. Enligt Arbetsmiljöverkets databas var det inga registrerade personolyckor relaterade till iskast under 2021. Det moderna vindkraftverket är utrustat med avancerade avisningssystem, inklusive uppvärmning av rotorblad, för att effektivt förhindra isbildning. Risken är störst inom de närmaste tiotalet meterna runt tornet, och få isbitar har observerats längre än 100 meter från något vindkraftverk.
https://group.vattenfall.com/se/siteassets/sverige/var-verksamhet/vindprojekt/vastra-tjust/landbaserad-vindkraft-information-kommuner.pdf
C-E S #25,
Jag frågade efter haken med flytande vindkraft, inte hur mycket de kan producera. Det finns ju alltid idioter som förblindas av hög produktion men struntar i kostnaderna – av olika skäl, kanske t.ex. stora subventioner.
Av ditt svar drar jag slutsatsen att haken är den reella kostnaden. Om kilowattpriset är horribelt högt jämfört med kärnkraft så är det enbart skattesubventionerna som kan ge vinst i företagen. Och då är det ointressant hur många watt/h det produceras.
Fredrik S #35
Dina länkar påminner mig om att jag hörde en förespråkare för vindkraft säga att det är fel att satsa på kärnkraft för att den är ett dåligt komplement till vindkraften. Den bör ju vara igång kontinuerligt mellan revisionerna.