Vi får i media ofta höra hur otroligt dyrt det är att bygga ny kärnkraft och man refererar till byggandet av Olkiluoto 3 i Finland som kraftigt överstigit både budget och tidplan. I artikeln nedan kommer jag visa att det byggs idag liknande reaktorer av andra leverantörer till 1/3 av kostnaden och byggtiden för Olkiluoto 3. Jag kommer också att visa att de redovisade produktionskostnaderna för vind och solel är kraftigt underskattade och att det billigaste sättet att producera el är byggandet av nya kärnkraftverk.
I den brittiska studien: ”The ETI Nuclear Cost Drivers Project: Summary Report”, Gogan K. och Ingersoll E., 20181 analyseras varför reaktorprojekten i Kina, Korea och Ryssland görs enligt tidplan och inom budget medan reaktorprojekten i USA och Europa inte gör det. Data för olika projekt sammanfattas i Fig. 1 i vilken framgår att byggkostnaden i Kina, Korea och Ryssland är 1/3 av byggkostnaden för reaktorer i USA och Europa. Lägre byggkostnader korrelerar med kortare byggtider.
Figur 2 visar Levelized Cost of Energy (LCOE) för de olika reaktorerna i Fig. 1. När projektriskerna minskar och investeringar i nya reaktorer börjar upplevas som mer säkra sjunker finansiärernas avkastningskrav, kalkylräntan. På samma gång leder minskade risker till en kortare faktisk byggtid.
LCOE – Levelized Cost of Energy (LCOE) ger en produktionskostnad per kWh som gäller under hela livslängden, genom att nuvärdet för alla kostnader under livslängden divideras med nuvärdet av den totala elproduktionen under livslängden, med hänsyn tagen till förslitning av anläggningen. I denna kostnad ingår initial investering, skötsel, underhåll, bränslekostnad och kapitalkostnad.
Kalkylräntan motsvarar det avkastningskrav i investeringskalkyler som företagets ägare eller ledning ställer på investeringarna.
Huvudskälet till den stora skillnaden i kostnaderna i Fig. 1 och byggtiderna för olika reaktorprojekt är enligt Gogan och Ingersoll att byggandet av reaktorerna i USA och Europa görs av leverantörer:
- som inte byggt reaktorer på 30 år medan utanför Europa så byggs reaktorer hela tiden av erfarna leverantörer från bla Kina, Korea och Ryssland.
- där konstruktionen inte var färdig och godkänd av myndigheten innan byggstart, se Fig. 3
Byggtiderna för olika reaktorer i Fig. 1 varierar stort (där längre byggtid är förenat med högre kostnader). För koreanska och kinesiska reaktorleverantörer byggs reaktorer på 5-6 år:
Medan beräknade byggtider för europeiska och amerikanska reaktorleverantörer variera mellan 8-17 år:
- US Vogtle 3-4 – är 8 år
- Finland and Frankrike, Flammanville 3 och Olkiluoto 3) – 15-17 år
Ett exempel på hur mer erfarenhet leder till kortare byggtid (och lägre kostnad) åskådliggörs av jämförandet av byggtid för EPR reaktorn:
- Olkiluoto 3 – första EPR reaktorn med byggstart 2005 och beräknad byggtid på 17 år
- Taishan 1 med byggstart 2009 och färdigställd på 8 år.
De låga byggkostnader och korta byggtider som leverantörer från Kina, Ryssland och Korea numera har, hade vi också i Europa och USA under 1960-1980 talet när 30-40 nya reaktorer börjades bygga varje år, till skillnad från dagens 4-5 reaktorer per år.
Slutsatsen är att byggandet av nya reaktorer av amerikanska och europeiska reaktorleverantörer framöver kommer att kunna göras till betydligt lägre kostnader och med kortare byggtider än reaktorerna Olkiluoto 3, Flamanville 3 och Vogtle 3 & 4.
- Studien av Gogan and Ingersoll 20182, visar att de europeiska och amerikanska projekten har potential att nå produktionskostnad på USD 69/MWh för nya projekt. Det som krävs är att man tar kontroll över de kostnadsdrivande faktorerna.
- Om man väljer ryska, koreanska eller kinesiska reaktorleverantörer, kan man nå en produktionskostnad på 55 USD/MWh med samma antagande om kalkylräntan (7 % per år), se Fig. 2.
Jämförelse av elproduktionskostnad för olika energikällor
Det är svårt att hitta objektiv information om vind och solenergi. Oftast anges en alldeles för låg produktionskostnad beroende på att man i fallet vind antar:
- att elproduktionen är högre än den faktiska. I många fall antar man tex. att vindkraftverken producerar 30-60% el i förhållande till installerad kapacitet (dvs. elproduktionen är mellan 30-60% av vad den maximalt skulle kunna producera om det blåste överallt i Sverige hela tiden) medan flera objektiva källor visar att räknat på samtliga vindkraftverk i Sverige så är kapacitetsfaktorn 25%.
- Man tar bara upp kostnaden för vindturbinen som bara utgör ca 60 % av kapitalkostnaden.
Hughes och Constable, har sammanställt en studie på verklig kostnad för 350 vindkraftparker i UK som visar att:
- Den faktiska kostnaden för vind inte har minskat under 2 årtionden och att det inte är troligt att denna kostnad kommer att minska under den nästa 5- till 10-årsperioden.
- Kapacitetsfaktorn för vind har ökat men samtidig så har kostnaderna för drift och underhåll ökat markant. Dessutom så minskar kapacitetsfaktorn för den nya generationen vindkraftverk snabbare med åldern, jämfört med äldre vindkraftverk.
Tabell 1 sammanfattar resultaten från två studier av Anwar, Menezes och Sheibeh samt Karlsson och Torfgård, publicerad av KTH (Kungliga Tekniska Högskolan) samt information från Fig. 2 som sammanfattar produktionskostnaden för vind, sol och kärnkraftsel.
*I studien av Karlsson och Torfgård angavs en produktionskostnad på 70 USD/MWh men i denna kostnad har man inte tagit hänsyn till anslutningskostnaden. Jag har antagit ett tillägg av en transmissionskostnad på 20 %, vilket ger 86 USD/MWh
** Den lägre kostnaden, 55 USD/MWh, gäller för leverantörer från Kina, Japan och Korea medan den högre, 69 USD/MWh, för leverantörer från USA och Europa.
*** Här ingår kostnaden för bränsle samt avgiften på USD 6 till avfallsfonden (för att finansiera kostnaden att på ett säkert sätt ta hand om det uttjänta kärnbränslet samt att demontera kärnkraftverken och återställa kraftverksområdet till ”grön äng”). Någon liknande kostnad finns inte för vind och solel.
Tabell 1 och Fig. 2 visar således att produktionskostnaden för el är:
- Lägst för befintlig kärnkraft – 22 USD/MWh
- Ny kärnkraft och landbaserad vindkraft – 55-69 USD/MWh
- Högst är el från sol och havsbaserad el – 86-93 USD/MWh
Prissättning av elproduktion
Tabell 1 ger dock inte en rättvisande bild eftersom ytterligare kostnader tillkommer för att göra produktion av vind och solel lika tillförlitlig, miljövänlig och säker som kärnkraften. Enbart produktionskostnaden (punkt 1.) nedan är medtagen i Tabell 1.
Följande faktorer påverkar elpriset:
-
- Produktionskostnaden
- Kapitalkostnad
- Drift och underhållskostnader
- Anslutningskostnaden då nya elledningsgator/elkablar måste dras till nya sol- och vindparker
- Bränslekostnad – gäller bara kärnkraft/fossila bränslen
- Kostnad för att öka tillförlitligheten för vind/solel
- Kostnad för ersättning av vind/solel när dessa energikällor ej producerar tillräckligt för vårt elbehov. Kan lösas genom:
- Gasturbiner
- Import av el
- Lagring av vind- och solel när dessa energikällor producerar mer än vårt behov.
- Kostnad för att stabilisera våra elnät.
- Stabiliteten på vårt elnät minskar med ökad risk för nätkollaps ju större andel vind/sol el som produceras i förhållande till vatten- och kärnkraft. Detta beror på den stabiliserande effekten de mycket stora turbinerna och generatorerna som vatten- och kärnkraft har, men som saknas för vind och solel.
- Kostnad för ersättning av vind/solel när dessa energikällor ej producerar tillräckligt för vårt elbehov. Kan lösas genom:
- Kostnad för att miljöinverkan av vind/solel skall bli lika liten som för kärnkraftsel
- Kostnad för att minska inverkan på miljön
- Detta gäller speciellt vindkraftsparker, vilka påverkar naturen visuellt, genererar infraljud och kräver att skogar huggs ner för att ge plats åt vindkraftparkerna. Dessutom dör ett stort antal fåglar och fladdermöss. Speciellt allvarligt är att så många stora rovfåglar dödas med risk för att arter försvinner.
- Vind och solel har 15-20 lägre EROI värden (energy returned / energy invested) än kärnkraftsel. Det innebär att för att producera lika stor mängd el krävs mycket större mängd konstruktionsmaterial för produktion av vindkraftverk/solpaneler än för kärnkraftverk/kärnbränsle, se Figur 4.
- Avfallskostnad
- Stora mängder giftigt avfall genereras idag av vind och sol.
- Idag finns inga metoder utvecklade för att ta hand om avfallet samt finansiering saknas för detta.
- Mängden avfall från kärnkraften är mycket liten i förhållande till de avfallsmängder som produceras av vindkraftverk/solpaneler. Den total mängd utbränt kärnbränsle som alla svenska kärnkraftverk kommer att generera under deras livstid blir en kub på 14*14*14 meter. En säker metod att ta hand om avfallet finns och finansieringen är redan gjord genom den avgift vi betalar för kärnkraftsel (idag 5 öre/kWh).
- Kostnad för att minska inverkan på miljön
- Kostnad för att göra vind/solel lika säker som kärnkraften:
- Antal dödsfall (pga olyckor) är mycket högre för vind/solproducerad el jämfört med kärnkraft per producerad kWh.
- Produktionskostnaden
Om samtliga faktorer 1. till 4. ovan beaktades för att göra vind och solel lika tillförlitlig, miljövänlig och säker som kärnkraften så skulle elproduktionen bli mycket, mycket dyr om vi fortsätter att bygga ut vind och solbaserad energiproduktion, Figur 5.
Jag kommer att utveckla punkterna 2. till 4. i ett senare inlägg.
Länder som Kina, Indien och Ryssland har insett att för att få en bättre miljö och tillförlitlig elproduktion, satsar man stort på ny kärnkraft. Totalt så planeras byggandet av 110 nya reaktorer idag förutom de 49+ reaktorer som är under byggnad 2021. Idag (2021) finns det ca 440 reaktorer i drift.
Slutsatser
Vi får i media höra hur dyrt det är att bygga ny kärnkraft och att det är betydligt billigare med vind/solel. Media väljer att ge denna skeva bild av verkligheten för att påverka opinionen för att bygga ut vind och sol producerad el. Faktum är att vind och solel är mycket dyrare än el från kärnkraft.
De senaste reaktorerna som har byggts/byggs av amerikanska och europeiska reaktorleverantörer har blivit betydligt dyrare och tagit längre tid än planerats. Huvudorsaken till detta är att reaktorleverantörerna inte byggt reaktorer på 30 år samt att reaktorkonstruktionen ej varit godkänd av myndigheterna innan byggstart.
Idag byggs löpande nya reaktorer av ryska, koreanska eller kinesiska reaktorleverantörer som leder till en lägre elproduktionskostnad än för vind/sol producerad el. I Europa är en kinesisk reaktorleverantör idag involverad i byggandet av reaktorer i UK. Medan Ryska Rosatom levererade de två första reaktorerna i Finland samt kommer nu att leverera en ny reaktor i norra Finland.
Länder som Kina, Indien och Ryssland har insett att för att säkerställa välfärden krävs en tillförlitlig elproduktion varför man satsar stort på ny kärnkraft. Totalt så planeras byggandet av 110 nya reaktorer idag förutom de 49+ reaktorer som är under byggnad 2021. Idag (2021) finns det ca 440 reaktorer i drift.
Vi får hoppas att Sverige kommer till samma insikt som Kina, Ryssland och Indien.
Tack Peter för en fantastiskt bra och genomlysande analys. Det framstår allt tydligare att vårt problem i Sverige är det politiskt-religiöst baserade motståndet mot kärnkraft som genomsyrar regeringen med MP och C i spetsen. Detta tillsammans med andra välkända problem medför att Sveriges framtid som välfärdsland är på väg att eroderas. Processen är redan långt gången. För att vi ska få en förändring till stånd krävs en ny insikt av landets politiska ledning att energifrågan är en för välfärden överlevnadsviktig infrastrukturfråga långsiktigt. Ökad andel kärnkraft är en framtida nödvändig utveckling. Regeringen måste i stället för att ständigt peka på att ”marknaden” avgör idag att ingen satsar på kärnkraft i Sverige se till att vända inriktning så att exempelvis investeringsmedel och anslag för utveckling av kärnkraft från Energimyndigheten kommer lika naturligt som de i dag kommer till sol- och vindkraft.
Självklart är det nödvändigt att byta regering för att få till stånd en sådan förändrad inriktning. Men tyvärr kommer detta inte att vara tillräckligt. Många av de nuvarande ledningsgarnityren, på statliga verk och myndigheter drivs av en MP-agenda och måste bytas ut. Vattenfall och Energimyndigheten är bra exempel. Annars kommer de att vara obstruerande och effektiva bromsklotsar mot varje ny inriktning av energipolitiken.
Vi som är KU-följare måste nu gemensamt se till att Peters faktabaserade genomlysning av energifrågan skickas som länk till politiker av alla färger. I utgångstillståndet har de med säkerhet bara en rudimentär kunskap inom området.
Det finns förespråkare för att pausa demokratin för att rädda klimatet. Så tokigt det kan bli i huvudet på fanatiskt fokuserade människor.
Nu får jag för egen del bekänna funderingar som att tänk om man fick begränsa den personliga friheten så att det gick att tvinga alla vind- och solvurmande politiker att ta del av denna information.
Det skulle vara en nyttig läxa och kanske få vårt land in på en väg till hållbar energiförsörjning.
Med mina högst begränsade kunskaper om ekonomin i större projekt än de som gäller
mitt egna innehav av hus och mark, inställer sig ändock en fråga:
En jämförelse olika länder emellan där kostnaden för el genererad i kkv, renderar i ett värde satt till dollar/producerad MWh.
Där framgår att Koreanerna och Kineserna bygger och driver till en lägre kostnad.
Så långt hänger jag med.
Men, kalkylerna för kkv i Europa, USA, bör väl också innefatta en parameter som härrör sig till det ”övergripande” kostnadsläget.
Jag menar att allt från en ingenjör till en ställningsbyggare är billigare att anlita i ett land med ett annat kostnadsläge.
Det är helt enkelt billigare att producera ”allt mellan himmel och jordfräs” i länder som Kina där lönen för arbetet är något helt annat än här i Europa.
#3
”Lägre byggkostnader korrelerar med kortare byggtider.”
Peter Ruding Splendid 👍
Stort tack Mats för din uppskattning av bidraget.
Stefan, det är korrekt att löneläget är högre i Europa än i Kina, Ryssland och Korea och det påverkar kostnaden för byggandet av nya kärnkraftverk men bara marginellt. Mer information finns i dokumentet ”The ETI Nuclear Cost Drivers Project: Summary Report”, Gogan K. och Ingersoll E., 2018 som jag refererar till.
För de som är intresserade av kärnkraftsfrågan så kan följande intervjuer vara av intresse:
https://swebbtv.se/videos/watch/43b63743-0ca6-4a4b-b53e-3bf185ea1e3b
och
https://swebbtv.se/videos/watch/d7fec0bc-edd8-4205-9636-3dc36724c45a
Intressant. En annan sak som jag tror påverkar byggtider, EU:s upphandlingsregler. Bolag som vill in på marknaden lägger sig lågt i anbud men klarar inte av tekniken. Dessutom är förhandsinformation om anbudsnivån värd mycket pengar. Sydvästlänken är ett sånt exempel. https://www.vlt.se/artikel/stor-besvikelse-hos-abb
Tack Peter Rudling .
Bra kostnadsreferens du presenterar här.
Att det är orimliga kostnader att bygga kärnkraft idag är tillfälligheter som kan ha olika förklaringar.
Finska reaktorn hade bekymmer med betongen vill jag minnas. Enkelt problem om det uppmärksammats i tid.
Det kan säkert finnas politiska motsättningar bakom.
En modul som genomarbetats och byggs lika över hela världen skulle underlätta.
Problemet är mycket större och på ett helt annat plan.
Även om dessa fanatiska sektliknande grupper som förespråkar väderkvarnar skulle bli helt varse om idiotin i deras resonemang bli motbevisade i fråga efter fråga som de defacto är på klimatfrågan, energifrågan, migration etc. SÅ är det vatten på en gås. Dessa människor är ÖVERTYGADE och har indoktrinerats av likasinnade under lång tid, skiten går ofta i arv, vilket gör det i praktiken omöjligt.
Lögnerna placeras ut genom dagisfröknar, i skolsystemets läroböcker, NGOer etc.
Vidare sitter ofta dessa ’nollor’, ibland med höga utbildningar, på höga tjänstemannapositioner och blokerar effektivt. Energimyndigheten, Vattenfall, SMHI, listan kan göras lång.
Integriteten är borta sedan länge och vi ser oftare och oftare människor stå och ljuga rakt ut i TV, radio och andra media.
Jag trodde att det var en av kärnkraftshatarnas lögner att ny kärnkraft kostar 1 kr/kWh. Men det stämmer tydligen i västvärlden. Medan kostnaden är en tredjedel av det i resten av världen.
Hur skulle kostnaderna för vindkraft alls kunna minska? Kostnaderna för material, transporter och uppsättning minskar då inte. Tvärtom ökar de snabbt, eftersom verken görs allt större. Visst ger större verk mer produktion, men den kan rimligen inte öka lika snabbt som kostnaderna för materialet. Lönerna för alla som jobbar med vindkraftverken, på olika sätt, minskar då inte heller.
”Tabell 1 och Fig. 2 visar således att produktionskostnaden för el är:
Lägst för befintlig kärnkraft – 22 USD/MWh”
Därför vill MP lägga ner befintliga kärnkraftreaktorer i Sverige för att få högre elpris och väderberoende vind och sol lönsamma.
Kapacitetsfaktorn för vind har ökat pga att generatorn har gjorts mindre (och därmed billigare) dvs dimensionerat väderkvarnen för lägre vindhastighet. Siffrorna blir bättre men vi får mindre effekt. Effekten bestäms av svept yta och vindhastigheten i kubik.
Våra byggkostnader i Sverige är generellt betydligt högre än omvärldens, även jämfört med många länder i västvärlden. Vi kommer aldrig att kunna bygga kärnkraftverk till en kostnad motsvarande länder som Kina.
#8 Magnus. Det skiljde 1% i pris mellan ABB och Ahlström.
– Att i det läget välja Alstom som saknar erfarenhet och tro att de klarar att sätta länken i drift i slutet av 2014 som utlovats.
Såvitt jag vet är den nu år 2021 fortfarande inte i drift.
Björn-Ola,
vi har för länge sedan förlorat vår unika kompetens att bygga reaktorer. Nya reaktorer måste byggas av andra, tex. Kineser, Ryssar eller Koreaner. Ryssar har byggt och skall bygga reaktorer i Finland. Kineser är involverad i byggandet av reaktorer i UK.
Hej Ivar,
problemet med vind är att de inte producerar el när vi behöver elen som mest, kalla vinterdagar när det är högtryck. Då spelar det ingen roll hur avancerade vindkraftverket är, ingen vind – ingen el. Att vindkraftverken producerar mycket el när det blåser är bara en nackdel (så länge vi inte kan magasinera överskottselen) eftersom det destabiliserar våra elnät. Det är viktigt att komma ihåg att när det blåser mycket i Sverige så gör det också i övriga Europa vilket innebär att det finns en enorm överproduktion och ingen vill ha elen så vi får ge bort den. Bottom line är att elen skall produceras när den behövs och det gör den inte från vind och sol.
Kineserna publicerade nyligen information att man nu kommer fom 2024 bygga en ny avancerad version ”Hualong two”) av deras egenutvecklade gen. III reaktor ”Hualong one” till ett pris på USD 1 990 (dvs. 1/5 av kapitalkostnaden för OL3) per kilowatt och som byggs på 4 år!!!
https://www.nucnet.org/news/cnnc-plans-to-start-hualong-two-construction-by-2024-4-4-2021
#16 På tal om destabilisering av el-nät, just nu till exempel är frekvensen på gränsen till röd: https://www.svk.se/om-kraftsystemet/kontrollrummet/
#13 Björn-Ola J.
Just därför kommer det nu som ett ”vårtecken” ett par stensättare från Rumänien och fortsätter sitt jobb med gatumiljön i vårt kommuncentra.
De gör det helt enkelt mycket billigare än ett par gubbar som lever med det Svenska kostnadsläget.
Å andra sidan åker fortfarande många till Norge för att tjäna sitt levebröd.
Så att kostnadsskillnaden är så-pass marginell tillåter jag mig att tvivla på.
#16 Peter R
Jag skrev att effekten bestäms av svept yta och vindhastigheten i kubik för att visa hur väderberoende vindkraften är.
https://klimatsans.com/2021/04/05/svensk-el-mars-2021/ Figur 3 demonstrerar hur vindkraften varierar i mars och figur 2 demonstrerar hur kärnkraften levererar 24/31 (24 timmar per dygn under 31 dagar i mars).
Kostnader för kärnkraften är positiva i förlängningen. Det är snarare viktigt att sätta fokus på vad det kostar att inte bygga nya reaktorer. Man kan räkna upp en lång rad med negativa faktorer som i sig genererar kostnader, inkluderande kostnader för en stagnerande marknad. Driftstopp och störningar i det nationella 400 kV kraftnätet och likaledes i lägre högspänningsnät och lågspänning, ökar med antalet, egentligen obehövliga anslutningar. Dessa problem ökar med antalet anslutningar av vind- och solcellsanläggningar, vilka i sig trasar sönder, ett i sig välskött kraftnät. Oundvikligt får vi och har redan en stagnerad marknad på grund av elbrist i spåren av att 6 kärnreaktorer har stängts. När skall politikerna inse att kärntekniken är den enda vägen framåt för att undvika ett totalhaveri av vårt nuvarande kraftnät som inte tål detta plotter med vind- och solcellsanslutningar.
MP är väldigt oärliga när de argumenterar för vindkraft och mot kärnkraft. Men så fungerar väl politiker i allmänhet. Det är när programledare och politiker inte ifrågasätter det blir så fel. Väljarna får fel underlag att ta beslut på. Antingen vill de inte ifrågasätta eller så är de inte insatta. Kärnkraft har sen 80-talet missgynnats med skatter och avgifter. Det borde nämnas i sammanhanget. En programledare i Morgonstudion sa i samband med energidebatt att ”har vi råd att ha kärnkraften kvar?”. Det visar att MP har lyckats med sin desinformation.
Magnus #22
Ingen ifrågasätter ju MP’s siffror, dom tar väl Bloombergs siffror rakt av. Bloomberg är en stor investerare i förnybar energi, det är inte så svårt att inse hur galet det är att hänvisa till deras siffror.
https://second-opinion.se/bloombergs-siffror-saknar-relevans/
Stort tack Peter till din sammanställning
Värt att läsa är även
https://second-opinion.se/qvist-pastadda-kostnader-saknar-verklighetsforankring/
15
Peter
Nu tror jag inte att kommer en armé med kineser hit för att för en skål med ris bygga ett kärnkraftverk åt oss.
Tack för den informativa artikeln, den sparar jag ned.
Small Modular Reactors förändrar mycket framöver.
Mycket bra inlägg men nya typer av mindre och fabriksbyggda reaktorer kommer nog snart att kraftigt förändra hela energibranschen.
Jag tycker inte vi ska sikta mot reaktorer typ de finska utan mot Estland där Fermi Energia just nu försöker sig på en satsning mot SMR.
Men ’miljögeniet’ Tovatt har ju sagt att gen IV inte finns och att vindkraft är nästan gratis att bygga…
Hur kan han ens få TV tid?
Peter Rudling,
Det sista digrammet om elpriset i olika länder som funtion av andelen sol och vind finns Sverige, Finland, Estland och Norge med.
Då man studerar detta diagram bör man beakta att grundpriset på el är detsamma i dessa fyra länder eftersom samtliga leverantörer i dessa länder köper nästan all sin el på Nordpool. Skillnaden i konsumentpris beror främst på landspecifika skatter och avgifter och ibland på vilket elområde elen måste transporteras genom, men mycket lite på hur mycket vindenergi landet producerar.
§10 Peter
Ja, vi har mycket liten möjlighet att bryta förtrollningen. Faktaresistent religion är rätta benämningen. Det finns inga pedagoger i världen som kan bryta sig igenom. Dessutom är pedagoger sällan skolade inom naturvetenskap.
När SMR är välutvecklade kan man göra som med ”Guldbron” till slussen. Beställ 1-2 SMR byggda på en pråm i Korea eller Kina. Bogsera sen pråmen till Sverige och förtöj den vid lämplig kajplats. Anslut ledningar för el och koppling till fjärrvärmenätet. Ladda och kör (starkt förenklat).
Koncepten har använts i gruvbranschen i fall där man har små gruvor nära kust men behöver ett anrikningsverk som har 50 års livslängd. När gruvan är utbruten efter kanske 10 år så bogserar man anrikningsverket till annan gruva.
Marknaden för SMR är kolossalt mycket större än för anrikningsverk.
Kina och Ryssland är just sådana länder som man bör undvika att bjuda in.
En del av kommentarerna ovan är förskräckliga! Där talas om religion, sekter, fanatism etc. Jag drar mig i det längsta för att använda sådana tillmälen, men lite frestande är det dock att pröva hur de passar in på kärnkraftsälskarna…
Jag tror att vi skall försöka påverka det stora flertalet som fortfarande är öppna för argument. De som redan är fanatiska MPare kommer vi nog aldrig kunna påverka.
Jag tror också på SMR dock skall man vara medveten om att det tar lång till att få dessa koncept godkända av respektive kärnkraftsmyndighet i olika länder. Det finns många generation IV koncept som kan göras som SMR