Koldioxiden värmer inte haven

stralning temperatur

Den som följer klimatvetenskapen, eller kikat in på KU då och då, vet sedan länge att den långvågiga strålning som koldioxiden återstrålar till jorden inte kan nå särskilt djup ned i vatten. 0,01 mm närmare bestämt. Och därför kan inte förändringar av koldioxid påverka havens temperatur på ett mätbart sätt. På NoTricksZone refereras en studie som genom modellberäkningar försökt uppskatta hur mycket temperaturen i det ytliga ytvattnet påverkas av koldioxidens direkta strålning.

https://notrickszone.com/2024/08/06/new-study-co2-effects-on-ocean-temps-impossible-to-measure-must-be-schemed-with-models/

De skriver:

” Att bestämma havsytans temperaturvariation (SST) på detta huddjup är avgörande för alla försök att kvantifiera eller beräkna effekten av växthusgaser som CO2 på havstemperaturerna. Ändå erkänner forskare att sådana temperaturvariationer är ”omöjliga” att mäta på detta djup.”

” Författarna till artikeln nämner faktiskt inte ens växthusgasinducerade förändringar som faktorer som påverkar – mycket mindre driver – variationer i havets värmeflöde vid gränssnittet. De enda orsaksfaktorer som nämns för att bestämma energiförändringar i havsluftsystemet som är kritiska för ”global uppvärmning” är variationer i solstrålning och vindhastighet.”

Det som direkt värmer upp haven genom strålning är solljus. Då kan det nå mellan 10 till 200 meter ned. Värmen sprider sig sedan genom vindar och strömmar. Så här skriver SMHI:

”Havet värms framför allt upp från ytan och kyls av samma väg. Värmen sprids nedåt när vinden blandar om vattnet, sedan ännu djupare via strömmar och diffusion. Variationen i temperatur vid ytan är stor i haven runt Sverige medan den varierar mindre i tropiska vatten. Mer än 90% av den överskottsvärme som kommer från den globala uppvärmningen har absorberats av haven. Något som får effekter både i och vid havet.”

https://www.smhi.se/kunskapsbanken/oceanografi/haven-runt-sverige/ytvattentemperatur-i-havet-1.6001

Såvitt jag kan se så berör SMHI inte koldioxidens direkta påverkan över huvud taget.

Det tål att fundera lite på koldioxidens roll här. Jordens yta består till drygt 70% av hav. Hela alarmismen kring just koldioxiden och dess förmodat stora påverkan på den globala uppvärmningen är egentligen helt baserad på vad som händer på land med den långvågiga strålningen från koldioxid. Haven värms inte, eller behåller värme, på grund av den strålningen. Solskenet antas vara konstant enligt IPCC så i stort sett all förändring måste således komma från koldioxidens motverkande av avkylningen av endast 30% av jordens yta.

Fundera gärna vidare om detta i kommentarerna nedan.

Ingemar Nordin

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Lennart Bengtsson

    Jag tror att detta rör sig om ett missförstånd. Vad som händer i atmosfären när växthusgaserna ökar är att värmestrålningen mot rymden sker från en högre nivå i atmosfären och med en högre temperaturskillnad relativt jordytan. Eftersom instrålning och utstrålning är i i approximativ balans (så när som på en ringa del ( ca 0.5 – 0.8 W/m2) som anrikas huvudsakligen i havet) så leder detta till en uppvärmning av jordytan. Den påverkas emellertid av hur stor den vertikala temperaturgradienten är vilken i genomsnitt uppgår till 0.6 – 0.8 °C/100m.
    Det är alltså inte enbart fråga om strålning som värmer upp havet utan det avser också olika former av turbulens och väderförhållanden i allmänhet. Den hududsakliga uppvärmningen sker förstås genom solstrålning.

  2. Sten Kaijser

    Hej Ingemar,

    som jag har påpekat många gånger ät ”standardbilden av växthuseffekten” felaktig. I bilden ser man ett ”återflöde 3ån hög höjd” av värme till jordyten — som om det vore strålning från hög höjd som når ner till ytan. Som LB påpekar finns det en temperaturgradient i atmosfären. Blir det varmare på ”säg 5000 meters höjd” så blir det så småningom varmare vid ytan.

    En definitiv felaktighet är att ”det ser ut som om” det är strålningen som värmer atmosfären på 5000 meters höjd, det är det inte, det är kondensationen av den vattenånga som kommer från haven.

  3. Björn

    Ja, nog är det så. Om jag tar min pool som exempel, så svalnar den alltid när det är mulet. För att värma den måste elvärme tillsättas. När solen är framme kan temperaturen stiga flera grader på några timmar. Konstigare än så är det inte.

  4. Lasse

    Badande tillhör sommaraktiviteten.
    Nu har det blivit varmt i havet ,dvs över 20 grader vilket lockar till långa bad. Kroppen är en bra relativ termometer,som kan skilja på kallt och varmt vatten vid stranden. Strömmar och grunda stränder ger olika temperatur.
    Men det går knappast att nyttja skineffekten vid badandet 😉
    Det är uppenbart att sol och moln spelar större roll än CO2, ju fler studier som konstaterar detta desto svårare att oroa med CO2.
    Notrix konstaterar även att isläget i Arktis inte oroar längre.
    Stabilt sen 2007!

  5. Sören G

    Havsytans höjning sägs till en del bero på att havsvattnet expanderar p.g.a. av att det blir varmare.
    Då blir slutsatsen att uppvärmningen beror på ökad solinstrålning.

  6. stig morling

    Vi som tillhör ”förnekarskaran” och växte upp i -50-talets flerfamiljshus hade vattenburen uppvärmning, aldrig CO2-uppvärmning! Däremot nyttjades vattenegenskaper som transportförmåga, lösningsförmåga mm
    Så dum man var på 50-talet?

  7. Sten Kaijser

    Jag vill fortsätta det jag skrev tidigare. Eftersom LB redan kommenterat hoppas jag att han rättar mig om jag har fel.

    Om vi börjar med den enda värmekällan, solen. Såvitt jag förstår så strålar solen som en svartkropp med en temperatur på c:a 6000 grader (Kelvin : ). Det innebär att det mesta av energin finns i det synliga spekrat. Eftersom atmosfären, lyckligtvis är i stort sett genomskinlig i dessa våglängder så når det mesta av den strålning som inte reflekteras bort (albedot) ner till ytan. Det är alltså ytan som värms. Därifrån går det mesta ner i haven och en liten del kommer upp i atmosfären — återigen främst genom avdunstning. Eftersom tre meter hav har samma värmekapacitet som luften ovanför, så sker nästan all värmetransport från hav till luft. Om luften på ett ställe är varmare än havet under så sker en närmast försumbar uppvärmning av havet där, men framför allt blir luften kallare, dvs även ”transporten av kyla” går från hav till luft.

    Luften värms huvudsakligen från ”jordytan”, hav eller land.

    Vi vet att koldioxid inte har några ”meteorologiska egenskaper”, vilket däremot som”alla vet” vattenångan har. Koldioxiden påverkar inte vädret. Den effekt som koldioxiden har i atmosfären är (kanske) att påverka temperaturgradienten i atmosfären och att på hög höjd bidra till utstrålningen från jorden.

    Men som alla KU-läsare vet, den viktigaste effekten av koldioxidökningen i atmosfären är att jorden blir grönare.

  8. Lennart B #1 och Sten #2,

    Jag håller med. Det är egentligen inga konstigheter i detta, men skillnaden mellan land och hav vad gäller mottagligheten för infraröd strålning vid ytan är ändå intressant.

  9. s

    Hej igen Ingemar,

    för mig är skillnaden ”inte intressant”, det som är intressant är att ”solstrålningen” inte ”fastnar vid ytan” utan faktiskt tränger ned och värmer längre ner, på ett helt annat sätt än den som når landytan.

  10. Sten Kaijser

    Hej igen Ingemar,

    för mig är skillnaden ”inte intressant”, det som är intressant är att ”solstrålningen” inte ”fastnar vid ytan” utan faktiskt tränger ned och värmer längre ner, på ett helt annat sätt än den solstrålning som når landytan.

  11. Sten Kaijser

    Hej igen Ingemar,

    för mig är skillnaden ”inte intressant”, det som är intressant är att ”solstrålningen” inte ”fastnar vid ytan” utan faktiskt tränger ned och värmer längre ner, på ett helt annat sätt än den solstrålning som når landytan.

  12. Sten Kaijser

    Förlåt — jag ”dabbade mig”

  13. Uffe

    #7 Sten Kaijser
    Du skriver ”Den effekt som koldioxiden har i atmosfären är (kanske) att påverka temperaturgradienten i atmosfären och att på hög höjd bidra till utstrålningen från jorden.” och här blir frågan hur bidrar CO2 till utstrålningen får inte riktigt ihop hur CO2 fungerar här då värmestrålningen inte kan vara beroende av CO2 för att försvinna ut i rymden.
    Så vilken roll spelar CO2 på den höjden det enda jag kan se är att den har en bromsande (isolerande) effekt på samma sätt som den gör i resten av atmosfären, alltså minskar hastigheten med vilken energin lämnar jorden, men det är väl inte att bidra utan motverka utstrålningen.
    Är jag ute och cyklar här så förklara gärna vad CO2s bidrag är till energitransporten ut i rymden, får som sagt inte ihop det riktigt.

  14. Havstemperaturutvecklingen är en riktigt delikat historia.

    Eu och copernicus gör en sammanställning av temperaturutvecklingen utifrån en större mängd mätdata från olika institut bl a Noaa, ostia, glo och odyssea…

    Där skriver dom lite om mätosäkerheten mellan olika satellitmätningar – ” Todays satellite sensors and in situ observation network allow us to monitor The Daily surface temperature with good precision, with an uncertainty on Daily local valdes of less than 0,5 Celsius in most areas of The ocean.”

    0,5 celsius I skillnad kan låta lite…men alla dessa tusentals mätningar stoppas sedan in i modellerna – och ut kommer ett värde – så här mycket varmare har havet blivit!

    Ja, hur mycket varmare har havet värmts totalt?

    Har det värmts några tiondelar eller hela grader – nej det råder delade meningar om hur mycket…ibland dyker siffran 0 075 upp för världshaven.. svårt att säga ngt om mätosäkerheten där.

    Kan man titta med ögonen om haven värms jättefort – kanske…

    Storm och orkanfrekvens, sägs öka med varmare hav – en titt på det i Atlanten visar att rekordnivåer på dessa oväder nåddes redan under dom varma åren på 1930 – talet – trots att en del missade på den tiden.

    Frekvensen stormar i år kommer kanske inte att bli fler än på 1930 – talet i Atlanten, trots goda förutsättningar efter förra El ninon…trots varmare atlant är det inte ofta vi numera når 30 – talets frekvens, kanske märkligt…

    Ser man till stilla havet och indiska oceanen så värms dessa heller inte lika ” fort ” som på andra ställen – det finns en global otakt.

    Korallreven sägs vara klimatkanariefåglar – men i Nordsjön växer ( 200 – 1000m ) reven och frodas, bortsett från trålskadorna, vid trålfredning syns detta väl.

    Inte heller tycks det ofta omskrivna ” stora barriärrevet ” lida av temperaturerna, snarast tycks revets utbredning öka?

    Inte ens kring havets värmeutvidgning tycks någon egentlig konsensus råda – mycket tyder på att pegelmätningarna i Europa visar fortsatta ca 2mm – medans satelliterna tycks visa det dubbla…

    Havsismätningarna i Arktis är ett annat mättekniskt huvudbry, där knepigheter avslöjas vid faktiska, på plats, mätningar och satelliter – det är uppenbarligen mycket svårsmält däruppe – men isbjörnar och djurliv frodas trots allt i ett 150 årigt perspektiv – vilket dock påverkas starkt av minskad jakt.
    MEN att mätningar av isbjörnarna underhudsfett visar gott om mat är en bra indikator…

    Professor Humlum visade väl omkring 0,03 ökning i havstemperaturen dom senaste 20 åren, nivån över 2000m – själv tror jag att vi hade en uppgång I våran del av Atlanten runt 1985 – 2005 som var, observationsmässigt, tydlig och som gav oss en värmeuppgång liknande den på 1920/30 – talet och samma vid tidigare klimatskiften.

    Sammanfattningsvis tycker jag havstemperaturutvecklingen i förhållande till återstrålning från Co2 visar upp svårigheter i observerade fynd – hur mycket snabbare värms Atlanten nu mot på 30 – talet osv?

    Stormfrekvens, korallrev, isbjörnar och mycket annat gör att det är svårt att se/observera någon historisk anonymitet…

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *