Koldioxid och uppkomsten av jordbruk

Det roliga med att skriva inlägg för Klimatupplysningen är att man ibland råkar se en intressant artikel om något med viss relevans för klimatfrågan, men kanske med större allmänintresse för den allmänt nyfikne. I mitt förra inlägg tog jag på ett allmänt plan upp betydelsen för växtligheten av en högre koldioxidhalt. Det inlägget baserades på en artikel som Don Healy publicerade på WUWT. En som också läst Healys arbete är Rud Istvan, som gått vidare i samma tankebanor och presenterat sina idéer i ett artikel på Judith Currys blogg, Climate Etc.

Detta inlägg är inspirerat av Istvans artikel även om jag rekommenderar den som tycker att ämnet är intressant att läsa den ursprungliga artikeln.

Det Rud Istvan utgår ifrån är ett välkänt faktum nämligen att jordbruk uppkom på flera ställen på jorden vid ungefär samma tidpunkt. Tidpunkten är inte exakt densamma, men det sker under en tid av ungefär 6000 år, vilket med tanke på att Homo Sapiens funnits i kanske 50 000 år ändå är en förvånansvärt liten variation.

Kända platser där jordbruk har uppstått utan att ha haft kontakt med andra jordbrukande kulturer är först och kanske främst det som kallas den bördiga halvmånen som sträcker sig från Palestina upp genom Syrien och sydöstra Turkiet ner mot Irak. Andra platser är de stora flodddalarna i Kina (Gula-floden och Yangtse-floden), vidare Sahel-området och flera områden i Nord-, Syd- och Mellanamerika.

En intressant tänkare vars idéer också påverkat Istvan till den aktuella artikeln är den mångsidige Jared Diamond. Diamond har bland annat intresserat sig för hur människor under de senaste 10 kanske 15 tusen åren tagit växter och djur i sin tjänst. Det han noterat är att det faktiskt inte finns så många djur som det går att tämja, exempelvis har man inte lyckats tämja hästens och åsnans nära släkting sebran. Han noterar speciellt att det enda inhemska djur på det västra halvklotet som man lyckats tämja är laman.

En fråga som intesserat Diamond och som Rud lanserar en teori om är varför jordbruket uppkom så pass samtidigt på många platser i världen och vad som möjliggjorde detta. Ett begrepp som Rud inför är födo-område, d.v.s. det revir som en grupp människor behöver för att ha tillräckligt med mat året om. Om vi föreställer oss en flock i en jägar-samlar-kultur så beror revirets storlek på tillgången på ätbara växter och jaktbart vilt.

Den teori som Istvan nu lanserar är att under den senare delen av istiden när koldoxidhalten i luften var så låg som under 200 ppm, så räckte inte växtligheten till för att hålla ett tillräckligt antal jaktbara djur inom ett tillräckligt litet område, och inte heller växte det tillräckligt för att det skulle gå att samla in och plantera frön av önskvärda födoväxter.

Det som hände efter istidens slut var att koldioxidhalten ökade till upp emot 250 ppm vilket ledde till en så stark ökning av växtligheten att det blev mer gått om jaktbart vilt. Detta innebar till att börja med att flocken kunde ha en fast boplats där man kunde bo året om. Detta gjorde det möjligt att hålla sig med tamdjur som grisar och nötkreatur och tamfåglar som gäss, ankor och höns men också att röja mark för och plantera frön av ätbara växter.

Jag brukar säga (och någon gång kanske också skriva) att en fråga som inleds med ordet varför sällan har ett bra svar. Med den logiken har i så fall frågan om varför jordbruket uppkom vid en viss tidpunkt inget bra svar, vilket förmodligen är riktigt i den meningen att det inte finns ett enda svar eller en enda orsak; däremot finns det säkert vissa faktorer som varit viktigare än andra. Kanske var just koldioxidhaltens ökning efter den senaste istiden en sådan faktor.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Thomas P

    Om koldioxid vore så kritisk skulle det aldrig kunna utvecklats civilisationer på högre höjd där mängden CO2 i atmosfären är lägre.

  2. Benny

    Thomas P, och vilka civilisationer skulle det vara? Inka t ex kom fram långt senare och var beroende av odling i dalgångar på lägre höjd. Det finns inga civilisationer som bedrev jordbruk på hög höjd varken då eller nu…

  3. Bim

    #1
    Så du tror att det plötsligt uppstod människor uppe i Tibet?

  4. Joakim

    #1 Skulle du vilja berätta varför de som odlar i växthus ökar CO2 halten för bättre skörd. Om den har ingen betydelse så kan man ju tanka sig att dessa odlare är dumma. Inkluderar mig själv.
    Eller kanske kan du berätta vad som funkar lika bra.

  5. Miljömytene av Morten Jödal. . .
    . . . är en mycket innehållsrik bok, som utförligt behandlar koldioxidens betydelse för jordbruk och skogsbruk:

    http://klimatsans.com/2017/04/30/miljomytene-viktig-bok-av-morten-jodal/

    Rekommenderas varmt.

  6. Daniel Wiklund

    Jareds Diamonds bok “Vete, vapen och virus” är läsvärd. (Även om den inte berättar hur många meter över havet som man helst ska bo på om man tänker ha ett framgångsrikt jordbruk.)

  7. Olav Gjelten

    För de gröna jihadisterna är människan huvudfienden. Så få som möjligt av dem är därför det önskvärda. Hade koldioxidhalten i luften från förindustriell tid ytterligare minskat i stället för ökat hade vi varit betydligt färre i dag om maten skulle räckt till för alla.

    Med denna synen blir självklart koldioxiden en förbannelse.

  8. Lasse

    Jag tror att när jägarsamhällena drog allt längre norrut så uppkom en vinterperiod som var allt svårare att överleva utan förnödenheter. Då började de samla på sig mat som sen band dem vid platserna.

    i denna artikel så har de funnit metoder att visa på vintrarnas variationer i Transylvanien.
    Plötsligt mildare klimat bidrog till flytten norrut.
    “Warming winter temperatures led to rapid environmental changes that allowed the northward expansion of Neolithic farmers toward mainland Europe, and the rapid population of the continent.”
    https://www.sciencedaily.com/releases/2017/04/170427130801.htm

  9. Svempa

    Enligt Ian Renfrew och andra så spred sig jorbruket “organiskt” från områdena runt Anatolien och upp mot Europa i en takt med ett antal kilometer per generation, dvs genom att jordbrukares familjer vartefter expanderar. Det tog ett antal tusen år innan det nådde Skandinavien. Det var heller inte jägarsamhällena i Sverige som konverterade från jakt, fiske till jordbruk utan utifrån inflyttade. Maja Hagermans bok “Försvunnen Värld”, som handlar om det mycket stora arkeologiska projekt som genomfördes då nya E4-an förbi Uppsala byggdes, visar just detta.

    Ökad växtlighet lär rimligtvis haft en betydelse i jordbrukets uppkomst och spridning, men samhälleliga organisatoriska och demografiska faktorer borde varit viktigare. Med tanke på spridningsmönsret. En intressant bok i det sammanhanget är Cavalli-Sforza’s Genes, people and language där han gör statistisk analys av genetisk dna-glidning korrelerat språkutbredning.

  10. tty

    #8

    Den där studien bör nog tas med en stor nypa salt. Dateringen av isen är väldigt skakig. C14-data är extremt brusiga, med mycket låga värden inströdda även på stort djup. jag misstänker att det förekommit att yngre vatten sipprat ned i sprickor under varmare intervall. Lägg märke till att deras dateringsmodell förutsätter att isen hela tiden har blivit tjockare samtidigt som de säger att det har varit nettoavsmältning sedan 1860. Det är troligen inte första gången.

  11. Ann L-H

    Tack Sten för att Du påminner om koldioxidens betydelse för allt och alla!
    Frågan har ju varit uppe här lite då och då, inte minst förra året när Patrick Moore lyfte fram hur atmosfärens koldioxidhalt i stort minskat under de senaste 5-600 miljoner år och att biosfären nu lever nära svältgränsen.
    Visst är det märkligt att civilisationens beroende av de fossila bränslena och biosfärens och jordbrukets beroende av koldioxiden som livgivare inte får någon uppmärksamhet i media medan vi överöses av den alltmer motbevisade CAGW-hypotesen.
    Ett nära tre år gammalt inlägg vars kommentarer visar att vi idag har svar på frågor som förblev obesvarade då:
    https://www.klimatupplysningen.se/2014/07/14/koldioxiden-vart-dagliga-brod-och-civilisationen/

    Sköna Maj hälsingar från Bohus/Bästkusten och Ann

  12. Ann L-H

    och så heter det Hälsningar!

  13. tty

    Det var nog inte så att det blev lättare att jaga när istiden tog slut. Tvärtom. Under istiden dominerade öppna biotoper (stäpp, savann) som ersattes av skog när istiden tog slut. Det finns både mycket mera jaktbart vilt i öppna biotoper och de är dessutom mera lättjagade. De absolut sämsta områdena att jaga är tropisk regnskog. Där finns nämligen nästan inget vilt utom fåglar och apor.

    Det är f ö mycket troligt att skogens expansion också är CO2-relaterad. I praktiken alla träd har C3-fotosyntes medan de flesta gräsarter utnyttjar C4, som är betydligt effektivare vid låga koldioxidhalter.

    Förresten saknas ett område där jordbruk uppstod mycket tidigt och helt självständigt i listan i början, nämligen östra högländerna på Nya Guinea. Det är vanligt att det området glöms bort, eftersom jordbruket där har förblivit på neolitisk nivå, utan några städer eller statsbildningar, men faktum är att det var ett av de första områdena med jordbruk.

    Inte så konstigt kanske, eftersom det inte ens finns apor att jaga i regnskogen där.

  14. Björn

    Sten, Du växlar in på ett viktigt spår som handlar om just CO2, jordbruk och växtlighet. Ja och inte bara CO2, utan också olika jordarter som har betydelse för blandad växtlighet. Inte bara det, utan också olika växtlighetszoner, vilka är temperaturberoende. På något sätt tycks hela klimatdebatten snedtänt för den handlar bara om koldioxiden och ingenting annat. Allt levande är beroende av växtlighet som i sin tur är beroende av fotosyntesen som i sin tur är beroende av CO2, vatten och energi från solen. Varierande typer av växtlighet är rotade i sina växtlighetszoner, vilka efter temperaturvariationer i tiden, flyttar sig upp och ner efter latituderna. När skall klimatforskare och politiker börja förstå att liv och växtlighet är temperaturberoende, näringsberoende, zonberoende, etc? Koldioxiden CO2 är en av de viktiga livgivande faktorerna som vi i själva verket behöver mer av och inte tvärtom.

  15. Björn

    tty [13]; Vi får inte glömma bort att olika växtlighet är jordartsberoende, vars sammansättning rördes om under istiden här i norr.

  16. Roland Salomonsson

    Kaijser!
    Antagandet om att jordbrukets uppkomst skulle ha att göra med minskande/ökande revir att göra är dels svårbevisad och det är en annan faktor som är viktigast och glöms bort. Minskande revir kan lika väl kopplas till behov av mindre revir när man odlar, men eftersom odling ger fler överlevande barn samtidigt med högre fertilitét, så måste människan hitta modeller för att leva tätare. Allt detta kräver samtidigt teknikutvecklingar.

    Notera att de tätaste befolkade områdena under jägar-samlartid (och dessförinnan) är de områden som gränsar till Arktis-Antarktis. Byten som fisk, säl, val (samt givetvis förekommande land-djur i anslutning till kuster) ger säkrare (energirikare) försörjning än i inlanden. Genom förtätad befolkning sker snabbare teknikutveckling. Med tät befolkning menas typ 1 veckas rodd/paddling till nästa familjegrupp, medan det i inland (runt sjöar/vattendrag) kan kalkyleras med 1-2 månaders förflyttning.

    Bruk av jorden är inte det äldsta bruket. Äldst är “eldbruket”. Alla vet hur sly växer efter en skogsbrand. Samma gäller över hela klotet. Alltså markbrände jägar-samlarna (delar av) sina jaktmarker (sitt revir) regelbundet. Samma gör de än idag, så nästan all jordens skog med arter och allt har anpassat sig så till människans eldbruk att allt liv lider om människan upphör med eldbruk. Alla kvarvarande jägar-samlare använder eldbruk som grund för sin livsmedelsförsörjning. Notera att kvinnorna inom jägar-samlare står för ca 60% av livsmedlen och att även kvinnor ingick i jaktexpeditionerna till “resursområden” för årstiden.

    Ett annat tankefel är att jägar-samlare skulle vara “vandrande”, men de var definitivt bofasta. T o m babianer, chimpanser m fl primater är i princip bofasta. Lika bofast som en svensk som vintertid reser på fjällresa och somarhalvåret reser till Mallis. En jägar-samlargrupp måste bestå av 10-30 par vuxna med barn. Allt för att kunna vårda sjuka, skadade, passa lägret, kunna fälla större byten etc, och inte minst motstå inavelseffekter (ändå har människan en onormalt stor motståndskraft mot inavel). Om gruppen överskrider 15 par, så uppstår sociala slitningar, vilka leder till att gruppen splittras och en av delarna ger sig av – LÅNGT bort. Detta är f ö mekanismen bakom människans spridning över jorden. Om en grupp reduceras till 10 par eller färre så kommer gruppen att dö ut (svällt, inavel, fler dör än föds etc). Beskrivet bygger på en tvärvetenskaplig Australisk analys, som kom för ca 20 år sedan. Man följde kvarvarande jägar-samlare, gick genom genetiska förutsättningar (inkl inavelsrisker), jämförde med alla primater, studerade internationell arkeologi, antropologiska studier etc.

    Jordbruket i västra halvklotet anses ha en viss ålder. Men då kände man inte till all den arkeologi som människorna i Amazonas resp inlandsområdena söderut mot Paraguay lämnat efter sig. Först var man försiktig och menade att de beräknade 10-40 miljoner människorna här skapade en kultur ungefär år 0, men nya data visar att odling och kulturen uppstod avsevärt tidigare. Inom Piaui finns mänsklig arkeologi från 45-60000 f kr. Inom området odlade man flera unika grödor, bl a majs, men den intressantaste är en typ av “rotfrukt”, som påminner om vad Papuanerna odlar i sina högländer.
    Vad man kan säga om Papuanerna är att de utvecklade världens äldsta jordbruk, långt före 10000 f kr. Grödan är dock enormt arbetskrävande och är därmed svår att sprida.
    Kuriosa! Neanderthalarna, såväl som våra moderna “förfäder” hade samma fysiska utseende som dagens papuaner/aboriguinéer. I ett fall, Spanien, är de blåögda. Och ja – Neanderthalarna och moderna människan är inte skilda varianter av människa. De är samma människa, där Neanderthalaren i slutet av istiden utvecklas till något annat, nämnligen moderna människan. Neanderthalaren lever således fortfarande. Detta är en annan diskussion som kan tas via mail el dyl separat.

  17. Jan-Åke

    Lite OT
    Märker en förnekelse hos de som är rädda för klimat.
    De stoppar huvudet i sanden så fort de kommer i kontakt med bevisen för att Medeltida Värmeperioden och Lilla Istiden var globala.
    Tex. “Mediaval Warm Period (South America) -Summary” .De 70-talet stora studier som finns för Sydamerika är här sammanställda och lämnar inga tvivel om att MVP sammanföll med Europa och Nordamerika, under LIA avancerade glaciärerna i Anderna ,klippiga bergen och Alperna.

  18. Kenneth Mikaelsson

    Gillar ni blommor?
    Här en rulle om hur “klimatet varierar” och lite tips på varst nagerst det är värt att turista…

    https://www.youtube.com/watch?v=1blsESsfZ24

  19. Kenneth Mikaelsson

    Titeln på ovanstående rulle:
    Deserts Across the World Bloom, Heavier Rains Caused by Cosmic Rays Creating More Clouds

  20. Sten Kaijser

    tty #13, Roland Salomonsson # 16,

    tack för intressanta kommentarer. När det gäller Nya Guinea så nämns den i Jaret Diamonds artikel som jag länkar till. Det fanns ett par områden till i Afrika som jag heller inte nämnde i inlägget. Det intressanta för mig var att jag ville presentera själva teorin om att den förbättrade växtligheten på grund ökad koldioxidhalt eftersom jag tyckte att den var intressant.

    Jag tror att om inte klimatforskare och antropologer för att få sina anslag alltid vill göra klimatförändringar till något negativt så skulle det komma fram oerhört intressant forskning om hur olika klimatförändringar påverkat människans (och eventuellt förmänniskors) spridning och utveckling.

  21. Björn

    Thomas P [1]; Det kanske är C4-växter som trivs där, för de kan klara sig ner mot några ppm CO2.

  22. Jag undrar över en sak. Koldioxidens värmegenerering är ju logaritmisk, inte linjär. Vad gäller för koldioxidens växtgenerering, är den linjär så att dubblad koldioxid ger dubbel växtlighet, eller är den logaritmisk eller exponentiell eller …?

  23. Istvan

    tty 13
    Indianerna i Nordamerika har tidigt insett fördelarna med att jaga i öppen terräng. Därför brände dom ner all skog på the Great Planes och skapade prärien för sina bufflar. Och levde sina liv i lycklig harmoni med Naturen. (Greg Easterbrook: A moment on the Earth)

  24. Karl-Oskar

    USA riskerar att få tillskott av koldioxid från oväntat håll. Man kan nog konstatera att om planeten hade haft anlag för skenande klimat på grund av ökad CO2 halt så borde det redan ha hänt.

    https://www.forbes.com/sites/trevornace/2017/04/30/a-massive-lake-of-molten-carbon-the-size-of-mexico-was-just-discovered-under-the-us/#3dfbf9ba420b

  25. Lasse

  26. tty

    #23

    ”Därför brände dom ner all skog på the Great Planes och skapade prärien för sina bufflar.”

    Tyvärr, men nej. Präriebältet är i hög grad naturligt och har legat på samma ställe ända sedan Klippiga bergen uppstod i sin nuvarande form under miocen och skapade regnskugga i mellanvästern:

    http://blogs.uoregon.edu/gregr/files/2013/07/prairie-1awllzb.pdf

    Att präriebältet är gammal inser man också lätt när man jämför skogarna öster och väster om prärien. Det är inte många trädarter de har gemensamt.

    Under istiderna är t o m delar av präriebältet ren öken, som t ex ”The Sandhill Country” i Nebraska.

    Och prärieindianerna flyttade faktiskt ut på prärien i stor skala häpnadsväckande sent, den första stammen som gjorde det var comancherna omkring 1730. De var ju den sydligaste av de utpräglade ”Plains Indians” och därmed också de första som hade tillgång till hästar. Tidigare bodde man längs floderna och hade en blandad jordbruks/jaktekonomi.

  27. tty

    #16

    ” Ett annat tankefel är att jägar-samlare skulle vara ”vandrande”, men de var definitivt bofasta. T o m babianer, chimpanser m fl primater är i princip bofasta.”

    Det finns, eller rättare sagt har funnits, bofasta jägare/samlare, men det är definitivt ovanligt. Det enda sentida exemplet jag känner till är nordvästkustindianerna från Washington State upp i södra Alaska. De kunde vara bofasta tack vare att de hade en stor och säker födokälla i de stora mängderna lax som årligen vandrade upp i floderna.

    Ett annat exempel är Jomonkulturen i Japan, också en kustkultur. Ett mera osäkert fall är den natufiska kulturen i Mellanöstern mot istidens slut.

    I övrigt visar både antropologiska och arkeologiska data entydigt på att jägare och samlare nomadiserar, även om de ofta kommer tillbaka till samma platser med kortare eller längre mellanrum.

    ” Kuriosa! Neanderthalarna, såväl som våra moderna ”förfäder” hade samma fysiska utseende som dagens papuaner/aboriguinéer.”

    Papuaner och aboriginer har helt klart vissa plesiomorfa drag som t ex supraorbitalbågar och en del tandkaraktärer. Det är dock betydligt mera troligt att dessa ”ärvts” från denisovanerna eftersom just papuaner och aboriginer har mycket mera denisova-gener än någon annan grupp.

    ” Och ja – Neanderthalarna och moderna människan är inte skilda varianter av människa. De är samma människa, där Neanderthalaren i slutet av istiden utvecklas till något annat, nämnligen moderna människan. Neanderthalaren lever således fortfarande.”

    Och nej. Neanderthalarna dör ut för ca 40 000 år sedan (möjligen något senare på Krim och i södra Spanien), långt före istidens slut. Innan dess hade de, i begränsad omfattning, hybridiserat med Homo sapiens och alla icke-afrikaner har därför en (ganska liten) mängd neandertal-gener. Vad som är intressant är dock vilka neandertal-gener som inte finns i nutida människor. Det finns två mycket uppenbara luckor: inget neandertal mt-dna har någonsin hittats i nutida människor och inte heller några neandertal-y-kromosomer, och dessutom ytterst få neandertal-varianter av gener som är viktiga för manlig fertilitet. Härav kan man dra slutsatsen att få eller inga manliga hybrider eller barn av en sapiens-man och en neandertal-kvinna har bidragit till våra nutida gener. Homo sapiens och Homo neanderthalensis var tydligen inte fullt interfertila vilket som bekant är definitionen på två biologiska arter

  28. Björn-Ola J

    #16 Roland
    Tack för en intressant kommentar.

    “Inom Piaui finns mänsklig arkeologi från 45-60000 f kr”.

    Blev det en nolla för mycket?
    De tidigaste människorna dök väl upp i Amerika 13 – 16000 år f.kr?

  29. Björn-Ola J

    #16
    Melanesierna har nog inte så mycket mer neandertal-DNA än europeer. Däremot har de också fått lite dna från denisova-människan.

  30. Christopher E

    #28 Björn-Ola J

    Jag kan inte bedöma om man tolkat dessa fynd rätt, men denna nyhet har varit på tapeten senaste dagarna:

    https://www.newscientist.com/article/2129042-first-americans-may-have-been-neanderthals-130000-years-ago/

    Jag menar dock inte som stöd för Rolands uppgifter, utan bara intressant när nu invandringen i nya världen var på tapeten.

  31. Christopher E

    #27 tty

    Våra Neanderthalgener har jag förstås läst om, men jag har inte hört detta med mt-DNA och y-kromosomer du nämnde. Mycket intressant. Ger ju rätt intressanta spekulationer om precis hur det kan ha gått till när de två arterna möttes innan neanderthalarna dog ut.

    Jean M. Auel kanske var något på spåren ändå… 😉

  32. tty

    #28

    De äldsta fynden i Piauí är milt sagt omstridda. Både de påstådda stenredskapen och eldstäderna är mycket tveksamma.

    Om det funnits några människor i Amerika för mer än ca 15 000 år sedan så måste de ha dött ut utan att lämna några spår efter sig, för det finns inga sådana “äldre gener” bland de nutida indianerna.

  33. tty

    #31

    “Jean M. Auel kanske var något på spåren ändå… ”

    För att inte tala om den finske paleontologen Björn Kurtén. Hans båda böcker “Den svarta tigern” och “Mammutens rådare” bygger just på temat att neandertal/sapiens-hybriderna blev sterila.

  34. tty

    #30

    Påstått gamla “fynd” i Amerika är alltid av samma typ, stenar som kanske kan vara primitiva redskap, ben som kanske bär spår av mänsklig inverkan, träkol som kanske kommer från en härd och så vidare.

    Aldrig några otvetydiga stenverktyg eller tafonomiskt entydiga ben eller identifierbara härdar som det finns gott om på fyndplatser i Gamla Världen (för att inte tala om mänskliga fossil).

  35. Kenneth Mikaelsson

  36. Kenneth Mikaelsson

    Och det ligger nåt i att det var mer än bara megafaunan som försvann från nord och mellan amerika..

  37. Kenneth Mikaelsson

    Lite mer för de som inte läser böcker…
    https://www.youtube.com/watch?v=0H5LCLljJho

  38. Kenneth Mikaelsson

    Här en 50000 åring.. från Brasilien..
    https://www.youtube.com/watch?v=r6IrMjfbh6E

  39. Kenneth Mikaelsson

    Mera godis:
    https://www.youtube.com/watch?v=prW_mfQIyHk

    The Carolina Bays as evidence of a cosmic impact