Bild: Norge öppnar upp för djuphavsbrytning https://www.svt.se/nyheter/utrikes/gruva-pa-norges-havsbotten-kan-bli-verklighet-odesdag. WWF och Greenpeace gillar det inte. Stora protester mot det som krävs för förnyelsebar energi och hållbarhetsteknik.
Bristande förståelse mellan mineral- & metalltillgång och avkarboniseringsmål!
Regeringar och organisationer, som är fokuserade på klimatåtgärder, verkar inte förstå det ömsesidiga beroendet mellan mineral- och metalltillgångar samt deras avkarboniseringsmål, för utfasning av fossila bränslen.
Utan heltäckande strategier som tar upp både miljömässig hållbarhet och resurssäkerhet, finns det en stor risk för att insatserna för att minska utsläppen försvåras av störningar i försörjningskedjor.
Tillgång till viktiga mineral- och metallförsörjningskedjor är avgörande för att bland andra västländer ska kunna uppnå sina nettoutsläppsmål. Att säkra dessa leveranskedjor innebär dock utmaningar på grund av bland annat geopolitiska faktorer, tillgång på resurser och miljöhänsyn. Dessutom är västländernas investeringar i gruvindustrin på historiska lägsta nivåer. Trots en kraftigt ökad projekterad efterfrågan på mineraler och metaller, som är nödvändiga för att kunna uppnå en global klimatomställning.
En mycket stor utmaning är ett fåtal länders dominans i produktionen av vissa kritiska och strategiska mineraler och metaller. Till exempel kontrollerar Kina en betydande del av den globala produktionen av både kritiska och strategiska mineraler och metaller, inklusive sällsynta jordartsmetaller (REE), vilket innebär risker när det till exempel gäller leveranssäkerhet och prisvolatilitet. Detta har tydligt bevisats av, att Kina nu har använt sin överväldigande dominans inom sällsynta jordartsmetaller (REE) och andra kritiska och strategiska energimineraler för att konkurrera ut västerländska konkurrenter och därmed skydda sina marknadsandelar. Kinesiska tillverkare har översvämmat marknaderna med REE och batterimetaller, vilket har lett till stora priskrascher och gjort det ohållbart för konkurrenter att fortsätta med sin verksamhet. Sedan förra året har priset på litium minskat med mer än 80 %, medan nickel och kobolt båda har rasat över 40 %. Som svar har västägda gruvbolag, på grund av bristande lönsamhet, från Australien till Kanada tvingats lägga ner eller minska nickelproduktionen, dra tillbaka investeringsplaner och initiera uppsägningar. Detta är en extremt negativ utveckling för försörjningskedjans säkerhet och kan även destabilisera internationell säkerhet.
Klimatmålen för år 2050 kommer inte att uppnås utan en betydande ökning av kopparproduktionen på kort och medellång sikt, vilket kommer att vara mycket utmanande, varnar S&P Global Future of Copper-rapporten.
Koppar kommer att spela en avgörande roll för att uppnå nettonoll och möta ökad efterfrågan. Financial Services-företaget Fitch Solutions tror att kopparpriserna år 2031 kan nå 11 500 USD/ton, eftersom ett långsiktigt strukturellt underskott uppstår på grund av de mycket starka långsiktiga efterfrågeutsikterna. Det nuvarande kopparpriset är 9 024 USD/ton.
Analytiker på Goldman Sachs och JP Morgan ropar ut en supercykel av stigande råvarupriser, som det som inträffade i början av 2000-talet, när Kinas ekonomiska tillväxt tog fart.
Den kroniska klyftan mellan det globala utbudet av koppar och efterfrågan som förväntas börja i mitten av detta decennium, kommer att få allvarliga konsekvenser över hela den globala ekonomin och kommer att påverka tidpunkten för Net-Zero Emissions till 2050, varnar Future of Copper-rapporten.
För att bedöma Sveriges realistiska möjligheter att få tillgång till kritisk och strategiska mineral- och metallförsörjningskedjor, för att nå sina nettoutsläppsmål till år 2045 måste man ta hänsyn till flera faktorer. Sverige, liksom många andra länder, står inför utmaningen att gå över till, vad man säger, en mer hållbar och koldioxidsnål ekonomi. Denna övergång kräver tillgång till viktiga mineraler och metaller som är avgörande för teknologier som elnät, hållbara energisystem, elfordon, energilagringssystem etc. Att säkerställa en stabil och säker försörjning av dessa kritiska och strategiska resurser är avgörande för att Sverige ska kunna nå sina utsläppsminskningsmål effektivt.
Sverige är rikt på mineraltillgångar, inklusive järnmalm, koppar och guld. Men när det kommer till vissa viktiga kritiska och strategiska mineraler som är nödvändiga för så kallad grön teknik som grafit, kobolt, litium, nickel och sällsynta jordartsmetaller (REE), är Sverige än så länge starkt beroende av import. De globala leveranskedjorna för dessa kritiska och strategiska mineraler är ofta komplexa och kan vara föremål för geopolitiska risker och marknadsfluktuationer. Att säkra en inhemsk eller pålitlig källa till dessa mineraler är avgörande för Sveriges långsiktiga hållbarhetsmål.
En av de största utmaningarna som Sverige står inför, när det gäller att komma åt kritiska och strategiska mineral- och metallförsörjningskedjor, är den begränsade inhemska produktionen av dessa mineral. Att utveckla nya gruvor eller utöka befintlig verksamhet för att utvinna kritiska och strategiska mineraler är tidskrävande och möter motstånd från miljögrupper och/eller lokala samhällen. Dessutom kan utvinning av åtminstone vissa kritiska mineraler ha negativa miljöeffekter om det inte hanteras hållbart.
Sverige står inför mycket stor utmaningar eller i det närmaste helt orimliga utmaningar, när det till exempel gäller att få tillgång till viktiga mineral- och metallförsörjningskedjor, som är nödvändiga för att uppnå sina utsläppsminskningsmål till år 2045.
Men vad finns det för strategier som Sverige kan implementera för att nå nettoutsläppsmålet till år 2045?
Has Canada lost the battle for resources? These are irreversible consequences — Giustra & Lassonde
https://www.youtube.com/watch?v=KNJQ__lHVP8
Claes-Erik Simonsbacka
Tack CES för ännu en påminnelse om hur våra politiker tar sitt ansvar!
Den här bloggen dök upp i maj 2007 strax efter den viktiga konferensen på KTH (2006) där flera av den tidens stora skeptiker som Fred Singer fick ge sin syn på klimathotsfrågan medan B. Bolin som bl.a. ansvarade för skrivningen av den första IPCC-rapporten rasande försökte försvara sig och sin syn. Vi kan än idag tacka Peter Stilbs för att denna den första för många avgörande internationella ”klimathotskonferensen” överhuvudtaget blev av.
Den här bloggen drevs från början av ”Maggie”, Inga Dogmer som i sitt första inlägg bland annat citerade Orwell. Denna ”Maggie” satte tonen, bloggen har sedan dess fått ny ledning men har hela tiden varit en trovärdig frisk motvind när Al Gore och den mäktiga politiska FN-styrda ”Change”-gruppen med the Clintons, Obama-administrationen och nu den tillsynes trötte Joe Biden styr klimathotsutvecklingen i USA och hela västvärlden.
Denna den ”gröna rörelsen” har under tiden vuxit omåttligt i den s.k. fria världen där media nu är dess störste medlöpare. Vi här i EU, den grönaste av de gröna plättarna på jorden, får nu uppleva att ”Change” innebar krav på att sluta använda civilisationens energikällor, de fossila bränslena och hela vår värld håller på att rasa.
Trots att vetenskapen idag kan visa att de fossila bränslenas syndabock CO2 inte någonsin drivit klimatförändringarna och att jordens växtlighet lider av CO2-anorexi ska vi nu satsa enorma resurser på att fånga in CO2 och skicka ner den till underjorden.
Samtidigt kräver ”Change” att vi raserar både fungerande energiförsörjning och ställer om vårt samhälle till en häftig vision medan våra styrande politiker har förlorat den ”lilla” haken det vill säga avgörande konsekvensanalyser, de svävar i det blå.
Tänkvärt är att när vår högsta ledare i EU, tillika vargvän, förlorade sin älskade ponny när en varg satte tänderna i den blev det plötsligt godkänt med jakt på varg …
Måste våra styrande drabbas av så olyckliga och kännbara konsekvenser av deras egen politik innan de förstår vad den gröna omställningen ställt till med och än mer kommer att ställa till med.
Läs Maggies, Inga Dogmers, första insiktsfulla inlägg i arkivet här på bloggen och fundera över hur vi ska kunna påverka de troende klimathotsreligiösa som nu styr och ställer från sina höga och onåbara positioner.
The Billion Dollar Class Action To Stop Naked Short Selling In Canada
2024-03-30
https://www.youtube.com/watch?v=AvI1H0IsHnM
Mvh,
I slutet av 1990-talet tillkännagavs informellt ”gruvdriftens död” i västvärlden, eftersom förenklade globala relationer innebar att alla råvarubehov kunde tillgodoses av andra länder som skulle tillhandahålla metallerna till oss, så att våra orörda bakgårdar blev fria från miljöomvälvningar orsakade av människor och maskiner. Denna proklamation kom, som vi nu erfar, alldeles för tidigt och pendeln som oundvikligen svänger åt andra hållet har inneburit en ökning av de geopolitiska spänningarna som vi inte sett sedan 1950-talet, där världens stormakter befäster kontrollen över varandra och tävlar om auktoritet i länder där deras inflytande inte är säkert, som i Afrika och Latinamerika.
Gruvdrift har återigen hamnat i förgrunden som en absolut nödvändighet för målen om bland annat ren energi och den nationella säkerheten när det gäller kritiska och strategiska mineraler, eftersom mineralracet hettar till under detta årtionde och fortsätter åtminstone in i nästa, vilket förmodligen för med sig resurskrig och proxykonflikter längs vägen.
Mvh,
Klimatförändringarna, eller koldioxidhalten, är skulden till allt ont får vi höra.
I P1 i morse påstods elefanterna i Afrika få det allt svårare p.g.a. klimatförändringarna. Nu ska man flytta dem och andra djur till andra områden.
På vad sätt ”klimatförändringarna” skulle ha med saken att göra nämndes inte.
Tack Claes Erik S
De gröna vill samma sak som vi ville på 70 talet.
Leva enkelt och jordnära.
Somliga drog till landet och fann att livet där inte saknade vedermödor.
Vi andra, med villa vovve och Volvo, skall nu slå följe med den nya gröna vågen. Klart vi gör vad vi kan för att behålla det vi byggt upp.
Får väl satsa på Boliden och oljan så man har lite dåligt samvete och kapital när de släcker ner.
De gröna som inte vill se oljan användas använder naturhändelser som argument. Det är här klimatfrågan blir intressant.
Frågan är under debatt-överlever mänskligheten trots eller på grund av fossila bränslen?
#4 Såg (Rapport igår) att de ville flytta elefanterna till Hyde park när de gröna ville förbjuda jakten.
Mer om elefanterna i klotet-trevlig resa dit för reportern.
Ökande efterfrågan och bristande tillgång brukar ju normalt höja priset. Genom sin kontroll kan nog KIna kortfristigt sätta detta åt sidan, men det kommer förstås tillbaka med tiden. Till skillnad från kol, olja och gas ur marken är eller blir det brist på många kritiska material för t. ex. vid- och solkraft och elbilsbatterier.
#6 Tege Tornvall
Kina står för närvarande för cirka 60 % av det globala utvunna utbudet av sällsynta jordartsmetaller (REE). På raffineringssidan står Kina för 85 % av den globala marknaden.
För mer information se:
China Dominates the Supply of U.S. Critical Minerals List
January 8, 2024
https://www.visualcapitalist.com/china-dominates-supply-of-u-s-critical-minerals-list/
Mvh.
Ett stort problem på lång sikt är att mineralerna inte räcker. Det vi bakar in i bilar, bussar, lastbilar, vindsnurror, kablar, omformare ja allt som ska vara batteridrivet. Vissa hävdar att återvinning ska lösa det. Det räcker ändå inte. Det som bakas in kommer vara i användning för åtminstone 10-20 år framåt. Sedan ska vi börja om på ny kula igen.
Återvinning är energikrävande och skitig. Litium och grafit kan inte återvinnas.
Helst vill man använda syntetisk grafit gjord av petroleumkoks, beck och kolstybb. De två första är restprodukter från oljeraffinaderierna.
En del av vår BNP är baserad på metallpriser. Vad händer om världen efterfrågar metaller som det inte finns tillräckligt av och som inte kan möta efterfrågan? En bristsituation uppstår och priserna skjuter i höjden. Höjda priser är inflationsdrivande = högre räntor.
” Vi såg det inte komma.”
Jag rekommenderar att lyssna till energiexpert Mark P. Mills
https://youtu.be/rgl2oDm_TuY?si=W1C1iqxG8AYPql8y
Ökande efterfrågan och bristande tillgång brukar ju normalt höja priset. / #6 Tege Tornvall
Som framgår av YouTube inlägget ”Has Canada lost the battle for resources?” ovan har investeringsintresset i princip, både från institunella-,- fonder- och privata västerländska investerare varit iskall under flera år, speciellt för prospekterade gruvföretag, dvs. för dom bolag som ska hitta nya gruvfyndigheter.
Mvh,
Kanske kan vi skymta lite ljus i tunneln för gruvbranschen!!
Sohn-konferens: David Einhorns Greenlight Capital har guld som en defensiv tillgång
2024-04-04
Utdrag översatt till svenska:
Miljardärsinvesteraren David Einhorn, president och grundare av Greenlight Capital, satsar på guld eftersom Federal Reserve inte kommer att kunna få inflationen under kontroll och tvingas behålla sin restriktiva penningpolitik längre än väntat.
”Jag tror att inflationen accelererar igen. Jag tror att det finns mycket som tyder på det”, sa Einhorn på onsdagen vid den årliga Sohn Investment Conference i New York.
I en intervju med CNBC sa den berömda investeraren att i en miljö med förhöjd inflation är det osannolikt att Federal Reserve kommer att kunna sänka räntorna tre gånger i år. Han tillade att det finns en möjlighet att centralbanken inte kommer att sänka räntorna alls i år.
https://www.kitco.com/news/article/2024-04-03/sohn-conference-david-einhorns-greenlight-capital-hold-gold-defensive-asset
Mvh,
Jag har inget emot gruvor. Inte minst vi i Sverige har byggt vårt välstånd på att bl.a. gräva upp järnmalm, koppar och annat. Självklart skall människan utnyttja det överflöd av mineraler som finns i jordskorpan. Men den nuvarande gruvdriften är mycket tveksam eftersom man vill bygga värdelösa saker som vindkraft, solceller, elbilar, batterier och annat som det finns utmärkta fossildrivna alternativ till.
#4 Sören G
Det finns tydligen 45 000!!! elefanter i en enda nationalpark och skyddsjakt är olagligt. Därför hotar vattenbrist samt att lokalbefolkningen är allt annat än glada enligt reportaget…
Det som jag inte fattar är varför man försöker få det till att låta som att de håller på att dö av värmen och sedan flyttar man dem miltals närmare ekvatorn…
https://sverigesradio.se/artikel/varldsunika-satsningen-3000-vilddjur-ska-flyttas-med-lastbil
#11 Ingemar Nordin
Om, vi som nu, fortsätter att exploatera vår planet utan hänsyn till hållbarhet och miljökonsekvenser kommer nuvarande generationer att lämna efter sig en planet med kraftigt begränsade malmresurser (bergarter som innehåller sådana koncentration av metaller att de är ekonomiskt brytvärda) till kommande generationer. Det borde nu vara helt avgörande för klimatpolitiken att man verkligen överväger konsekvenserna och riskerna med att genomföra nuvarande avkarboniseringsmål, utan att först prioritera och beakta möjligheter och teknologier där material bättre återanvänds och återvinns, istället för att ständigt brytas från naturen.
Mvh
OT
Finns det svensk textning att tillgå för filmen Climate: the movie? Och i så fall, hur hittar jag den?
CES #13,
Det handlar inte om att metaller tar slut. För det gör det inte. Hela solsystemet står till vårt förfogande. Frågan är bara: till vilken kostnad?
Nej vad jag kritiserar är den hast och brådska som man nu dammsuger allt som man kan komma åt. Det råder ingen brådska. Såvida man inte tycker att det är jätteviktigt att vi skall nå klimatmålen 2030 respektive 2045. Tycker du att dessa politiskt satta klimatmål är viktiga?
Håkan #15,
Gå in på Clintels site:
https://www.youtube.com/watch?v=zmfRG8-RHEI&t=1471s
Gå ned till ”inställningar”, välj ”svenska” på den högra sidan.
#16
Tack, Ingemar.
Claes-Erik, Ingemar, ##13&15,
Vilken malm som är ekonomiskt försvarbar att bryta/upparbeta är en prisfråga. Det relativa priset för den framställda nyttigheten sätter gränsen.
Men, mer återanvändande av resurser/grundämnen vore absolut av godo. För att göra detta effektivt behöver vi energi. Billig, i stora mängder och planeringsbar. Fram till att fusion kan kontrolleras så kan detta troligen endast levereras genom fission = kärnkraft.
#15 Ingemar Nordin
Sjunkande malmhalter är inte längre en teoretisk fråga utan en global realitet när det gäller gruvor i drift, orsakat av den ökande efterfrågan på råvaror. Som sagt, det är ett faktum att det nuvarande mönstret för utvinning och dess ökande energiförbrukning sätter stor press på miljön och genererar större mängder gråberg, utsläpp av växthusgaser, vattenbehov och sociala kostnader. Att fortsätta denna trend innebär två breda alternativ. Ett är att öppna nya gruvor med sannolikt betydligt lägre malmhalter och ännu större mängder gråberg, högre miljöpåverkan och/eller starkare regulatoriska restriktioner. Den andra är att fortsätta exploateringen av äldre gruvor, om det är lönsamt, för vilka tillstånd redan har erhållits, men med eskalerande drift-, energi- och miljökostnader.
Eftersom gruvdrift fortfarande kommer att vara ett av de viktigaste sätten att möta världens resurskrav, tillsammans med återvinning, bör mer omfattande studier genomföras med hänsyn till bristen på råvaror i redovisningssystemet för att förbättra resurshanteringen och främja hållbar användning av naturresurser.
Mvh,
Tack Claes-Erik för en artikel med mycket klokhet om framtiden.
Ingemar #11 #15, jag instämmer.
Koppar blir en dyr bristvara. Men den kan ersättas med aluminium. Redan på 1950-talet använde vi al i rotorn på de småmotorer vi tillverkade på Electrolux i Västervik.
Fråga till er och alla kunniga debattörer,
Hur kan det bli om vi i större omfattning ersätter cu med al i vårt samhälle?
.
#20 Lars Cornell- ”Hur kan det bli om vi i större omfattning ersätter cu med al i vårt samhälle?”
Intressant fråga!
Även om det kan vara tekniskt möjligt att till exempel ersätta koppar med aluminium/REE-legeringen skandium inom elektroteknikområdet på grund av framsteg inom legeringsutveckling och bearbetningstekniker, måste flera faktorer beaktas innan ett omfattande antagande. Egenskaperna hos denna legering gör den till en lovande framtida kandidat.
Även om koppar är känt för sin höga elektriska ledningsförmåga, faller aluminium under i jämförelse. Men tillsatsen av skandium till aluminium kan förbättra ledningsförmågan avsevärt. Forskning har visat att vissa aluminium/skandiumlegeringar kan uppnå konduktivitetsnivåer nära koppars.
Koppar är relativt dyrt jämfört med aluminium. Genom att använda aluminium / skandium-legeringar som ersättning för koppar kan kanske kostnadsbesparingar uppnås på grund av lägre kostnaderna.
Koppar är mycket resistent mot korrosion, medan aluminium är mer mottagligt. Korrekt legering och ytbehandling kan krävas för att förbättra korrosionsbeständigheten hos aluminium / skandiumlegeringar.
Skandium är en sällsynt jordartsmetall men är nu begränsad av en mycket liten global produktion, vilket naturligtvis påverkar skalbarheten och kostnadseffektiviteten för att nu kunna använda aluminium / skandiumlegeringar.
Framstegen inom legeringsutveckling och bearbetningstekniker kan naturligtvis ta fram andra legerinskandidater!
Mvh,
#20
Det går i de flesta fall att ersätta koppar med aluminium, men det krävs grövre trådar p g a den sämre ledningsförmågan, vilket i sin tur innebär större dimensioner på generatorer, transformatorer och motorer, och därmed något sämre verkningsgrad. När det gäller ledningar behövs också i regel en stålkärna p g a aluminiets sämre draghållfasthet. När det gäller korrosion är skillnaden egentligen inte stor, utom i salta miljöer där aluminium är mycket sämre.
#12 Berra
Logik är väl inte SR:s eller SVT:s eller andra mediers starka sida.
#22 tty
Al-kabel (ej dopad) jämfört med Cu-kabel måste ha ungefär dubbla arean för att ge samma ledningsförmåga. Vikten per meter blir dock ungefär densamma och Al-kabeln kostar ungefär hälften av vad Cu-kabeln kostar.
Stålkärnan behövs bara för stolphängd al-kabel. I jordförlagd eller klamrad kabel är stålkärna onödig.
#19 fortsättning
Tycker att framtida konsekvenser och effekter, beträffande bland annat resursanvändning inte alls har belysts ingående och i nödvändig omfattning av beslutsfattarna, inför beslut om avkarboniseringsmål, med avseende på bland annat:
1. Varför ersätts järnskrot med järnsvamp vid fossilfri stålproduktion?
2. Efter att järnskrot ersatts av järnsvamp i primär fossilfri ståltillverkning kommer det därefter att finnas avsättning för järnskrot som återvunnits globalt?
I samband med övergången till, vad man påstår, en mer hållbar och miljövänlig fossilfri stålproduktionsmetoder sker övergången från traditionella masugnar som använder järnskrot till elektriska ljusbågsugnar som använder järnsvamp (även känt som direktreducerat järn eller DRI). Denna övergång drivs främst av en önskan att minska koldioxidutsläppen i samband med ståltillverkning.
Järnskrot, som består av återvunnet stål från olika källor, har varit en viktig råvara för stålproduktion. När det används i traditionella masugnar krävs dock en betydande mängd koks (en form av kol) som reduktionsmedel för att utvinna järnet ur metallskrotet. Detta beroende av koks leder till betydande koldioxidutsläpp, vilket gör denna metod mindre miljövänlig.
Järnsvamp framställs genom direkt reduktion av järnmalm i form av pellets med naturgas eller vätgas som reduktionsmedel i en process som släpper ut betydligt mindre mängd koldioxid jämfört med traditionella masugnar. Detta gör järnsvamp till ett mer hållbart alternativ för ståltillverkning i linje med ansträngningarna att uppnå fossilfri stålproduktion.
År 2020 ledde i genomsnitt varje ton producerat stål för hela produktionskedjan, från brytningen av järnmalmen till färdig stålprodukter, till utsläpp av 1,89 ton CO2 i atmosfären. År 2020 producerades 1 860 miljoner ton (Mt) stål och de totala direkta utsläppen från sektorn var i storleksordningen 2,6 miljarder ton, vilket motsvarar mellan 7 % och 9 % av mänsklighetens totala fossila utsläpp.
Mvh,
Förtydligande av #25:
Den fossila skrotbaserade- och järnsvamsproduktionen sker nu i direktreduktions (DR) anläggningar (med naturgas eller förgasat kol) och inte i masugnar. Dvs. järnskrot och/eller järnsvamp smälts i ljusbågsugnar, som drivs med elektricitet.
I genomsnitt kan elkostnadsökningen för primär fossilfri stålproduktion, enligt uppgift, variera från $50 till $100 per ton jämfört med traditionellt masugnsproducerat stål. 1,95 miljarder ton stål producerades 2021. Fossilbaserad direktreduktions (DR) produktion nådde 120 Mt 2021.
Mvh,
#21 CES
Är det verkligen Elektrisk Ledningsförmåga som kan höjas med Sc legering??
Termisk ledningsförmåga är en annan sak.
Har du någon referens!
Claes-Erik Simonsbacka
För att framställa ett ton aluminium från bauxit malm krävs cirka 10 000 kWh fossila bränslen och nästan 20 000 kWh elkraft.
Vad blir motsvarande siffror för att framställa ett ton Järn/stål från hematit/magnetit malm?
#27 Argus
Det är elektronerna som står för en stor del av värmeledningsförmågan i metaller. Se t.ex. https://sv.wikipedia.org/wiki/Wiedemann-Franz-lag
#27 Argus
Measuring Electrical Conductivity of Al-Sc Alloy by Application of Continuously Varying Cell Constant Technique
https://www.scientific.net/KEM.531-532.329
Strength and Electrical Conductivity Relationships in Al-Mg-Si and Al-Sc Alloys
https://www.scientific.net/MSF.794-796.827
Electric Conductivity of Al/Sc Alloy:
The electrical conductivity that can be achieved for an Al/Sc alloy is approximately 7.5% IACS (International Annealed Copper Standard). This value indicates that the electrical conductivity of an Al/Sc alloy is about 7.5% of the electrical conductivity of pure annealed copper.
Mvh,
#28 Adepten
Traditionell ståltillverkning via en masugn kräver runt 18,8 GJ energi per ton stål (5222 kWh) som produceras från det att järnmalmen kommer in i masugnen till den färdiga produkten. Om processen istället sker med direkt reducerat järn och en ljusbågsugn kommer energibehovet ner till 15,6 GJT/t (4333 kWh).
Mvh,
AlSc &cet
Jodå, Wiedemann+Franz har jag blivit bekant med.
Emellertid har jag aldrig stött på Legeringar som leder bättre än ett ’rent’ element (visst, det kanske finns knasiga exempel på motsatsen).
Men – värmeledning kan ha helt andra mekanismer, ta tex diamant, svårslaget!
Exemplen från CES var dels på en elektrolyt(?) och dels från ett sy-
stem jag inte kunde dechiffrera.
Hm, jag är inte övertygad…
Med Vänlig Hälsning
#32 Argus
Du har rätt i att legeringar leder sämre än rena metaller. Men materialet i kraftledningar är nog inte ren aluminium utan just någon legering som ger tillräcklig hållfasthet, goda korrosionsegenskaper och god ledningsförmåga. Inte orimligt att det forskas på att finna nya legeringar som förbättrar dessa egenskaper. Kanske genom att tillföra Skandium? Men därom vet jag intet…
#31 Claes-Erik Simonsbacka
Tack för svaret.
Vad blir motsvarande siffror för att Vätgas framställa ett ton Järn/stål från hematit/magnetit malmen?
”Det är människans utsläpp av koldioxid som styr klimatet!”
Miljön offras för att ”rädda” klimatet!
Hur ska man ersätta denna propaganda med en öppen vetenskapligt baserad debatt och få detta vansinne att sluta?
Notera, att sällsynta jordartsmetaller inte är råvaror utanför Kina:
– Råvaror är vanligtvis standardiserade i kvalitet och kvantitet
– Råvaror handlas på börser och marknader
– Råvarupriserna påverkas av dynamiken mellan utbud och efterfrågan
Färdiga REE produkter utanför Kina är inte standardiserade, de handlas inte på börser/marknader och deras priser bestäms uteslutande av teoretiska, syntetiska kinesiska offentliggjorda priser. I verkligheten betalar de flesta kunder helt andra priser än de offentliggjorda.
För mer än tio år sedan sålde vissa företag i Europa sällsynta jordartsmetaller som en fysisk investering till privatpersoner och sade att de skulle placera den relevanta produkten i ett valv för investerarens räkning. Dessa fysiska investerare i REE-produkter fick den hårda vägen erfara att dessa produkter inte är råvaror, eftersom de visade sig vara osäljbara.
De största konsumenterna av sällsynta jordartsmetaller utanför Kina har sina egna specifikationer, som är fristående från Kinas industriella standarder.
Vilken NdPr?
Den kinesiska standarden känner till fyra olika typer. Men i vilken form? Oxid, klorid, fluorid eller till och med metallegering? Den kundföreskrivna sammansättningen av de två sällsynta jordartsmetallerna kanske inte passar din naturliga produkt. Man kan behöva skapa den på konstgjord väg genom att tillverka en legering av separerat neodym och separerat praseodym för att uppfylla de kemiska specifikationerna från en potentiell kund.
1. Om Pr i NdPr överstiger 30% påverkar det kvaliteten på den resulterande magneten.
2. Om man producerar oseparerad NdPr har man bara ett användningsområde, NdFeB-magneter. Om man separerar Nd och Pr har man ett stort antal tillämpningar som man kan sälja till.
3.Håll koll på patentområdet! När man väl har börjat producera kan du, dina kunder eller båda drabbas av massiva patentstämningar, förresten.
Man tjänar bäst på att se sällsynta jordartsmetaller som specialkemikalier. Det kommer att ge ett bättre grepp om och förståelse för marknaden .
Australia doubles down on rare earths despite Chinese dominance. March 29, 2024
Ambitious strategy to boost role in critical minerals confronts market challenges
https://asia.nikkei.com/Business/Markets/Commodities/Australia-doubles-down-on-rare-earths-despite-Chinese-dominance?utm_source=substack&utm_medium=email
Mvh,
#35 Mats, varför inte börja från grunden med Ian Plimers obehagliga sanning:
”No one has ever shown that human emissions of carbon dioxide drive global warming.
If it was shown, then it would also have to be shown that the natural emissions, 97% of the total, don’t drive global warming.
This also has not been done.”
Inledningen till Del II i hans ”Little Green Book”.
#37
Hej Ann, tack för ditt svar. … men HUR i all världen ska man då få ”folk i allmänhet” att ens lyssna på rent vetenskapliga argument och komma till insikten att ”vi har varit naiva”?
Med denna propaganda har man
förenklat någonting komplex,
pekat ut ett enda ”hot”,
och sedan utmålat sig själva som de frälsare som ska rädda världen – i utbyte mot pengar, makt och ära.
Jag tror att om nånting kan stoppa vansinnet så är det ”plånboksfrågor” snarare än någon form av vetenskapligt baserat ifrågasättande.
#37 Ann lh och #38 Mats
Hur kan man få gehör för att få folk ska kritiskt lyssna på och utvärdera domedagsprofetior om klimat hotet då makten, dvs. FN.s klimatpanel, deras experter, länders regeringar och MSM är roten till det enormt överdrivna klimathysterin som nu råder globalt?
Kan man överhuvudtaget främja en kultur av informerad debatt och ett respektfullt engagemang så att det blir möjligt att på ett konstruktivt sett ta itu mot domedagsprofetior om klimatkrisen samtidigt som man främjar en mer nyanserad förståelse för miljöutmaningar?
Det har ju inte hjälpt att lyfta fram, bland annat, trovärdiga alternativa perspektiv och evidensbaserade argument.
Mvh,
#31
”Om processen istället sker med direkt reducerat järn och en ljusbågsugn kommer energibehovet ner till 15,6 GJT/t (4333 kWh).”
Då förmodligen med naturgas för direktreduceringen, eftersom det är den teknik som finns och används idag. Vad blir energiförbrukningen om det istället sker med elektrolysframställd vätgas?
# 39 Claes-Erik Simonsbacka.
Tyvärr har jag inget bra svar. Min gubbe är en gammal civilingenjör, mina två barn har samma utbildning och befinner sig mitt i livet med allt vad det innebär. Gubben min lyssnar -ibland- och tror att jag har hamnat rätt i frågan, men vill inte engagera sig och de två sönerna vill helst hålla sig långt, långt bort från frågan. Båda bor och verkar i Storgöteborg och faller Volvo faller nog Gbg ihop… kanske en beskrivning av frågan i ett nötskal.
När jag fortfarande var aktiv som gy.lärare kunde jag diskutera med eleverna om frågan, vilket ofta föll i god jord, men nu har den blivit så infekterad att det är svårt att närma sig den.
För den eftertänksamme borde Plimers obehagliga sanning få även den mest klimatreligiösa att göra avbön.
#39,41
Jag hade tidigare den förutfattade meningen att folk med en naturvetenskaplig och teknisk utbildning och jobb skulle ha lättare att se på saken på ett nyanserat sätt med kritiskt tänkande. Tyvärr träffar jag ofta genom mitt jobb inom tillverkningsindustrin på, även många smarta, personer som har en klimatreligiös syn på saken. Många gånger tvärsäkra och med en nedlåtande attityd mot oss ”förnekare”.
En bekant som är professionell skådespelare lät mig veta att han ser på saken på motsvarande sätt som Plimers – men formulerat något enklare. Det ”värmde” att höra! Så vanligt sunt förnuft räcker långt!
Annars är jag för min del inte hoppfull att domedagsprofetiorna kommer att skingras.
(Folk kan ju diskutera bla saker som medicin och hälsa,, ekonomi, samhällsutveckling och tom vädret på ett nyanserat sätt – men icke ”klimatet”!!!?)
# 41, 42
Frågan jag försökte lyfta fram i ovanstående artikel kretsar kring bristen på hänsyn från världs ledarna till den betydande kapitalförstörelse som kommer att drabba skattebetalarna på grund av de orealistiska kortsiktiga tidsplanerna för klimatomställningen. Då detta förvärras av det faktum att bland annat viktiga mineral- och metallprodukter inte kommer att finnas tillgängliga för att stödja denna övergång.
Övergången till en koldioxidsnål ekonomi kräver alltså en avsevärd ökning av produktionen av bland annat mineraler och metaller för olika teknologi sektorer. Dessa leveranskedjor är dock komplexa och kommer att möta ofta oövervinnliga utmaningar relaterade till utvinning, bearbetning och distribution.
Att skala upp mineral- och metallproduktionen för att möta kraven från en grön ekonomi kräver bland annat betydande investeringar i gruvdrift, bearbetningsanläggningar med mångåriga ledtider och transportinfrastruktur. Förseningar eller otillräcklig planering i dessa områden kan hindra tillgången på kritiskt material för klimatinitiativ. Nödvändiga resurser finns inte i kylskåp och frysboxar.
Otillräcklig förståelse eller hänsyn till komplexiteten som är involverad i mineral- och försörjningskedjor och deras konsekvenser för klimatåtgärder har nu resulterat i att beslutsfattarna underskattat riskerna förknippade med de orealistiska tidsplanerna.
Mvh,
CES #43
Politiker tänker i mandatperioder och valrörelser. Varje valrörelse sen nåt deccenium har man tävlat om vilka som vill smälla upp flest laddstolpar, ingen talar om hur det ska gå till. El kanske vi har men vi har nog inte den elinfrastruktur som krävs och det talar ingen om.
Kina kontrollerar vissa delar av försörjningskedjan, men verkar ha en övertro på vilken är den faktiska efterfrågan.
1. Solpaneler har sjunkit drastiskt i pris på grund av jättefabriker i Kina. För att bli av med dem säljs de till 70 % av tillverkningskostnaden. Detta kan inte fortsätta så länge till, jag ser en rekyl uppåt i framtiden.
2. De båda stora tillverkarna av batterier i Kina, CATL och BYD har överproduktion, vilket gör att de gör stora prissänkningar. Detta beror delvis på att försäljningen av elbilar har stangerat och delvis på överproduktion. Tesla’s lager av osålda bilar är cirka 4 gånger över normalnivåerna. Jag ser igen i rekyl här uppåt, för de kan inte sälja batterier med förlust under en längre tid. Även för kineser har kostnaden för insatsvaror betydelse.
RCTV Live | Copper Showcase
April 4, 2024
https://www.youtube.com/watch?v=SEY7KV1sN48
Mvh,
#40 tty
”Vad blir energiförbrukningen om det istället sker med elektrolysframställd vätgas?”
Energiförbrukningen för framställning av 1 ton järn med elektrolysframställd vätgas blir ca 3140 kWh.
#40 tty och #47 Adapten
Jag har tidigare noterat att energiförbrukningen, i kWh, vid framställning av att ton fossilfri stål från gruva, produktion av järnsvamp, produktion i DRI-ugn och slutligen till färdig stålprodukt med elektrolysframställd grön vätgas blir ca 3 630 kWh, vilket stämmer ganska väl med Adaptens uppgift.
Mvh,
#37 Ann lh
If it was shown, then it would also have to be shown that the natural emissions, 97% of the total, don’t drive global warming.
Gösta Walin som var en stark motståndare till klimatalarmismen har visat varför det mycket stora naturliga flödet inte påverkar koldioxidhalten i atmosfären och varför det förhållandevis lilla tillskottet av koldioxid från fossilförbränning leder till ökad koldioxidhalt i atmosfären.
Plimer skriver om vad som förorsakar global uppvärmning, inte om vad som förorsakat den höjning av koldioxidhalten vi observerat. Ändå tolkar jag hans ord som du citerar som att han menar att det lilla tillskottet från fossilförbränning skulle vara betydelselöst för koldioxidhalten i atmosfären jämfört med möjliga förändringar i det naturliga flödet.
Detta är svårare: No one has ever shown that human emissions of carbon dioxide drive global warming. Menar han ”att ingen har visat att antropogena utsläpp driver global uppvärmning” eller ”att ingen har visat att antropogena utsläpp förorsakar höjd koldioxidhalt i atmosfären.” Det senare alternativet verkar rimligast. Varför skulle han annars nämna de naturliga flödena av koldioxid?
Plimer är inte oceanograf och han är uppenbarligen okunnig på området – men det var inte Gösta Walin. Elsa har lovat att tillgängliggöra Göstas skrift om saken, men hon har mycket annat för sig så det dröjer nog ett tag till.
#40 tty och #47 Adapten
Komplettering till #48: Hittade nedanstående beräkning i databasen.
Total energiförbrukning för produktion av ett ton fossilfri stål:
– Gruvdrift, sovring och anrikning: 2 000-4 000 kWh
– Tillverkning av järnsvamp med vindkraftsväte: 500-800 kWh
– DRI Ugnsreduktion med vindkraftsväte: 400-600 kWh
– Tillverkning av färdig stålprodukt: 300-500 kWh
Den totala el-energiförbrukningen för att producera ett ton fossilfritt stål med ovanstående processer blir cirka 3 200 till 5 900 kWh.
Mvh,
The amount of copper needing to be mined in 30 years is ’staggering’
In a base case emissions scenario, copper demand will rise to over 50 million tonnes a year by 2050. For context, humankind has mined 620 million tonnes of copper to date, and the mining industry currently produces about 22 million tonnes a year.
https://www.youtube.com/watch?v=Qj_8QGFdoIU
Mvh,
The Green Transition will not work as planned, what might we do instead?
https://www.youtube.com/watch?v=YbnXMv19Hck&t=1911s
Mvh,
Utmaningar och ineffektivitet med kolavskiljning och lagring (CCS)
– Processen att fånga, komprimera, transportera och lagra koldioxid är mycket energikrävande. Det krävs betydande mängder energi i varje steg, inklusive att fånga upp CO2 från industriella processer, komprimera den för att minska volymen för transport och slutligen pumpa den djupt under jorden för lagring. Denna energiefterfrågan kan vara betydande och potentiellt kräva en betydande del av den energi som produceras av kraftverk och industrier.
– CCS-teknik är för närvarande dyr, med kostnader som överstiger kostnaderna för andra förnybara energikällor. Den finansiella investering som krävs för att implementera CCS i stor skala är ett betydande hinder för dess utbredda användning.
– CCS-teknikens skalbarhet och långsiktiga effektivitet är fortfarande osäker. Även om det finns experiment- och demonstrationsanläggningar i drift, är implementeringar av CCS i kommersiell skala begränsade. Det finns också farhågor om långsiktigheten av att lagra koldioxid under jord utan läckor eller andra miljörisker.
– Det finns inneboende risker förknippade med CCS , inklusive bildning av giftiga kemikalier under fångstprocessen, potentiella läckage under transport och osäkerheter om den långsiktiga integriteten hos lagringsplatser.
– En stor kritik mot CCS är att det kan bevara beroendet av fossila bränslen, vilket gör att industrier kan fortsätta att bränna dem under antagandet att utsläppen kan fångas upp och lagras i framtiden. Detta kan hindra ansträngningarna att övergå till förnybara energikällor och minska de totala utsläppen av växthusgaser.
Mvh,