Klimatkänsligheten kan uppskattas med ett flertal olika metoder. Här diskuterar vi hur man kan göra uppskattningar baserade på den verkligt observerade temperaturutvecklingen. För att detta skall kunna gå måste man också ha uppskattningar av den ökade värmetillförseln till jorden, den s.k. forcingen. Under de senaste två åren har nya observationer lett till anmärkningsvärda resultat som kan ses som stöd för att klimatkänsligheten är låg.
Klimatkänsligheten är ett mått på hur mycket temperaturen ökar om man tillför en viss extra värmeeffekt till jorden. Detta är analogt med att man i ett hus vrider upp värmeelementen ett antal watt (W) och då kommer husets innetemperatur att öka ett antal grader tills dess värmeförlusterna från huset till omgivningen återigen balanserar watten från värmeelementen.
För jordens klimat är det fråga om att den tillförda effekten per ytenhet av jorden i W/m2 ökar, till exempel på grund av ökad halt av växthusgaser, men ökad värmetillförsel kan också, som ett annat exempel, bero på minskad förekomst av moln som skymmer solen (solen är jordens värmeelement och värmeeffekten från solen balanserar jordens värmeförlust genom värmestrålning ut i rymden). När effekten per ytenhet ökat så får vi först mer effekt in till jordens klimatsystem än detta strålar ut till rymden, dvs. balansen mellan ingående och utgående värmeeffekt har rubbats. Temperaturen ökar därför tills balansen mellan från solen mottagen och genom väremestrålning utgående effekt till rymden i W/m2 har återställts.
På grund av koldioxidens dominerande roll i diskussionen om klimatet brukar man ange klimatkänsligheten som den temperaturändring man får om koldioxidhalten fördubblas, men detta är egentligen den temperaturändring man får om tillförd effekt till klimatsystemet ökar med 3,7 W/m2 (denna ökade mottagna värmeeffekt är vad man har beräknat att en koldioxidfördubbling innebär).
Om klimatkänsligheten för fördubbling av koldioxidhalen är ΔT2xCO2 K, i grader Kelvin (K), så kan vi ange klimatkänsligheten per ändrad värmeeffekt som
S = ΔT2xCO2/3,7 K/(W/m2).
Om exempelvis ΔT2xCO2 = 2,0 K så blir S = 0,54 K/(W/m2).
Inverterade värdet av S skulle kunna kallas för klimatåterkopplingsparametern och den är en viktig parameter i den enkla energibalansmodell (EBM) för klimatsystemet som beskrivs i Andrews lärobok i avsnitt 8.2.
α = 1/S W/(m2 K)
I exemplet ovan blir alltså α = 1/0,54 = 1,9 W/(m2 K).
Denna parameter är alltså också ett mått på klimatkänsligheten, men denna blir mindre ju större värdet på klimatåterkopplingsparametern α är.
Klimatkänsligheten uppskattad från temperaturutvecklingen
Om vi har både temperaturutvecklingen och den ändrade värmeeffekten, som kallas forcing, så kan vi uppskatta klimatkänsligheten. Det finns data för forcingen sedan 1880 från GISS.
Temperaturutecklingen från 1880 till nu enligt HadCRUT3 kan man undersöka med hjälp av Wood for Trees. Den linjära temperaturtrenden under denna period var 0,60 K per hundra år motsvarande en temperaturökning 1880 -2010 på 0,8 K. Se figur 2.
Vi kan enkelt beräkna trenden för den totala forcingen genom att med hjälp av till exempel Excel anpassa en rät linje till data i figur 1 b). Trenden blir 1,48 W/m2 per hundra år eller ca 1,9 W/m2 för 1880-2010. Se figur 3.
Vi kan nu använda lösningen till den enkla klimatmodellen enligt Andrews lärobok (energibalansmodellen EBM). Se ekvation 1 här vilken motsvar ekvation 8.16 i Andrews.
I denna ekvation är T'(t) temperaturavvikelsen som funktion av tiden, γ är trenden i total forcing (W/(m2 år) och τ kan kallas för relaxationstid (feedback response time = FRT). Denna kan beräknas enligt ekvation 8.9 i Andrews τ = C/α där C = klimatsystemets effektiva värmkapacitet. C är enligt Andrews bok ungefär 109 J/(m2 K) = 32 Wår/(m2 K).
Ekvation 1 ger en rät linje om forcingen är en rät linje utom när den exponentiella termen i parentesen inte kan försummas. Vi antar att detta är fallet och då kan klimatåterkopplingsparametern beräknas ur trenderna för forcing och temperatur:
α= γ/(dT ’/dt) = 1,48/0,60 = 2,47 W/(m2 K)
Detta ger S=1/α = 0,41 K/(W/m2) och ΔT2xCO2 = 1,5 K.
För relaxationstiden får vi τ = C/α = 13 år.
Med hjälp av denna tid kan vi beräkna ytterligare en intressant sak utgående från ekvation 1. Detta är den så kallade temperaturen i pipelinen, dvs. den temperaturhöjning som vi ytterligare skulle få om trenden i forcingen blev lika med noll (till exempel genom att växthusgashalten slutade att öka). Denna beräknas på följande sätt:
ΔTpipe = γτ/α = 0,08 K.
Svar: Beräkningen ger att fördubbling av koldioxidhalten ökar temperaturen 1,5 grader och att ytterligare knappt 0,1 grader ligger kvar i pipelinen.
Andra antaganden ger både högre och lägre värden
Den klimatkänslighet som man kan beräkna med EBM enligt ovan är en så kallad transient klimatkänslighet som kan tänkas gälla på tidsskalor av några decennier. På längre sikt anser klimatforskarna på basis av avancerade klimatmodeller att klimatkänsligheten ökar men man kan fråga sig om prediktioner baserade på väldigt långa tidsperspektiv är meningsfulla.
Ett vanligt antagande är att värdet på trenden i forcingen γ bör sättas lägre därför att en del av denna forcing inte ökar temperaturen i klimatsystemet utan försvinner ner i djuphavet. Trenden i forcingen skulle kunna vara 20% lägre och klimatkänsligheten skulle då bli 20% högre.
Men det finns också starka argument för att trenden i forcingen skulle kunna vara högre. Som man kan se i figur 1 a) så finns det starka negativa forcings, se de två nedersta kurvorna, som beror på aerosoler. Dessa kurvor har mycket stor osäkerhet. Samtidigt ser vi att de uppväger en stor del av forcingen från växthusgaserna, dvs. den översta kurvan (lägg särskilt märke till att kurvorna har liknande form, utom att aerosolkurvorna är negativa; när växthusgaskurvan böjer av gör även aerosolkurvorna det fast i negativ rikning).
Det finns alltså anledning att undersöka hur det blir om trenden i forcingen är större. Om den skulle vara 50% större så blir klimatkänsligheten 1 grad och vi får bara 0,05 grader kvar i pipelinen.
Men det finns ytterligare skäl som gör det rimligt att pröva med ändå högre trend i forcingen. Det skulle då röra sig om en naturlig långsiktig forcing som tillför extra effekt till klimatsystemet utöver de som redovisas i figur 1. Många, kanske de flesta, ledande klimatforskare anser att detta inte är möjligt utan att naturliga variationer har en tidsskala på decennier och inte överstiger hundra år. En sådan långvarig trend kan nämligen inte förklaras med de avancerade klimatmodellerna.
Men det finns en grupp ledande klimatforskare som har en annan åsikt. Däri ingår UAH-gruppen med John Christy, William Braswell och Roy Spencer samt Richard Lindzen. De menar att sådana långvariga naturliga variationer är möjliga och skulle kunna ske genom djuphavets inverkan kanske genom hur variationer i djuphavet påverkar molnen. De stöder sig på forskningsresultat som bygger på strålningsdata från satelliter och som tyder på låga klimatkänsligheter i intervallet 0,5 – 1,0 grader. Spencer och Braswell har med sin fasplansmetod funnit intressanta och som det ser ut reproducerbara resultat.
Vem har då rätt i fråga om en långsiktig ökande naturlig trend i forcingen? Det kan man naturligtvis inte veta. Men under 2011 kom det resultat som illustreras i figur 4 från BEST nedan. Om den trendlinje som jag har lagt in har något med verkligheten att göra så kan man mycket väl motivera att betydligt mer än hälften av temperaturökningen skulle kunna bero på en naturlig långsiktig linjär trend. Detta innebär att den naturliga trenden i forcingen skulle vara mer än 100% av den enligt figur 3 dvs. mer än en fördubbling av trenden enligt figur 3.
För att få fram det värde på en tänkbar klimatåterkopplingssparameter, dvs. om de linjära segmenten med lutningen 6 W/(m2 K) som ständigt återkommer i fasplansanalyserna verkligen är värdet på denna parameter, så måste trenden i forcingen ökas med 140% jämfört med figur 3 till 3,6 W/m2 per hundra år. Men figur 4 stöder alltså att detta skulle kunna vara rimligt.
Klimatkänsligheten blir då 0,6 grader och vi har endast 0,03 grader kvar i pipelinen.
Referens
An Introduction to Atmospheric Physics (Pocket) av David G. Andrews (2010).
Finns här och här.
Klimatkänslighet verkar vara ungefär samma sak som elöverkänslighet, många som påstår sig lida av det men har aldrig påvisats med vetenskapliga metoder. 🙂
Figur 3
Trendlinjens lutning borde vara plan fram till 1910. Lutning 0,01 åren 1910-1960 och 0,02 från 1960.
Lite OT.
Om Solen har större påverkan på klimatet än som spåtts i IPCC:s olika modeller så kan vi ha kallare tider framöver.
Papper från bl.a.Solheim, Norge diskuteras hos JoNova, har för mig att det även synts till här också.
http://joannenova.com.au/2012/01/global-cooling-coming-archibald-uses-solar-and-surface-data-to-predict-4-9c-fall/
Hos WUWT diskussion om varför UAH AMSU kanal 5 600mb uppvisat de kallaste temperaturer sedan starten 2002.
http://wattsupwiththat.com/2012/01/26/what-in-the-world-is-going-on-with-global-temperatures/
Intressant Pehr. Jag är dock inte helt klar över begreppet ”temperaturen i pipelinen”. Du skriver:
dvs. den temperaturhöjning som vi ytterligare skulle få om trenden i forcingen blev lika med noll (till exempel genom att växthusgashalten slutade att öka).
Menar du om bara om växthusgaser slutar att öka, eller menar du alla forcings, inklusive aerosoler och annat? Dvs, nettot? Detta har inget med det logaritmiskt avtagandet av uppvärmningen från CO2, eller hur?
OT: Upprop från 16 framstående forskare till politikerna att hålla igen med panikåtgärderna mot koldioxiden. Det finns inga vetenskapliga skäl för att ”avkarbonisera” världens ekonomier:
http://online.wsj.com/public/page/news-opinion-commentary.html?mod=WSJ_topnav_opinion_main
Ingemar #4,
Det är James Hansen som brukar tala om den uppvärmning som finns i pipelinen. Jag sökte på webben och hittade följande uttalande som ett exempel (min fetning):
What is at stake? Warming so far, about two degrees Fahrenheit over land areas, seems almost innocuous, being less than day-to-day weather fluctuations. But more warming is already ”in the pipeline,” delayed only by the great inertia of the world ocean. And climate is nearing dangerous tipping points. Elements of a ”perfect storm,” a global cataclysm, are assembled.
(Lustigt nog så ledde kombinationen James Hansen och pipeline i sökningen i första hand till artiklar om att Hansen blev arresterad i samband med en demonstration mot en pipeline för olja mellan Kanada och USA och detta är den enda pipeline som omnämns i Wikipediaartikeln).
Med EBM-modellen kan man beräkna denna obalans som beror på att klimatsystemet, dvs. i första hand havet, absorberar mycket värme och har stor värmekapacitet så att det tar lång tid innan man återfår balans. Men detta problem är stort bara om man har höga klimatkänsligheter, inte om de är medelhöga eller låga, vilket jag ville visa med dessa beräkningar.
Synd på så god och grundlig mänsklig strävan att den ska stå upp mot det övermänskliga och dess prästerskap: Kan man kanske säga något om klimatöverguden så som han sägs ha visat sig i en eller annan fysikalisk lag:
Han kommer inte att göra något förrän hela mänskligheten står på knä; och kanske inte ens då. Man kan aldrig så noga veta med ”tipping points”.
Vi är vana vid att gud är en mutkolv som kan bevekas till personlig vinning genom offer och gott uppträdande, och där verkar svensk klimatpolitik hänga kvar. Men här hjälper inte med några offer, särskilt inte brännoffer, och gott uppträdande kommer inte att belönas. Här är det bara kollektiva vinster och bestraffningar som gäller och de kommer att fördelas helt slumpmässigt i förhållande till vad man gjort ”för klimatet”.
En genomtänkt klimatpolitik måste innebära något annat än att stå på knä i första ledet, och inte låtsas märka att de flesta andra står upp och inte tänker följa efter.
Jan E M #2,
Det är inte meningsfullt att beräkna linjära trender i forcingen för kortare perioder än jag har gjort. Detta beror på vulkanutbrottens stora betydelse för forcingen. Vulkanutbrotten syns som de ”istappar” som hänger ner från kurvan.
Vi måste ha med alla effekter när vi skall försöka uppskatta klimatkänsligheten så vi kan inte ignorera vulkanutbrotten. De får en betydande effekt på temperaturutvecklingen.
Men genom att vulkanutbrotten kommer slumpmässigt så är det inte orimligt att deras inverkan kan representeras på ett hyfsat sätt i en linjär trend om denna beräknas över mer än hundra år som jag har gjort här.
Jag har ofta funderat på var den här värmen i ”pipelinen” egentligen finns. Själv kan jag bara komma på tre alternativ.
Albedoförändringar p. g. a. avsmältning av inlandsis. Svag effekt eftersom den mesta isen finns på höga breddgrader där solljuset är svagt och molnigheten ofta hög under sommaren. Tidsskala århundraden till årtusenden.
Albedoförändringar genom vegetationsförändringar. Potentiellt starkare effekt. Tidsskala årtionden till århundraden (årtusenden). Växterna måste först invandra till nya områden och sedan växa upp innan man får någon effekt. Dessutom är det långt ifrån självklart i vilken riktning den här effekten verkar globalt.
Temperaturförändringar i djuphavet. Potentiellt mycket stark. Tidsskala ca 1000 år. Det enda sätt värme kan komma ned i djuphavet är via den termohalina cirkulationen som har en omsättningstid av ca 800-1600 år (uppvärmningen det senaste århundradet kanske beror på att vi nått andra änden av ”pipelinen” från MWP?)
Själva begreppet ”klimatkänslighet” är från en fel ställd fråga!
Letandet efter klimatkänsligheten för CO2 är en form av rationaliserat önsketänkande. I tanken så ska den ge det svar man fått i uppdrag att svara på. En genväg som visat sig inte fungera pga av att man inte först förstått hur temperaturreglerigen på planeten fungerar.
Att hitta myggans (co2) betydelse bland alla kameler är ett ”mission impossible” och skulle IPCCs grundläggande uppdrag inte varit felaktigt formulerat från början så hade man inte jagat svaret på CO2 effekter i fel ände.
Graham L Stephens föredrag på AGU om molnen ”A very cloudy picture”.
http://vimeo.com/33321693
Hans slutsatser är att ”klimatkänsligheten” varierar vilket om man tänker efter också bekräftas av både Dessler och Spencer Braswell.
Stephens betonar att modellerna på kort tid inte kan beräkna molnutveckling/feedbacks och att felberäkningarna ligger kvar även för längre scenarier (vilken slägga i huvudet på SMHI bla). Att inte molnen följer temperaturen (märk väl ordningen) återkommer han till flera gånger. För Dessler s (IPCCs) tes om att molnen endast är slav under temperaturen för sig en riktig käftsmäll. Att molnen utgör en egen forcing blir allt säkrare. Grattis Spencer och Braswell!
Han hävdar att man letat färdigt under feedbacksstenen och har inte kommit fram till någonting egentligen vad gäller den CO2 relaterade ”klimatkänsligheten”. Utan det är ANDRA faktorer han anser man skall studera såsom cirkulationsfysiken för att kunna komma framåt.
Lyssna på de frågor han ställs ifrån publiken (5 min).
Frågeställarna försöker pressa honom till att ge det svar de vill ha men Stephens ställer inte upp till dans.
Stephens hävdar att ”klimatkänsligheten” varierar inte bara i latitud och longitud utan även i flux och är inte ehetlig över globen och kan därför inte beskrivas i en faktor.Begreppet ”klimatkänslighet” är alltså felaktigt konstruerad. Stephens visar sina mätningar på molnens feedbacks från 0.7 W till – 0,5 W.
Så Elefanten i rummet är bekräftelsen på Spencers tes att man läst temperaturförändringarna baklänges och man blandar helt enkelt ihop ”klimatkänsligheten” med förändringar av det globala molntäcket egenskaper och utbredning.
Om temperaturen bevisligen inte styr molnbildningen, vad är det då som styr molnen och temperturen. Stephens svar är cirkulationskrafterna för moln och vattenånga… jaha? och vad styr dem då? Inte fan är det 390 miljontedelar av atmosfären i alla fall!
Han svarar inte på om han tror att molnen styr temperaturen och får inte heller den frågan. Det omvända hävdar han dock tydligt.
Kan någon först svara på vad den globala ”temperaturkänsligheten” är för förändringar av molntäcket? Vad händer om vi fördubblar förekomsten av moln i atmosfären? Det hade varit att starta i rätt äönde med rätt ställd fråga.
Klimatvetenskapen ala hockeyligan i IPCC är i fritt fall och ett större förakt för sanning osäkerheter och vetenskap hoppas jag vi aldrig får uppleva igen! De har försökt att flytta sina målstolpar i flykten ifrån den vetenskapliga fronten för ”kommunikation” och de ligger nu i en hög av dessa i formation ”plockepinn”, en jävla soppa helt enkelt. Det flesta av målstolparna utgörs av de balkar de har i sina ögon.
Det måste komma ett officiellt sammanbrott när som helst. Stephens tillhör ju dessutom klimathotsetablissemanget. Dessler och han kan knappast vistats i samma rum!
tty #9,
Det enda sätt värme kan komma ned i djuphavet är via den termohalina cirkulationen som har en omsättningstid av ca 800-1600 år (uppvärmningen det senaste århundradet kanske beror på att vi nått andra änden av ”pipelinen” från MWP?)
Så tänker jag också om hur djuphavet skulle kunna påverka genom att omsättningstiden är så lång. Jag antar att det är sådana och liknande tankar som många ledande klimatforskare förkastar. Jag skulle gärna vilja veta hur de resonerar. Jag tycker det inte är uppenbart att man måste förkasta hypotesen att djuphavet på detta sätt skulle kunna påverka klimatet på så långa tidsskalor.
Djuphavet har visserligen mycket lägre temperatur än havsytan utom i polarregionerna och i så fall kan värme inte överföras från djuphavet till havsytan och vidare. Men temperaturen hos djuphavsvatten i kontakt med havets ytskikt påverkar hastigheten för värmeöverföringen från ytskiktet och neråt i djuphavet så att klimatsystemets temperatur påverkas. Högre temperatur hos djuphavsvattnet ger då högre temperatur hos klimatsystemet.
Utmärkt igen Pehr.
Kokar dock egentligen inte allt ner till att ”koldioxidhypotesen” inte är falsifierbar, och att sakfrågan därmed inte är vetenskap i normal mening?
Scary scenario, brrrr:
http://joannenova.com.au/2012/01/global-cooling-coming-archibald-uses-solar-and-surface-data-to-predict-4-9c-fall/
Mvh/TJ
Peter S!
Det går bara att falsifiera katastrofscenarierna och detta genom att bevisa andra forcings existens och betydelse. Att förvandla hypotesen från elefant till mygga är den väg som redan är lagd och vandras.
Pratar man om ”karma” 🙂 så har denna pseudovetenskap redan fått sitt straff. Vad är oddsen Peter för att Globala stormar går ner till ett minimum sedan 1995,att antarktis slår sex trettioåriga isutbredningsrekord, att de globala temperaturerna står stilla, inge hotspot upptäcks, hundraåriga köldrekord, snörekord på löpande band,minskad stigningshastighet av havsnivperna och detta under den period som klimathotarna sprattlat och skrikit som värst! Karma Peter det är Karma!!! 🙂 Tänk vilket förbannat liv de skulle varit om tex stormarna ökat !! Bekräftelse bekräftelse vi kommer dö allihop!!
ThomasJ #13 snacka om klimatalarmism. Här har du i alla fall en kul sågning av en tidigare artikel av Archibald så vi kanske inte behöver oroa oss:
http://n3xus6.blogspot.com/2007/02/dd.html
Pekke!
Brrrr!
Vi får hoppas att Solheim har fel, men han är ju inte ensam om att förutse en avkylning. Vi bör registrera vad som kan vara en tillfällighet finns det ett samband mellan den branta avkylningen av atmosfären med de stora utbrotten på solen.Är det någon som förknippar norrsken med milda vintrar? Hmmmmmm?
Slabadang #10,
Bra att du tog upp Graeme Stephens föredrag. Jag var inne på att diskutera även detta i artikeln men det blev inte av. Min artikel förra fredagen handlade om hans föredrag. Det illustrerar att det är så mycket som vi inte vet om klimatet.
Det måste komma ett officiellt sammanbrott när som helst. Stephens tillhör ju dessutom klimathotsetablissemanget.
Sammanbrott kanske är ett för starkt ord men en genomgripande förändring tycks definitivt ha skett redan.
Obamas sade i sin State of the Union Address i samband med att han diskuterade energifrågorna:
The differences in this chamber may be too deep right now to pass a comprehensive plan to fight climate change.
Detta var det enda som berörde klimatfrågan i hans tal. Han talade däremot mycket om den nya skiffergasen och vikten av att satsa på denna på ett miljövänligt sätt. Han sade bland annat:
We have a supply of natural gas that can last America nearly one hundred years, and my Administration will take every possible action to safely develop this energy. Experts believe this will support more than 600,000 jobs by the end of the decade. And I’m requiring all companies that drill for gas on public lands to disclose the chemicals they use. America will develop this resource without putting the health and safety of our citizens at risk.
Man kan undra vad James Hansen skall göra nu?
Slabadang #16
Om Norrsken.
Vid en klar vinternatt är det oftast kallare än vid mulet väder.
Norrsken ser man oftare norrut där det inte sällan är kallare än söderöver.
Dessutom är det mörkare vintertid än sommartid i norr.
Så din logik är ganska riktig när du förknippar Norrsken med kall vinter.
Uffeb, du kan se Norrsken på sommaren i Stockholm också…
L #19
Jo jag har sett Norrsken i Stockholm också, men aldrig en ljus sommarnatt.
Nej, det syns bättre en mörk sensommarnatt. Däremot kan du se nattlysande moln även vid midsommar.
L #21
Nattlysande moln är något helt annat (som du vet).
Det jag inledde med var att vi oftast förknippar Norrsken med kyla, och det är inget konstigt med det. Även om det inte är kylan som skapar Norrsken.
Inte heller Norrsken som skapar kyla.
Nog om detta tycker jag.
Uffeb, som du helgarderar så har norrsken och kyla inget samband, däremot är dom nattlysande molnen troligen iskristaller, kanske också koldioxid…
L #23
Nu kan du fantisera vidare på egen hand tycker jag.
Visst Uffe, och du kan ägna dig åt att läsa på, finns säkert på nätet.
Pehr B!
Jag vill inte skryta eller förhäva mig men jag har ruskigt starkt självförtroende när det gäller att hitta tydliga substansiellt säkra observationer där andra bara ser dimma eller kaos.
Att försöka pricka in det kärnområde som skapade klimathotsrörelsen gör jag genom att simma igenom alla retoriska dimridåer enligt en metodik jag använt i mitt arbete när jag granskar olika affärsideer och produkter. Jag funkar som en blodhund och markerar när jag är nära pudelns kärna.Ibland får jag springa långa omvägar och längs villospår innan man hittar rätt.
Pudelns kärna bakom klimathotet var ju ”klimatkänsligheten” och om det varit en affärside som skulle bygga på substans så skulle min rapporterade analys vara till investorer´. Nej för helvete investera inte en spänn! De har ingen aning om vad de sysslar med och de främsta experterna är så djupt oense och vet inte ens om de talar om samma saker.
Fördelen med den metoden är att man behöver inte vara expert själv utan man får helt enkelt lära sig lyssna in skillnaderna i argumentende verkliga experterna emellan och där jobba efter samma metodik enligt lökskalningsmetoden i sin tur hitta substans i deras resonemang. Jag har lärt mig att mer lita till öppna ödmjuka lite tveksamma analyser än tvärsäkra förenklade säljargument. När du dessutom upptäcker fler rena lögner i argumenten så vet du att de endast behövs i brist på substans.En markör du hittar i alla sammanhang.
Klimathotsrörelsen är rent oseriös och skulle skickas ut som försök till skojeri om de granskades på normala villkor, Klimatvetenskapens väskdängare sitter och talar om sitt företag som om de sålde bantningstrumpor.
Obamas tal är ett paradigmskifte ett handduksinkast i tolfte ronden.
EPA kommer att avlövas på mycket goda grunder. Problemet vi har är inte med klimathotsförsäljarna. MSM är vårt bestående problem
Så korrumperad att den raderat sin rätt till förtroende.
USA kommer att gå som tåget och shellgasen är en gudagåva som lättar på så många amerikanska problem på en gång. Med grön byråkrati kan de säkert sabba hela möjligheten, Men det verkar som Obama fattat galoppen och vill väl förhoppningsvis inte rasera det land han leder. Handelsbalans oljeberoende underskott i budgeten allt ser roligare ut med gasfyndigheternas alla möjligheter. E caten
försämrar knappast möjligheterna. vad gäller LENR begreppet så kommer vi tydligen få lära oss ett nytt CALENR.
Grekerna kommer köra sin ecat på temperaturer upp till 650-.700 C
De håller öppet hus och låter kunder/fysiker/media att ta med sig egna instrument för att mäta, testa, utvärdera. De tänker köra sin ecat variant att leverera 20 ggr mer energi än vad de tillför.
http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/energi/article3391426.ece
Thomas!
Jo du jag känner till vad ordet ”sågning” inom CAGWkyrkan betyder dvs NADA!!
Han kritiserar urvalet av observationer modern tid och har en poäng i den krititken men väljer själv tempserier efter efter en logik har inte redovisar. Men när man själv förnekar LIAs förekomst i Mannska skolan och inte med ett ord tar upp denna större och för sammanhanget viktigare hypotes så blir ”The green scientists” lilla hobbyverkstad lite bizarr. ”Tittas en fågel”! 🙂
Slabadang #26,
Jag har lärt mig att mer lita till öppna ödmjuka lite tveksamma analyser än tvärsäkra förenklade säljargument.
Bra tanke som jag skall ta till mig. Speciellt när argumentationen blir arrogant, som till exempel man ser hos Trenberth, så finns det anledning att vara skeptisk.
Angående e-cat, är det inte så att du har ändrat åsikt. Jag uppfattade att du var starkt skeptiskt inställd till denna förut men inte nu längre.
Vad har i så fall fått dig att ändra åsikt?
Uppskattat inlägg Pehr;
Men grundtesen stämmer inte. Det är inte så enkelt att sambandet mellan tillförd effekt direkt motsvarar en temperatur.
Tesen: ”Klimatkänsligheten är ett mått på hur mycket temperaturen ökar om man tillför en viss extra värmeeffekt till jorden” är inte så enkel att uppskatta.
Beviset är satellitmätningar från AMSU_A CH5 och jordens ovala bana runt solen. http://discover.itsc.uah.edu/amsutemps/amsutemps.html
När vi på vintern är som närmast solen är jordens medeltemperatur som lägst. När vi är som längst ifrån solen är jordens medeltemperatur som högst. Skillnaden är drygt 90 w/m2 och ca 2 grader. Dvs ökad effekt sänker temperaturen.
Att hemisfärernas geografi är olika brukar tas som förklaring till skillnaden men det är ändock en negativ klimatkänslighet. Alltså finns inte en klimatkänslighet som BARA är direkt proportionerlig gentemot tillförd effekt.
Det är mer komplicerat än så.
Och det är också grundfelet med CO2 hypotesen. Det går inte att förenkla bort alla andra samband och bara stirra sig blind på CO2 värmande effekt.
C02 kyler också. Co2 ändrar molnbildning, Men framförallt är det många andra saker som har större påverkan än C02. Och som varierar mångfallt större än dessa nu berömda 3.7 W/m2
Jordens bana runt solen tex. drygt 90 W/m2 i skillnad. Varje år.
Stickan No 1 #29,
Tackar!
Jag kommenterade detta med jordens elliptiska bana vid förra fredagens artikel.
Jag har inte svårt att tänka mig att det finns en fasförskjutning mellan att jorden mottar mer värmestrålning från solen i januari till dess att detta slår igenom på klimatsystemets temperatur. Detta har med den komplicerade återkopplingen som Graeme Stephens diskuterar i sitt föredrag där moln, vattenånga, nederbörd, luftens cirkulation med mera samverkar och vars effekter skall spridas över hela jordklotet. Detta tar tid, alltså blir det en fasförskjutning.
I Steve McIntyres artikel som jag nämnde i kommentaren ovan så visar fasplansdiagrammet till vänster i figur 1 en lutning på 7,7 W/(m2 K). Detta kan betraktas som ett utslag av en mycket starkt kylande effekt när temperaturen ökar, dvs. detta motsvarar en låg klimatkänslighet.
Detta är alltså frågan om hur jorden kyls eller värms när strålningen varierar över årscykeln. Där måste man använda faktiska temperaturerna.
Fasplansdiagrammen enligt Spencer och Braswell bygger på temperaturanomalier. I dessa har man helt eliminerat variationen över årscykeln genom att anomalin beräknas så att man tar skillnaden av varje månads globala medeltemperatur med den globala medeltemperaturen för samma månad över en referensperiod på trettio år.
Men det intressanta är att fasplansdiagram enligt Spencers och Braswell ger linjesegment på upp till ett par år med lutningar på 6 W/(m2 K) medan alltså årscykelns motsvarande lutning enligt McIntyre är 7,7 W/(m2 K). De stämmer rätt bra överens alltså.
Angående e-caten så har Bolgnas universitet dragit sig ur:
http://blog.newenergytimes.com/2012/01/24/university-of-bologna-terminates-relationship-with-rossi/
Stickan no1 #29 tror du fortfarande att mer CO2 kyler jorden?
Stickan no 1 #29,
Jag glömde att förklara att det gäller samma sak för strålningsdata som med temperaturerna.
I McIntyres fasplansdiagram måste man använda de faktiska strålningsvärdena medan i fasplansdiagram enligt Spencer och Braswell beräknar man anomalier på motsvarande sätt som för temperaturerna för att eliminera variationen på grund av årscykeln.
Att inte ens ha med molnen i grafen för ”radiative forcing” gör den inte speciellt trovärdigt enligt min mening.
Moln = stort tomrum i klimatberäkningar, fortfarande, trots att man anser sig kunna förutsäga klimatet 100 år in i framtiden.
Pehr Björnbom!
Du har övertygat mig. Idag har jag beställt Andrews bok och jag tänker läsa den för att fortsätta kunna följa och delta i fortsatta diskussioner med utgångspunkt från den.
Jerker #33 på vilket sätt menar du att man skulle ha med moln med en livslängd på som mest några dagar i ett diagram som handlar om långsiktiga förändringar?Om det finns någon faktor som ändrar mängden moln, säg utsläpp av aerosoler, är det dessa man tar med.
Värmen från solen har man med trots att den har en mycket kort livslängd. Tack vara atmosfären och dess växthusgaser så kraschlandar inte jordens temperatur på natten pga utebliven solinstrålning.
Hur har mängden moln förändrat sig de senaste hundra åren, på vilken höjd har de ändrat sig, var på jorden har de ändrat sig? Vi vet tex att skövlade skogar, som pumpar upp vattenånga i atmosfären, påverkar avdunstning och nederbörd. Då har vi inte ens berört naturliga långsiktiga variationer pga ändrade cirkulationsmönster, temperatur och effekter av förändrad kosmisk strålning.
tty #9
Kanske dags att börja leta efter en ”bypass” i stället? Förslagsvis vid polerna.
Pehr!
Jag har dels folk i USA som jag litar på fullt och fast som ”Vet att det funkar” och har varit delaktiga i de första kontakterna med Rossi och analysen rent affärsmässigt redan då var från deras sida att det var lågteknologiskt och till för massmarknad med patent svåra att skydda.
Vad som fått mig att bli trygg är att jag märker på Rossis argumant att han nu mött indutrialister och den mognadsprocess jag känner igen från tidigare är Rossis argumentativa förändring från uppfinnaren/forskaren till entrepenören som framgår tydligt. Rossi kommer inte så här långt och hamnar så rätt med sin produkt utan hjälp ifrån folk som vet att han har kött på benen.
Vore han en bedragare så har han dessutom valt en väg som vore snabbaste vägen till halshuggning men den rätta vägen för att nå ut i marknaden. Han vill dessutom inte tjäna pengar innan utan efter det att e caten är ute på marknaden. Han har heller inte tiggt pengar till nåt eget riskbolag eller investeringar ifrån en lättlurad allmänhet.
Så totalen blir att han är rätt och e caten funkar. Vad vi kommer att få se är en sjuhelskottas massa olika e-cats ute på marknaden och när de lyckas köra e caten som grekerna nu med sin ”Hyperion” vill visa upp i verkanstemperaturer på 6-700 grader så finns elekricitet via e cat bakom hörnet och då har världen förändrats dramatiskt.:)
Energikris? Ve e de fö nåt ?
Det är enkelt att kopiera själva ”katalysatorns” dvs patronens innehåll så ”piratkopior” är vad vi har att vänta oss en masse.
Så min skepticism har helt enkelt slut på sina argument och visst kan de komma en överraskning åt andra hållet men oddsen har förändrats dramatiskt till Rossis fördel. Ibland kan man faktiskt lita till det man ser. 25 MW ur 1 G Nickel … det lät verkligen som en saga! ”Farsan sexmånaderspatronen är slut ! Lugn grabben här är en gammal tioöring…så.. nu kan vi värma huset i ett helt år till! 🙂
Jerker #36, man har med *variationer* i solinstrålning. Inte variationer mellan dag och natt utan sådana som man ser typ under en solfläckscykel.
Sen för du fram en massa hypoteser om hur moln kan tänkas ändra sig, men det är bara hypoteser. Utan något kvantitativt stöd finns vare sig möjlighet eller anledning att ta med dem. Du kan alltid roa dig med att hitta på hypotetiska faktorer man inte har med och säga att så länge man inte säkert vet om och i så fall i vilken omfattning dessa har betydelse så kan man inte göra några prognoser, men det är inte så vetenskap fungerar.
Slabadang # 38
”Om det låter för bra för att vara sant, så är det sällan det”
Det är den devis jag lever efter i mitt yrke, och jag är fortsatt skeptisk till Rossis E-cat.
Men jag hoppas naturligtvis att jag har fel.
Den som lever får se……..
Labbibia!
Vem var inte skeptisk? Jag kan ju inte känna mig trygg utifrån mina kunskaper i fysik utan måste gå andra vägar utifrån andra erfarenheter och kunskaper. Jag kanske får mig en helt ny lektion i hur man lyckas få ett helt universitet att vara med på en ”scam” och lyckas lura tekniska ingenjörer som bygger bla värmesystem till rymdfarkoster.
Det verkar dock vara ett förbaskat jobbigt sätt och var skulle ”uppsidan” finnas? Samtidigt som det som låter för bara för att vara sant ofta är just det, så är ofta sanningen väldigt enkel och det är att de bilder vi ser när ecaten jobbar är sanna!
Hur kemiskt assisterad LENR fungerar blir nåt för harrarna Stilbs och Björnbom att bita i.
Jerker #33,
Forcing från moln finns inte med, dels för att något sådant inte existerar i GISS-gruppens och James Hansens tänkande, men också för att man förmodligen inte skulle kunna bestämma dess effekt. Och kan man inte det så kan man ju heller inte uttala sig om framtiden som man vill göra.
Detta är en av de stora stridsfrågorna inom klimatvetenskapen. Många klimatforskare förkastar att långsiktiga forcing baserade på moln är meningsfulla och anser att moln bara kan påverka klimatet via återkopplingsprocesser.
UAH-gruppen menar att långsiktiga förändringar i klimatsystemet också ändrar förutsättningarna för molnens bildning. När klimatet långsamt förändras så kan man tänka sig att det i en viss region blir ändrade förutsättningar för molnbildning, så att det blir mer eller mindre molnigt och tjockare eller tunnare moln. Detta påverkar i sin tur jordens energibalans och därmed kan detta betraktas som en indirekt forcing ungefär som aerosoler som påverkar molnbildningen och därmed energibalansen på ett indirekt sätt.
Detta är en känslig fråga. Jämför Graeme Stephens föredrag, frågestunden på slutet. När Stephens får frågan om långsiktiga effekter slår han ifrån sig och säger att han har tillräckligt med att studera om hur molnen påverkar på kort sikt.
Thomas #39
”Sen för du fram en massa hypoteser……
…….. men det är inte så vetenskap fungerar. ”
Har du hör talas om CO2 hypotesen?
Låt mig citera slutet av din#39 en gång till:
”DET ÄR INTE SÅ VETENSKAP FUNGERAR”
Idag har 19 vetenskapsmän tagit bladet från munnen och öppet hänvisat till Trofim Lysenko i klimatfrågan.
De är helt överens med dig.
Jag har läst att Lysenko fortfarande ansåg att han hade rätt hela tiden fram till att han dog.
Thomas!
Jag anser att du är mycket för klok för att möta samma öde.
Öppna dinna sinnen och bidra till konstruktiv kritik. Acceptera att leva med en krackelerad världsbild där slumpen har lika stort inflytande som GUD, Allah, och professor Häggström.
Du visar dagligen att du kan tänka själv och jag kan bara travestera NIKE’s slogan: – Just do’it
Jo visst är det så att man trots bristande kunskap om hur klimatet fungerar ändå kan vara hatisk till alla som påstår att det kan vara illa att pumpa ut onaturliga mängder av CO2 till atmosfären.
Precis som man kan vara positiv till ny teknik som man inte heller begriper.
Slabadang #41,
Jag är fortsatt skeptisk till e-cat. Men det är ju bara att vänta och se.
Jag läste för övrigt i papperstidningen Ny Teknik ett förslag till kemi för e-cat (att det alltså inte sker någon kärnreaktion). Detta gick ut på att den hemliga så kallade katalysatorn består av kopparoxidpulver. Efter uppvärmning reagerar nickelpulver med kopparpulver och det bildas koppar.
reagerar nickelpulver med kopparoxidpulver och det bildas koppar.
skall det vara
Pehr Björnbom #42
Om moln. Ursäkta om mina funderingar om moln kan uppfattas som ovetenskapliga, men det borde ju gå att räkna på vad en hypotetisk Jord täckt av 100% moln under ett år skulle innebära jämfört med en hypotetisk Jord med 0% moln under ett år…
Såvitt jag kan förstå så innebär moln att det blir svalare på dagarna och mindre svinkallt på nätterna…
Sagt med tanke på många tidigare inlägg om effekterna av någon enstaka procents ökning eller minskning av molnen på hela Jorden…
Uffeb #44
Jag tolkar ditt inlägg som att du är kritisk till alla som tänker själva, drar slutsatser och lever efter det.
Jag ber dig fundera över vilka du i så fall är positiva till!
Gunnar Strandell #43,
Ja, det var ett intressant brev. De skriver bland annat:
Speaking for many scientists and engineers who have looked carefully and independently at the science of climate, we have a message to any candidate for public office: There is no compelling scientific argument for drastic action to ”decarbonize” the world’s economy. Even if one accepts the inflated climate forecasts of the IPCC, aggressive greenhouse-gas control policies are not justified economically.
Efter hur Obama lägger upp sin politik enligt sitt tal till kongressen, se min kommentar ovan #17, så verkar han tänka i liknande banor.
#15: Vaddå sågning? DUH!
//TJ
Jomenvisst UffeB
Och jag tror inte man behöver vara raketforskare för att förstå att moln dagtid utestänger betydligt mer värme/ energi än vad som avges från planetytan nattetid…….
Uffeb #47
Tänk om ”moln (gör) att det blir svalare på dagarna och mindre svinkallt på nätterna…”
Då finns det inget skäl att ha oro för CO2.
Klimatet förblir stabilt.
Uffeb!
Välkommen i klubben.
Men det finns en ”climate scam”
Gunnar Strandell #48
Så kan man tolka min kommentar om man vill. Men om du läste mitt #47 så förstår du nog att jag efter bästa förmåga tänker ganska mycket själv.
Och det skäms jag inte för.
Trots att det ibland hånas av de som redan vet.
Uffeb #47,
Hela systemet med vattenånga, moln, snö, regn, hagel, luftens cirkulation med mera är enligt Graeme Stephens sammankopplat och det verkar som alla faktorer både påverkar och påverkas av de andra faktorerna. Det är alltså väldigt komplicerat och följaktligen är detta systems inverkan på både väder och klimat mycket komplicerad.
Om du på allvar vill sätta dig in i dessa frågor så finns Graeme Stephens föredrag och han har också skrivit en översiktsartikel.
Gunnar Strandell #52
Kommentar Modererad av Uffeb.
Pehr Björnbom # 54
Visst är det mycket komplicerat. Men vad säger empirin oss? Själv är jag rätt säker på att planeten fungerar ungefär som en motor med vätske-OCH-luftkylning. Otto, Diesel och grabbarna visste nog inte att de imiterade planetens energibalans när de konstruerade kylsystem för sina motorer… 😀
Pehr Björnbom #54
Jag vet att det är komplicerat. Det var därför jag skrev min kommentar eftersom jag ibland har läst kommentarer som klagar på att väderföreteelser som moln inte ingår i klimatmodeller.
Eller att molntäcket skulle påverkas av Solsystemets plats i galaxens spiralarmar och kosmisk strålning…
Men nu avslutar jag här och ska titta vidare på Solisten på TV1.
Pehr;
Fasförskjutningar är de per definition precis det som bevisar att en enkel strålningsbalans inte är tillräcklig för att analysera CO2 påverkan på temperatur och klimat. Att det finns tidsförskjutning mellan orsak och verkan är beviset för att andra processer har större inverkan på temperaturen än direkt värmestrålning. Mitt exempel visar just på det. Likaså Spencer och Braswell fasanalyser. Tidsförskjutningen ÄR beviset. Strålning går med ljusets hastighet.
6 månaders fasförskjutning eller mer tyder på ganska komplexa orsaker. Mycket mer komplex än en strålningsbalans. Det går alltså inte att utifrån w/m2 avgöra resultatet.
Molnbildning, atmosfärens cirkulation, och andra företeelser har större påverkan för temperaturer, väder och klimat än den förenklade w/m2 analys som strålningsbalansen förleder diskussionen till att handla om.
Därför anser jag att resonemanget om storleken på ev forcing är en återvändsgränd för att få en djupare förståelse för de processer som faktiskt påverkar klimatet mer än marginellt.
Och den stora frågan är molnens inverkan.
Den enklaste parametern för molnbildningen är temperaturgradienten i atmosfären. En instabil atmosfär ger mer moln. Och vad kan kyla atmosfären på högre höjd? Tips någon? 😉
Uffeb och Strandell. Visst modererar molnen temperaturen som ni beskriver det. Men vad säjer att effekterna tar ut varann?
Pehr Björnbom # 54 igen
Och det som är själva termostaten (på planeten) är Arktis is.
Forts mitt # 60
Termostaten öppnar (Arktis is minskar) när det blir varmt, mao det varma havsvattnet kyls av snabbare när inge is finns för att isolera, termostaten stänger igen när tempen sjunkit till en viss nivå (Arktis is växer till igen), osv osv……
Om jag inte är felunderättad antar man ett konstant molntäcke på 50% i klimatmodellerna. Det skulle räcka med en minskning med bortåt 3 % för att förklara hela uppvärmningen. Och, jo, man mäter faktiskt molntäcket, men jag kommer inte ihåg referensen just nu.
Adolf Goreing #62
”Det skulle räcka med en minskning med bortåt 3 % för att förklara hela uppvärmningen.”
Dagtid eller nattetid? Men som jag nämnde tidigare så kikar jag vidare på filmen Solisten på TV1. Så några långa och djuplodande dialoger om moln blir det inte mer i kväll…
Uffeb #63,
Det är så som Adolf säger. Det kan man se från jordens energibalans enligt IPCC.
Där ser man att reflektion av solljus från moln skickar ut 77 W/m2 från jorden (detta är ett medeltal över hela året, natt som dag). 3 % av detta är 2,3 W/m2.
Som du kan se från figur 1 b) i min artikel ovan så är detta mer än den totala forcingens ändring från 1880 till och med 2010.
Pehr Björnbom # 64
Har du någon uppgift om hur mycket energi av planetens utstrålning som moln stänger ”inne” dvs återstrålar ner till planetytan?
Labbibia #65,
Av figuren att döma (men den är inte exakt ritad) skickar molnen tillbaka ungefär 150 W/m2 av den infraröda värmestrålning som träffar dem från marken. De skickar endast vidare 30 W/m2 värmestrålning till rymden.
Adolf #62 om man antar ett konstant molntäcke, hur kan man då få en återkoppling i form av ändrat molntäcke på det sätt som redovisas i IPCC:s rapport?
Om molnen skall ändra sig måste det finnas en anledning tilldetta, och då är det den anledningen du skall dra upp.
Tage Andersson #59
I min värld handlar reglerteknik om att det finns en regulator när förhållanden är stabila och hittar tillbaka efter en störning.
Jag hävdar att molnen har förmåga att kyla och isolera så att klimatet hålls stabilt. Det är en hypotes som går att falsifiera.
Effekterna tar aldrig ut varandra i något tidsperspektiv, och det är grunden till att vi har ett kaotiskt väder och klimat.
Slabadang, du sammanfattar mina egna tanka bra när det gäller e-cat. Visst kan det vara en bluff och jag har inga som helst problem att ändra uppfattning, men allt sammantaget i nuläget så tror jag på den.
Jag tillämpar exakt samma teknik som du då jag väger in argument och värderar utifrån vem som säger vad, och varför.
Om det verkligen är en bluff så är det bland de dummaste och mest obegripliga jag någonsin kommit i kontakt med, och min förvåning skulle vara stor.
Pehr Björnbom #64
Hoppsan. Referens till IPCC.
Min fundering var kanske larvig, men vad tror du själv om det jag frågade om?
Molnfri Jord jämfört med molntäckt Jord?
Hypotetisk fråga, men kanske intressant för en nyfiken…
För övrigt håller jag med de som pratar om moln men påpekar att man bör förstå hur de bildas innan man pratar om påverkan och procent hit eller dit.
Mulet väder är kallare än soligt och Norrsken innebär kyla… jo man kan förenkla sin världsbild när det gäller väder och klimat. 😉
hahn #69
Härligt att kunna tro på en fantastisk uppfinning och samtidigt påpeka att man är skeptisk. Är ju bra att ha när man ska säga ”vad var det jag sa”.
Kul om det fungerar, men jag tror inte ett ögonblick på tekniken. Har aldrig gjort. Men som affärsidé kanske det håller i några år.
Det kan vara av intresse för diskussionen här att ta del av vad Graeme Stephens skriver i abstractet till sin översiktsartikel:
While GCM climate and NWP models represent the most complete description of all the interactions between the processes that presumably establish the main cloud feedbacks, the weak link in the use of these models lies in the cloud parameterization imbedded in them. Aspects of these parameterizations remain worrisome, containing levels of empiricism and assumptions that are hard to evaluate with current global observations. Clearly observationally based methods for evaluating cloud parameterizations are an important element in the road map to progress.
Stephens menar alltså att även om avancerade klimatmodeller och modeller för numerisk väderprediktion ger den komplettaste beskrivningen av molnens roll så är de inbäddade empiriska modeller man använder, de så kallade parametriseringarna den svaga länken. Dessa parametriseringar är bekymmersamma eftersom de innehåller empirism och antaganden som är svåra att utvärdera genom globala observationer. Han framhåller vikten av sådana observationer för att kunna göra framsteg.
Pehr Björnbom #72
Tack. Precis vad jag trodde. Att spekulera i hur molnen uppträder och förflyttar sig när det handlar om väder (klimat) många år framåt tycker jag är en onödig och tokig ansats.
Tillägg #73
Givetvis måste man ta hänsyn till hur atmosfärens och havens cirkulation kan påverkas av ändrad strålningsbalans på grund av Solen och växthusgaser i atmosfären. Vilket kan ändra lite på hur och var molnen uppträder. Vilket kan kallas klimatförändringar om det blir radikalt annorlunda på vissa delar av klotet.
Jag skrev förra kommentaren mest för att retas lite med alla som anser att det inte är meningsfullt att försöka räkna på framtida klimat eftersom man ofta har fel om vädret i nästa vecka.
Förutom P Corbyn. Han kan ju förklara både väder, jordbävningar och vulkanutbrott både i förtid och i efterhand.
Uffeb #70,
För övrigt håller jag med de som pratar om moln men påpekar att man bör förstå hur de bildas innan man pratar om påverkan och procent hit eller dit.
Man kan också se det tvärtom. Eftersom några procents ändring hit eller dit kan ge så stor ändring i väder och klimat så är det desto viktigare att förstå hur molnen påverkar väder och klimat. Det är väl den frågan Graeme Stephens försöker få ordning på.
Pehr Björnbom #75
Jo så kan man tycka. Jag tycker nog personligen att moln är en effekt av väder snarare än en påverkan.
Och klimat är ju bara en sammanfattning av många års väder.
.. tilläg igen..
Väder handlar mest om lufttryck, vindar, temperatur och var det finns vatten som kan ladda molnen, men det fattade nog alla…
Uffeb #76,
Det är som med hönan och ägget. Beror regnvädret på molnen eller är det molnen som beror på regnvädret 😉
Och så har Dr Max kommit med en ny!
Gamla Svedala släpper ut minst CO2 i Norden. Bara Rumänien och Litauen, båda länder som fått sin utveckling förstörd av Sovjetkommunismen, har lägre utsläpp om vi kikar på hela EU. Så vad dillar Sjöstedt och andra hjältemodiga ”klimaträddare” (pappskallar är en mer korrekt beteckning om ni frågar mig) om?
Vad vore livet utan dr Max och TCS?
Angående e-cat. Det som gör mig skeptisk är dels vad som sägs om kärnreaktionerna i bloggartikeln
The Physics of why the e-Cat’s Cold Fusion Claims Collapse
Till detta kommer James Randis analys som jag finner skarpsynt och övertygande.
(Bologna uttalas baloney i USA. Det lustiga är att baloney är slang för nonsens, så Bolognauniversitetet låter alltså som Nonsensuniversitet för dem).
Pehr B # 80
http://www.guardian.co.uk/world/2009/jun/05/burger-king-global-warming-us
Uffeb #74 appropå Corbyn. Så här skrev Slabadang i slutet av oktober. Någon som känner för att gräva i internationell väderstatistik och se hur väl prognoserna slog in?
”Piers Corbyn har släppt sex extrema prognoser för vintern:
Perioden 27 Nov – 28 Dec Extremt kallt i GB västeuropa och troligen även spanien. Med 80% sanolikhet.
Under första halvan av perioden 2- 14 Dec kommer det mycket nederbörd i form av snö driven av arktiska vindar. Kylan under perioden kommer att växla med en upprepning nära fjolårets extrema kyla.
USA : 15 eDec och framåt kommer vara ovanligt milt i de centrala norra delarna för att vid årskiftet växla till extremt kallt i samma område inklusive södra Kanada (75% sannolikhet)
Runt den 14 Januari massiva snöfall i nordöstra USA. Den 17-19 Januari inteniva vindar med stormstyrka i nordvästra USA.
Australien. Värmebölja från den 15 e Januari och fjorton dagar framåt.
Man kan inte anklaga Corbyn för att vara otydlig!! 🙂 Corbyn”
Uffeb #71,
Att kunna ändra uppfattning är en god egenskap. Och jag är inte ute efter att kunna säga ”vad var det jag sa”, jag fyller dagen med mestadels viktigare saker.
Du uttalar dig tvärsäkert, tror inte ett ögonblick. Törs man fråga vad det är du uppenbarligen vet som inte jag lyckas gräva fram?
Du verkar agera som i klimatfrågan. Bildar dig en uppfattning och sedan går du i baklås.
Titta på videon och ställ dig frågan varför du tror dig veta så mycket bättre? http://www.youtube.com/embed/Vt2JqEmaUGc
Uffeb, du försöker mena att du är nyfiken mm. men i själva verket är du väldigt låst tycker jag.
Pehr Björnbom #80,
Tack för bra länkar. Här är i och för sig en ovidkommande bloggartikel men jag tycker ändå att många av synpunkterna är relevanta.
http://www.examiner.com/paranormal-in-st-louis/andrea-rossi-sinner-or-saint
Uffeb [18]; Norrsken har inget samband med kall vinter. Vi är på uppgång mot ett solfläcksmaximum och därför uppträder norrsken. Norrskenet är alltså en funktion av den ökade elektromagnetiska solaktiviteten. Om det vore mörka nätter på sommarhalvåret skulle vi även då se norrsken, men som bekant råder det midnattssol på norra delen av vårt halvklot.
Thomas [82]; Enligt inside information har det redan varit -38 grader i Minesota USA.
hahn;
”Om det verkligen är en bluff så är det bland de dummaste och mest obegripliga jag någonsin kommit i kontakt med, och min förvåning skulle vara stor.”
Hört talas om religioner?
”Man trodde också att norrsken förebådade väder, ordet ”väderljus” användes ofta istället för norrsken. Den svenske ”lappmarksdoktorn” Einar Wallquist skrev 1935 att ett sprakande norrsken, som han iakttog under en sjukfärd till Arjeplog, skulle leda till väderomslag. Så skedde också, snart kom ”en hisklig storm”. Sambandet mellan norrsken och väder är ännu inte avfärdat av forskarna.”
http://www.popularhistoria.se/artiklar/norrsken-naturens-ljusshow/
Pehr Björnbom!
Angående Randi så är det tydligt att han inte är uppdaterad efter de kontrollerade demonstrationer som genomfördes där svenska fysiker var närvarande. Han utgår ifrån vad han själv visste eller snarare trodde vid tillfället. Han argumenterar utifrån var fysikne står idag och antingen så har Rossi lyckats hitta en ny reaktion eller ej.
Thomas!
Jag har bitit på naglarna för varje detaljerad långprognos Corbyn gjort och bara väntat på ansiktsplasket. Till skillnad från dig så har jag redan kommenterat hans misslyckade vinterprognos som ”utanför banan”.
Det måste ju komma någon prognos som är mindre lyckad när man jobbar inom en svårighetsgrad den etablerade meteorolgin inte ens försöker sig på. Han har lyckats betydligt bättre med sina uppdaterade och lite kortare prognoser därefter och leder fortfarande överlägset med sina extremväder varningar över konkurrenterna.
Varför skrev du ingen skadeglad komentar när Metoffice var ute och cyklade fyra år på raken? Nävisst nä för dig handlar det ju inte om vetenskap utan VEM som tolkar den.
Stickan no1 #87,
jo, jag hörde en kille snacka om religioner förut….
Skämt åsido, religion är dumt på ett annat sätt, men som enande kraft, makt och bas för samhällen är religion utmärkt och fyller till och med rent evolutionistiska funktioner. Det är ingen tillfällighet att samtliga kända kulturer i alla tider hållit sig med religioner och folktro.
Idag har vi tillgång till vetenskap och kan rent kunskapsmässigt förstå att religion är felaktig. Me idén bakom religion är ju jättebra.
Däremot om e-cat skulle visa sig vara en bluff så förstår åtminstone inte jag halv sju, om inte Rossi alldeles snarast börjar sälja andelar eller locka investerare såklart.
Slabagang #90 har du hittat någon kvantitativ jämförelse mellan Corbyn och mer etablerade institutioner ännu, eller handlar det fortfarande bara om vad du tror?
”Varför skrev du ingen skadeglad komentar när Metoffice var ute och cyklade fyra år på raken?”
Jag känner ingen som är lika entusiastiskt troende på Metoffice långtidsprognoser som du är på Corbyn så anledningen att komma med några ironiska kommentarer är begränsad.
Den enda förklaringen (som jag ser det) som kan förklara att E-catten är en bluff är att Rossi är en renodlad psykopat. Sånt går inte att bortse från.
hahn #91 och vad får dig att tro att Rossi inte säljer andelar och rättigheter? Är han riktigt smart gör han som i ”the Producers” och säljer mer än 100% andelar, om han nu ändå vet att det är en bluff.
Thomas #94. Nu spekulerar du väl? Eller vad sitter du inne med för information?
Åke #95 det är ren spekulation från min sida. Om man som jag tror det är en bluff måste det ju finnas en anledning till den. Hans tidigare affärsäventyr inger inte förtroende. En fabrik för tillverkning av olja ur avfall där staten efter företags konkurs fick gå in med miljoner för att ta hand om alla giftiga restprodukter som fanns kvar på fabriksområdet, och ett försök att få energi ur spillvärme med termoelektriska element som inte fungerade i närheten av utlovat.
Thomas!
Du är tydligen fortfarande rädd att blixten skall slå ner ifrån blå himmel om du erkänner en svaghet eller felaktighet. Det kallas ödmjukhet med ett annat ord. Men för folk med hybris och nolldistans till sig själva.
Ja<g har länkat fyra gånger åt dig till den utvärdering som gjordes av det engelska universitetet och uppenbarligen så går inget in överhuvudtaget som strider mot din CAGWfanatism. Du har säkert läst utvärderingen fyra ggr men har en mental spärr nånstans som gör att du inte tar in saker som strider med din fanatism. Det blir allt mer som att tala minnen med nån med svår Alzheimers.
Vadå ”Världen värms upp i allt snabbare takt” ? Va har jag sagt det? ”Havsnivåerna stiger i allt snabbare takt? Vaddå har jag sagt det också” ? ”utvärdering av Piers Corbyn?” har jag verkligen läst den tre ggr? 🙂
Efter den utvärderingen så har han lyckats ännu bättre och du är fullständigt medveten om att han sopat bana med alla intsttutioner vad gäller varningar för extremväder. Men du är ju av den karaktären att om man tatuerar in fakta på insidan av dina ögonlock så flyr du genom att himla med ögonen!! 🙂
Ryska värmeböljan , åskblixt snöstormen över uSAs östkust, Texas värmebölja, Hurricanes, Översvämningarna i Bangladesh Cyklonen mot Australien, Tornadosvärmarna i USA säg stopp på hur många hundraåriga käldrekord i Europa, extrema oväder han lyckats varna för! Extermt sällsynta väder fenomen.
Apropå den globala temperaturen så har det väckt uppmärksamhet på klimatbloggarna att den rasade ner så pass mycket. Det har blivit omkring en grad kallare än samma tid år 2010.
För övrigt, är det någon som vet hur Rossi försörjer sig? Han kostar ju dessutom på en hel del när han gör sina demonstrationsexperiment och betalar resor för svenska fysiker med mera.
Slabadang #97 du har hänvisat till att det skall ha gjort någon sorts utvärdering, men någon länk till en sådan har jag aldrig sett. Givet antalet kommentarer på den här bloggen är i och för sig möjligt att jag missat den, men dina insinuationer håller som vanligt inte. Påståendet att utvärderingen gjordes av ”det engelska universitetet” inger inte direkt förtroende.
Thomas
Ska vi börja i rätt ände ? Kan du nämna ETT enda meteorologisk intstitut som varnat för något av dessa extrema oväder med längre än tio dagars framförhållning så ska jag ÅTERIGEN ge dig länken.
Thomas #99,
Påståendet att utvärderingen gjordes av ”det engelska universitetet” inger inte direkt förtroende.
Du tänker på University of East Anglia, och kanske London School of Economics, nu eller hur? Jo, jag håller med dig. Förstroendet för Engelska universitet har verkligen fått sig en knäck, liksom förtroendet för det ärevördiga Royal Society. Nu är det väl mot universiteten i Shanghai och Bombay som man får rikta blicken om man vill ha den senaste och mest förtroendeingivande forskningen beträffande klimatet, antar jag.
Ingemar #101 jag tänker på att det finns otaliga engelska universitet så frasen ”det engelska universitetet” säger ingenting. Det är sån där Nigeriabrevsformulering som låter seriös utan att vara möjlig att kolla upp.
Thomas # 102
Hur gick det med ”grå talibaner”?
Thomas!
Du har fått en mycket enkel fråga att svara på vilket institut har varit bättre än Corbyn på att förutse extremväder? Kom igen!! Ge ett exempel!!
Slabadang #104 Var inte löjlig! Jag har aldrig framhållit något institut som duktigt på att förutspå extremväder. Du har däremot höjt Corbyn till skyarna och då undrar jag på vilken grund.
Slabadang #104
Jag anser personligen att det är klokt av meteorologer att INTE gissa väder med alltför lång framförhållning.
Men visst går det att gissa mycket detaljerat och därefter lyfta fram de gissningar som nästan slog in.
Hallå Tomas!!
Hur var det nu med de ”grå talibanerna”?
Du smiter som vanligt, fegis!
106 > Uffeb
”Men visst går det att gissa mycket detaljerat och därefter lyfta fram de gissningar som nästan slog in.”
Låter lite som dom som tror sig kunna spå i framtida klimat oavsett vilket yrkeskategori de tillhör.
Det kanske vad det du tänkte på också? 😉
Nostradamus #108
Jo du fattade rätt. Men jag tänkte inte så mycket på klimat om femtio år som som väder om en månad.
ett som för mycket där…
[…] på SI har vi tidigare använt samma beräknngsmetod som i den nya studien. I mitt blogginlägg Klimatkänslighet, några uppskattningar från observationer kom jag fram till 1.5 °C. I Gästinlägg av Lennart Bengtsson om klimatkänsligheten kom Lennart […]