Mitt tidigare inlägg idag avlutades med frågan om vi obevekligt går mot en ny världsordning i Maurice Strongs och Christiana Figueres anda. Svaret är att det nog till stor del beror på hur de s.k. demokratiska ländernas tredje statsmakt kommer att agera framöver. Är journalistkårerna redo att belysa klimatfrågan i sin helhet med både dess dolda mål och den vetenskapliga debatt, som nu sker i nära nog total medieskugga? Är de med andra ord beredda att till slut förmedla en allsidig och opartisk bild av klimatfrågan?
Innehållet i Christopher Bookers rapport The BBC and Climate Change: A Triple Betrayal (2011) t.ex. väcker inte några sådana förhoppningar. Tvärtom!
I samband med att Sir Antony Jay, medförfattare till de populära politiska serierna Yes Minister och Yes, Prime Minister, avled påminde GWPF om hans förord till denna Bookers rapport från 2011 och hela rapporten blev med ens aktuell. Den diskuterades troligen här på KU då för fem år sedan, men den är verkligen värd att uppmärksammas även idag. http://thegwpf.org/images/stories/gwpf-reports/booker-bbc.pdf
Antony Jay arbetade tidigt på BBC och beskrev att journalistkåren där redan i mitten av 1900t var fientligt inställd till eller åtminstone misstänksam mot kapitalismen, försvaret mm medan miljöfrågorna stod högt i kurs. Han skrev även att ”vi var mästare i att föra fram våra ståndpunkter utan att för den skull vara partiska”. I debatter t.ex. krävdes lika tid för olika åsikter, en mot en osv men allt annat behövde inte vara lika. Till debatterna kunde vi välja en övertygande och trevlig person från vår sida mot en mindre tilltalande från motståndarsidan. Dessutom såg vi till att få sista ordet, det som ju stannar kvar i minnet. I en omfattande och komplex fråga valde vi att belysa den åsikt, som stod oss närmast osv. Han konstaterade att denna teknik fortfarande användes. Vad menas med o/partiskhet frågar han sig. Inom parentes sagt så ändrade han med tiden inställningvilket ministerserien visar.
Christopher Booker skriver i själva rapporten att den globala klimatfrågan var som klippt och skuren för BBCs journalistkår. På ena sidan, åtminstone från början, industrin och storkapitalet och på den andra miljörörelsen och motståndarna till kommersiell och industriell tillväxt.
Länge gick utvecklingen miljörörelsens väg och den 26 januari 2006 hölls ett mer eller mindre hemligt, men avgörande, seminarium hos BBC, vars innehåll inte avslöjandes förrän november 2011.
Climate change – The challenge to Broadcast
Huvudtalare var ekologen Lord May of Oxford. Han hade varit president för Royal Society, rådgivare till regeringen och inte minst medlem i regeringens Climate Change Committe (2000-2005). Först fem år senare avslöjades att åhörarna fick veta att ”debatten var över” och att det dessutom var ”angeläget att hindra att klimatskeptikernas åsikter släpptes fram”. Deltagarna i ”28 Gate” såg till att BBC efter detta seminarium än mer öppet lyfte fram klimathotssidan. Nu var det alltså fritt fram för tredje statsmaktens journalister att utan hämningar propagera för sin linje och de uppmärksammade enligt Booker nästan varje hot som alarmisterna kunde finna, även om de inte hade någon vetenskaplig grund.
Efter detta växte det fram en ny tolkning av opartisk. Det ansågs råda konsensus bland världens vetenskapsmän, i EUs ledning, inom britternas tre stora partier, i Royal Society och på Nature, kort sagt överallt. BBC såg som sin skyldighet att aktivt främja konsensusberättelsen och ignorera eller förminska varje åsikt eller tecken som talade mot den och råder det konsensus dvs en enda uppfattning går det ju inte att vara partisk.
Vad som hände utanför konsensusbubblan spelade ingen roll, debatten var ju över. Inte ens ClimateGate skandalen verkade rubba de trogna.
(Ingemar Nordin nämner i Öppen Tråd # 30, 3/9 Harrabin i samband med Obamas och kinesernas påskrift av Klimatöverenskommelsen i Paris. En Harrabin var en av organisatörerna till ”28 Gate”. Still going Strong?)
Booker skriver sammanfattningsvis att BBC svek sin professionella uppgift att allsidigt och opartiskt rapportera från en av de största vetenskapliga, ekonomiska och politiska frågorna i vår tid. Sveket var trefaldigt, dess journalistkår svek både den Professionella Journalistiken och de fundamentala Vetenskapliga Principerna och därmed bedrog den allmänheten och svek sitt Uppdrag.
Rapporten beskrev utvecklingen på BBC under åren 2005 – 2010 och publicerades som sagt 2011. Beskrivningen kastar ljus även över tredje statsmaktens mångåriga och likaså trefaldiga svek här i landet. Är det medvetet eller bara okunnigt som den så att säga är ”still going Strong”?
Återigen, går vi obevekligt mot en ny världsordning?
Ann Löfving-Henriksson
Tack Ann – kom att tänka på att BBC söker fasa in en efterträdare till Sir David Attenborough https://en.wikipedia.org/wiki/David_Attenborough – en Brian Cox – med alltid de rätta PK-åsikterna https://en.wikipedia.org/wiki/Brian_Cox_(physicist)
Han förekom nyligen i en uppmärksammad klimatdebatt på Australiska ABC http://www.breitbart.com/london/2016/08/18/prof-brian-cox-gorgeous-lips-lovely-smile-crap-scientist/
Det intressanta är att när det är konsensus så behövs det inte berättas. Du bara är…
Fundera nu på hur det kommer sig att konsensus används gång efter annan för att understryka konsensus.
Det är så fruktansvärt genomskinligt. Men få tycks se det.
Med konsensus slipper man svara på frågor för konsensus är så omfattande. Bra taktik så länge dumbommarna går på det.
LH frågar om vi går mot en ny världsordning? Naturligtvis gör vi det! Historien visar att ingen världsordning består och att vi alltid provar på något nytt 🙂 Gnäll inte bara för att saker inte är samma som förrut, försök se det positiva i utvecklingen i stället. Globalisering och en Världsregering är av största vikt! Vi kan inte ha en massa människor med vapen som sabbar för alla andra, vi behöver en fredlig värld där människor kan leva och utveckas.
Tack Ann LH för dina båda inlägg idag. Ytterst viktigt att hålla historien levande, samt att förstå medias bedrägeri mot allmänheten.
Greger #4, som tydligen är en förespråkare för en global diktatur (som måste vara järnhård och utövas av en väl beväpnad världspolis) kan kanske börja sin bildningsresa genom att läsa romanerna ”1984”, ”Farenheit 451” och ”Du Nya Sköna Värld”. Därefter föreslår jag Machiavellis ”Fursten”, John Lockes ”Two Treatises”, och Poppers ”Open Society”.
OT Mattias Lundbäck om växthuseffekten och oljans destruktiva kraft: https://www.ekonomism.us/vaexthuseffekten-och-oljans-destruktiva-kraft
Märkligt ? så snart en titelgubbe eller kärring uttalar sej, så vänder man kappan efter detta, det är väl sådant som kallas för PK. I sanning en märklig blogg eller inläggsförfattare.
Som jag tidigare har försökt förklara så konstaterades vid analyser av borrkärnor på Grönland 2014, att en värmeperiod orsakade en höjning av CO2 och inte tvärt om ( Det kan väl inte ha varit fossilförbränning som orsakade uppvärmningsperioden, men man vet ju aldrig ?)
Dessa förvillelser handlar om politik, därför bör de bemötas med politik, djuplodande analyser tror jag inte tjänar något till. De människor som omfattas, och lever gott på förvillelserna, har ändå ingen förmåga att ta till sej vetenskapliga fakta.
Dubbelmoral – vad annat kan man säga om den grönröde SVT-reportern Linus Brohult som med hull och hår svalt klimathysterin. Nu går han till storms mot den Karolinska skandalen.
– Dubbelmoral
– Vända kappan efter vinden journalistik
– Populism
”Karolinska i full oordning – När forskning går snett – kanske är det en hel kultur av osunt förnekande av ansvar som bär ”skulden”.”
Ärendet Karolinska kan han populistiskt kritisera i SVT men sin egen klimathotstro klarar han ej av att analysera.
Han kastar sten i glashus. Snart spricker bubblan även för honom.
http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/karolinska-i-full-oordning
Vid sidan av Antony Jay så kan vi också minnas BBC-journalisten Peter Sissons vittnesmål:
https://www.klimatupplysningen.se/2011/01/29/bbc-valde-klimatpropaganda-framfor-god-journalistik/
Det skulle vara intressant att höra en svensk journalist om hur snacket har gått på redaktionerna om klimatfrågan. Som det nu är, sedan ett flertal år, så är de helt synkroniserade (SvD, DN, Expressen, Aftonbladet, Sydsvenskan, GP, samt förstås regimmedierna SvT och SR.)
Linus Brohult, känd vänsterextremist, har varit med på Klimatupplysningen tidigare, se
https://www.klimatupplysningen.se/2012/05/15/vansterextremister-pa-sveriges-televisions-vetenskapsredaktion/
Tack alla för mycket i intressanta länkar. Att denne Cox som Peter tipsade om i #1 har någon större framgång förvånar egentligen. Bättre modernt hästhandlarutseende är svårt att tänka sig. Kanske det bara är här mitt i KI-skandalen de tankarna går hem, men som Ingemar skrev, det vore verkligen intressant att få inblick i hur snacket går på redaktionerna.
Nu är det i varje fall tillåtet att tala om att Clinton är illa omtyckt och att Brexit inte blev den ekonomiska katastrof som all visste skulle komma och Trumps framfart går nog inte längre att blunda för. Bubblor brister lite här och var …
Har den här uppmärksammats??
http://realclimatescience.com/wp-content/uploads/2016/07/Evaluating-The-Integrity-Of-Official-Climate-Records-4.pdf
Mycket intressant graf som visar mycket god korrelation mellan justeringar av temperaturdata och stigande koldioxidhalt. Otroligt avslöjande!!
Hittade en debattartikel i DN som avslöjar att det finns/fanns avancerade tankar om World governance som Ann nämner.
http://www.dn.se/debatt/revir-pa-regeringskansliet-hindrar-langsiktig-politik/
Hon har fått sparken. Kanske en hint om att det blir lite för mycket pajaskonster tom för regeringen.
Mats G #13,
Det är lustigt att se hur totalt blind författaren är till möjligheten att Agenda 30 inte är ett eftersträvansvärt mål, eller åtminstone att regeringen (S) kanske helt enkelt inte VILL sträva mot det? Tanken att det skulle vara något fel med agendan verkar inte ha slagit henne.
Det är som med EU. Det förekom knappt någon debatt som rörde själva förutsättningen, alla tog för givet att allt handlade om att utveckla EU i överstatlig riktning och hur detta skulle ske. Sedan kom det otänkbara: BREXIT, och alla svenska politiker står där och gapar…
Naturligtvis går vi mot en ny världsordning. Det har mänskligheten medvetetet eller omedvetet alltid gjort, det kallas utveckling. Bakslag i denna utveckling måste vi emellertid räkna med, Trump kan bli ett sådant, Brexit också. Men än har vi inte sett någon av dem.
Att utveckling, förändring mot något bättre, skrämmer somliga är inget nytt, det är vad utveckling hela tiden har att kämpa mot. Motståndet karaktäriseras av just motstånd till förändring, alternativa utvecklingsvägar saknas helt. Vår klimatpåverkan kräver förändringar, vi vet helt enkelt inte vad denna påverkan kan få för konsekvenser i ett längre perspektiv, det vi vet är att känd utveckling pekar åt fel håll, enligt forskare mot 600 ppm och ytterligare 1-2 C inom 100 år.
Men de krafter som leder världen som helhet ser vad som kan vara på väg att ske och har formulerat ett åtgärdsprogram. USA och Kina pekar med hela handen, vi måste agera.
Det är bra, om det sen räcker återstår att se. Själv tror jag inovationer krävs annars kan Lennart B mycket väl få rätt i sina farhågor.
Logiken i #5:s slutsatser avseende #4 är talande för den här bloggen. Det mesta är helt grundlösa utfall.