Det förs en intressant diskussion på SvDs kultursida om tryckfriheten i Sverige. Ingrid Carlqvist från Tryckfrihetssällskapet försvarar sin ståndpunkt att yttrandefriheten är hotad:
Svenska Dagbladets kulturchef Kaj Schueler tycker att Tryckfrihetssällskapet har fel när vi säger att yttrandefriheten är hotad i Sverige. Men det beror ju på att han, liksom nästan alla andra svenska journalister, fullständigt har missat sin uppgift. Låt mig citera min namne Knut Carlqvist: ”Svenska medier har aldrig insett, att deras uppgift är att hålla ett öga på staten och makten. De tror att deras uppgift är att uppfostra folket.”
Jag vet inte så mycket om just Tryckfrihetssällskapet, men jag tycker att debatten är principiellt viktig även för den klimatpolitiska diskussionen i mitt kommande inlägg. Fler länkar finns i artikeln.
Ingemar Nordin
Professor emeritus i filosofi. Forskningsinriktning är vetenskapsteori, teknikfilosofi och politisk filosofi. Huvudredaktör för Klimatupplysningen.
Det där var riktigt bra. Artikeln tar ju upp exakt det vi klimathotsskeptiker hävdat i flera år nu. MSM har förfallit till att bli maktens lakejer, och handgångne män / kvinns.
Det är en fruktansvärt otäck händelseutveckling. Väldigt få människor i Sverige verkar ha insett att “den tredje statsmakten” numera är inget mer än en fet trattmegafon för den första.
Society of Professional Journalists har klart och tydligt angett vägen i sin etiska kod.
http://www.spj.org/pdf/ethicscode.pdf
Även MSM’s sk journalister tagit del så har de inte förstått.
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/eu-federation-nodvandigt-steg-mot-framtiden_6932931.svd
Den ena länken leder till den andra. Har haft en mycket lärorik morgon i två timmar nu.
Börjar politikerna ifrågasätta friheten på nätet så startar jag en vapensmedja. 😀
Här är ett sexempel på utmärkelse frå VoF
http://www.vof.se/visa-forvillare2010
Kan inte säga att det är annat än välförtjänt.
Att påstå att Klimatfrågan inte är en politisk fråga är utomordentligt naivt. Eller enögt.
Det som framförallt fångade mitt intresse i artikeln var rubriken och Knut Carlqvists kärnfulla formulering. KC är själv journalist (på Gotland tror jag) och har haft anledning att fundera mycket över journalistens roll i samhället.
Synen på sig själva som uppfostrare (det må vara hur goda intentioner som helst bakom detta) leder lätt, ja kanske oundvikligen, till att man lierar sig med den reglerande klassen. Och det leder till en impuls att bekämpa åsiktspluralism.
Tips: Ta också en titt på Tryckhetssällskapets facebooksida. Man blir mörkrädd. Bl a är en nationaldemokrat mycket aktiv. Undrar om inte Ingrid Carlqvist snart kommer att ångra sitt initiativ. Sverigedemokrater och ännu värre element ute på kanten verkar dras till hennes sällskap som getingar till en sockerbit.
Efter att ha studerat hur frågan uppkom har jag en avvikande uppfattning. Det är snarare en av de mest politiskt präglade vetenskapliga frågor som har existerat i modern tid. De förgrundsfigurer som tagit fram hotbilden och samlat vetenskapligt underlag tillhör samma krafter som har fört fram den politiska lösningen (bl.a. ett fördjupat överstatligt samarbete). Detta har skett mycket målmedvetet. Utan dessa politiska motiv är det ytterst tveksamt att någon hade diskuterat klimatfrågan idag.
Det börjar bli rätt parodiskt det här.
http://deepclimate.org/2012/03/16/wiley-coverup-the-great-wegman-and-said-redo-to-remove-plagiarism-and-errors/
“Utan dessa politiska motiv är det ytterst tveksamt att någon hade diskuterat klimatfrågan idag.”
Givet hur pass etablerad frågan är rent vetenskapligt har du säkert rätt i att hade den inte haft sådana politiska implikationer hade diskussionerna idag varit mycket mer begränsade. Det hade funnits en grupp forskare som jobbade vidare på detaljerna, men hela den här “skeptikerrörelsen” finns ju bara för att det är en politiskt het fråga.
Som senator Inhofe uttryckte saken: “I was actually on your side of this issue when I was chairing that committee and I first heard about this. I thought it must be true until I found out what it cost.”
Hört talas om Maurice Strong?
Thomas #12,
Ditt exempel med Inhofe var inte så lyckat. Han ÄR ju politiker.
Det du kallar “skeptikerrörelsen” hade nog inte funnits. Men det hade förvisso funnits skeptiker bland klimatforskarna, precis som nu.
The Mann himself, talar ju mer än gärna om hur de välfinansierade ‘Elders of Deniers’ styr kritiken mot honom.
Det föreligger dock en skillnad. I Manns fall är det frågan om rena konspirationsteorier, i Infoes finns det i alla fall lite substans bakom. Jag tänker då inte bara på de orealistiska kostnaderna förknippade med ex “två-gradersmålet” utan alla gongo-pengar (och aktivister) som har marmorerat IPCC-kroppen till ohälsosamma fettnivåer. IPCC har väl ett BMI på sisådär 60%.
Självklart borde IPCC anmälas till Biggest looser för att komma tillrätta med sin grava obesitas.
Ingemar #14 skillnaden är att om frågan inte haft politiska implikationer hade det inte varit kontroverisiellt att påtala hur extremt få dessa “skeptiker” är och hur lite de publicerar.
Spela inte dum! Vi diskuterade det politiska bidraget inte vetenskapen för tusan. Inget sidsteppande nu!
Innan du ger dig in i en diskussion om det politiska spelet i klimatfrågan tycker jag att du skall läsa Jacobs “Thoughts leading to action”. Han har ju studerat den politiska spelet grundligt och dokumenterat det.
Det finns skeptiker bland klimatoforskare som visat resultat. Richard Muller fick nog inte det resultat han hade förväntat, i den första verkliga forskning om klimatet som han genomförde. BEST-rapporten.
Det flesta s k kallade klimatskeptiska forskare har aldrig bedrivit någon forskning. De är nästan bara gnälliga gamla gubbar, med proffessortitel, som inte gjort annat än gnällt och förtala seriösa forskare.
Jan E M #21
Du kan lika gärna lägga av med dina troll-fasoner. Det är ändå ingen som gitter diskutera med dig. Jag skall inte ens komma med någon uppmaning och be dig komma med något vettigt beträffande trådens ämne. För uppriktigt sagt så tror jag inte att du är kapabel till det.
Thomas #15
om frågan inte haft politiska implikationer hade det inte varit kontroverisiellt att påtala hur extremt få dessa ”skeptiker” är och hur lite de publicerar.
Om frågan inte varit politiserad så hade ingen över huvud taget brytt sig om att påtala antalet forkare på den ena eller andra sidan. “Konsensus” är en utomvetenskapligt sak, och infördes av de klimatforskare inom IPCC, samt i allehanda s.k. akademiska sällskap, som beslutat sig för att bedriva politik och kampanjer istället för riktig vetenskap.
OT: Ursäkta att numreringen inte riktigt stämmer ovan – beroende på att nya kommentarer fastnat och blivit godkända i efterhand.
Du kritiserar konsensusbegreppet men har inget annat att komma med. Men det spelar ju ingen roll, du ser din roll som “Merchant of doubt”. Målet är inte att förstå klimatet utan tvärtom att sprida förvirring, och då duger din taktik bra.
Kommer heller inte ihåg hur länge det är sedan jag slutade röka.
De liknar varandra; det ena förgiftar kroppen och det andra förgiftar själen.
Men det var ju värre på 70- och 80-talet, då fanns inga alternativ, annat än BBC World Service på kortvåg som inte ens var riktat mot Sverige.
http://www.amazon.com/Aspen-Idea-Sidney-Hyman/dp/0806113065
Skriven 1975 av Aspen Institute själva. Diskuterar bland annat tillblivelsen av Stockholmskonferensen och hur Wilson och Roberts undervisar Maurice Strong och Mostafa Tolba om klimatet. De två senare herrarna hade ett inte så blygsamt inflytande över frågan under 1980-talet genom bland annat Brundtlandkommissionen och bildandet av IPCC 1988.
Logiken är obefintlig i deras resonemang och de ställer alternativ emot varandra som inte är varandras motsatser.
Ur artikelns inledning:
I dess spår tar populistiska krafter plats och påstår att om vi har en aktiv europapolitik måste vi ge bort vår nationella politik. De säger att man måste välja – antingen kan man jobba lokalt, eller nationellt, eller gränsöverskridande, men inte både och. Inget kunde vara mer felaktigt.
Vilken medvetet ohederligt resonemang!! Det finns bevisligen ett redan nu befintligt litet helvete att föra nationell politik då EUssr begränsar våra möjligheter. Energipolitiken är ett lysande exempel där one “size fits all”. Egentligen kan vi lägga ned riksdagen till 2/3 eftersom det är så fördelningen av hur mycket lagstiftning som nu sker i Bryssel i förhållande till i vår egen lagstiftande församling.
Det herrarna vill dölja glömma vifta bort är vad ordet “samarbete” skall innebära. Logiken om att Sverige skulle isolera sig genom att inte först ge EU makten och därefter tvinga svenska folket att hålla tummarna för hur utfallet skall bli är en LÖGN. Öppna samarbeten bygger på frivillighet och ömsesidighet utan tvång eller ett avsägande av rätten att säga ja eller nej till varje del av samarbetet. EU är till sin karaktär ett avdemoikratiserings koncept som reducerar värdet av röstsedeln till riksdagen till nära NOLL.
Det är VILLKOREN för samarbetet inom EU som är käpprätt åt helvete och ju mer makt vi överlämnar till EU ju mer urholkar vi den nationellt suveräna demokratin. EU gör politikerna och EUbyråkraterna mäktigare på folkets bekostnad till sin konstruktion och vår möjlighete att överblicka utvärdera och påverka EU och ställa politiker till svars blir en icke existerande verklighet.
Politikerna kan peka snett uppåt bakåt och rycka på axlarna och hävda att impopulära beslut och haverier kommer ifrån EU trots att de själva med stor frenesi och intresse drivit fårgorna i skymundan i Bryssels korridorer.
Varfrö skulle ett frivilligt samarbete med mekten kvar i svenska folkets händer till att säga ja eller nej vara ett sätt att “isolera” sig? En ren lfabricerad lögn för att slippa diskutera de svenska folkets maktlöshet som ligger i just de grundläggande villkoren för EU samarbetet, dvs fördela ut makten ur demokratin först och inse konsekvenserna därefter utan möjlighet att lämna de beslut som går åt helvete såsom kvicksilverlampor EUROhaveriet eller handeln mmed utsläppsrätter som utgörs till 80% av kriminella bedrägerier.
EUprojektet är ett elitpolitikernas eget prjekt längt längt ovanför huvudet på väljarna och vi har ett litet grönt helvetet att se hur våra U parlementariker agerar i bryssels korridorer. EU har redan bevisat sig vara för stort i förhållande till sin kompetens och det farliga konsekvenserna av denna inkompetens är att den följer ett tydligt mönster där misslyckandena gör att EU vill bli ännu större och få ännu mer av den makt och de ekonmiska resurser den redan bevisat är inkompetetent att handha. Så ju sämre EU funker ju mer skatter avgifter säkerhetr och lån kommer EU kräva.
EU skall omedelbart avlövas tillbaka till att vara frivilligt samarbete suveräna nationer emellan och fan ta de demokratins svartfötter som låtasas att vi måste lämna över makten när det faktisk aldrig behövts och aldrig kommer att behövas. Det är inte EU som gör EUropa starkt det är det frivilliga samarbetena folken emellan direkt somn stärker Europa och inte tvärtom.
EUkritiken Genushelvetet den stympade invandringsdebatten och klimatdiktaturen är styrd av media och regleringklassen. Bevis på att de samarbetar och utfärdar undantagstillstånd för kritisk granskning i olika frågor. Fuck them all!!! Folkstödet för dessa villkor för den kritiska granskningen av denna korrumperade övermaktens projekt har inte alls den omfattningen de låtsas att den har. Just därför är de också rädda för folket och rädda för denmokratin och de håller ihop nåtså gröndjävligt tätt medvetena om vilka proppar som går om de släpper på censuren och de falska bilder de gemensamt försöker måla upp av dessa områden.
Men jag tror med stöd av att journalister som sitter på den största makten att inte granska och bestämma vilka frågor som skall diskuteras och på vilka villkor redan skjutit sitt existensberättigande i foten och varför de ligger sisit i trovärdighetsligan är en tydlig signal om vad svenska folket tycker om det demokratiska läget och om reglerna för samhällsdebatten.
Journalisterna har gått ihop med partioligopolet och den statliga makten och de kör med oss! De fförsökeer tvinga sina åsikter på oss på bekostnad av våra egna. Den journalsitiska politbyrån är redan etablerad och i drift sedan länge.
Föreningen “publicistklubben” utgörs av medlemmar som skall omdöpas tilll yttrandefrihetens “puglistklubb” istället.
Vi har en ny återdemokrtiseringens folkrörelse som spretar lite men våra huvuden dyker upp allt mer och summan av kardemumman av vad vi hävdar blir allt mer samlad till ett gemensamt program med en tydlig röd tråd som gär igenom och förenar. Vi är helt enkelt fedup på den demokratiska stälden av yttrandefriheten och rätten till en media som företräder folket och inte makten. På våra villkor och inte på maktens.
Thomas #29,
Jag har publicerat flera artiklar och böcker om vad riktig vetenskap är och inte är. Just klimatfrågan är dock så komplext att det nog krävs minst en bok. Men det kommer, var så säker.
Thomas,
Det skulle vara intressant att höra din åsikt om själva ämnet för tråden. Tycker du att journalister bör uppfostra allmänheten och se till att inte släppa fram t.ex. avvikande uppfattningar om klimatet?
Prof. Ottmar Edenhofer, Neue Zürcher Zeitung, 14 November 2010
Med tanke på censuren på alla klimattalibanska sidor så undrar jag om det inte är en fråga av typen “skiter björnen i skogen” !
Vad härligt att ha en person som är mycket väl insatt i hur det politiska spelet har gått till och fortfarande går till här på bloggen.
Det är obetalbart!
Är det en pik? Hur länge ska jag vänta?
Kollade upp boken. Verkar ha blivit en “Collectible”. Pris
new $161.50
used from $7
collectible $45
paperback $18.50
”……. Klimatfrågan är ingen politisk fråga. Det är en vetenskaplig fråga. Tyvärr finns det en massa kvasivetenskapliga låtsasexperter som kommer med den ena dumheten efter den andra, där det är mer åsikten som styr än vetenskapen. ……..”
Ottmar Edenhofer, bl.a. chef för ”ökända” Potsdaminstitutet PIK, är ett värdigt exempel på
” kvasivetenskapliga låtsasexperter som kommer med den ena dumheten efter den andra .”
Bengt Abelson # 34 tipsade redan därom:
http://libertarianadvocate.blogspot.se/2010/11/ottmar-edenhofer-co-chair-of-uns-ipcc.html
In an interview with Germany’s NZZ Online, Edenhofer freely admitted that the goal of Climate Policy is to transfer wealth from the West to the Third World by imposing economy eviscerating carbon caps on the West
”……(EDENHOFER): Basically it’s a big mistake to discuss climate policy separately from the major themes of globalization. The climate summit in Cancun at the end of the month is not a climate conference, but one of the largest economic conferences since the Second World War.
Why? Because we have 11,000 gigatons of carbon in the coal reserves in the soil under our feet – and we must emit only 400 gigatons in the atmosphere if we want to keep the 2-degree target. 11 000 to 400 – there is no getting around the fact that most of the fossil reserves must remain in the soil……“
Var har du vetenskapen ?
Vilka kvasivetenskapliga låtsasexperter både OE och den ”än värre” Schellnhuber PIK är kan du se här:
http://www.youtube.com/watch?v=8KkziJDyotw
Varken Edenhofer eller „ökände“ Schellnhuber har aningar om hur mycket CO2 som finns att förbruka. Mycket sevärt för dig att titta på. Du kan rent av lära dig ngt. nytt.
750 GT – 770 GT – 700 GT – 800 GT — 11.000 GT o.s.v
Man skall inte kasta sten eller kol ( Smiley ) i ett växthus eller hur Jan E M ?
Jag har för mig att finns en undersökning som visar att miljöpartisympatisörer och vänstersympatisörer är kraftigt överrepresenterade i journalistkåren. Är det sant?
http://www.jmg.gu.se/digitalAssets/1284/1284227_nr38.pdf
Jag försöker svara på inlägg riktade till mig, men de kommer inte alltid igenom bloggens censur.
Jag försökte beställa den bok du rekommenderade till men beställningen gick inte igenom, vilket den brukar göra på Amazon.com, inte bara uk. Vet inte vad.