Hur svårt kan det va? II

Förra veckan tittade vi på batterier och dess potential som energilager i vår framtida vindkraftsdominerande energilösning. Det jag pekade på då är att dessa batterilager är för dyra för att kunna betala sig genom att laddas upp när el är billigt och laddas ur när det är dyrt. Att en leka med tanken att bygga batterilager för att hantera ett bortfall på 8 GW under några kalla februaridagar är just ingenting annat än en lek.

Batterier kan dock komma att fylla en roll för enskilda företag genom att kapa topparna under en månad. I år har flera elbolag infört s.k. ”effekttariffer” för företag som innebär att man inte bara betalar för den energi man förbrukar utan även för den högsta effekten (under en timme) som man krävt under månaden.  Idén är att företag skall få ett incitament att jämna ut sin elförbrukning och därmed ge en mindre varierande efterfrågan i näten. I detta skede så kan det finnas ekonomiska möjligheter för ett företag att investera några miljoner i ett batteri som då skulle kunna kapa de högsta timvärdena under en månad.

Som exempel på denna utveckling fick jag ett tips om det batteri som byggs av Boliden och Vattenfall  i Landskrona. Batteriet är endast på 1 MWh och har en effekt på 0.5 MW så det är långt ifrån Teslas batteri i Australien men för Boliden skulle det kunna räcka för att kapa topparna. Kostnaden för projektet ligger på 7.4 miljoner kronor och du är med och betalar genom Energimyndighetens bidrag på 1.9 miljoner.

Det finns planer på ett större batteri i Uppsala även det i Vattenfalls regi. Där har de ännu inte satt spade i jorden men planerar att bygga ett lager på 20 MWh/5 MW.  Även det är naturligtvis byggt för att ta hand om tillfälliga spikar i nätet eftersom 20 MWh inte är så mycket att räkna med en kall februaridag.  Skall vi titta på mer realistiska lager som skall klara oss igenom en kall vinter med varierande vindkraft så får vi nog se bortom batterier och hitta en billigare lösning.

Pumpa vatten

Vi har i Sverige redan ett av världens bästa energilager i form av våra vattenkraftverk. Inte nog med att de fylls på varje höst helt gratis utan de har en enorm kapacitet som kan utnyttjas efter behov under hela vintern. Steget är inte långt från ett vattenkraftverk till ett så kallat pumpkraftverk där man helt enkelt pumpar upp vatten när energibehovet är litet och priserna låga, för att senare kunna slå på turbinerna när tillgången tryter. Innan man ger sig i kast med att bygga ett pumpkraftverk skall man dock räkna lite på vad det kan ge för avkastning,

I förra inlägget så räkna vi fram att man för ett idealt batteri med ett orakels hjälp skulle kunna tjäna ca 75 000 kronor om året. Det var givet ett batteri på 1 MWh som vi kunde ladda upp eller ur på en timme dvs effekt på 1 MW. Ett pumpkraftverk lär ha en betydligt större lagringskapacitet men vi kan nog inte pump upp allt vattnet på en timme. Om vi inte kan göra det så försämras kalkylen per MWh även om det blir lite bättre per MW.  Ekonomin i ett pumpkraftverk är dock inte så enkel; man förlorar en hel del energi i processen och om man kan uppnå mer än 80 procent av den insatta energin skulle jag bli mycket förvånad. Utan ett orakel som kan förutspå framtida priser är man begränsad till spekulation och avkastningen per MWh är nog inte så stor som man kanske tror.

Lettens, Juktans, Eggsjöns och Kymmens pumpkraftverk

Pumpkraftverk är ingenting nytt , i Sverige har vi haft ett antal, bland annat kraftverken vid Letten, Juktan, Eggsjön och Kymmen.  Lettens och Eggsjöns kraftverk byggdes redan på 50-talet. Juktans kraftstation byggdes på 70-taket och hade en effekt på hela 335 MW (pump på 255 MW) som pumpkraftverk. Funktionen var det nog inget fel på men när elmarknaden avreglerades på 90-talet byggdes kraftverket om till ett vanligt kraftverk; det lönade sig helt enkelt inte att pumpa under kvällstid.

Lettens och Juktans är mindre kraftverk men Kymmens pumpkraftverk, som drivs av Fortum,  är större. Det har en total lagringskapacitet på 15 GWh och en effekt på 55 MW. Kymmen är dock delvis ett helt normalt kraftverk och dess  vattenreservoar, sjön Kymmen, fylls även på uppifrån genom avledning av vatten från närliggande sjöar.

Om vi går utomlands så hittar vi flera exempel på pumpkraftverk. Bilden nedan är Vattenfalls kraftverk i Goldisthal. Det kraftverket är byggt som ett dedikerat pumpkraftverk och har en imponerande effekt på 1000 MW och en lagringskapacitet som räcker i 9 timmar. Kraftverket har en fallhöjd på 300 meter vilket förklarar hur de kan överträffa Harsprånget i effekt (977 MW, fallhöjd 107m).

goldisthal
Vattenfalls damm i södra Tyskland, världen modernaste pumpkraftverk.

Pumpkraftverk finns alltså och fungerar men det är inte helt problemfritt. Den som är gammal nog att minnas 70-talets utbyggnad av älvarna minns hur negativ miljörörelsen var och utbyggnaden av dessa pumpkraftverk var inget undantag. Att reglera en älv och dämma upp stora områden är naturligtvis ett stort ingrepp i naturen och pumpkraftverk är där inget undantag. De byggs kanske ofta genom att flera kilometer långa tunnlar dras mellan olika reservoarer och nivån i dessa reservoarer kommer sen att variera med flera meter när pumpkraftverket är i drift. Det är lite komiskt att det som till varje pris skulle stoppas på 70-talet idag är en lösning för att fortsätta utbyggnaden av vindkraftverk ….. som otroligt nog sägs vara bra för miljön; det är mycket man inte förstår.

Vi tänker stort

Låt oss tänka stort och ge oss i kast med att lösa våra framtida energiproblem genom att bygga pumpkraftverk i Sverige. Låt oss säga att vår uppgift är att kunna leverera 8 GW under 72 timmar (samma förutsättning som för vårt batteri). Vi skulle då behöva en reservoar som är på 576 GWh och en relevant fråga är naturligtvis vad det skulle betyda.

Låt oss ta Kymmens kraftverk som exempel. Kraftverket har en effekt på 55 MW och om vi skulle kunna köra det på högsta effekt under 72 timmar skulle det leverera nästan 4 GWh. Jag är inte säker på att det är möjligt då kraftverket har vattendomar att förhålla sig till och inte kan sänka nivån i Kymmen hur snabbt som helst. En uppgift som jag hittat sätter en gräns på 0.6m under en vecka och det skulle med Kymmens yta på dryga 14 km2 och fallhöjd på 85 m betyda maximalt 3.4 GWh (om jag nu fick nollorna rätt).  Detta är dock ett överslag på baksidan av kuvertet så vi räknar med att vi kan köra för fullt.

Med antagandet ovan skulle vi behöva dryga 140 pumpkraftverk av den Kymmens storleken. Är det möjligt att bygga så många nya kraftverksdammar? Notera att det handlar om nya kraftverk, inte att bygga om existerande kraftverk till pumpkraftverk. Under de 72 timmarna i februari då det inte blåser och kärnkraften är nedsläckt så ligger våra existerande kraftverk redan på maximala 14 GW. Vi skall alltså se till att bygga ytterligare kraftverk som, under åtminstone 72 timmar, kan ge oss ytterligare 8 GW.

Om vi istället tar Goldisthal som exempel så är effekten inte något problem, det skulle räcka med åtta kraftverk. För att hålla ut i 72 timmar så skulle vi dock behöva reservoarer som är åtta gånger större eller drygt 60 kraftverk. Det låter inte så farligt tills man börjar leta efter platser med en fallhöjd på 300 m.

Att hitta en plats för ett kraftverk är inte så enkelt som man kan tro. Vi behöver åtminstone 50 m i fallhöjd och helst flera hundra meter. Avståndet mellan reservoarerna skall helt vara mindre än 10 km för att inte kostnaderna för tunnelbyggen skall bli för stora. De två reservoarerna skall också vara stora både till volym och yta. Är det naturliga sjöar som man utnyttjar så är ytan viktig för att nivåskillnaderna inte skall bli för häftiga. Vi kan lugnt räkna med att allt söder om Dalälven antingen har för liten fallhöjd eller redan är utbyggt med befintliga kraftverk.

Vindelälven – skall vi inte ta och bygga ut den?

För den som tror att pumpkraftverk är lösningen så kan man börja med att fråga efter hundra lämpliga platser att bygga dess på och sen fråga om de har sökt miljöprövning.

ekonomin

Även om man skulle bygga ett hundratal nya pumpkraftverk i Sverige, vilket jag tror är föga möjligt, så återstår frågan om ekonomi. Det finns en ökande marknad för frekvensreglering och effektbehov men detta kommer inte ge ekonomi för de massiva vattenreservoarer som vi kommer behöva för att klara en kall vindstilla februaridag utan kärnkraft. Om dessa skall byggas så kommer det kräva subventioner vilket betyder att vi subventionerar en lösning skapad av den subventionerade vindkraften. Vindkraften kommer inte bli lönsam för att vi bygger pumpkraftverk utan vi kommer att få betala ännu mer för den energi vi förbrukar för att klara oss igenom februari varje år. Ett alternativ är kanske att vi slutar att subventionera vindkraften och återgår till hållbara kraftkällor.

 

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Lars Cornell

    Tack Johan för intressant information. Lägesenergi är en svag form av energi.

    Men vi har ju Vänern och Vättern att ta till. Vätterns areal är 1 893 km². Höjdskillnaden är 44 m. Vi kan räkna med en reglernivå på en meter. Vättarna protesterar säkert och att få domstolsbeslut på det blir nog svårt. Men ändå, om du fick nollorna rätt på Kymmern så blir det 238 GWh. Med nuvarande svensk förbrukning på ca 22 GW täcker det Sveriges behov i 10 timmar.
    Nu vet jag inte om du räknat bort verkningsgraden vilket med tvåvägspump och förluster i det ca 50 km långa röret och elnät nog kommer att ligga på 50%.

    Billigt blir det inte. Förutom det långa röret måste vi kalkylera med helt nytt överföringsnät och transformatorstationer. Förlusterna (verkningsgraden) höjer kostnaden. Det blir mycket dyr vindkraft.

  2. Johan Montelius

    #1 Lars Cornell

    Men 44 meters höjdskillnad och 50 km blir nog tufft men jag skall inte säga inte. Höjdskillanden är det inte något fel på men med 50 km mellan sjöarna blir det tufft. Om vi antar att vi kan bygga en vattenförbindelse från Vättern fram till en kraftverksdam vid Vänern så skall den transportera en hel del vatten. Om vi vill ha ut våra 8 GW, och vi inte räknar med några energiförluster, så skall vi föra över storleksordningen 20 000 m³/s (kan stämma, Harsprånget har 1 100 m³/s och är på 1 GW med höjdskillnad 110m). Hur mycket vatten är det …. Dalälven har ett maxflöde på 2 450 m³/s så åtta Dalälvar genom en grävd kanal …. hmm, tror innevånarna i Töreboda har ett o annat att invända 🙂

    Vi får låta maskinarna på forumet ta fram räknestickan och se hur vi skall lösa detta!

  3. Lasse

    Tack Johan M
    Var finner vi stora höjdskillnader och små avstånd mellan vattenytorna?
    Gruvorna!
    Finns det inga exempel på hur dessa används?

  4. Anders Eriksson

    Effekttariffer som du beskriver har funnits i alla värdsliga tider för större elkunder! Det är inget som någon kommit på i år!

  5. Johan Montelius

    #3 Lasse

    Jag hittade denna genomgång och från vad de säger så är det som du säger mycket lämpligt att använda gamla gruvor eftersom man redan har en stor höjdskillnad och inte gör så stora ingrepp i naturen. De pekar på flera tilltänkta projekt men inte något som verkligen används. Jag tror att det helt enkelt är för små volymer ock kanske inte så enkelt som man tror – själva turbinen/pumpen måste ju befinna sig i gruvans botten.

    https://www.researchgate.net/publication/329143569_Underground_pumped-storage_hydro_power_plants_with_mine_water_in_abandoned_coal_mines

  6. Jan Suhr

    Inom 20-30 år har vi kommersiella minikärnkraftverk i 40ft containerformat. Ett eller flera sådana kan göra ett företag eller samhälle helt oberoende av elenergi från ett nationellt elnät. Till och med miljöpartister kommer att tvingas acceptera denna teknik.

  7. Johan Montelius

    #5 Jan Suhr

    Jag tror som du. Denna cirkus vi nu ser är ingenting annat än en cirkus och det är bara att skratta åt eländet, tids nog så löser det sig.

  8. PK

    Mycket intressant! Idag verkar energibolagen helt ha kapitulerat mot regeringens galna energipolitik. De har istället inställningen ”vi skiter i att diskutera alternativa lösningar, vi tar bara så mycket betalt vi kan istället!”

    Vem tror på att dagens elnät kan försörja vår bilflotta? Även om elnätet skulle klara det finns det ingen analys på möjligheter eller kostnader för en sådan värld. Politik är de omöjligas konst.

  9. Jan

    Det är ganska basala beräkningar vi ser här men mer krävs inte för en rimlig uppskattning. En relevant fråga är exempelvis om Expressens klimatredaktion skulle klara av dessa uppskattningar eller Sveriges Energiminister Anders Ygeman (med medelbetyg 2,57 från 2–årig social linje).

    Det är ett problem med området. De som rapporterar i massmedia och våra ledande politiker saknar helt enkelt tillräcklig bildning för att förstå problematiken.

    Det är 30 km mellan Vänern och Byfjorden. Vänerna yta ta 5 650 kvadratkm och höjd över havet 44 m. Här borde det finnas potential. Visst skulle det påverka miljön radikalt att göra om Vänern till en bräckvattensjö men något får man offra för den goda saken.

  10. Håkan Bergman

    Inte riktigt som att gå över ån efter vatten, men nåt ditåt. Vad ska Isabella säga när hon får höra om det här?

    https://group.vattenfall.com/se/nyheter-och-press/nyheter-pressmeddelanden/nyheter/2020/vattenfall-deltar-i-forstudie-om-sma-modulara-reaktorer-i-estland

  11. SatSapiente

    Det finns många invändningar mot nedlagda gruvor som reservoarer för pumpkraftverk.
    1. Gruvor har en förmåga att vattenfylla sig själva pga inläckande grundvatten. Detta minskar effektiviteten.
    2. Den begränsade volymen gör att fallhöjden och därmed effekten minskar vartefter gruvan vattenfylls.
    3. Det ur gruvan utpumpade vattnet är troligen förorenat av det mineral man tidigare utvunnit, vart ska det vattnet ta vägen?
    4. Som nämnts måste turbinen och generatorn placeras i botten på gruvan. Utrustningen kommer nästan hela tiden att utsättas för trycket av hundratals meter vatten, en teknisk utmaning.

  12. Johan Montelius

    #10 Håkan Bergman

    Intressant! Jag håller ögonen på Fermi Energia, de håller på med en utvärdering av: Moltex Energy SSR-W300, Terrestrial Energy IMSR-400, GE Hitachi BWRX-300 och NuScale SMR. Det skall verkligen bli intressant att se vad deras utvärdering leder till. Kul att Vattenfall är med på ett hörn, Fortum tror jag var med från start.

  13. Håkan Bergman

    Vattenfall har en lista över sina kraftverk, där kan man kolla fallhöjder och vattenflöden för enskilda verk. Det handlar för våra kraftverk i norrlandsälvarna om enorma vattenflöden, lite studier där borde kunna dämpa den värsta optimismen.
    https://powerplants.vattenfall.com/sv/vattenfalls-kraftverk#/types=Hydro/view=list/sort=elcap

  14. Johan Montelius

    #9 Jan

    Jag tror vi får räkna lite på det där. Att radera Uddevalla från kartan är väl ett mindre problem men när vi väl kör så det ryker så ska ju vattnet även ut från Byfjorden. Kan tänka mig att även Orust golfklubb vill ha ett ord med i spelet 🙂

  15. P-A Johnsson

    Här är en länk till ett intressant ex-jobb (Pumpvattenkraft & annan storskalig energilagring i Sverige) :

    http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=8921971&fileOId=8922030

    Ett relativt litet pumpkraftverk på hemlig plats X. Troligen i norra Dalarna då det ska ligga inom elkraftsområde SE3. Många tabeller men tydligen kan det bli lönsamt med rätta förutsättningar.

  16. Teege Tornvall

    Förlåt en undrande, men att pumpa upp vattnet måste rimligen kräva mer energi än det ger när det faller.

  17. Tege Tornvall

    Tege skall det förstås vara!

  18. Jan

    Räknar vi på Vänern yta 5 650 kvadratkm och sänker den med 1 meter(antar att ytan inte minskar då nivån sänks) baserat på medelhöjd 44 m har vi ett magasin på ca 670 GWh. Sedan tappar vi en del då 100% verkningsgrad inte finns i den verkliga världen. Många runt Vänern och Göteborgsområdet skulle få sin sötvattenförsörjning förstörd men lite får man offra för den goda saken.

    Nu borde ingen ta mitt exempel på allvar att bygga ett pumpkraftverk mellan havet och Vänern som kräver en ca 30 km lång tunnel. Men 1 meter på den största insjön inom EU och Europas tredje största insjö är vad som behövs för att klara 8 GW under 72 timmar( 576 GWh) som är räkneexemplet i ”Vi tänker stort”.

  19. Göran J

    #15 P-A Johnson

    Det finns en hel del projekt som gjorts under åren och som fått statliga bidrag från Energimyndigheten.
    Det finns ett som för mig sticker ut och det är anläggningen som Eon skapade i Simris.

    Där skulle anläggningen absolut bli självförsörjande på elenergi från solen, vinden, batterilager och reservkraftverk.
    Löftena om självförsörjning ifrågasattes inte av någon och stora summor satsades av staten och Eon.

    Hur gick det? Inte så bra (snällt sagt).
    Efter två års drift fick vi svaret. Anläggningen skulle köras tre år och sedan utvärderas, men redan efter två år den 31 december 2019 avslutades testet.

    Allt är inte guld som glimmar!

  20. Johan Montelius

    #19 Göran J

    Jag tror att det enda som felades var ett pumpkraftverk 🙂

  21. Johan Montelius

    #16 Tege Tornvall

    yep, men om man kan pumpa på nätterna eller sommaren då energipriserna är låga så kan man göra sig en hacka under dagtid (eller i februari) då priserna är högre. Om man mellan tummen o pekfingret räkna med att en vattenpump har en verkningsgrad på 90% och en vattenturbin lika så, så har man ett system med 80% verkningsgrad. Om priserna mellan dag o natt skiljer sig mer än 20% så är saken biff – en har vi förstås drift o underhåll, byggkostnader mm.

  22. Johan Montelius

    #15 P-A Johnsson

    jag tittade faktiskt igenom det innan jag skrev inlägget. Av det arbetet kan man läsa att ungefär hälften av intäkterna skulle koma från s.k. systemtjänster dvs frekvensbalansering mm som är på minutnivå. Andra hälften skulle de kunna plocka in på att köpa och sälja energi. Att erbjuda system tjänster är det flera spelare som vill vara med o kriga om och en prispress uppkommer. Om vi gör en massiv utbyggnad av pumpkraftverk så blir denna intäkt mindre än för en liten utbyggnad.

    Hmm, tror nog att det är rätt vettigt att behålla en baskraft som kan leverera under hela vintern och sedan använda den vattenkraft vi har för att klara oss igenom februari.

  23. Bert Nilsson

    Simrisprojektet tycks fortfarande vara vid liv och levererar just nu ut solel på nätet.
    https://www.eon.se/om-e-on/innovation/lokala-energisystem/direkt-fran-simris.html

  24. Lars Cornell

    #22 och #15. Att det skulle behövas frekvensbalansering i Sverige är väl ändå helt hypotetiskt? Förutom på Gotland kanske.
    Framtiden med ny kärnkraft Gen4 och vattenkraft och nya politiker med andra idéer än de gröna som nu blåser förbi gör att ingen utan 100% garanti på lönsamhet från staten törs finansiera varken frekvensbalansering eller energilager annat än för lokalt behov.

  25. Evert Andersson

    #10 Håkan Bergman.
    Verkligen glädjande nyhet. Att det är framtiden går inte i längden att stoppa. Tänk standardiserade CE-märkta moduler. Tillståndskrångel eliminerat. Köp på Internet och plugga in om jag får skoja lite i glädjeyran

  26. tty

    #9/13

    Det har faktiskt i många år talats om att bygga en tunnel till Brofjorden för att hantera de återkommande översvämningarna runt Vänern. På grund av rasrisken vågar man nämligen inte släppa alltför mycket vatten genom Göta Älv. Vore inte så kul om halva Göteborg halkade ut i älven (vilket hände på medeltiden). Och skulle det bli ett högvatten som t ex 1916 måste typ 35 000 Karlstadbor evakueras.

    För naturligtvis har man byggt på platser som man vet blir översvämmade, eller rasdrabbade. Och naturligtvis kommer inget at bli gjort. Förrän det är försent, som alltid.

    Att förvandla Vänern till en bräckvattensjö tror jag dock Göteborgarna skulle ogilla eftersom de tar sitt dricksvatten ur älven.

    Vänerns nyckfulla vattenstånd känner jag dock rätt väl till. Innan jag blev pensionär var jag ofta i Lidköping i tjänsten och bodde ofta på Stadshotellet, och vår och höst var det närmast regel att deras parkering utmed Lidan bara lämpade sig för kanoter.

  27. Robert Norling

    Elförbrukningen sjunker så pumpkraftverk blir nog överflödiga.
    Knappt ett flygplan i luften.
    Biltrafiken minskar kraftigt, då folk sitter hemma och kurar.
    Butiker varslar eller avskedar personal, för att vi slutat shoppa och folk har börjat återanvända allt utom toapapper.
    MP:S utopi, kom snabbare än vi kunde tro.
    Undrar om de som överlever detta drar någon lärdom hur livet gestaltade sig, i den gröna värden.

  28. Laco

    #27 Det är inte första gången vi upplever kris. Vid andra världskriget blev det ransonering på det mesta, bland annat papper. På kontoren fick man en påminnelse, ”Nu i pappersbristens tider, använd pappret på båda sidor”. Något ljushuvud satte afichen på toan.

  29. Johan Montelius

    #24 Lars Cornell

    Jag är långtifrån E-ing men det är en hel del prat om vad de kallar FFR och en marknad för detta är nu igång.

    https://www.svk.se/press-och-nyheter/nyheter/elmarknad-allmant/2019/plan-for-ffr-som-ny-stodtjanst-i-norden/

    https://www.svk.se/press-och-nyheter/nyheter/elmarknad-allmant/2020/upphandling-av-automatic-frequency-restoration-reserve-afrr-for-q2-2020-vecka-14-26/

  30. Lars Cornell

    #16 Tege. Det var en klurig fråga. Fysiskt är det givetvis ingen skillnad. Lägesenergi är densamma både uppåt som nedåt. Men tekniskt blir det skillnad.
    Om vi börjar med förlusterna och översätter till elenergi med antagen verkningsgrad 90% upp, 90% ned och 80% friktion (två riktningar) och nät. Köper vi el för 20 öre/kWh måste vi sälja för 20/(0,9*0,8*0,9) = 31 öre kWh för att kompensera för förlusterna. Till det kommer avskrivning, räntor och drift. Där försvinner all lönsamhet. Givetvis har vi samma ekonomiska problem med batterilager, kemlager eller vilken teknik vi än väljer. Se ref i #15.

    Man kan uttrycka det så här. Köper vi el för 100:- så får vi endast tillbaka el för 64:- om priset per kWh är detsamma. Skillnaden försvinner i (värme-)förluster.

    Turbiner finns av olika slag för höga tryck och flöden. De har bra verkningsgrad.
    Men det går inte så lätt att bara vända på en turbin och tro att den fungerar lika bra som pump. Jag har letat och hittat pumpar för stor flöden och för stora tryck men inte samtidigt för stora flöden och tryck.

    Om man försöker reglera en flerstegs propellerturbin (vad annat kan användas?) tappar man verkningsgrad, tror jag. Men jag är inte expert på det.

  31. sibbe

    Vad dillar ni? Nog borde ni veta, som alla upplysta klimat-entusiasterna vet att man kan enkelt parkera överflödig el i nätet. Varför skulle man annars bygga vind och solkraftverk. Inte behöver man varken batterier eller annan grundförsörjning av el. Nej, vet ni vad. Jag utgår i från att Isabella är klimatexpert som vet allt. Varför annars sitter hon där hon sitter?

  32. Lasse

    #31 sibbe
    Rekordmycket snö i Norr. 325 cm i Kiruna redan.
    https://www.svt.se/nyheter/lokalt/norrbotten/snorekordet-slaget-325-cm-fallen-sno-i-kiruna
    Det är där uppe vi har våra stora lager av energi i vattenmagasinen. Det gäller väl bara att få vind och vattenkraft att samspela.
    Korttidsreglering av vattenkraften när det finns överskott av vind-är det svårt?

  33. Istvan

    Kombinationen vind ock pumpkraftverk på el Hierro ( En av Kanarieöarna ) blev en fiasko trots det mest tänkbart idealiska förhållanden. Atlantens fria vindar. En gratis övre reservoar på 600 meters höjd.

  34. SatSapiente

    #33
    Här finns mer info om projektet:
    http://euanmearns.com/an-independent-evaluation-of-the-el-hierro-wind-pumped-hydro-system/

  35. Ivar Andersson

    31 sibbe
    Isabella är expert på att fantisera. Klimat tror hon man ser utanför fönstret men det är vädret hon ser. Kan hon skilja på effekt och energi? I så fall inser hon begränsningarna som sol- och vindkraftverk medför. Visst solen lyser alltid någonstans men hur ska vi utnyttja det? Visst blåser det någonstans men hur ska vi utnyttja det? Vindkraft är bättre än solkraft men ingen av dom är så bra som Isabella berättar i sina sagor.

  36. Lars i Huddinge

    #33 Istvan
    Ja, du har rätt. Stora förväntningar men ack så mycket besvikelse.
    Läs mer här.
    https://klimatsans.com/2016/07/12/el-hierro-fiasko-for-fornybart/

  37. Göran J

    # Bert Nilsson

    Javisst Eon låtsas fortfarande att Simris är självförsörjande. Ordet SJÄLVFÖRSÖRJANDE har fått en helt annan betydelse för Eon. Det betyder numera att ni som var så korkade och trodde på detta får nu försörja Er själva med Elkraft.
    En del duktiga idioter har lurats att köpa egna solelsystem.

    Projektet är avslutat och skall utvärderas allt enligt Eon. När, var och hur utvärderingen skall ske kunde dom inte svara på.

    #25 Johan Montelius
    Skulle inte förvåna mig det minsta om ett Pumpkraftverk kommer att placeras i Simris. Dom har ju nära till vatten 🙂

  38. Fredrik S

    Tack Johan M, jätteintressant!

    I alperna har de ju en del pumpkraft men där finns ju gott om fallhöjd.

    Här är liten artikel om Schweizisk vattenkraft och pumpkraft, en zurich-ingenjör som ville smälta glaciärer med atomkraft samt lite nyare perspektiv på smältande glaciärer.

    https://www.swissinfo.ch/eng/swiss-glaciers-series–1-000-2-000m_shrinking-glaciers-to-make-room-for-power-generation/45325530

  39. Claes Forsgårdh

    Tack Johan!
    Alltid intressant att lyssna på dina kunniga inlägg. Tänk om dina kollegor; Mikael Karlsson på KTH och Martin Hultman på Chalmers hade en tiondel av dina kunskaper, så skulle de snart sluta med sina pseudovetenskapliga verksamheter.
    Kan någon tala om för dessa charlataner att efter Coronavirusets framfart kommer inte någon ha råd med den pseudovetenskapliga lekstuga som dessa herrar håller på med.

  40. Fredrik S

    Håkan Bergman #10

    Det var intressant med och med Vattenfall.

    Måste passa Estland istället för en stor reaktor.

  41. Redan Hasse och Tage sjöng så fint: Pumpapa, pumpapa…fast det handlade ju om ballonger förstås.

    Nå, om nu inte vatten upp ur gruvhål så kunde man kanske diskutera att pumpa upp lufttrycket i gamla bergrumslager för olja? Starka dörrar måste förstås sättas dit om vi ska kunna få upp trycket kraftigt. Och inte vet jag om berget tål tryck eller är tätt nog…. eller vilket gasflöde/tryck som skulle behövas för att driva en mindre gasturbin. Ej heller har jag någon aning om kostnaden eller andra argument mot realiserbarheten.

    Men det finns det säkert folk som kan bidra med på denna blogg!

  42. Johan Montelius

    #41 Hans H.

    Ingen ide är för knäpp för att inte dra till sig gröna forskningspengar 🙂

    https://forschung-energiespeicher.info/en/projektschau/gesamtliste/projekt-einzelansicht/95/Kugelpumpspeicher_unter_Wasser/

    Jag tror att vi i slutändan inte kommer behöva några pumpkraftverk över huvud taget. Den vattenkraft vi har fyller med råge det behov som kommer finnas för att täcka upp säsongsvariationer …. om, man har en stabil basproduktion. Fjärde generationens kärnkraft kommer leverera den basen.

    Istället för att subventionera pumpkraftverk som är en lösning på de problem den subventionerade vindkraften skapat borde vi lägga resurser på att ändra attityden till kärnkraft. Förändringen kommer förr eller senare när vi ser att världen i övrigt börjar gå över till kärnkraft men vi kan hjälp till lite på traven.

  43. Kjell Lindmark

    Detta inlägg och dessa resonemang stärker mig i min uppfattning att den enda vägen framåt rent ekonomiskt, miljöriktigt och hållbart(hatar det ordet) är kärnkraft gen IV. Om alla de miljarder som staten öser ut på denna ”omställning” istället satsats på att bibehålla den kärnkraft vi har och i forskning och utveckling av gen IV teknik. Då hade vi haft grunden lagd för att även i framtiden ha billig och en säker elförsörjning. Det finns bara en förnuftig väg att gå och det är ny kärnkraft.

  44. Lasse

    #41 Hasse och Tage var aktuella med sin sång ”Pumpa pumpa”
    Då var det befolkningsexplosionen och det var inga ballonger som de försökte få spridda .

  45. tty

    #30

    Du är alltför pessimistisk med 65% verkningsgrad. Pumpkraftverk ligger normalt mellan 70 och 80%, och de bästa till och med ännu litet högre.

    Tack vare att vatten är inkompressibelt går det att få en verkningsgrad nära 100% i en turbin.

  46. tty

    #42

    Ja det var onekligen ett stolleprov i den högre skolan. Som det mesta i grönbranschen uppenbarligen påhittat av någon som aldrig hört talas om underhåll eller driftsäkerhet. Och som tror att installera, driva och underhålla komplex mekanik och elektronik på >700 meters djup i saltvatten kan göras ”without problems”. Jag tror nog att offshore-folket har en litet annan uppfattning.

    Kanske var det inte riktigt så enkelt i alla fall. Projektet skulle vara avslutat 2017, och är tydligen ”nästan färdigt” 3 år senare.

  47. tty

    #2/5

    Här i Sverige har vi ytterligare ett problem när det gäller att använda gruvor. Grundvatten.

    I princip alla gamla gruvor är fyllda nästan till brädden. För att fungera som pumpkraftverk måste de vara tomma, och att hålla på och länspumpa dem i väntan på att använda pumpkraftverket verkar inte lockande.

    Sedan undrar jag hur länge en gammal gruva egentligen pallar för att ömsom ha ett tryck om t ex 1000 meter luftpelare och 1000 meter vattenpelare. Jag misstänker att vattnet kommer att tränga in i sprickor och spräcka upp berget, en ny variant av ”fracking”.

    Sedan slår det mig dock att ett sådant gruvpumpkraftverk ju även kommer att kunna producera vindkraft. Vattnet måste ju trycka ut luften ur gruvan, så det är bara att bygga ett horisontellt vindkraftverk ovanför gruvhålet.

  48. Håkan Bergman

    tty #47
    ”Sedan slår det mig dock att ett sådant gruvpumpkraftverk ju även kommer att kunna producera vindkraft. Vattnet måste ju trycka ut luften ur gruvan, så det är bara att bygga ett horisontellt vindkraftverk ovanför gruvhålet.”

    Lysande, gör man sen bladen reverserbara funkar det när man pumpar ur gruvan också.

  49. Lars Coenell

    #45 tty. 70% kanske inklusive elsystemet och friktion i tuberna. Men 80%, det tror jag inte på förrän jag ser det. Var finns sådant exempel?

  50. SaltX är ett bolag som sysslar med energilagring i form av nanocoatat salt. Det kan vara ngt för er kunniga att sätta tänderna i om det finns ngn framtid i detta.

    https://saltxtechnology.com/sv/