H. Jönsson: Omöjliga klimatmål

omojliga klimatmal

Henrik Jönsson har alltid lyssningsvärda videos varje lördag. Det senaste inlägget handlar om det som ofta påtalats på denna blogg, nämligen att Sveriges klimatmål är omöjliga. Att ändå eftersträva det omöjliga leder i allmänhet till utopism och katastrof. (Läs vad Immanuel Kant sade om sådant https://klimatupplysningen.se/vetenskapens-roll-inom-klimat-vetenskapen/ )  Så här presenteras videon:

KLIMATMÅLEN har blivit ett slagträ i den politiska debatten – samtidigt går åsikterna om vad som faktiskt är effektiv klimatpolitik isär. GÅR klimatmålen att genomföra i sin nuvarande form? Vad kommer de ekonomiska, sociala och politiska konsekvenserna i så fall att bli? Och vad händer med ett land som sätter utopistiska ideal före verklighetens förutsättningar? Dessa frågor tar jag upp i veckans video “KLIMATMÅLEN ÄR OMÖJLIGA”. ”

Henrik avslutar också med egna förslag på en alternativ klimatpolitik till den förödande politik som samtliga partier nu bedriver i enlighet med den eländiga klimatlagen som de rödgröna pådyvlade oss. De borgerliga nickade bifall. HJs förslag kan naturligtvis också diskuteras.

Ingemar Nordin

 

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Ann lh

    Henrik Jönsson – äntligen tog han tag den fråga, som i grunden avgör vår framtid. Tackar, tackar.

  2. Magma

    Henrik är som vanligt lysande i sina slutsatser – även om han lite duckar själva klimatfrågan som sådan ….

  3. Mats Växjö

    Henrik Jönsson gör ännu en intressant och välproducerad lördagsvideo.

    Han talar om att genom skattebefrielse möjliggöra för privata initiativ att få fram pengar till högrisksatsningar ”helt utan statlig kapitalförstöring.”.
    Menar han att ”privat kapitalförstöring” skulle vara att föredra?
    Han avslutar med att säga; ”klimatmålen är en teknisk, ekonomisk och politisk fantasi”
    Vad gäller klimatfrågan tycker jag att han, ännu en gång, missar den viktigaste aspekten; vetenskapen bakom klimatalarmismen. Är det människans utsläpp av koldioxid som styr klimatet?

    Det är förståeligt att fysik, kemi etc inte är hans arena och att han inte väljer just den.
    I vilket fall missar han pudelns kärna, medvetet eller omedvetet.

    Mats Växjö

    PS
    #2 Magma – Exakt!
    DS
    Mats Växjö

  4. Evert Andersson

    Missa aldrig Henrik Jönssons veckokrönika. Alltid tänkvärd och aktuell. Han är obegripligt effektiv skarp och pedagogisk i sina analyser. Han är också en bildad människa, vilket är lite konstigt att behöva påpeka. Det är inte så vanligt som jag skulle önska i nyhetsflödet och debatten. Det här låter som idoldyrkan. Och han är bra. Höjer sig över mängden.

  5. Ivar Andersson

    Det är människans utsläpp av koldioxid som styr klimatpolitiken men är bara ett litet bidrag till klimatet. Med högre koldioxidhalt i luften ger fotosyntesen mera mat till människor och djur.

  6. tompas

    Det är i grunden fel teori att koldioxid styr klimatet och temperaturen på jorden och att det skulle vara just det mänskliga bidraget av koldioxid som styr är ett ännu större fel. Koldioxidhalten i atmosfären är ca 0,04 % och det mänskliga bidraget utgör endast 4 % av dessa 0,04 %, vilket alla förstår är helt försumbart. Historiskt sett så ligger koldioxidhalten i atmosfären på en väldigt låg nivå och om vi kan bidra till att nivån höjs så vore det en välgärning för allt levande på jorden. Koldioxid är livets gas, ty den ingår i fotosyntesen där växtligheten tar åt sig koldioxid och avger syre. Utan koldioxid så vore jorden en död planet för allt levande. Att sedan kalla det mänskliga bidraget av koldioxid för utsläpp gör att många tror att det är skadligt när det i realiteten är precis tvärtom. Det är inte ett utsläpp utan ett bidrag, som gynnar livet på jorden, vilket Jönsson inte tycks ha förstått.

  7. Ann lh

    Några efterlyser Henrik Jönssons syn på klimatvetenskapen. Kanske man bör tolka det som att han ännu inte satt sig in i de grundläggande detaljerna som att CO2 aldrig historiskt sett tycks ha påverkat klimatet inte ens när dess halt var flera gånger större än nu och att påverkan avtar logaritmiskt med ökande halt. Kanske han helt enkel är så klok att han avstår från att riskera hamna snett och på så sätt förlora i trovärdighet
    Det är ju insikter som inte förekommit i debatten särskilt länge troligen eftersom aktivisterna inte varit särskilt angelägna om att sprida dem.

  8. Lasse

    Reduktionsplikten gav oss rekordhöga dieselpriser med halva globens döda djur i tankarna.
    Nu har vi rekordlåga priser.
    Vi har ca 5 miljarder mer att spendera på annat, samtidigt som Preem redovisar förluster.
    Samma Preem fick en gåva av MP när de inte fick bygga ut för tungoljan.
    Reduktionsplikten!
    Det är klarat att MP ser detta som ett svek. Det gör nog även Preem, fast tungoljan är de nog glada att slippa , den skulle komma från Ryssland.
    Henrik Jönsson har alltid bra inlägg.
    Men det finns gott om upplägg 😉
    (EUs elbilsvurm tex-som vi kommer att få betala dubbelt för)

  9. Sören G

    Klimatalarmismens tes är att extremväder blir värre och vanligare med ett varmare klimat, samt att det är atmosfärens halt av koldioxid som bestämmer Jordens temperatur.
    Jordens medeltemperatur har varit flera grader högre än i dag samtidigt som mänskliga civilisationer blomstrade. Lågtryck med stormar och kraftig regn uppstår vid kontrasten mellan varmare och kallare luftmassor.
    Dessutom har mängden solsken varit högre än under Lilla istiden, vilket tyder på att det är solen som styr temperaturen och klimatet.

  10. iah

    det verkar som växterna absorberar 31% mer koldioxid än man tidigare trott och att haven absorberar 7% mer. totalt alltså 38% mer. det är inte lite precis.

  11. Gabriel Oxenstierna

    iah #10

    Högre CO2-upptag av växter och hav innebär att vi då har kortare halveringstider för CO2. Detta implicerar att mänskliga koldioxidutsläpp påverkar klimatet i lägre grad än vad man tidigare antagit.

    Frågan om hur snabbt CO2 omsätts i biosfären (inkl. haven) är central för klimatets känslighet för CO2 och därmed även för hur effektiva klimatpolitiska åtgärder som minskar CO2 kommer visa sig vara.

    Detta har berörts i två artiklar för 2 år sedan här på KU:

    Om havssänkan:
    https://klimatupplysningen.se/kallt-pa-badvattnet-nya-ron-om-havets-hud-och-kolcykeln/

    Om mark- och landsänkan:
    https://klimatupplysningen.se/den-snabba-kolcykeln-blir-snabbare/

    Det verkar alltså som att det som beskrevs i artiklarna faktiskt stämde enligt de nyast forskningsresultaten om växterna och haven.

  12. KGR

    #10 #11
    TackTack!

  13. Gunnar Juliusson

    Henrik Jönsson har nog medvetet valt att fokusera på sådant som kan betraktas som dokumenterade fakta i allmänhetens ögon för att få vara kvar i mediadebatten, inkl krönikor i GP, istället för att diskvalificeras som förnekare. Han knaprar dock in allt närmare på pudelns kärna, och förhoppningsvis visar upp mer av den otvetydiga dokumentation som motbevisar meningen med klimatpolitiken, inte bara klimatmålen.
    På onsdag vet vi om USA kommer stödja fortsatt klimatpolitik eller ej. Tories i Storbritannien har fått ny ledare som vill avveckla NetZero. Bäva månde COP29 i Baku om några veckor.

  14. Lars Cornell

    tompas #6. Vad har du för källa för siffran 4%?
    iah #10. Vad har du för källa till siffrorna 31% och 7%?

    iah #10. Räknar du rätt? 31 och 7 blir kanske inte 38 utan
    (31+7) / ca 2 = ca 19 som genomsnitt om hav och land är lika.
    Professor em. Gösta Walin GU ansåg att fotosyntesen i haven är minst lika stor som fotosyntesen på land.
    Fotosyntesen är det som kommer först i den komplicerade kedjan av kemiska processer i havet tror jag.

  15. KGR

    #14 Lars Cornell betr: Fotosyntesen …
    Hmm, re: https://sv.wikipedia.org/wiki/Livets_uppkomst

  16. Lars Cornell

    tompas #6. Det finns många redogörelser för kolcykeln. Sök på ”kolcykeln”.
    De visar tämligen samstämmigt att vi har 750 Gton kol i form av koldioxid i atmosfären. Till det kommer 6,5 Gton som människan tillför genom att använda fossila bränslen. Det blir ett tillskott av ca 9 promille årligen eller ca 3 procent de senaste 30 åren.

    Det är statiskt räknat. Men genom att koldioxidhalten höjts från tidigare ca 300 ppm till nu 440 ppm så ökar flödet av koldioxid till haven och inget av flödet kommer tillbaka de närmsta hundra åren. Det som kommer upp i uppvällningsområdena är bortemot tusen år gammalt. Mycket omvandlas till kalk och metanhydrat och kommer inte tillbaka förrän efter miljoner år.

    Den kolcykel som redovisas är statisk. Det innebär att mycket av de 4% som du nämner försvinner ner i haven och kommer inte tillbaka därifrån på mycket lång tid. I princip inte förrän framtida jordvarelser börjar använda reserverna av metanhydrat som energi och kalk som råmaterial till betong.

    Min slutsats blir att din beräkning är statisk. Förloppet är däremot dynamiskt (förloppet påverkar sig självt) vilket borde medföra att den av människan tillförda koldioxiden i atmosfären är mycket mindre än 4%. Ökningstakten är dessutom avtagande.
    .

  17. Lars Cornell

    #16 Hoppsan. Nollor borde förbjudas. Det blir ett tillskott av ca 9 promille årligen eller ca 30 procent de senaste 30 åren skall det givetvis vara.
    440 / 300 = nära 50 % ökning.

    #15 KGR. Din länk är intressant. Jag skall fundera vidare.

  18. KGR

    #17 Lars Cornell
    Tack!

  19. Uffe

    #17
    Spelar det egentligen någon roll vad de exakta siffrorna är vad det gäller vårt tillskott av gasen CO2?
    Vi vet att atmosfären innehåller 0,04% och att vårt tillskott varje år är en bråkdel av detta, frågan måste vara kan detta minimala tillskott av en gas som finns i mindre än ½ % i atmosfären påverka klimatet (styra det)?

  20. Berra

    Henrik Jönsson är även i veckans söndagsintervju i sr
    (inte lyssnat ännu)

    https://sverigesradio.se/avsnitt/henrik-jonsson-en-udda-fagel

  21. tompas

    #16 Lars Cornell
    ”Min slutsats blir att din beräkning är statisk. Förloppet är däremot dynamiskt (förloppet påverkar sig självt) vilket borde medföra att den av människan tillförda koldioxiden i atmosfären är mycket mindre än 4%. Ökningstakten är dessutom avtagande.”

    Må så vara, dock kan vi måhända vara överens om att det mänskliga bidraget av koldioxid är försumbart och varför det bör öka.

  22. Larry Sanders

    Eftersom vi inte kan se in i framtiden så måste vi se bakåt – historiska studier. Ta en titt på (speciellt slutklämmen) Stellan Mörners video nr 5/5 där han på sitt vanliga pedagogiska sätt redovisar att det inte är CO2 som orsakar den långsamma, välbehövliga, uppvärmningen från den Lilla istiden
    .https://swebbtv.se/w/tNxCp6W6qcsUkF4Rgr8aZf

    Temperaturhöjningen händer först – därefter, som en konsekvens, co2 höjningen. De 3 åren med pandemi visar ju dessutom att även om vi ställer in nära nog alla livsviktiga mänskliga aktiviteter: kultur, umgänge, transporter osv – ger det inget utslag på The Keeling Curve. Hela det ofrivilliga globala jätteprojektet med oss alla som ”lojala” deltagare ryms i bruset på kurvan. Årstiderna syns dock tydligt och direkt.Om det inte är vi som förstört/förbättrat klimatet, skaväl inte Vi  försöka ”laga” det – därtill försöka justera det nedåt. Eller ska vi låta klimatkyrkan leka gud och inkompetent fingra på termostaten ändå?  Till oerhörda kostnader samt en rush till elektrifiering.
    CO2 i alla ära men
    Det viktiga är:  är det vårt fel? Detta har väl ingen kunnat visa?
    Så då kan vi i lugn o ro, som passagerare på denna kompetenta, suveränt reglerade planet, njuta av färden samt återgå till miljöarbete som verkligen är problem. Vi kan sluta skrämma barn. Nostradamus 2.0
    (inte CO2) måste bekämpas.
    Larry

  23. KGR

    #22 Larry Sanders betr. https://swebbtv.se/w/tNxCp6W6qcsUkF4Rgr8aZf att: ”Temperaturhöjningen händer först – därefter, som en konsekvens, co2 höjningen.”
    Se dock även: https://klimatupplysningen.se/temperatur-och-co2 inkl. kommentarer.

  24. Lars-Eric Bjerke

    #Lars Cornell
    Människan utsläpp av fossilt kol har ökat från ca 6 GtonC per år 1990 till ca 8 GtonC i år. Det innebär GtonC per år i medel. På 30 år motsvarar detta 210 GtonC d.v.s. 250/750 = 33 % av atmosfärens innehåll av kol, inte 3 %.

  25. Lars-Eric Bjerke

    Henrik Jönsson var med i söndagsintervjun i P1 idag.

  26. Daniel Wiklund

    # 24 Lars-Eric B Du skriver att människans utsläpp av fossilt kol har ökat. Har du problem med det ?

  27. Sten Kaijser

    Daniel #26

    lägg av — Lars-Eric nämner att användningen av fossilt HAR ökat. Han skriver inget om ifall det är bra eller dåligt. Kan du inte bara låta faktauppgifter stå utan att genast komma med insinuation. LEB kommer ofta med intressanta faktauppgifter, jag tycker att han är viktig för bloggen.

    Det är du också, men du borde inte behöva reagera på rena sakuppgifter.

  28. Daniel Wiklund

    # 27 Sten K Jag glömde fråga dig om lov. Kan han inte svara själv. Då kan väl du göra det. Är det bra eller dåligt om människans utsläpp av fossilt kol ökar.

  29. Mats Växjö

    #13, 7

    Hej
    Titta på denna HJ-video från 2022, 2:30 in samt i slutet runt 18:20.
    Man kanske kan säga att han duckar för pudelns kärna och riktar in sig på överdrifter?
    Det han tar upp, i samarbete med Anders Bolling är viktigt att få ut till allmänheten för att, förhoppningsvis få några att tänka till.
    https://www.youtube.com/channel/UCQmwkvc1eVuIfxjIq6JvWtg

    Bolling talar i en intervju på Kvartal om att han i sin senaste bok redogör för vad IPCC faktiskt skriver om ”extremväder” (AR6, Kap 12, Tabell 12, ???)
    ( talade han inte KUs årsmöte för några veckor sedan?)

    Med vänlig hälsning, Mats Växjö

  30. Klimatmålen och konsekvenserna?
    Ja, nu har boliden verkligen surnat till på sin vindkraftleverantör Aldermyrberget.

    Förutom att boliden vill ha en ersättning på nästan 700 miljoner pga brutet avtal från aldermyrberget – så säger boliden nu att domstolen måste underkända rekonstruktionen av vindparken – eftersom vindbolaget missbrukar rekonstruktionsförfarandet.

    Vindbolaget ser ut att förlora runt 150 miljoner om året när dom säljer sin produktion och köper el när dom inte kan producera.

    Aldermyrberget är 3 : e vindparken i markbygden eller i dess närhet som gör otroliga förluster.

    Förlusterna beror på övertro gällande vindförhållanden och prismekanismen efterfrågan/ utbud – ett gyllene, intermittent, uppvaknande.

    Vad lär vi oss ( dom ) av jätteförlusterna i vindbranschen och deras produktionshaverier och försök att upphäva fundamentala ekonomifunktioner som efterfrågan – utbud och fenomenet med plus och minusberäkningar… jaa, förmodligen ingenting, ännu så länge – eftersom alla fortsätter att tro att ännu mer väderkraft löser våra energiproblem.

    Tänk vad fint också att vi elektrifierar samhället först – och sedan börjar fundera på hur vi skall producera elen. Fantastiskt…ologiskt.

    Men visst klimatfrågan och omställningen går ju hand i hand genom sitt vetenskapliga tänkande – det helt nya vetenskapliga bygget, via kaos och alarmism – skall ett nytt samhälle födas.

  31. Sten Kaijser

    Daniel #28

    du ville ha svar på en fråga.

    Jag brukar konstatera att människan tar för mycket plats på jorden — vi tränger undan det mesta, utom dem som vi odlar själva, så människan är verkligen ett problem för planeten. Men, undrar jag, finns det ingenting som mänskligheten gjort som är enbart till gagn för livet på jorden?

    Jo, säger jag, vi har faktiskt berikat atmosfären med koldioxid!

  32. Daniel Wiklund

    # 31 Sten K Tack för ett bra svar.

  33. Sten K. #31
    Nu börjar forskarna prata om depopulation, födelsetalen går ner och har gjort så i många år nu. Det borde ändra många debatter.
    Depopulation
    Vet inte varför det inte går att få videon att start från början, men det går att backa den manuellt till början.
    Sen är jag inte så säker på vem Putin och hans polare vill ha i Vita Huset, nog känner dom sig tryggare med nån som är förutsägbar.

  34. Mats V #29,

    Anders Bolling höll ett mycket bra föredrag på Klimatkonferensen i Mölndal härom veckan. Jag hoppas att de skall komma upp som videor. Hans och Svenolof Karlssons bok finns t.ex. här https://www.bokus.com/bok/9789153108078/professionell-klimatbevakning-guide-for-en-konstruktiv-journalistik/

  35. Reflektion kring koldioxid som livets gas när det gäller våra utsläpp.

    Koldioxidhalten har pendlat mellan 180 ppm (istid) och 300 ppm (mellanistid) den senaste miljonen år. Vi har ändå haft en rik mångfald på liv och livskraftiga ekosystem. Nu är halten långt över 400 ppm.

    En hel del växter växer rent av sämre vid torka och värme (klyvöppningarna stängda). Finns ju oerhört många arter av växter också och en rik mångfald av anpassningar. Men när klimatet förändras + all annan påverkan vi sysslar med, kan många av dessa arter försvinna.

  36. foliehatt

    Jonas Eilertsen, #35,
    det är en ekologisk princip att alla arter påverkar andra arters levnadsförutsättningar. Ett exempel är den vurm vi nu visar för den biologisk mångfald som kräver brukade ängar. Ekosystem som människan har skapat genom hur hon har brukat jorden, och som försvinner när vi inte längre gör det.
    Självklart så påverkar både koldioxidhalt och temperatur jordens ekosystem, mer eller mindre beroende på ekosystem. Nasa rapporterar om att jorden har blivit 20-25% grönare, inkluderande att öknarna minskar i omfång. Det är rimligt att anta att växter med anpassningar för att växa i torrt klimat och lägre koldioxidhalt inte längre har den konkurrensfördelen och att ”vanliga” växter därför återigen kan konkurrera framgångsrikt om resurser på torrare platser. Det handlar inte om att högre CO₂-halt är direkt sämre för vissa växter, det handlar istället om förlorade konkurrensfördelar, som i de flesta fall handlar om vattenfattig miljö där växter med ”normal” biokemi inte kunde växa igår när koldioxidhalten var lägre.

  37. Uffe

    Jonas Eilertsen,#35
    ”En hel del växter växer rent av sämre vid torka och värme (klyvöppningarna stängda). Finns ju oerhört många arter av växter också och en rik mångfald av anpassningar. Men när klimatet förändras + all annan påverkan vi sysslar med, kan många av dessa arter försvinna.”
    Jonas har du något exempel på en växt eller art som inte klarar att leva med lite högre CO2 halt och lite varmare väder, vore kul att veta och var dessa växter finns?

  38. Foliehatt #36

    Det var faktiskt vincenten som skapade ängar genom sitt bete. Vi hade då inte alls så mycket skog som vi har nu. Sen när vi skapade ängar för vinterfoder till djuren och hade betande djur, fick dessa växter och insekter åter chans att breda ut sig.

    Att jorden blivit grönare beror främst på en massor av träd som planterats i Asien.

    Det är inte koldioxid i sig som är problemet, det är klimatförändringarna med torka, värmeböljor och skyfall, som gör att toleransen för vissa växter (och andra arter) överskrids. Mycket också grund av andra störningar vi orsakar (avskogning, igenplantering, överexploatering, invasiva arter).

  39. Uffe #37

    Alla växter gillar ju koldioxid, det är klimatförändringarna som är problemet. C4 (exempelvis majs) växter klarar sig bättre än de vanligt förekommande C3 växterna i torrare klimat. C4 växterna kräver inte lika mycket vatten och kväve.

  40. tompas

    # 38 Jonas E
    Klimatförändringar har alltid pågått och pågår och det är något som vi lärt oss leva med, i annat fall vore vi utdöda.

  41. Sören G

    #38
    Hur skapar koldioxid torka, värmeböljor och skyfall?

  42. Fredrik S

    Jonas Eilertsen #38

    ”Att jorden blivit grönare beror främst på en massor av träd som planterats i Asien.”

    Det stämmer till en viss del men en stor del, i Indien den huvudsakliga, kommer ökningen från intensivare odling av grödor med tex flera återplanteringar per år. Dessutom blir det grönare över hela klotet.

    Än mer positivt är ju effekten av mer co2 i de arida områdena. Vegetationen växer snabbare och återtar terräng medans öknen drar sig tillbaka.

    Ökad co2-koncentration förbättrar fofsyntesen och bidrar till att växterna behöver mindre mängd vatten under processen.

    Länk, dessutom med karta över över ökad grönska 2000 tom 2017:

    https://e360.yale.edu/features/greening-drylands-carbon-dioxide-climate-change

  43. foliehatt

    Jonas Eilertsen, #38,
    jag tar tacksamt emot alla referenser till publikationer som visar på att Europa ,historiskt sett hade stora arealer av ängsmarker på grund av Vicentens betade. Om du kan producera sådana så visar det i så fall på truismen att alla arter påverkar ekosystemen de lever i. Vad som är bra påverkan, respektive dålig, ligger i betraktarens öga. Eftersom jag är människa så anser jag att sådant som är till fördel för vår art är av godo. Men du är såklart i din fulla rätt att tycka annorlunda.
    Men grönt betyder mer primär biomassa, vilket i sin tur möjliggör för mer biomassa på samtliga högre nivåer av näringspyramiderna runt om i världen. Detta möjliggör i sin tur för ökad biodiversitet, vilket alla verkar överens om är en i grunden bra sak.

    Koldioxid orsakar i sig inga av de väderfenomen du listar. Därav följer att de sekundära konsekvenserna du påstår inträffar, inte heller beror på koldioxid. Observationer av verkligheten visar att dina antaganden är fel. Jorden blir grönare, inte motsatsen.

    Det måste du väl anse är en i grunden god sak. Eller?

  44. Uffe

    Jonas Eilertsen #38

    ”Det är inte koldioxid i sig som är problemet, det är klimatförändringarna med torka, värmeböljor och skyfall, som gör att toleransen för vissa växter (och andra arter) överskrids.”

    Nu ska vi se det du nämner här är väder, för du vet väl vad klimat är? Om inte tycker jag att du ska göra ett besök på WMO och läsa på om definitionen av klimat.
    Toleransen för vissa växter? alla växter har väl precis som djuren optimala önskemål som gör att de inte växer över allt, men är det något som verkligen utbredningen så är det kyla, inget växer på isöknarna Antarktis och Grönland.
    Sen är både växter och djur väldigt bra på att anpassa sig till sin omgivning även en förändrad, mer koldioxid och värme gör växterna mer tåliga både för torka, mycket regn och värme.
    Om du inte tror på detta så fundera på var du hittar den största variationen av natur på jorden

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *