Plötsligt har nedskräpningen av oceanerna blivit ett hett miljöhot. Möjligen är det tänkt att detta oceanhotsdrev ska ersätta det numera globalt sett lågprioriterade och uttjatade klimathotet. EU har i varje fall deklarerat krig mot plaster och vår ofattbara miljöminister är som vanligt på alerten.
”Isabella Lövin (MP) säger att om vi inget gör så kan vi ha mer plast än fisk i haven år 2050”
(Svd 14 maj -18 artikel av Jenny Stiernstedt)
Även Mikko Paunio vill rädda oceanerna, men hans recept är inte att spara på plastsugrör och liknande, som Isabella Lövin predikat, utan att stoppa metoden med återvinning av plast ur hushållssopor.
https://www.thegwpf.org/content/uploads/2018/06/Save-the-oceans.pdf
Gubben mot strömmen eller?
I skriften från GWPF skriver Paunio att nedskräpningen i haven är ett resultat av tankar från 1980-talet.
För det första var ”The mother of sustainability” Gro Harlem Brundtland och hennes kommission i nära kontakt med Bert Bolin och hans baby, IPCC. Den då nya problematiken kring Global Warming var mer intressant än det gamla kända, men växande, sanitära problemet med avfall i all världens tätorter och trots att Brundtlands uppgift var att sammanställa och beskriva globala miljöhot ville hon inte ha med hantering av hushållsavfall i sin rapport.
För det andra, har miljörörelsens vurm för cirkulära system och materialåtervinning, recycling styrt i frågan om hantering av hushållsavfall.
Medan världen sedan Riokonferensen varit upptagen med klimatfrågan har världshaven utan större miljöhotsdrev fått ta emot enorma mängder av civilisationens okontrollerade kompott av hushållssopor.
Hur kan man förklara det?
Världen över är det vanligt att hushållsavfallet samlas ihop. Men, vad händer sen? Det finns ett flertal scenarier.
I södra och östra EU t.ex. är öppna soptippar fortfarande vanligt förekommande. Ett möjligt steg i utvecklingen kan vara att man söker avskilja metaller och biologiskt avfall från hushållsavfallet. Kvar i sörjan är då plast bemängt med diverse obestämbart klet. EU och miljörörelsen förespråkar då att plast ska sorteras ut för materialåtervinning. Men, med vilka metoder? Svaret är med hjälp av människohänder och vatten, mängder med vatten och i en vedervärdig arbetsmiljö. Högst en tredjedel av avfallet kan tas tillvara och EU förespråkar sedan deponi av återstående kompott.
På många håll är lämpliga platser för deponi redan fyllda och inte nog med att de är fyllda, de självantänder till och från och avger då stora mängder dioxin. Vad återstår att göra med deponimaterialet?
Möjligen Förbränning under kontrollerade former? Men, EUs direktiv kring förbränningsanläggningar är så krävande att det inte blivit särskilt tilltalande att satsa på sådana.
Återstår då oreglerad dumpning, oreglerad bränning eller någon form av export av restprodukten, men varthän?
En del kan transporteras till länder som Sverige, Österrike eller Danmark, som på egen hand har utvecklat system med högeffektiv förbränning under kontrollerade former, annars har länder i fjärran öst tagit emot deponi. Men, avgifterna för omhändertagande är höga och en hel del försvinner helt sonika på vägen d.v.s. dumpas i havet. Vad som händer med det som når fram till mottagaren är ovisst, det kan brännas i öppna brasor utomhus eller dumpas på land eller i vattendrag – och når på så sätt med tiden havet.
ISWA (International Solid Waste Association) har beräknat att 25 % av avfallet i havet kommer från den s.k. återvinningsprocessen i EU, USA, Japan och Australien.
Kina leder ligan när det gäller bidrag till oceanerna, men då ska vi komma ihåg att delar av dess sörja är ”återvunnet” restavfall från miljöengagerade länder. Enligt Paunio har Kina nyligen satt stopp för att ta emot detta restavfall.
Vad händer härnäst?
Sverige låg tidigt väl framme när det gäller avfallshantering. När Valfrid Paulsen, Naturvårdsverkets chef 1967 – 1991 pensionerades sammanställdes en festskrift till hans ära. I kapitlet Sopberget, en växande giftbomb säger han att frågorna om sopbergens hälso- och miljörisker är ett av de mest reglerade områdena i Sverige när det gäller miljö. Sedan räknar han upp renhållningslagen, miljöskyddslagen, lagen om kemiska produkter, naturvårdslagen, naturresurslagen, plan- och bygglagen samt hälsoskyddslagen. På frågan om hur man hanterar icke nedbrytbara plaster säger han att Sverige har världens bästa förbränningsanläggningar och att plaster bygger på olja vilket innebär att den via förbränning och fjärrvärmesystem används flera gånger. (Min fetning) Med dagens kunskaper skulle man kunna tillägga att förbränningen dessutom hjälper till med att rädda biosfären genom att något öka atmosfärens koldioxidhalt.
Detta var alltså 1991 året innan FN så att säga tog över miljöfrågorna globalt och den viktiga frågan om hantering av hushållsavfall mobbades ut av G.H. Brundtland.
Avfallsverige.se skriver att energiåtervinning är ett hygieniskt och miljömässigt bra sätt att behandla det avfall, som inte kan eller bör behandlas med någon annan metod. Dessutom upplyser de om att cirka hälften av hushållsavfallet i Sverige går till energiåtervinning som ger el, fjärrvärme och fjärrkyla. 2016 utvanns totalt 18.1 TWh energi, fördelat på 15,9 TWh värme och 2.2 TWh el.
https://www.avfallsverige.se/avfallshantering/avfallsbehandling/energiatervinning/
Paunio skriver att problemet med det marina plastavfallet har uppstått genom oreflekterat miljötänkande och att lösningen inte är mer oreflekterat miljötänkande, utan väl kontrollerade deponier där det är lämpligt eller väl kontrollerade förbränningsanläggningar för energiåtervinning och möjligen även på sikt metallåtervinning genom de antropogena gruvorna i askan.
Sveriges myndigheter har arbetat mot ett Lortsverige långt, långt innan miljörörelsen började göra sig påmind. Vi har byggt upp en avfallshantering, som länge varit och fortfarande är världsledande, men som nu motarbetas av EU i en ohelig allians med NGOs och avfallsfirmor, vilka strävar efter att ytterligare komplicera systemet med sortering.
Slutklämmen i rapporten är magnifik:
”ironin är att alla dessa fraktioner avsedda för recycling, åtminstone i EU, förmodligen kommer att hamna på samma plats – i en förbränningsanläggning”.
Ann Löfving-Henriksson
Bra att du tar upp detta Ann LH.
Jag vet sedan länge att sopor samlade på hög blir till slut ohanterligt.
Bränn upp alltihop genast och gör energi av det.
Det som inte brinner då?
Ja, då tänker jag på honom som kom hem efter en blöt fest och inte hittade nyckeln.
Han tog av sig alla kläderna, tuttade fyr på det, blåste bort askan, och hittade nyckeln.
Sedan gör han med nyckeln det som en nyckel är bra på, låser upp dörren.
#1
Exakt så gör man faktiskt. Den mesta metallen separeras visserligen ur soporna redan före förbränningen, men sedan tar kraftiga magneter hand om det järn som finns i askan. Små mängder icke-magnetiska metaller finns dock kvar i askan.
Vad jag förstår ska även Sverige börja sortera plast inom några år och aktivt bidra till plasten i havet.
En undersökning som gjorts utanför Bornholm visade att plasten i havet inte ökat på XX antal år.
Det finns ett förhoppningsbolag som försöker utvinna olja av plastrester-Cassandra oil.
Hoppas detta kan bli lönsamt. Då finns det många som kan samla plast.
FÖ så är det alger som finns idet varma badvattnet just nu.
Jag antar att så som vi gör i mitt bostadsområde är representativt för vad Sverige och världen i övrigt gör. Här samlar vi ihop förpackningar och allt annat av plast och kör det ut i havet när typ en lastbil är full.
Någon som tror att jag skämtar?
Varför tror ni då att folk i andra länder gör så? Varför är det så svårt att förstå att bergen med plast i haven, som det talas om, är en ren, skär lögn som miljörörelsen driver och det med stor framgång.
Samla in plasten och bränn den. Dess ursprung är olja och fås genom raffinering. Kan man bränna olja kan man väl bränna plast. Alltså ett högvärdigt bränsle i våra värmeverk. Pet-flaskor är av samma material, eller med andra ord, samma polymer. Dessa går utmärkt att smälta ned och återanvända, men allt annat bör brännas tillsammans med hushållssoporna. Punkt slut!
Angående sopförbränningen och askan därifrån.Den aska som bildas vid eldningen av flis från hyggesavfalll klassas som miljöfarlig och transporteras till särskilda mottagningsstationer.Så 100 procent mijövänligt är det inte.Men det nämns inte när miljönissarna hyllar fjärrvärmen.Jag besökte en mottagninstation för att lämna av några stubbar som jag hade tagit upp i trädgården för att lämmna där.Blev nekad att göra det för att stubbarna klassades som miljöfarligt gods.Trodde att dom drev med mig.Efter mycket dividerande fick jag lämmna dom där,men inte någon mer gång.
Vart askan från sopförbränningen tar vägen vet jag inte,någon som vet?
Deponi.
Cirkulär ekonomi var uppe på NCEW i Malmö i maj.
https://nordiccleanenergyweek.com/sessions/smart-industry-through-circular-economy/
Sysav / EON luftade tanken att ett hushåll skulle få någon form av licens som bevis på ”låg förbrukning och god återvinning”
Licensen skulle berättiga till rabatt på avgifter för t.ex. el, vatten, avlopp o sopor.
Agående att elda sopor och rena rökgaser.
Tidigare kollegor är bra i båda ändar av av en cementugn, en apparat som SVT´s ”åsiktspolis” kallar ”klimatbov”.
http://www.flsmidth.com/en-US/Industries/Cement/Products/Pyroprocessing/Hotdisc/Hotdisc
http://www.flsmidth.com/en-US/Industries/Cement/Products/Air+Pollution+Control
Utanför ämnet, men kunde inte låta bli.
Hela Gotland är utan ström sedan niotiden, rapporterar helagotland.se.
Strömavbrottet tros bero på blixtnedslag.
Det är Gotlandslänken som har gått ner.
Men de har ju vindkraftverk för hållbar energiproduktion, enligt MP.
Fin artikel, Ann. Plastsopor bör brännas, är vi all överens om. Men, NEJ, det skulle ju vara för enkelt.
Och enkelt får problemet inte vara om man inte kan komplicera det. Och så måste det kosta, mycket.
Annars är det inte hållbart…
Jag hade tidigare en kommentar om Der Gelbe Sack, troligtvis här på bloggen, men än en gång om hur dumheten segrar över förståndet:
Nog kommer en del av plastsoporna i Stilla Havet från Europa:
Systemet der gelbe Sack infördes i början av 1990-talet i Tyskland och meningen var att plastförpackningar från konsumtionsvaror skulle samlas i en gu plastsäck. Idén var hedersam, men enbart en sann sorterare följde reglarna om vad som skulle gälla som förnybar plast. Resten av förbrukarna plockade dit det som inte rymdes i det vanliga sopkärlet.
I begynnelsen försökte kommunerna som hade hand om ”Müll”, sopor, slippa så billigt undan som möjligt. Systemet Gelber Sack finansierades av producenterna, och kommunerna ville bli av med plasten så billigt som möjligt. och gärna ha en liten peng utöver det man fick av producenterna. Vilket ledde till, som man kan gissa sig till , att mindre nogräknade privata sopfirmor tog hand om eländet, och försvann med plasten till ingenstans. Allra först så dumpades plasten i Nordsjön, men när finfolket på finfolkets ö, Sylt vadade i plastsopor från havet blev det stopp. Följande äventyr, mycket dyrare än tänkt ( men ändå billigare än att ta hand om hemma i Tyskland) var att plasten skeppades ända ner till Centralafrika.
Nå, efter några år så kom det rapporter om illegala sopplatser i bl.a Nigeria, samt också åter i havet utanför Afrika, så vad göra nu?
Nå, Kina. Där skulle nu äntligen plasten användas på nytt, från början av 2000-talet. Kina ”importerade” plastsopor, som kom dit i de tomma container som hämtade kinesiska varor till Europa.
Fungerade faktiskt några år, tills nitiska EU-byråkrater hittade en massa otillåtna tungmetaller och andra gifter i kinesiska varorna som lagas av plastsoporna, t.ex. leksaker och dylikt. Det blev sen billigare för Kina att producera med rena råvaror, och så hamnade till sist alla ”Gelbe Säcke ”på kinesiska soptippar = i floderna. Så kan man faktiskt säga, en del av plasten i Stilla havet är tysk.
Men nuförtiden så bränns största delen av de gula säckarna tillsammans med trädavfall i s.k. biokraftverk, som alstrar el och värme, och proceduren kallas för hållbart och förnybart. Står faktiskt för hela 6,6 % av tyska primärenergin. Nånting som vi också borde göra…
# 11 sibbe, Tack för Din initierade artikel!
Koldioxidhotet har verkligen ställt till det på flera områden. Det här med hushållsavfall blir i all sin tragik lite roande.Miljörörelsen med FN i spetsen har minsann mycket på sitt samvete.
Men sibbe, vad menar Du med sista stycket? Sverige har väl mer eller mindre gått i spetsen för avfallsförbränning?
Tack, Ann. Mitt i prick.
Tyvärr är det så många som tror man kan recycla plast, men det är i stort omöjligt så fort olika plastsorter blandas i soporna. ”Termoplaster” går ju att smälta, men de är inte nödvändigtvis kompatibla, och ger en blandpolymer med kanske usla egenskaper. ”Hårdplaster” går normalt inte att smälta – de går sönder kemiskt (pyrolyserar).
Jag har sett IKEA-kassar i ”plaståtervinningen” – det är väl 50% glasfiber, och lite metall.
Häromåret köpte jag en plastbunke för bakning på ICA. Det var återvunnen plast, och i brist på annat så tog jag den. När jag kom hem råkade jag tappa den i golvet, varpå den gick i 5 bitar. Det hade inte en ”riktig” plastbunke gjort. Vem vet heller vad plasten en gång varit i kontakt med innan ”återvinningen”…
https://www.packnews.se/default.asp?id=12399&show=more
http://www.cassandraoil.com/
För övrigt så verkar miljöpartiet glädjas åt värmeböljan en skänk från ovan. Vem minns förra årets kalla sommar. Det var visserligen golfströmmen fel men ändå.
# Ann 12
Ju, jag bor ju här i Finland och den här artikel publicerades faktiskt i ett par finska tidningar, samt på svenska Yle (-sen en tid är jag bannlyst där – även HBL hade förut en diskussionsforum kring deras nätsidor. Men när väl alltför många inte höll med artikelförfattare så tog man bort möjligheten att kommentera. Och på insändarsidorna tar man inte emot klimathots-kritiska insändare. Som i Tyskland, och i Sverige…) Jag kommenterar egentligen våra förhållanden här. Det finns nämligen bara en ”1” enda sopförbränningsanläggning i Finland i Helsingforsområdet och en har äntligen börjat byggas nära oss i Salo. – Vi ”exporterar” våra sopor till Sverige…
Det faktum att vi också hade en gång de gröna med i regeringen i Finland för ett antal år sen -minns ni Niinistö, finsk miljöminister (som var gift med Wetterstrand, dåtidens grön taleskvinna), han förhindrade byggandet då. Sen moderpartiet i Tyskland svängde i den här frågan, så svängde även finska gröna förbundet här hos oss i den här frågan.
Besser spät als nie!
tty # 2
Bra idé, tty. Eftersom jag är miljöpartist så skall tänka på det till nästa blöta fest. Då hittar man ju både magneten och nyckeln när man blåst bort askan. så är det bara att avmagnetisera magneten så man får loss nyckeln och kan låsa upp.
Det låter väldigt hållbart. 😀
#7
”Vart askan från sopförbränningen tar vägen vet jag inte,någon som vet?”
Gärstadverken i Linköping har turen att vara samlokaliserade med LECA, så de lägger askan i de gamla lertagen som förvandlats till LECA-kulor (lera har fördelen att vara vattentätt och har utmärkta jonbytaregenskaper). Händelöverket i Norrköping lägger askan på en stor öppen deponi vid Västerbyholm på norra Händelö.
Det är vad jag känner till. Det krävs nog lokala kunskaper, för detta är nog inget som respektive kommun informerar om i onödan.
femman #14
Ser i den ena tråden att Ganges tillhör floderna med mycket plast. Det kanske är bra med lite plastarmering i deltat så att det blir mera hållbart, apropå tråden om floddeltan.
”Angående sopförbränningen och askan därifrån. Den aska som bildas vid eldningen av flis från hyggesavfalll klassas som miljöfarlig och transporteras till särskilda mottagningsstationer.”
????
I så fall har vi alltså typ 25000 hektar pinfärskt miljöfarligt avfall i Sverige nu. Verkar totalt absurt. Skogar har brunnit och askan från dem har blandats med jorden och närt nya skogar i ca 300 miljoner år nu. För att inte tala om att nästan all skog i Sverige har svedjats en eller flera gånger, och att våra förfäder levde på råg och rovor som växte i detta ”miljöfarliga avfall”.
#10
”Men de har ju vindkraftverk för hållbar energiproduktion, enligt MP.”
Funkar inte eftersom vindkraftverken har asynkrona generatorer. Det går alltså inte att reglera frekvensen. Det krävs alltså antingen ett kraftverk med synkrongenerator, kraftigt nog att styra frekvensen på vindsnurrorna (och som dessutom kan ”kallstarta” utan yttre krafttillförsel), alternativt ledning till fastlandet.
Det är förresten därför det behövs två kablar, när vindkraften ger överskott körs detta iland via den ena, men man måste fortfarande ha en till för att klara frekvenshållningen.
När problemet med plast i Stilla Havet diskuterades vid ett tillfälle i TV hade en talesperson från Greenpeace eller naturskyddsföreningen bjudits in och började propagera för bättre insamling och återvinning av plast för att komma tillrätta med problemet. Inga kritiska frågor ställdes.
# 15 sibbe, Dina erfarenheter även från Finland berikar den här tråden i hög grad! tack!
Särskilt intressant var infon kring Niinistös testamente i det här fallet!
Är Mikko Paunio en välkänd figur i Finland?
Sedan tror jag att vi har mycket väl utbyggt system med olika former av förbränningsanläggningar här i landet. De första kom till under Valfrid Paulsen, som minsann inte var någon vän av miljöaktivister.
Min sista länk ger så mycket info man orkar i värmen kring dagens anläggningar.
Angående stubbar som miljöfarligt avfall.
Jag håller på en del med nyodling (knepig hobby, jag vet) och har av naturliga skäl ganska mycket stubbar att ta reda på. Därför har diskussionen angående myten att stubbar är miljöfarligt avfall avhandlats ganska många gånger med likasinnade. Myten är så pass spridd så det verkar som att även människor i branschen tror på den. Men så här är det. Stubbar räknas som organiskt avfall och ska som grundregel återvinnas på något sätt, vilket i stubbars fall lär bli som energi. Samma sak gäller annat organiskt avfall som gödsel och liknande.
I mitt fall lär det kosta mer än de än det smakar att låta någon komma och flisa det så jag lägger det i ”stuka” så länge. Sedan är det bara att hoppas att högarna inte råkar självantända en vacker dag. Det vore mycket tråkigt..
tty #20. ”men man måste fortfarande ha en till för att klara frekvenshållningen.”
Det är väl likström i kablarna som går iland strax söder om mig nära Västervik.
Så frekvenshållningen måste då åstadkommas genom att styra tyristorerna.
Mikko Paunios rapport uppmärksammas här av Harry Wilkingson i The conservative woman. Att UK nu bränner nästan lika mycket som de exporterar bör firas, inte fördömas:
https://www.conservativewoman.co.uk/when-we-burn-more-rubbish-than-we-recycle-its-time-to-celebrate/
Laddade hem GWPF rapporten.
”The commission’s chairman, Gro Harlem Brundtland, a former Prime Minister of Norway, was transfixed by new and exciting environmental issues such as climate change and water and energy conservation – in particular, her secretariat was in close contact with Bert Bolin of the embryonic Intergovernmental Panel on Climate Change.34 As a result, she personally prevented urban sanitary programs being included in the commission’s remit.35,36”
På NCEW hade Teknikföretagen en gäst under sin avdelning, Soma Banerjee, från Indien.
Hon hade urban sanitary högt upp på listan över viktigt för utveckling av städer i Indien.
Direkt efter el o vatten.
Den citerade texten med sina referenser kommer jag att ha stor nytta av i vidare kontakter med Investor angående deras hållbarhetsstrategi.
#23 Strumpan
#23 Strumpan
Det var i alla fall det svaret jag fick.Det var något år sedan,det kanske har kommit nya direktiv?
tty#19
Jag brukar vara på ett värmekraftvek och hämta vad dom kallar bottenaska när det har varit ett haveri på skrapspelet i botten på pannan.Den askan körde jag till Sobacken i Borås och tippade i en betonggrop.
Problemet är ph värdet,det är väldigt lågt(tror jag det var).Därför så klassas det som miljöfarligt tydligen.
Askan i skogen har nog inte det problemet.
#28 Han har ju rätt så tillvida att stubbar inte ska deponeras. Och ”återvinning” av dessa sköts som regel av flisningsentreprenörer, inte av återvinningsanläggningar. Men de räknas som sagt inte som miljöfarligt avfall och han är inte ensam om denna tro, den dyker som sagt upp lite varstans.
Tänka sig att det finns folk som tror att stubbar är miljöfarliga.Stubbar som till för drygt 100 år sedan var råvaran för en av våra viktigaste exportnäringar:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Tj%C3%A4rdal
#29
Även träaska är rejält alkalisk, upp till pH 10. Vilket alltid har setts som en fördel, inte ett problem, när den använts som gödning på våra oftast sura jordar.
Vilket vi alltid gjorde i min barndom när vi eldade med ved.
Om man vill få ett hum om hur mycket vi tjänar (spoiler, det kostar) på att ”återvinna” plast, papper och metaller så kan man ta en titt på avgifterna som FTI tar ut från producenter som ansluter sig till deras återvinning ( i princip alla ).
http://www.ftiab.se/233.html
De tre grupperna: ”Husåll”, ”Verksamhet” och ”Tillverkar förpackningar”, syfter på vem som är kunden. Om det är en vara som säljs till konsumenter så är det ”Hushåll”, till företag (och då samlas in via dem) ”Verksamhet” och om det är en typ plastpåse så är det ”Tillverkar förpackningar”.
Nu är det bara att uppskatta antalet kg som produceras per år för att få en uppskattning på vad det kostar samhället.
Det är naturligtvis inte gratis att hämta soporna i den vanliga tunnan men i Stockholm är den avgiften 1.75 kr/kg (och det betalar troligtvis insamlingen av matavfall som är gratis).
Summa-summarum så betalar vi en massa pengar för att ”återvinna”.
#32 Det är tungmetaller, främst kadmium, som ”man” är rädd ska förgifta våra jordar. Intressant nog så minskar växternas upptag av kadmium när ph höjs vilket det gör med tillförd aska. Så som vanligt vinner det gamla hederliga bondförnuftet över moderna experter…
Som en fortsättning på min resonemang om kadmium och ph och för att få lite klimatvinkel på det hela. Jag misstänker starkt att orsaken att träaska innehåller höga(?) halter kadmium och andra tungmetaller står att finna i den klimatförsämring vi haft de senaste årtusendena. Kallare och fuktigare klimat -> utbredning av granskog -> podsolifiering av våra skogar -> surare jordmån -> högre upptag av tungmetaller.
Lägg till lite mänsklig påverkan under andra halvan av 1900-talet med sura regn och utsläpp av tungmetaller så har aska plötsligt blivit ”miljöfarligt”.
Plast är en oljeprodukt. Skulle plastprodukter utgöra en mer eller mindre betydande del av världshaven vittnar det om att ingenting annat än olja är den energi vi bör satsa på.
Säg nej till trolldom som vind- och solel som behöver subventioner för att attrahera folk – och erkänn olja , gas och kol är framtidens energier i hundratals år framåt!
#26
”As a result, she personally prevented urban sanitary programs being included in the commission’s remit”
Finner inte belägg för påståendet.
Går alltså inte att använda.
I kap 9 , Our Common Future, nämns household waste.
#32 tty
Utmärkt till framställning av såpa.
Pottaska är även bra att blanda i nutidens tjära för att få en riktigt mörk nyans.
Då modernt framställd tjära är alldeles för ”ren” och därmed mer lik ljus sirap.
Sedan är det ett utmärk gödningsmedel i hallonlandet.
# 37 Christer L.
När det gäller referenserna som Du tittat på, finns det knappast något hos Darwall som bekräftar att Brundtland medvetet mobbade problemet med hushållsavfall från sitt uppdrag.
Sedan kikade jag snabbt igenom kap. 9 i Our Common Future. Inte för att jag läste noggrant, men problemet med hushållsavfall var nog så svårfångat att jag missade det. Vilken eller vilka sidor fann Du det?
Den tredje referensen har jah ännu inte ens sökt.
Fortsätter i morgon.
Sen ska syndarna vakna.
MP: Stationera brandflyg i Norden.
Klipp av rubrik i Expressen.
Trodde de ville satsa på ”brandtåg”.
Detta är ett verkligt miljöproblem som förtjänar att tas på fullt allvar. I synnerhet i de fattiga länderna tippas avfall i floder och hav. Detta är en anledning till att se tilla tt fattiga länder inte längre finns utan att alla länder blir rika nog att ta hand om sitt avfall. Helst genom förbränningsanläggningar.
90% av all plast som förorenar världshaven kommer från Afrika och Asien
https://nyadagbladet.se/miljo/90-av-all-plast-som-fororenar-varldshaven-kommer-fran-afrika-och-asien/
http://www.pi-news.net/2017/10/90-prozent-des-plastikmuells-im-meer-aus-zehn-fluessen-in-asien-und-afrika/
Därför hjälper det föga att förbjuda tops och sugrör i Sverige.
Som vanligt är MP ute och cyklar.
OT
Enligt Vetenskapsradion och en artikel i Nature håller man på att utveckla datormodeller som direkt kan visa att en enskild väderhändelse kan kopplas till den av människan orsakade påverkan på klimatet.
Man ska direkt i sociala medier kunna gå ut och visa att en viss pågående väderhändelse är orsakad av oss människor.
Hur man manipulerar sina ”rön”: 37 % av finländarna vill avskaffa plastkassar. Enligt gallup.
Men att 63 % vill ha dem kvar, bör väl inte nämnas! I Yles samtliga nyheter nu här på morgonen…
Egentligen är det hela väldigt enkelt.
https://www.youtube.com/watch?v=rld0KDcan_w
#42 Sören
Stolligare och stolligare blir det. Fast låt dem hålla på. Som en vän till mig en gång sa: ”Ge dem mera rep, så att det räcker till till en hängning”.
#39 Ann
”60. Another poorly used resource is solid wastes, the disposal of which has become a major
problem in many cities, with much of it dumped and uncollected. Promoting the reclamation,
reuse, or recycling of materials can reduce the problem of solid waste, stimulate employment,
and result in savings of raw materials. Composting can support urban agriculture. If a
municipal government lacks the resources to collect household wastes regularly, it can support
existing community-based schemes. In many cities, literally thousands of people already make
a living sorting through wastes by hand on municipal tips. Investing in a more capitalintensive,
automatic recycling plant could be doubly counterproductive if it unnecessarily
consumes scarce capital or if a plant would destroy many people’s livelihoods. But an
immediate need here is to give health advice and provide health care services to those who are
making a living off municipal tips./16”
Nyckelreferensen i Paunios dokument är sannolikt: (Har inte funnit texten i öppen källa på nätet)
35. SattertwhaiteD(2006) In pursuit of a healthy urban environment. In: ScalingUrbanEnvironmental
Challenges From Local to Global and Back (Marcotullio PJ and McGranahan G, eds). Routledge.
https://books.google.se/books/about/Scaling_Urban_Environmental_Challenges.html?id=mnE2qC3A12cC&source=kp_cover&redir_esc=y
Sattertwahaite har fått Volvos miljöpris:
https://www.media.volvocars.com/se/sv-se/media/pressreleases/4989
#39 Ann
Panunios ref till sig själv:
37. Paunio M (2017) World needs a new sanitary revolution – sustainable development policies
threaten public health in the developing world. https://www.acsh.org/news/2017/10/30/sustainabil
ity-threatens-public-health-developing-world-12055.
I denna är ref 1 samma till Sattertwhaite
”According to the renowned urban development researcher David Satterthwaite, chairman of the World Commission on Sustainable Development and later Director General of the World Health Organization (WHO), Dr. Gro Harlem Brundtland, made an unfortunate personal choice by omitting the ‘Brown Agenda’ (1) from her World Commission’s hailed report entitled ‘Our Common Future’ (2). The Brown Agenda promotes crucial infrastructural urban development such as the provision of fresh water supplies and the installation of sewerage systems. ‘Our Common Future’ helped to mainstream global environmental conservation policies supported by the governments under the sustainable development agenda, which now adversely affect investment choices (e.g. investments in coal fired power plants which are needed to support water supply and sewerage systems) in the poorest countries especially. Such countries are often unable to raise capital on their own and need bi- and multilateral assistance from rich countries.”
För att undgå missförstånd, jag misstror inte Paunio! Men jag skulle vilja ha originaltexten av Sattertwhaite där han gör påståendet om Brundtland.
# r47, 48 Christer L.
Du ska ha Stort Tack för att Du delade med Dig av resultatet av Dina sökningar efter källan till uppgiften om Brundtland ointresse eller värre för hanteringen av hushållssopor.
Att ge sig på industriavfall tillhör och tillhörde det normala, men vad enskilda gjorde med sitt hushållsavfall låg långt ifrån Maurice Strongs och FNs intressesfär och därmed hela Brundtlandkommissionen. Allt faller på plats.
# 41
Vi har det minsann inte lätt vi människor i i-länder som har att lära folkvett till så många obildade fattiga som kastar skräp omkring sig både i floder och hav.
Bli inte arg. Som du tänker säkert de flesta som läser detta.
Hur många tiotusentals kubikkilometer vatten finns i världshaven och hur många tiotusentals promille av detta utgör all plast som finns i världen?
I miljöfrågor finns aldrig perspektiv.
#51
Precis. Finns inget perspektiv i miljöfrågor. Hur många millioner kubikkilometer vatten finns det och hur många bråkdelar av promille utgör oljeutsläppet i Västervik och alla andra oljeutsläpp med för den delen. Det rör ju dessutom bara någon promille av svenska kusten.
#42 X
Tops ställer till det i reningsverken då de slinker igenom de mekaniska filterna. Där utgör de definitivt ett problem. Jag beökte ett reningsverk i Klippan en gång där det hade flutit in en hel uppsättning bowlingkäglor i reningsverket, men de var lite lättare att plocka bort än topsen.
IVL uppskattar de största svenska källorna för utsläpp av mikoplaster ( 1 nm- 5 mm ) till
Väg- och däck 8900 ton
Konstgräsplaner 1600-2500 ton
Industriell produktion och hantering av primärplast 300- 500 ton
Tvätt av syntetfibrer 900 ton
Båtbottenfärg 200-700 ton
Nedskräpning
https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Regeringsuppdrag/Redovisade-2017/Mikroplaster–kallor-och-forslag-pa-atgarder-/
Robert N. # 10, tty # 20
Nyss hemkommen från Visby, en stad där det enda som fungerade var regnet. Som tur endst en förmiddag. Det paradoxala bestod i att det fann ingenstans (nästan) att komma i regnaskydd då allt var stängt. Informationsbyrån var öppen och full av folk. Så många att luften började ta slut. Dom hade hört att strömavbrottet hade två orsaker. För det första ett blixtnedslag plus någon annan grej (uppfattade inte vad det var) som pajade samtidigt.
En ypperlig påminnelse om hur beroende vi är av tillförlitlig strömtillförsel.
OT rekordvärme i Gbg
I DN idag var det en notis om rekordvärme i Gbg (artikeln kopierad från GP). Jag letade efter stationen och hittade den här:
https://www.google.com/maps/@57.7156461,11.9926867,3a,75y,276.86h,87.31t/data=!3m6!1e1!3m4!1s2J2RdAvMU9gijn3z9CBSFQ!2e0!7i13312!8i6656
Den har varit i drift sedan 1961. Hur i hela friden tror man sig kunna jämföra mätningar från den med analoga instrument på 30-talet?
Är det någon som kommer ihåg en undersökning där man hade tittat på reaktionstiderna för min/max-termometrar, analoga vs digitala och pekat på att mycket av den rapporterade temperaturökningen kunde härledas till digitala instrument. Är rätt säker på att det var en tysk meteorolog som hade gjort jämförelsen.
#56
Detta har diskuterats i Australien. Enligt WMO:s normer skall man ta medelvärden över ett antal minuter för att få jämförbarhet med analoga termometrar. Detta gör dock inte ABC (=Australiska SMHI), utan man tar sekundvärden och får därmed en tillfredsställande ”uppvärmning”. Vet inte hur SMHI gör.
#56 Johan M.
Skrämmande att SMHI kan ha en mätstation på den platsen.
Asfalt och betong runt och över stationen.
Vägar och stora parkeringsytor runt en liten gräsplätt.
#58
Vad jag kan se bör den här stationen vara en klass 5 enligt WMO:s normer (”(additional estimated uncertainty added by siting up to 5 °C”), möjligen skulle den kunna vara klass 4 (”additional estimated uncertainty added by siting up to 2 °C”), men uppriktigt sagt tror jag inte det. Kravet för klass 4 är bl a att mindre än 50% av ytan inom 10 meters radie är asfalterad. Det verkar tveksamt om det uppfylls.
Det är också en plats där det brukar bli lite stockning med ojämna mellanrum, spåret i bildens högerkant används för växling av containertåg. Klickar man sig västerut på Kruthusgatan så ser man just ett sånt tåg och vrider man sig runt så ser man en liten kö på fyra fordon, som förmodligen blivit stående en god stund. Ingen vettig människa slår väl av motorn i sån här värme utan satsar nog på att maxa ACn. Vad den förhärskande vindriktningen på platsen i fråga borde vara kan vi ha gissningstävlan om.
#53
Det är inte för reningsverkens skull som MP vill förbjuda tops, de vill göra det för att ”rädda havet”.
Att de flesta topsen har pappers eller bomullsskaft har MP ”missat”.
Det är nog bara MP:s väljare som kan tänka sig använda flergångs tops, själv föredrar jag de av engångstyp – av hygieniska skäl.