Förnyelsebar energi hotar den biologiska mångfalden

biodiversitet

I flera inlägg här på Klimatupplysningen så har vi påtalat den rent miljöförstörande effekt som s.k. ”förnyelsebar” energi har. Se t.ex. här och här. Även en del miljöorganisationer har insett problemen med att vindkraft tillåts skövla våra skogar, se här.

Det hela är rätt självklart om man tänker efter: Solkraftsparker kräver stora ytor, ofta på jordbruksmark. Vindkraften som byggs i skogsområden kräver också stora ytor i form av tillfartsvägar och att man begraver enorma cementblock i marken.  Energiutfallet av dessa industrianläggningar i vår svenska natur är mycket magert och tillför knappast något som vi behöver. De satsningar som den rödgröna regeringen gör med subventioner och höga elpriser är enbart symbolpolitik.

I en nyligen utkommen artikel i Global Change Biology så har Rehbein et. al. Gått igenom flera områden globalt där den biologiska mångfalden minskat och som hotas av en ytterligare utbyggnad av förnyelsebar energi. NoTricksZone skriver:

En “speciellt oroande” ny studie hittar 2 206 vindkraft, vattenkraft och solenergi för produktion av energi som “redan har trängt in på många av världens viktigaste platser för att bevara biologisk mångfald”, och nedgraderat 886 skyddade områden, 749 viktiga biologiska mångfaldsområden och 40 distinkta områden vildmarksområden.

I sin abstrakt skriver författarna bl.a.:

Anläggningar för förnybar energi kan förbruka stora markanvändningsområden och bevarandeområden, och liten uppmärksamhet har ägnats åt huruvida den sammanlagda effekten av energiövergångar utgör ett stort hot mot den globala biologiska mångfalden. Här bedömer vi omfattningen av nuvarande och sannolikt framtida förnybar energiinfrastruktur i samband med vindkraft, vattenkraft och solcellsproduktion inom tre viktiga bevarandeområden: skyddade områden, viktiga biologiska mångfaldsområden och jordens kvarvarande vildmark. Vi identifierade 2 206 helt operativa förnybara energianläggningar inom gränserna för dessa bevarandeområden, med ytterligare 922 anläggningar under utveckling. Tillsammans spänner dessa anläggningar över och bryter ned 886 skyddade områden, 749 viktiga biologiska mångfaldsområden och 40 distinkta vildmarksområden.

… de förnybara elanläggningarna som utvecklas överlappar alltmer varandra med bevarandeområden i Sydostasien, en globalt viktig region för biologisk mångfald

Och med FNs stora ambitioner att utveckla tio gånger mer förnyelsebar energi i framtiden så förväntar man sig än mer förstörelse av den biologiska mångfalden:

… denna nästa våg av infrastruktur för förnybar energi representerar en ökning med ~ 30% i antalet skyddade områden, och viktiga biologiska mångfaldsområden kommer att påverkas och det kan öka antalet komprometterade vildmarksområden med ~ 60%. Om världen fortsätter att snabbt gå över till förnybar energi kommer dessa områden att möta ett ökande tryck för att möjliggöra infrastrukturutbyggnaden.

Så man undrar hur miljörörelsen värderar biologisk mångfalt kontra förnyelsebar energi. Vad vill de offra? Hur mycket är symbolpolitiken värd i termer av miljö- och landskapsförstörelse?

Ingemar Nordin

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Anders Gustafsson

    Svaret på frågan i sista stycket är att det är länge sedan miljöpartier och miljöorganisation brydde sig om miljön, de har för länge sedan lagt den om sorgen på hyllan. Det handlar nu som vanligt om makt, inflytande och pengar även för dem. Vi har den oheliga alliansen mellan miljöorganisationer som lobbar, miljöpartier som genomför lagstiftning och delar ut skattepengar och miljöindustrin och t.ex. vindkraft och energibolag som inkasserar kosing som används till propaganda och stöd till miljöorganisationer osv.
    Topparna i miljöorganisationerna som t.ex. Svante Axelsson som sedan kan gå vidare till politiska toppjobb.
    Miljöfrågorna är bara ett medel för att hålla denna karusell igång och hålla igång pengaflödet.

  2. mattias

    Tack Ingemar. En mycket viktig aspekt.
    Vilket parti ska en person som vill värna biologisk mångfald rösta på?
    Biobränsle som också förespråkas av gröna ideologer är ju en direkt förstörelse av biologisk mångfald. Dessutom utgör en växande skog en kolsänka, och ett kalhygge bidrar till stora koldioxidläckage.

  3. Sören G

    Det finns ingen logik alls inom den s.k. miljörörelsen (miljöförstörelserörelsen).

  4. Ingemar Nordin

    mattias #2,

    Ja, biobränsle är också en miljöförstörande verksamhet. Å andra sidan är det inte fullt så illa som på kontinenten eftersom skogen växer mer än det skördas tack vare koldioxiden i luften. Men jag antar att mångfalden kan skadas.

  5. Stiftelsen för strategisk forskning ger forskningsbidrag till en blykyld Gen IV- reaktor för eventuell framtida förläggning i Oskarshamn.

    https://strategiska.se/pressmeddelande/har-ar-de-ssf-arc-center-som-far-dela-pa-200-miljoner-kronor/?fbclid=IwAR1qUmAtYnCa5aVPiXm0IIAHlFhUP953RGi8KSID6gouqrAck-yY4UGgoXc

  6. Det är lite synd att dra alla biobränslen över en kam. Sveriges energitillförsel förra året var 552 TWh. Därav var biobränslen 141 TWh, petroliumprodukter 103 TWh, Vattenkraft 62 TWh och kol/koks 22 TWh.
    file:///C:/Users/annch/Downloads/Energil%C3%A4get%202020.pdf

  7. Hej Lars-Eric,

    jag drar nog i princip alla biobränslen över en kam — generellt tycker jag att det finns bättre användning av nästan allt biobränsle än att elda upp det.
    Även om jag kan gilla en bras i en öppen spis eller en lägereld i skogen.

  8. Lasse

    Tack Ingemar N
    I din närhet finns det planer på en stor vindkraftspark till sjöss -Middlegrund.
    Placerat mellan Hallands Väderö och Anholt.
    https://group.vattenfall.com/se/var-verksamhet/vindprojekt/stora-middelgrund
    Vid klart väder skall det vara möjligt att se dem från land.
    Dessa parker av vindmöllor förhindrar trålning.
    Problemet med vindkraft är inte enbart miljön utan även el balansen.
    Jag föreslår att alla som väljer enbart vindel även går med på att bli bortkopplade när det inte blåser!

  9. Rolf Mellberg

    #5 Lars-Eric

    Kaffepengar satsade på en teknologi med svaga odds vad gäller stort genomslag.
    Kina satsar jättelikt på Molten Salt, men även USA börjar vakna.
    Plus en massa mindre spelare.
    https://www.google.com/amp/s/asiatimes.com/2020/02/molten-salt-and-traveling-wave-nuclear-reactors/

  10. #7 Sten Kaijser.
    “jag drar nog i princip alla biobränslen över en kam — generellt tycker jag att det finns bättre användning av nästan allt biobränsle än att elda upp det.”
    En mycket stor del är bark och lutar i pappersmasseindustrin. Vad tycker du de ska användas till om inte att elda upp i slutändan.

  11. Uffe H

    Lars-Eric Bjerke #6
    Biobränsle “tillförde 141 TWh” är det efter att energin för att tillverka biobränslet är borträknad?

  12. mattias

    #10
    Jag har också lärt mig att bark och lutar används till förbränning och därmed genererar energi. Nu pratar man i massaindustrin om att tillverka biobränsle (fordonsbränsle) istället – jag antar av sina lutar. I så fall Ok, men det är samma mängd lutar som antingen förbränns direkt eller används till fordonsbränsle. Att göra biobränsle av toppar och grot skapar problem med näringsbortförsel (om man inte återför askan) och minskad biologisk mångfald för insekter och svampar som förlorar sitt substrat.

  13. Björn

    Den förnyelsebara energin är inte bara en styggelse utan även en bluff. Den är inte kontinuerlig dygnet runt, för den kan sägas vara digital, antingen 1 eller 0. Alla andra energiförsörjare skall vara reglerande och stå redo vid behov. Begreppet “hållbar” gödslar snart allt i skrift och tal, men är i själva verket ett fullständigt nonsensord. Förnyelsebar energi är om begreppet hållbar skall användas, det minst hållbara av all energiproducering.

  14. Peter F

    OT. Klart de inte kan jäklas med Erika,,,men ganska bra beslut, eller hur ? https://live.aftonbladet.se/supernytt/news/5ede2a82f3983d0018fd5499

    Greta är vänsterpopulist och det visste ju alla, så varför dölja sanningen.

  15. latoba

    #13 Björn. Bra. Invid E20 mellan Strängnäs och Härad byggs Sveriges enligt uppgift största solcellspark. Lär kosta 100 miljoner. 20% är väl statsbidrag. Påstås vara en lönande investering. F-n tro´t.

  16. Lars-Eric #10

    det jag är mest emot är kemisk behandling innan det ska användas som energikälla. Jag har ju många gånger jämfört “energitätheten” vid övergångar mellan mekanisk energi och värme-energi, resp. mellan värme-energi och kemisk energi. Mekanisk bearbetning “kan tillåtas”. Vid kemisk behandling förlorar man vanligen en stor del av den kemiska energi som fanns tillgänglig.

    Förhoppningsvis blir energin i framtiden så billig att biobränslen inte kan konkurrera (utom på avlägsna platser utan elnät).

  17. foliehatt

    Greenpeace anmälde nyligen Preem till konsumentverket för vilseledande reklam dvs brott mot marknadsföringslagen (https://preemwashing.se/)

    En tanke slog mig. Borde man inte kunna anmäla Greenpeace för brott mot marknadsföringslagen. De utmålar sig och sina aktiviteter som miljöförsvarande och bevarande. Men, de kampanjar samtidigt mot den minst miljöbelastande formen av elproduktion – kärnkraft.

    Ett solklart fall av brott mot marknadsföringslagen, enligt min mening.

  18. #11 Uffe H
    “Biobränsle ”tillförde 141 TWh” är det efter att energin för att tillverka biobränslet är borträknad?”

    Energin för tillverkning finns inte med för något energislag. För olja tittar man ofta i andra sammanhang på faktorn EREI, Energy return on Energy input. För kärnbränsle tar man enligt IEA standard med värmeförluster som kyls bort på kraftverken. Vad gäller bark och lutar är ju dessa restprodukter från massaindustrin.

  19. Håkan Bergman

  20. #12 mattias,
    “Nu pratar man i massaindustrin om att tillverka biobränsle (fordonsbränsle) istället – jag antar av sina lutar.”
    Preem, ST1, Neste med flera har i årtionden blandat in biobränslen från lutar, slaktavfall och vegetabiliska oljor i sin diesel och bensin.

  21. Håkan Bergman

    Nä nu läste jag fel vi har ju 2020 nu, men den borde komma nu i Juni.

  22. Håkan Bergman

    Ett problem med biobränslen är att man envisas med att använda dem som motorbränsle för våra transporter. Och där kan dom hursomhelst bara ersätta en bråkdel av oljan. Det här är ju bara ren symbolpolitik, för att kunna använda biobränsle i moderna motorer måste bränslet processas och renas så att en stor del av energiinnehållet går åt till det. Om man nu ska använda biobränsle vore det klart bättre att använda det för att producera hetvatten eller ånga där bränslets sammansättning spelar mindre roll. Vi har haft motorer som gick att köra på nästan vad som helst, men jag tror ingen sann miljövän skulle vilja ha tillbaka såna motorer. Svartluten från sulfatprocessen är ett typexempel, varför krångla till det för att ersätta en liten mängd dieselolja. Enklast är att fortsätta bränna luten i sodapannorna, alla sulfatfabriker har en ångturbin och kan producera el av eventuell överskottsenergi.

  23. Daniel Wiklund

    OT Äntligen ska det bli ordning på klimatet. “Klimatpolitiken ska prioriteras upp”. Regeringen vill stärka arbetet med att nå de svenska klimatmålen. (Miljöpartiet tycker väl att klimatfrågan hamnat offside pga corona). Stefan L och sju ministrar ska därför bilda en särskild grupp som ska arbeta med frågan. Det är självfallet att när åtta statsråd samlas regelbundet, diskuterar och får inspiration och ny kunskap och gemensamt driver på så blir det kraftfullt säger Stefan L. Dom åttas gäng, klimateliten, kommer säkert att se till att klimatet kommer att utvecklas i positiv riktning.

  24. Robert Norling

    # 23 Daniel W.
    Men vilket “gäng” ska man tillhöra om man hellre vill att klimatet ska bli lite varmare och därmed människovänligare.
    Kyla har vi nog av i det här landet, så jag vill slå ett slag för ett varmare och vänligare Sverige.

  25. CecilB

    Någon som observerat ITER projektet i Frankrike och har en insikt om detta är möjligt att genomföra?
    Vi pratar om ett bygge med en cylinderformad, fem våning hög konstruktion som ska kunna generera mer fusionsenergi än vad som måste till. Då pratar vi energi som genererar plasma av väte(?) i miljontals grader. Upp till 100 miljoner grader och kanske över det. Projektet närmar sig slutstadiet och möjliga tester år 2025, kanske 2026 eller något år senare.

  26. Ann lh

    # 23 Daniel W.
    Stefan L. och sju ministrar, så ska laget toppas för att nå klimatmålen. Snacka om klimatpolitik på lösan grund!

  27. Klimatalarmister och miljöorganisationer vurmar inte för klimat och natur, annat än som instrument för att, som man säger här i Frankrike, “krossa kapitalismen”. Här under ett litet konkret exempel.

    Normandie är känt för sina häckar, vilka tjänade som gärdsgårdar i brist på virke och sten. En traditionell normandisk häck bestod av en cirka två m hög brant jordvall i mitten, med ett dike på ena eller båda sidorna. Vallen var beväxt med taggiga buskar, huvudsakligen slån, hagtorn, vildtörne och björnbärsrevor. Hamlade ståndträd växte var 10-15 m, ek, ask och alm. Häcken sköttes så att grenar och buskar skördades för att bli till “fagots”, kvistknippen som användes till att tända brasan i den stora öppna spisen. Taggtrådens ankomst och oljeeldning gjorde häckarna onödiga. Sedan länge har skötseln bestått i att med traktor och ett aggregat tukta sidorna av häckarna. Enkelt och billigt. Många har också grävts ner för att skapa större fält.

    Häcklandskapet kallas “bocage” och är ett tusenårigt kulturlandskap med betesmarker, ängar och åkrar. Häckarna är väldigt viktiga för fauna och flora. Jordarna är i allmänhet vattendränkta under vintern, med häcken som enda torra plats. På våren blommar alla buskarna och på vintern kalasar trastar och andra på bären. Länge har miljöorganisationer och enskilda argt protesterat mot böndernas nedgrävande av häckarna.

    ADEME, (l’Agence de la transition écologique), ungefär en korsning mellan Naturvårdsverket och Energimyndigheten, ledande i Frankrikes kamp mot koldioxiden, subventionerar numera produktion av flis och fliseldning. Med hjälp av subventionerna skapas en helt ny näring; flisproducenter och maskintillverkare. Häckens buskar och ståndträd kapas rakt av 120 cm upp och blir till flis, varefter skördare kan flisa de nya skotten några år senare. Eller ännu bättre, den gamla häcken grävs ner, marken planas ut och en ny häck av avenbok planteras. Som biotop betraktat är skillnaden mellan den gamla och den nya häcken som dag och natt.

    Skyll inte på bönderna, de är hårt trängda ekonomiskt och har lite att besluta om på egen hand. Ett femtiotal (50!) organisationer, statliga och korporativa, bestämmer hur den enskilde bonden ska driva sin gård.

    Nu till poängen! Fliseldning är en utveckling som applåderas av miljö-och naturvårdsorganisationerna, samtidigt som de högljutt skyller minskad biodiversitet i bl.a Normandie på den globala uppvärmningen. Funnes inte subventionerna, hade bönderna varit glada att enbart tukta häckarna och att värma sina hus med olja eller gas, för att inte nämna att slippa hanteringen av möglig och dammig flis!

  28. #22 Håkan Bergman,
    “Ett problem med biobränslen är att man envisas med att använda dem som motorbränsle för våra transporter. Och där kan dom hursomhelst bara ersätta en bråkdel av oljan. Det här är ju bara ren symbolpolitik, för att kunna använda biobränsle i moderna motorer måste bränslet processas och renas så att en stor del av energiinnehållet går åt till det.”

    Preem och ST1 crackar vegetabiliska oljor med långa kolkedjor på Hisingen och tillsätter väte och får då HVO. EU har i år 2020 en reduktionsplikt för diesel av 6 % och Sverige 21 % räknat med livscykelanalys. Den största producenten är Neste. Preem har ett avtal med SAS att deras inrikesflyg skall drivas enbart med HVO om några år.

  29. Daniel Wiklund

    #28. Lars-Eric B. “Preem har ett avtal med SAS att deras inrikesflyg skall drivas enbart med HVO om några år”. Får Peter E och miljöpartiet bestämma så kommer SAS inte att finnas om några år. Bäst för klimat och miljö vore nog att miljöpartiet inte fanns.

  30. Håkan Bergman

    Lars-Eric B. #28
    Men man måste väl också se till mängden nyttiggjord energi per mängd utsläpp, alla dom här råvarorna som processas till motorbränsle kan i stället med fördel brännas i t.ex. kraftvärmeverk, men det är klart då lindrar man ingen flygskam.

  31. Peter F

  32. Håkan Bergman

    På tal om biobränsle och flyg, hur är det med den förfärliga höghöjdseffekten för tillfället? Finns den borde det gå att mäta en förändring i strålningsbalansen efter en så här lång nedstängning av flyget. Nån som sett till några såna mätningar?

  33. mattias

    #20 Lars-Eric. Det är ju jättebra att restlutar och slaktavfall använd för att tillverka fordonsbränsle. Det borde marknadsföras bättre. Min farhåga är dock att det finns ingen ände på vad skogen ska användas till för olika förnybara produkter, och till detta räcker inte restlutar och annat avfall. Här är ytterligare produkter som ska använda “värdelös skog” som råvara: https://www.di.se/hallbart-naringsliv/teknikbolaget-gor-plast-av-vardelos-skogsravara/. I filmen planet of the humans illustreras detta väl där “förnybart” säljer in att det är OK att avverka lite skog för planetens bästa…
    Annars går det ju bra att tillverka plast av olja (så sparar man lite skog) och räddar biologisk mångfald.

  34. Lars Cornell

    Skog i Kinda står nu hotad av draksådd. KF-beslut den 15:e
    http://www.tjust.com/2020/klimat/20200601-hycklinge.pdf

    #6 Lars-Eric Bjerke mfl.
    Bioenergi upp till en viss gräns är OK. Men för att nå målen måste vi upp skyhögt överdel gränsen. När bioenergi överutnyttjas måste alla larmklockor varna.
    http://www.tjust.com/2019/energi/EU772.pdf
    Det var kol och olja och senare kärnkraft som räddade EUs och Sveriges skogar. Så är det fortfarande.

  35. Håkan Bergman

    Lars C. #34

    Men klimatet bryr sig inte om koldioxidmolekylen kommer från avgasröret på en bil eller från skorstenen på ett värmeverk, varför då envisas med att processa bränslet för motordrift när vi vet att det ändå inte kommer att helt, eller ens nämnvärt, ersätta oljan för fordonsdrift och ger lika eller mer klimatnytta om vi kan använda det med minimal förädling i ett värmeverk?

  36. # 30 Håkan Bergman,
    “Men man måste väl också se till mängden nyttiggjord energi per mängd utsläpp, alla dom här råvarorna som processas till motorbränsle kan i stället med fördel brännas i t.ex. kraftvärmeverk, men det är klart då lindrar man ingen flygskam.”
    Spillvärmet från ST1 och Preems raffinaderier på Hisingen står för 30 % av fjärrvärmen i Göteborg. På vintern används ju också en del förbränningsvärmen i bilar för att hålla kupén varm. Om alla fordon elektrifieras kanske du har rätt i att det vore bättre att elda bioråvara och få el och värme, men det dröjer nog ett tag innan flyget och långtradarna elektrifieras även om det börjar komma så smått. I dessa coronatider kan man kanske också tycka att det vore bra med lite mer inhemsk produktion av bränslen. Då gäller det att regeringen godkänner Preems utbyggnad i Lysekil.

  37. #33 mattias
    “Det borde marknadsföras bättre.”
    De flesta människor bryr sig inte. Preem plöjer ju ner miljoner på reklam för deras Svanenmärkta bränslen. Du ser ju Gunde Svan i nästan varje reklampaus på TV4 sen många år tillbaka.

  38. Håkan Bergman

    #37
    Badar Gunde fortfarande i tallolja? Inget att rekommendera den har väl ungefär samma densitet som diesel, inte ens Sara Sjöström skulle klara att simma i den.

  39. 34 Lars Cornell
    “Bioenergi upp till en viss gräns är OK. Men för att nå målen måste vi upp skyhögt över den gränsen. När bioenergi överutnyttjas måste alla larmklockor varna.”

    Bioenergimängden i Sverige är ju redan störst av energislagen. Jag skrev ovan att Sveriges energitillförsel förra året var 552 TWh. Därav var biobränslen 141 TWh, petroliumprodukter 103 TWh, Vattenkraft 62 TWh och kol/koks 22 TWh. Endast kärnbränsle var större med 194 TWh, men då räknar man in spillvärmen vid elproduktion.
    Det är nog få som anser att svensk bioenergi idag överutnyttjas, trots den stora användningen av bioenergi tar skog och mark netto årligen upp nästan lika mycket koldioxid (40 Mton) som Sveriges alla koldioxidutsläpp (50 Mton).

    Jag håller med dig om att ett energisystem med mer kärnkraft vore att föredra.

  40. # 39 Lars-Eric B. “Jag håller med dig om att ett energisystem med mer kärnkraft vore att föredra”. Dom åttas gäng med Stefan L och Isabella L i spetsen kommer säkert att se till att det blir mer kärnkraft. Eller vad tror du Lars-Eric B?

  41. Uffe H

    # 39
    En enkel fråga var hittar man dessa siffror?
    Sen kan man undra vad används all denna bioenergi till (är det fjärrvärme vi talar om) och vad består den av. Är det mest träflis, sopor eller mer förädlade former av bränsle? Det gör ju en viss skillnad EIEO effektiviteten.

  42. Lasse

    Norge borde göra lite åt sina flödande energikällor-vårfloden flödar och elpriset ligger kring 1-2 öre i stora delar av Norge.
    https://www.svk.se/drift-av-transmissionsnatet/kontrollrummet/

    Snubblade in på DNs klimatserie: https://www.dn.se/klimatet-just-nu/
    87% av globala energin kommer från fossila källor.
    Det verkar inte vara så att förnybart slagit in riktigt på allvar.
    Tala om förnekelse!

  43. Sören G

    Just nu på TV2 Forum där man diskuterar klimatet. Alla politiska beslut ska genomsyras av klimatomställningen.

  44. Håkan Bergman

    Lasse #42
    Tyskarna hade inför sitt energiwende den dåliga smaken att föreslå att man skulle dämma upp några norska fjordar och ha dom som energilager. Norrmännen var måttligt entusiastiska och så är det nog än idag.

  45. Lars Cornell

    #41 Uffe H Tex här
    http://www.energimyndigheten.se
    “En samlad bild över energiläget i Sverige”
    samt
    http://www.energimyndigheten.se/globalassets/om-oss/lagesrapporter/globala-energimarknader/laget-pa-energimarknaderna-v-05-2020.pdf

    Nu har elpriset rusat upp till 41 öre/kWh och det blåser ingenting. Det är glädjande att tillgång/efterfrågan fungerar.

  46. Ulf Söderlund

    Björn Gillberg verkar vara en fanatiker öm att omvandla skogsråvara till motorbränsle.Enlig honom finns där ett överflöd. Är det någon som vet hur han tänker? Han måste väl anses som att vara en person med ” bägge fötterna på jorden ” ?

  47. Håkan Bergman

    Lars C. #45
    Lennart Söder på KTH la ju ut den här 20/5:

    http://kth.diva-portal.org/smash/get/diva2:1422919/FULLTEXT01.pdf

    På morgonen samma dag bestämde sig tysk vindkraft, bör väl vara runt 60 GW installerat idag, att ta ledigt ett par dar.

    https://www.agora-energiewende.de/en/service/recent-electricity-data/chart/power_generation/19.05.2020/21.05.2020/

    Tror inte det var batterier som kickade in och kompenserade för bortfallet, men visst den här tiden på året hjälper solen under dan, men om det händer på hösten när dimman ligger som tjock orörlig ärtsoppa över Tyskland vad gör man då? Bomber Harris brukade “stillsamt” fråga sina metereologer “When can I see Germany again?”. Merkel hoppas på Nordstream 2.

  48. #46 Ulf Söderlund
    “Björn Gillberg verkar vara en fanatiker öm att omvandla skogsråvara till motorbränsle. Enligt honom finns där ett överflöd. Är det någon som vet hur han tänker?
    Björn Gillberg säger följande på sin hemsida:
    “Varför förgasning av skogsråvara?
    Förgasning av biomassa för produktion av fordonsbränsle är överlägsen all annan teknik vad gäller energiutbyte och ekonomi. Med denna teknik kan man producera metanol, etanol, bensin, diesel mm. Metanol utvunnen genom förgasning ger högsta energiutbytet till lägsta produktionskostnad jämfört med alla andra metoder att få energi ur biomassa.”
    http://www.varmlandsmetanol.se/

    I samband med att sjöfarten inte längre får köra på högsvavlig tjockolja har Stena konverterat sin Stena Germanica till att drivas med metanol. Beslutet har också inneburit att Preem vill avsvavla och cracka sin tjockolja i Lysekil till diesel m.m.

  49. folihatt

    Preems vilja växer i skogen.
    Det är MP och MP(r) (=Greenpeace) som bestämmer om de får göra så eller ej.
    S står passiva bredvid och observerar.

  50. Den här tråden handlar om att förnyelsebar energi hotar den biologiska mångfalden. Håller du Lars-Eric B med om det?

  51. Jag hakar på Daniel Wiklund 50. Tycker Lars-Eric Bjerke att det är bra energi- och miljöpolitik att renhugga gamla normandiska häckar för att värma några gårdar? Se min kommentar 27 ovan.

  52. #50 Daniel Wiklund
    “Den här tråden handlar om att förnyelsebar energi hotar den biologiska mångfalden. Håller du Lars-Eric B med om det?”

    Jag vet för lite om biologisk mångfald i världen för att ha en synpunkt, så jag nöjer mig med några synpunkter om Sverige. I Sverige har vi ca 4000 rödlistade arter. Det största hoten mot dessa är eller har varit igenväxning av ängar och hagar, alltför intensivt skogsbruk, reglering av älvar med stängda vattenvägar, överfiske i haven, vissa fiskodlingar, övergödning av Östersjön, breddning av avloppsvatten vid reningsverk, spökfiskenät, utsläpp av giftiga kemikalier inklusive läkemedel, luftföroreningar, försurning av sjöar, invasiva arter, viss utdikning.
    Än så länge tror jag inte att biobränslen, vindkraftverk eller solenergi har hotat den biologiska mångfalden i klass med dessa dessa, men man bör vara försiktig. Däremot är ju vattenkraften ett hot, Vi har ca 2100 kraftverk i Sverige och av dessa är det ca 5 % som har fria vandringsvägar uppströms, men i de flesta så hackas fisken i bitar på väg ner. I t.ex. de halländska åarna finns det ca 15 fiskarter som vandrar mellan hav och åar, men som är på väg att utrotas. Ett exempel är havsnejonöga som bara finns kvar i ett 20-tal exemplar. Det enda energislag, som ökat den biologiska mångfalden är väl kärnkraft där nya arter lever vid kylvattenutsläppen och sällsynta falkar häckar på toppen av reaktorinneslutningarna.

  53. Jonas

    Jag har hört att bränsleförbrukning/mil ökar med ca 5-10% när man kör på bensin med 5%-etanol. Om det stämmer så är det ju fullständigt meningslöst att blanda in etanolen.
    Nån som vet ?

  54. Ann lh

    Det självutnämnda ”nya klimatkollegiet” eller de åttas gäng ska leda oss in i det politiskt korrekta Framtidssverige.
    Gruppen vilar trygg i sitt eget Mittens rike
    utan uppvisad insikt i aktuell klimatvetenskap
    utan uppvisad insikt i vad livscykelanalyser kring olika energikällor avslöjar
    utan uppvisad insikt i ”cost and benefit” – tänk
    utan visat intresse för konsekvensanalyser
    och
    till synes utan insikt i utvecklingen i och kring det det andra Mittens rike därute.
    De åttas gäng ingår i den regering som med känt resultat inte såg pandemin komma trots återkommande varningar och nu har gänget på eget initiativ tagit på sig ansvaret för att försvara oss mot den obönhörliga Utvecklingen.
    Mardröm!

  55. Lars Cornell

    Varifrån kommer bilden med solcelllandskapet?

  56. #53 Jonas
    När jag körde på E85 (85% etanol) ökade förbrukningen 30%. Så att förbrukningen ökar 5 – 10% med E5 låter inte rimligt.

  57. Jonas

    #56 Ivar

    Ok, låter rimligt det du säger. Jag ska kolla med min källa igen, för att få ett förtydligande av fakta.
    Förhoppningsvis så stämmer det att förbrukningen inte ökar.

  58. Robert Norling

    #53 Jonas
    “Jag har hört att bränsleförbrukning/mil ökar med ca 5-10% när man kör på bensin med 5%-etanol.
    Nån som vet ?”
    Jag vet är att min husbil drar minst 10% mer diesel på svenska vägar än då jag färdas nere i Europa.
    (Tyskland, Polen och Österrike)

  59. pekke

    De flesta bensinmotorer klara inblandning upp till 10 % etanol utan att det märks speciellt på gång eller förbrukning.
    Men när inblandningen blir högre än så börjar det märkas snabbt på motorer som inte kan anpassa sig, finns motorer som kan anpassa sig till 30 – 40 % etanol men de brukar öka förbrukningen rejält och över den gränsen så är det i princip bara motorer för E85 som fungerar.

  60. pekke

    #58
    Svensk diesel verkar ha ett lägre energiinnehåll än övriga Europa.

    De som pratar om att svartlut bör användas som råvara för biobränsle verkar inte veta hur svartlut används på massabruk för kemikalieåtervinning och energiproduktion.
    Det finns bara ett mindre antal bruk som får ett överskott av svartlut.

  61. Ingemar Nordin

    Lars C#55,

    Tyvärr kommer jag inte ihåg. När jag skriver ett inlägg brukar jag surfa omkring för att se andra reaktioner och då kan jag ha fastnat för bilden utan att spara länken.

  62. Fredrik V

    #56-59 Citerar en skrift från Stockholms Stad, 2008:

    “Etanolbränslet har lägre energiinnehåll än bensin och diesel. Skillnaden i
    energiinnehåll gör att det går åt mer bränsle i liter för att köra en etanolbil jämfört med en
    bensinbil, men lika mycket energi.

    Energiinnehåll i bensin, MK1: 31,2 MJ per liter
    Energiinnehåll i etanol 21,3 MJ per liter
    Energiinnehållet i E85 (räknat på 80 volymprocent över året): 23,3 MJ per liter
    Skillnad i energiinnehåll i volym: 1,34
    Det krävs alltså 1,34 gånger mer volym E85 för att leverera samma mängd energi.”

  63. Fredrik V

    Bra att veta angående etanol är att det krävs en stålmantlad bränsleslang, etanolen förstör gummit på nolltid.

  64. mattias

    #60. Så har jag också förstått det. Blir lite misstänksam när man försöker ta en effektiv process och ett fungerande kretslopp som svartluten är där kemikalier och energi återvinns – och tror att en vidareförädling till biobränsle kommer ge en “klimatvinst”.

  65. #53 Jonas
    “Jag har hört att bränsleförbrukning/mil ökar med ca 5-10% när man kör på bensin med 5%-etanol. Om det stämmer så är det ju fullständigt meningslöst att blanda in etanolen.
    Nån som vet ?”
    Bensin i Norden har i alla tider innehållit ca 5 % etanol som frysskydd om det skulle finnas lite vattenkondens i bensinen. Det var ännu viktigare på den tiden de flesta motorer hade förgasare där man kunde få frysning på vintern. En del köpte extra K-sprit (karburatorsprit), som just är etanol.

  66. SatSapiente

    #60
    Det stämmer att svensk diesel (Mk1) har ett något lägre energiinnehåll än eurodiesel.
    Jag har själv märkt detta då jag tankat på kontinenten, bilen drar noterbart mindre bränsle.
    Till vilken nytta kan man fråga sig, om bilen drar mer blir utsläppen ungefär lika med Mk1.

    Mk1: 9,8 kWh/liter, 2,54 kg CO2/liter ger 259 g/kWh,
    Eurodiesel: 10.0 kWh/liter, 2,66 kg CO2/liter ger266 g/kWh
    (källa SPI, PREEM och Statoil)
    https://www.trafikverket.se/contentassets/313891e85fa0488ca3f9e136e0fe5a6f/9-12/12_branslen_for_tunga_fordon.pdf

  67. Jonas

    #57 Ivar

    Nu har jag kollat med min källa, som är verksam i bilbranschen.

    Han säger att all bensin i Sverige har en inblandning av nån slags biobränsle. Det är inte ren etanol, då det skulle skada motorerna. Han visste dock inte exakt vad de är, men Sverige är (nästan) det enda land som bara har bensin+bio. Tidigare fanns det “ren” bensin, som då marknadsfördes bl.a. med suffixet “Super” och kostade 1kr mer/liter.

    Han säger att det är allmänt känt bland bilfolk i Sverige att bränsleförbrukningen är ca 10% högre än i Tyskland (på samma bil). När de ska ange bränsleförbrukning (vid försäljning) så slår man på ca 10% i Sverige. Lite beror det på att vi tydligen har en grövre asfalt, men den stora anledningen är det Svenska bränslet.

    Min bild av idioti kvarstår (tyvärr). Staten tvingar oss att hälla i nån slags bioslurry i bensinen, som ökar bilens bränsleförbrukning ! Detta verkar vara ett oomtvistat faktum i bilbranschen.

  68. Hans H.

    Beträffande svartlut, sodpannor och Preems “talloljediesel” tycks det förekomma väldigt lite saklig kunskap på tråden. Låt mig försöka ge en förenklad sammanfattning. Sverige och Finland har sedan andra världskriget byggt upp en en relativt stor produktion av “sultatmassa”, från barrträd och en viss del björk.

    Låt oss säga att vi producerar runt 10 miljoner ton av sådan cellulosafiber, varav mycket exporteras. Här handlar det om avv veden i flisad form kokas vid högt tryck och temperatur så att fibrerna friläggs från allt övrigt som finns i veden. Ca. 50% är utbytet. Det åtgår alltså ca. 20 miljoner ton torr ved till detta.

    Ett viktigt “kitt” som finns i veden och håller fibrerna samman är ligninget. Andra ämnen är – nu talar jag främst om tallar – kåda, fettsyror och annat förtvälningsbart i mindre mängder. Ordet förtvålningsbart innebär att ämnena har sura grupper som vid högt pH förtvålas och gör att de går i lösning i kokluten ihop med ligninget och annat. Mängden förtvålningabart är omkring 5 % räknat på utbytet av torr färdig cellulosafiber. Vi pratar alltså om en fraktion på runt 500.000 ton. Genom att surgöra kokluten innan den bearbetas vidare slutar den förtvålningsbara delen avv vara löslig. Den separeras ifrån som så kallad “tallolja”. (Oavsett om t ex bara gran använts vid processen). Talloljan har alltid används som i huvdsak en fraktion för upparbetning. Övriga kokluten – alltså absoluta majoriteten – innehåller förutom stora mängder utlöst organiskt material från veden även de “sulfatkemikalier” som använts. Vidare behandling av denna fraktion på massabruket syftar både till att ta till vara bränslevärdet i det organiska materialet och att återvinna kokkemikalierna.

    “Återvinningsprocessen” genererar elkraft och värme. I så stor mängd att om man bara har denna enda tillverkning kan bioenergi exporteras ut från industrin – man är mer än självförsörjande!. Ofta kombineras ett massabruk dock med energikrävande annan tillverkning . som t ex ett pappersbruk som lever på en del av den tillverkade massan. Den kan då pumpas vidare till pappersbruket och man slipper den torkning som annars krävs för export.

    Av råtalloljans 500.000 ton är tallhartset drygt 200.000 ton, tallfettsyran lika mycket och resten är “beck”. Förr destillerades råtalloljan vid hög temperatur och mycket lågt tryck. I Piteå kom man att införa en ny teknik där man först metylerade talloljan med metanol till motsvarande estrar. Tallfettsyror är omättade fettsyror av i princip samma slag som i växter som raps eller soja. Den minnesgode erirar sig nu inblandning i bränsle av så kallad FAME (fatty acid methyl ester) eller RMA (rapsmetylester) i biodiesel.

    Det är en dålig diesel i vissa sammanhang, den metylesterifierade gruppen åker med i bränslet och vid långvarig lagring – i båtar t ex – är dessa grupper en inkörsport för vatten och bakterier i bränslet.

    Piteås snilleblixt att metylförestra före man destillerar isär tallfettsyrorna från tallhartset innebar väsentligt lägre kokpunkter och en betydligt bättre separation. Viktigt eftersom tallfettsyror som ska gå till diesel inte får innehålla ens spår av “hartsämnen”. Det är enbart fettsyrafraktionen som går vidare till Preem. Inga jättemängder alltså. Det Preem sedan gör i sitt raffinaderi i Göteborg är att “hydrera bort” syreatomerna med vätgas och även behandla bränslet på andra sätt så rätt cetantal uppstår. Det här blir en diesel minst lika bra som den som kommer från crude oil. Och kan rekommenderas även till båtägare.

    Den här “lilla skvätten” som tas undan från kokluten i massafabrikerna och uppgraderas har ingen betydelse för Sveriges energibalans. Det har däremot kraft/värme-produktionen som sker vid våra kemiska sultatmassabruk. Det rör sig om betydande energimängder. Och har inget samband direkt med att dessutom bark och dyligt kan eldas i en barkpanna.

    Teoretiskt utgör ligninet en potentiell råvara som kan ha ett högre värde än att bli energi. Vid de få kemiska massabruk som bedriver sulfitmetoden kan ligninet fås ut som en separat produkt. Försök görs att t ex tillverka andvändbara bindemedel som skulle kunna ersätta petroleumbaserade dylika. Men detta är forskning och inget som ännu tillämpas i verkligt stor skala.

    Jag hoppas med detta att förvirringen på tråden – om den kvarstår – åtminstone befinner sig på en högre nivå.

    // Hasse

  69. Hans H.

    Ursäkta att autocorrect tydligen fått för sig att vedens “bindemedel” heter ligning istället för det korrekta lignin.

  70. Hans H.

    Jag skrev kåda för att gemene man skulle förstå vad jag menar. Träden “sårvätska” alltså. Kåda består av tallharts löst i terpener. De senare är inte förtvålningsbara och har inget med den beskrivning av talloljan jag i övrigt gav ovan, de separerat för sig. (“Terpentin”).

  71. mattias

    Tack Hans H. Det här typen av kretslopp och återvinning samt att ta hand om resurser i form av biprodukter vid massatillverkning är naturligtvis bra miljö och energipolitik.

    Att använda skogsråva direkt till biobränsleproduktion däremot är dålig klimatpolitik: https://www.svd.se/myt-om-skogsbransle-leder-klimatarbetet-fel

    Men det kanske är där förvirringen råder – jag hoppas att biobränsleproduktion från grot och toppar eller skogsavverkningar med förevänding att producera biobränsle i Sverige inte förekommer. Att använda restprodukter från massatillverkning däremot ska ju göras så effektivt som möjligt.

  72. Det är en stor skillnad på skog och trädplantering. En skog kan brukas utan att kalhugga eller utrota dess arter, medan en trädplantering innebär artfattig monokultur, en slags öken. Skogen är en solfångare av solenergi och den är förnyelsebar om den brukas rätt, ex. för att framställa metanol.

    I övrigt är frågan hur mycket vi, som mänsklighet, har rätt att använda naturtillgångarna en moralisk fråga, en konsumtionsfråga, en fördelningsfråga, en populationsfråga och en rent matematisk fråga, samt en komfortfråga … och för vissa som vill skaffa storfamiljer en gudibehaglig fråga.

    I övrigt kan jag meddela att det numera tydligen finns nya, ytterst tunna solceller baserade på provskit och polymerglas-filt.