”Försiktigheten kan leda till mer ont än vi anar” är rubriken på en ledare i Barometern, Oskarshamns-Tidningen. Artikeln är en reaktion på Robert Nilssons debattinlägg i söndagens DN.
/ur artikeln/
”Vi låter så lätt ansvaret för miljö och klimat omvandlas till ett allmänt moraliserande. En attityd som inte lever på kritisk analys utan på känslomässigt engagemang. Vi väljer så lätt de stora frågorna för att av dem skapa mening, uppriktigt sagt ofta därför att exempelvis klimat och miljö är mycket bekvämare som intressen än säg etiskt grundade ställningstaganden i vår vardag, som kan sätta oss i konflikt med våra medmänniskor.
Frågor kring miljö och klimat är helt enkelt alltför viktiga för att användas som en sekulariserad religion.”
Här är även en artikel i gårdagens NWT om övertron att vindkraften skall ersätta kärnkraften från Kenneth Eriksson, SCA :
” Inget stöd i verkligheten ”
Ja, han har väldigt rätt den där Robert Nilsson. Vi glömmer så lätt varför vi slutade göra på ena eller andra sättet och vi glömmer också all proportionalitet. Exemplet med dubbdäck i förhållande till trafikolyckor är väldigt talande tycker jag.
Ja, bilar är livsfarliga, men mest på grund av att massor av människor dör eller invalidiseras varje år i olyckor – massor.
Inte på grund av sina utsläpp eller partiklar som däck rör upp från vägbeläggninarna.
Det mest logiska, om man ville minska dessa partiklar, vore att sätta in stora resurser på att förändra vägbyggen och däck så att man undviker partiklarna i större mån, inte att förbjuda dubbdäck och därigenom orsaka mångdubbelt mycket mer lidande än vad partiklarna sannolikt kan göra.
Och vad vi glömt varför vi slutade med… Ta bekämpningsmedel som har diskuterats här på forumet en del. Ja de kan vara nog så ohälsosamma i vissa fall, men det är ju ingenting mot vad farsoter och annat orsakade av parasiter och smittobärande skadedjur kan orsaka, och har orsakat genom århundradena. Men detta har vi glömt.
Vi tror att industrialisering, kem-användning m.m. är skadligt för oss när det i själva verket är användandet av effektivare teknik som de senaste 200 åren har fått mänskligheten att öka drastiskt.
Den enda slutsatsen jag kan dra när uppenbart intelligenta människor är emot industrisamhället är att de faktiskt vill att vi ska bli färre människor och att lidandet ska vara större bland de som överlever. Faktiskt.
Såg SVT ABC Stockholm i går och de blir EU:s Gröna Huvudstad 2010 lovandes förbättra luften i stan.
Men de skulle kanske se till att tunnelbanan fick mindre hälsovådlig luft först !
Artiklar HÄR och HÄR om luften i tunnelbanan.
Jag hoppas innerligt att antropologen Michael Crichton’s insikt, som Barometern nu tydligen anammar, fortsätter att vinna terräng.
http://www.michaelcrichton.com/speech-environmentalismaseligion.html
Miljöengagemang som religion. Jojo, om man tror på något så är man en brottsling. Skepticism är den enda sunda livshållningen?
Givetvis finns det en majoritet av medborgare som inte är kompetenta att bedöma vetenskapen. Det hindrar dock inte att vetenskapen är en öppen process, publicerad i vetenskapliga journaler osv men givetvis inte fri från fel och brister. Alla kan således i teorin ta till sig vetenskapliga rön, men personliga förutsättningar (tidsbrist, kunskaper, intresse..) hindrar de flesta. Icke desto mindre är de flesta av oss beroende av expertbedömingar, alls inte bara i klimatfrågor utan varje gång vi använder en teknisk konstruktion eller till och med sätter i oss ett mål mat. De flesta av oss litar på doktorn, ingenjören eller kemisten när vi fattar våra dagliga beslut om konsumtion och aktiviteter – utan att vara religiösa. Vi tror helt enkelt.
Att tro på klimatforskare som ägnat sina liv åt att studera klimatfrågor kan knappast anses vara osund religiositet. Det är helt enkelt ganska naturligt att den forskningen sköts av experter. På vilket sätt skulle saker bli bättre om klimatforskningen sköttes av amatörer? Vad skulle Ayn Rand säga om det? Är vi inte beroende av individer med stora kunskaper för att samhället ska fungera? Varför ska vi straffa ut klimatforskare med motiveringen att alla har lika bra förutsättnignar för att bedöma klimatvetenskap?
Hej Mikael
Jag behöver din hjälp.
Jag skulle bli innerligt nöjd om jag kunde kommunicera med dig och alla som tänker på liknande vis.
Tydligen är jag totalt oduglig på den punkten.
Kan du hjälpa mig och total sänka min bloggs inlägg då de är obegripliga osammanhängande och så vimsiga att ingen röd tråd framträder?
Jag lovar att tacksamt ta emot dina kommentarer och inte skriva några logiska eller faktiska motkommentarer.
Det är ju totalt meningslöst att tänka, om inte tankarna når utanför kraniet.
Gunnar,
det skulle förmodligen vara mer givande för dig att ta hjälp av någon som du tror stöder det du vill ha sagt.
Riktigt Mikael,
Sedan gäller det för oss att bestämma oss vilka forskare vi skall lita på.
Här är man hänvisad till sin egen förnuft, i mån av tillgång.
Personligen har jag stor tilltro till vad Robert Nilsson säger.
Men Robert Nilsson säger ju ingenting?! Han kommer bara med antydningar om att klimatforskningen är osäker, förmodligen har han nappat på betet som PeO och Fölster m fl slängt ut. En mycket relevant sågning av Nilssons icke-argumentation hittar ni på http://uppsalainitiativet.blogspot.com/
Mikael
Såklart att jag inte vill ha mer stöd från de som delar mina visioner, då bildas bara ännu en åsiktsgrupp utan kontakt med andra.
Hela tricket med meningsfullt tankeutbyte är att kommunicera med åsiktsmotståndare.
Eller varför är du här?
Har jag Sveriges positivaste blogg eller har jag?
Experter går försiktigt på isen: Aftenposten idag 24/2 – ”Varmere hav gir mer snø i Antarktis”
http://www.aftenposten.no/nyheter/miljo/article2943562.ece
[Om] den norsk-amerikanske ekspedisjonen som de siste tre månedene har returnert fra Sydpolen til Troll-stasjonen:
Ekspedisjonsleder Tom Neumann fra NASA er overrasket over at de ikke fant større akkumulasjon av snø på deler av ruten … Min gjetning er at vi vil se langt mer nedbør, og dermed mer snø og is over det indre av Antarktis fremover, sier han. Forskere antar at økt havtemperatur fører til mer fordampning og dermed mer nedbør i innlandet. … Målet vårt er å finne ut hva som skjer, sa han.
Dersom det blir mer snø i innlandet, betyr det at mengden av vann i Antarktis øker, men samtidig kalver breene mer langs kysten. Om resultatet blir mer eller mindre is til sammen, noe som avgjør om verdenshavene stiger eller ikke, vet forskerne foreløpig ikke.
Direktør Jan-Gunnar Winther ved Polarinstituttet … er som alle polarforskere svært, svært forsiktig med å si i hvilken grad isstrømmene øker, og hva det eventuelt skyldes.
– Det eneste vi kan si sikkert, er at ingen av klimamodellene som blant annet brukes av FNs klimapanel, har tatt med de enorme bevegelsene i ismassene i Antarktis og på Grønland. Det er en svært stor svakhet ved modellene, sier han.
Om en gjör en mycket grov modell med statiska värmekapasiteter och ser det hela i 100 00 års perspektivet, missar en givetvis findetaljer på 100 årsnivån. Men ändå : En behöver inte ha mer enn gymnasutbildning för att innse att temperatur påtrycket från solen måste overföras til haven via amtosfären.
Överföringen eller förloppet mot ekvilibrium via atmosfären kan kallas väder. Sen ser man att glaciärerna och ismassiven ligger omtrent 70 år – eller en Gleissbergcykel på 83 år om man vill forenkla – etter medeltemperaturen på land. Iom at vi nu har ett förlängd maxium – det moderna maximum som går på sitt andra århundrade iom växelbytet i 1976 – så kan en inte förvänta att is och hav ger några tydliga signaler på så korta tidsintervall som 10 år. En måste se saken over århundrader och i lys av väletablerde mönster som Pacific Decadal Oscillation och Atlantic Multidecadal Oscillation. Både dessa indikerar sammen med havstemp och stratosfärtemp att vi er ine i en nedkyliningsfas. Antaktis har et motsatt albedo enn det norra halvklotet – vilket säkert försvårar tydliga sugnal från Antarktis ytterligare.
Trollturen illustrerar i all sin härlighet va expertväldet åstadkommer. Man ser inte skogen för bara träd. Experter som stirrar seg blind på barkmolekylers gruppdynamik kan inte förväntas se skogens utveckling i sin helhet.
Steve
Man kan nog klara ut sakerna enklare på politisk nivå.
Sverige bidrar med vår högt kompetente miljöminister 🙂
Mikael
Klimatforskningen är osäker. Det behöver inte antydas.
För övrigt, du som vet, kan du berätta varför så många kvalificerade personer som är så djupt kritiska?
Vad finns det för bakomliggande mekanismer, agendor?