De klimathotstroende älskar att hävda att vädret kommer att bli mer extremt. Många av dem hävdar till och med att vädret redan har blivit mer extremt. Torka, översvämningar och stormar har blivit vanligare, påstår de. Hur ligger det egentligen till med det? Är det sant att vädret har blivit mer extremt?
Det är svårt att svara på den frågan, framför allt för att det inte finns någon statistik över faktiskt inträffade naturkatastrofer orsakade av extremväder. Vad som finns är statistik över rapporterade naturkatastrofer och olyckor. En titt på villkoren (punkt 3 i FAQ:en) för att naturkatastrofer ska rapporteras och hamna i statistiken, gör det tämligen självklart att de rapporterade naturkatastroferna skulle ha ökat oavsett hur det ligger till med de faktiskt inträffade.
Kriterierna är alltså:
- Minst 10 personer döda
- 100 eller fler personer drabbade
- Undantagstillstånd utlyst
- Begäran om internationell hjälp
Minst ett av villkoren ska vara uppfyllt för att naturkatastrofen eller olyckan ska hamna i databasen. Självklart ökar sannolikheten för att en naturkatastrof ska räknas i takt med att världens befolkning ökar. Det är ju vad de två första kriterierna handlar om. Eventuellt har utvecklingen mot allt fler demokratier också lett till att alltfler makthavare är beredda att medge att de behöver internationell hjälp?
Det har inte hindrat WMO från att skriva om att de rapporterade naturkatastroferna orsakade av extremväder har femdubblats sedan 1970-talet. När svenska medier skrev om det, ”råkade” ofta delen om att det var rapporterade naturkatastrofer falla bort. Intrycket var att det handlade om en femdubbling av det faktiskta antalet fall av extremväder. Vilket säkert var WMO:s avsikt. WMO framstår alltmer som en propagandaorganisation och allt mindre som ett seriöst internationellt samarbetsorgan för världens meteorologiska institut.
Nog borde även journalister kunna göra en rimlighetsbedömning? Och till exempel fundera över om några tiondels grader global uppvärmning verkligen kan ge energi nog till en femdubbling av extremväder? Men tydligen inte…
Den statistik som finns, har samlats i The International Disaster Database. Problemet är alltså att i en värld med alltfler människor skulle antalet rapporterade fall av extremväder öka även om antalet verkliga fall av extremväder inte ökade. Rapporteringsgraden och sannolikheten för händelser att komma med i statistiken ökar helt enkelt.
Jag gör nu ett antagande: Att omkring år 1990 hade rapporteringsgraden i stort sett nått 100 %. Alla förändringar därefter beror på verkliga förändringar och inte på förändringar i rapporteringsgrad. De typer av naturkatastrofer som kan bero på extremväder är de meteorologiska, klimatologiska och hydrologiska. När jag väljer de typerna från databasen, laddar ner data och gör ett diagram av det, ser det ut så här:
Lägg märke till att y-axeln har en logaritmisk skala. Det är ett sätt att på ett rimligt sätt få in alla data i samma diagram. Det skiljer storleksordningar i antalet fall av de olika typerna. Alternativet är att multiplicera med olika faktorer för att få alla typers antal att ligga på ungefär samma nivå.
Har någon typ av väderrelaterad naturkatastrof alls blivit vanligare sedan 1990? Möjligen då översvämningar, men där är trenden i så fall sjunkande sedan ungefär 10 år tillbaka.
Översvämningar och stormar är de särklassigt vanligaste naturkatastrofer som orsakas av extremt väder. Stormarna har inte alls blivit vanligare. Nedgången för år 2016 kan bero på att jag laddade ner data innan all rapportering för det året var klar.
De mindre vanliga typerna av naturkatastrofer som kan orsakas av extremväder har fluktuerat lite upp och ned, och verkar ungefär lika vanliga nu som 1990. Vad gäller naturbränder, alltså skogsbränder och andra bränder i naturen, verkar trenden peka nedåt sedan slutet av 90-talet.
Vad gäller extrem T, extrema temperaturer, är det den typ av extremväder som IPCC var ganska säker på har ändrats i sin specialrapport, SREX. I alla fall i Nordamerika och Europa, har extremt höga temperaturer blivit vanligare och extremt låga temperaturer blivit ovanligare. Vad gäller övriga typer av extremväder och övriga delar av världen, är det ganska osäkert om det har varit några förändringar alls.
Det finns en typ av naturkatastrofer där det finns data också från annat håll: Jordbävningar. Ända sedan seismografer blev vanliga och någorlunda noggranna, har seismologer kunnat mäta jordbävningars styrka och läge, samt när de inträffar. Riktiga starka jordbävningar skickar dessutom ut vågor som rör sig runt hela jordklotet, så att det räcker med en fungerande seismograf någonstans i världen för att upptäcka dem. Hur stark en sådan jordbävning behöver vara, vet jag inte exakt. Förmodligen starkare än magnitud 7, i alla fall.
USA:s motsvarighet till SGU, USGS, har en databas med uppmätta jordbävningar sedan år 1900. För de som var åtminstone magnitud 7, ser statistiken ut så här:
Det var en ökning från 1900 till ca 1930. Blev verkligen Jordens inre mer instabilt då? Eller är ökningen en följd av att det globala nätet av seismografer byggdes ut och en allt större andel av jordbävningarna mättes?
Efter 1930 finns tendenser till variationer, med toppar och dalar. Är de verkliga då? Eller har något hänt med nätverket av seismografer? Jag har försökt hitta metadata, men inte lyckats. Det finns ett par kunniga kommentatorer här, som kanske vet mer?
Jordens inre är tydligen inte alltid lika aktivt, om nätverket av seismografer har haft liks bra täckning av jordklotet hela tiden sedan åtminstone sedan 1930. Det finns till och med en antydan till ovanligt stor aktivitet de senaste åren.
Jordbävningar är en av de typer av naturkatastrofer som The International Disaster Database för statistik över. Så här är trenden för rapporterade jordbävningar globalt:
Det har uppenbarligen varit en kraftig ökning. Under 1900-talets första hälft, hamnade vanligen omkring 4 jordbävningar per år i databasen. De senaste 25 åren har det nästan alltid varit mer än 20 per år. Det blir åtminstone en femdubbling. Ni kommer väl ihåg den där femdubblingen av extremväder som WMO vill få oss att tro på? En femdubbling som också syns på antalet rapporterade jordbävningar. Data från seismograferna säger att Jordens inre kanske har blivit aningen mer instabilt, men jordbävningar har definitivt inte blivit fem gånger vanligare sedan 1950. Hela eller nästa hela den ökning som syns i data från The International Disaster Database beror på en ökande rapporteringsgrad. Det har blivit alltmer sannolikt att en händelse ska komma med i statistiken. Gäller det för jordbävningar, gäller det naturligtvis också naturkatastrofer orsakade av extremväder.
Det är också intressant att titta på antalet döda i naturkatastrofer, och trenden för det:
Ända in på 60-talet, kunde naturkatastrofer ta över en miljon liv per år. Det händer inte längre. På sin höjd är det några hundratusen döda varje år. Det inkluderar då inte bara de som orsakas av extremväder, utan också till exempel jordbävningar. Sett till antalet inträffade per år, dominerar översvämningar och stormar. Det förstnämnda orsakas vanligen av extremväder och det sistnämnda är extremväder.
Tittar vi enbart på klimatologiska, meteorologiska och hydrologiska naturkatastrofer, dog åren 1900-1916 totalt 1521504 människor på grund av sådana. Åren 2000-2016 hade dödstalet för sådana naturkatastrofer sjunkit till totalt 483401. En tredjedel så många människor dör nu av extremväder som för 100 år sedan. Och då har ändå världens befolkning mer än tredubblats.
De klimathotstroende hävdar att extremväder blir ett allt större hot. Statistiken visar tvärtom. Extremväder dödar allt färre människor. De brukar också hävda att klimatförändringar dödar 400000 människor per år. Vilket är en ökning från de 300000 döda de hävdade tidigare.
Klimatförändringar kan inte döda direkt. De kan bara döda genom att öka antalet naturkatastrofer orsakade av extremväder. Med totalt 483401 döda i naturkatastrofer som kan orsakas av extremväder under en 17-årsperiod, är det helt uppenbart att klimatförändringar inte alls dödar 400000 per år. Det kan vara högst 28435 personer per år, men det stämmer egentligen inte heller. Då skulle det krävas att inga människor dödades av extremväder tidigare. Statistiken visar tvärtom att fler människor dog av sådant tidigare. Klimatförändringar dödar med största sannolikhet inte en enda människa, något år. Snarare räddar klimatförändringar liv. Färre dagar med extremt låga temperaturer räddar många liv, och sannolikt betydligt fler än det eventuellt ökande antal som kan tänkas dö av annat som är klimatförändringar.
Tack Lars för denna sammanställning.
Extrem värme kanske kan upplevas obehaglig men kylan är mer livshotande-fler dör då.
SR kör på med att klimatet blivit varmare så kommunerna måste göra snö. I Östersund gör de snö så de kan starta säsongen tidigare i november, vilket kräver lagring av snön också. Tänk vad klimatet kan ställa till med;-))
Bra sammanställning Lars!
En reflexion.
Jag tror att man med säkerhet kan hävda att användandet av termen ”Extremväder” bara är ett sätt att blanda bort korten och göra det svårare att kontrollera hur det förhåller sig. Ett propagandatrick.
En aktuell händelse som kan kallas extrem är dammen i norra Kalifornien som från att vara tömd nu fyllts lite för fort.
Spännande för en ingenjör att följa.
https://www.metabunk.org/oroville-dam-spillway-failure.t8381/page-11
Jag gissar att Vänerns reglering och kunskapen om begränsad utflödeskapacitet i Göta älv har fått konsekvenser i tappningsflödena på senare tid. Idag är nivån 15 cm över referensnivån på sjökortet, det är en nivå som brukar vara betydligt högre eller??.
Då blir det inga översvämningar och katastroferna kan undvikas. Adaption och möjlighet till sjönära utbyggnad!
I alla sammanhang, utom där politiken kommer in, är det fult att ljuga. Klimatförändringar, så som de beskrivs i media och läroböcker är ingenting annat än politik. Lögn och överdrifter är det enda hjälpmedlet som står till buds för att främja grön politik. De lättast mottagliga blir givetvis de unga som inte har egen erfarenhet att se tillbaka på såsom vi äldre.
Demokratins avveckling började samtidigt som de gröna fick inflytande i politiken. Samtidigt blev det ”fint” att ljuga för då att lättare föra ut det som felaktigt framförs som ”det goda”.
För er som vill läsa mer om svenska stormar kommer här 3 uppsatser. Antalet stormar har varierat mycket och inga slutsatser kan dras som pekar på att antalet stormar blivit fler med tiden.
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=4251304&fileOId=4251306
http://gvc.gu.se/digitalAssets/1347/1347947_b439.pdf
http://gvc.gu.se/digitalAssets/1347/1347895_b308.pdf
Igår körde nyheterna ett reportage av Erika B från Mali. Nederbörden har minskat med 20% (i norra delarna av landet?) vilket givetvis beror på klimatförändringar. Det säga leda till missväxt, flyktingströmmar och ökad kriminalitet. En klimatminister intervjuades. Hans retorik skvallrar tydligt om att hans roll är att hyva in så mycket klimatpengar som möjligt från i-länderna. Vilken cirkus!
#6 Malis befolkning har fördubblats på 30 år. Kanske den ökade befolkningen behöver mer vatten och är tacksamma för att mer koldioxid ökar växtkraften, i synnerhet i torra länder?
Har någon statistik på nederbördens förändring i Mali?
Michael #6
Kolla länken till det reportage du skriver om:
http://www.svt.se/nyheter/utrikes/malis-bonder-vagrar-vara-klimatoffer
De kommer aldrig kunna mäta nederbörd med en regnsamlare med stort hål i.
Men det kanske är syftet? Att påvisa mindre nederbörd.
6&7
Regn per capita har i alla fall minskat.
http://thegwpf.org/images/stories/gwpf-reports/mueller-sahel.pdf
Det finns säkert nån uppgift som Erika B fått tag på som hon vridit till en negativ nyhet om klimatet. Ingen Kyrka som översvämmats av sand?
Regnbältet går genom södra Mali:
http://earthobservatory.nasa.gov/GlobalMaps/view.php?d1=TRMM_3B43M
#7
”Har någon statistik på nederbördens förändring i Mali?”
Här har du en ren orgie i statistisk analys av nederbörden i området. Summan av kardemumman är att efter ca 1985 har nederbördsmängden ökat praktiskt taget överallt i Mali och Sahelregionen överhuvud taget:
https://www.researchgate.net/publication/273695506_Spatio-temporal_characteristics_of_the_recent_rainfall_recovery_in_West_Africa
Kortsiktigt påverkas dock nederbörden i dessa trakter rätt kraftigt av ENSO så jag förmodar att förra året var torrt och att det blir betydligt blötare i år. Jag såg själv effekten av El Nino längre söderut i Afrika förra sydsommaren.
Man kanske bör tillägga att nederbörden i Sahel styrs helt av monsunen, regnet faller i stort sett uteslutande under norra halvklotets sommar då ITCZ befinner sig längst norrut. Åker man dit så här års kan man alltså vara bombsäker på att få häftiga bilder av uttorkade marker (been there, done that…).
På den här sidan finns bra heltäckande satellitmätningar av nederbörden som illustrerar hur monsuner fungerar (där finns även animeringar):
https://trmm.gsfc.nasa.gov/trmm_rain/Events/trmm_climatology_3B43.html
Intressant att man nu kan datera när sandkornen begravdes i sandynerna.
Ur detta har man fått fram att det blåste mer förr när det var kallare.
Samtidigt säger SMHI att vi kan förvänta oss mindre blåst i ett varmare klimat p.g.a. mindre temperaturskillnad mellan breddgraderna.
Varmare klimat, mindre blåst och stormar alltså.
tty
Alltid så välinformerad!
Den stora historien är väl hur Sahel har grönskat de senaste 30 åren.
Fake news från SVT med en reporter som nyligen varit placerad i USA. Trump har verkligen påverkat media!
Hon fick ett mail!
#10
Kungariket Mali gick under på 1300-talet då klimatet blev kallare. Troligtvis var anledningen till undergången att klimatet i Mali också blev torrare.
Minns den FN-rapport om ”ÖVERDÖDLIGHETER”, som kom för ca 5 år sedan. Media och myndigheter har gjort ALLT för att förtiga vad rapporten kommit fram till. Statistiken härrör från 70 av jordens länder.
Alltså: Rapporten säger att ”kyla” ger 20 ggr högre grad av överdödlighet än ”extrem” hetta. Notera gradskillnaden i ”extrem hetta” jämfört med ”kyla”. Vid ”extrem” kyla, så finns inget levande att ta död på till skillnad mot områden med extrem hetta. Däremot ökar överdödligheterna inte märkbart om vädret är ”normalt”, hett resp ”extremt hett”.
Biologiskt klarar alltså människan olika grad av hetta så mycket bättre än vad man klarar påfrestningarna av ”kyla”. Är klimatförändringar (underförstått ökande grad av värme) något större hot mot mänskligheten? Alla utom miljöpolitiker, vänster-rabiater och media begriper förståss att värme är närmast oskadlig, även om som alltid viss anpassning erfordras.
Däremot är det allvarligt för människans överlevnad om vädret/klimatet skulle bli kyligare. I det fallet kan anpassningar till kyla vara svårare. Och vi vet ganska säkert att någon gång 2025-35 startar effekterna av de sammanfallande olika solcyklerna, vilka effekter kan räknas pågå i ca 50 år. Vi får en ny LITEN ISTID!
Senast detta tillstånd hos solen inföll frös Themsen, svenskarna tågade över Bälten och Östersjön låg tillfruset hela vintrarna, och vi fick fler missväxter över Europa. Somrarna var så heta (men korta) att franska resp holländska sjöfarare rapporterar om Östersjön som en grön stinkande giftig sörja de inte ville segla i.
Jag skulle vilja uttrycka mig så här. Mer aktiv sol medför minskad temperaturgradient mellan polerna och ekvatorn och därmed färre extremväder. Tvärtom med lägre solaktivitet, ökar temperaturgradienten och därmed skulle jag påstå att det finns utrymme för mer extrema väder. Detta är vad historien visar före vår moderna tid. Vi är nu inne i en tid med lägre solaktivitet och hur lång den blir vet ingen ännu, men att det är en realitet råder det ingen tvivel om.
Enligt en databas vid university of Oxford så har antalet döda per miljon människor, förorsakade av extremväder (stormar, översvämningar, torka, hetta, kyla) minskat med 97 procent de senaste hundra åren. (Uppgifter Björn Lomborg).
När det gäller stormar så drabbades Japan 1281 av en storm som tog 65 000 liv. Då fanns det 400 miljoner människor på vårt klot. Stormen Haiyan som drabbade Filippinerna och ansågs vara historiens kraftigaste (det var den inte, långt därifrån men 170 knop inger respekt) skördade 6300 offer. Befolkningen uppgick då till 7 miljarder. Självklart är det förbättringar i infrastruktur och bättre varningssystem som har en stor del av förbättringarna. Det visar alltså att pengarna gör betydligt större nytta när de används konstruktivt.
Det är helt klart att antalet rapporterade stormar ökade när satelliter började användas för rapporteringen eftersom dessa även detekterar stormar som aldrig når land. Men antalet stormar därefter, med samma detekteringssystem, har minskat. Särskilt från sextiotalet.
Jag har hittat 19 stormar föret år 1900 som genomsnitt skördade 107 000 offer.
Inte om väder men om Afrika (ZA)
”Now South Africa has gone from being an electricity-starved country to one that has 5 600 megawatts (MW) of excess during peak demand hours
Energy Intensive Users Group (EIUG)
The EUIG believes that “realistic cost assumptions and demand forecasts must be used in rational planning” to decide the future energy mix. Current indications are that nuclear will not be part of a lowest-cost energy mix.”
/Mail & Guardian 10/2-2017
Kollade nyss läget på SIDA Power Africa och Business Sweden Energy for Africa.
Inget av väre att berätta.
I minnestalen över Hans Rosling kommer nog ingen att citera honom i F&F #9-2015.
”Att bränna fossila bränslen räddar liv. Solenergi är bra. Men det räcker inte till ett kjesarsnitt där man ska sterilisera utrustningen i 20 min. Då funkar en dieselgenerator mycket bättre. Sådant måste man förstå. Det är arrogant att pådyvla afrikaner solenergi när det kostar liv.”
A propos alla katastrofrapporter om påstådda konsekvenser av ”Climate change”, här är ytterligare en, utgiven av European Environment Agency: http://www.eea.europa.eu/publications/climate-change-impacts-and-vulnerability-2016
Den 424 sidor långa rapporten finns i en PDF-file en bit ner på öppningssidan. Jag har bara skummat innehållet, men det liknar SMHI:s prognoser om havsnivåhöjningar runt Sveriges kust. T.ex kan man på sidan 79 se hur många årliga värmeböljorna som kommer att plåga oss 2068-2100. Tänk vilka duktiga prognosmakare EU har till sitt förfogande! Tyvärr påverkar sådan här propaganda EU:s politik och det blir vi alla lidande av.
Lars Mellbom #19,
Visst är det fantastiskt vilket förtroende som NOAA, SMHI och andra klimathotsinstitutioner har för sina modeller. Dessa modeller förmår inte rekapitulera klimatet bakåt i tiden till Lilla Istiden, de är inte validerade, och de prognoser som de levererar visar sig ständigt vara fel (dvs, de har falsifierats). Bland klimatmodellerarna själva så är det bara ungefär 50% som tror på dem. Ändå är det på basis av dessa modellprognoser (kallat scenarios) som enormt kostsamma politiska beslut fattas.
Nederbörden i Afrika har nämnts i kommentarerna. Vattenbrist och minskande sjöar skylls av de klimathotstroende på klimatförändringar. De flesta länder i Afrika har en befolkningstillväxt på 2-3 % per år. Eftersom vatten ofta är en bristvara där, skulle nederbörden behöva öka med 2-3 % per år för att det inte ska bli stora problem med vattnet. Eller kanske ännu snabbare, eftersom boskapshjordarna verkar öka minst lika snabbt som befolkningen. Av någon anledning tänker de klimathotstroende bara att tillflödet av vatten måste ha minskat om det blir problem med vattnet. De tänker aldrig möjligheten att det är uttaget som har blivit för stort.
Företrädare för We Effect och Vi-skogen sprider insändare till svenska tidningar. Där påstår de ofta att folk i Östafrika har vittnat om att nederbörden nu är mindre och kommer mer oregelbundet än tidigare. De har visst inte hört talas om falska minnen? Falska minnen låg till exempel bakom skandalen att Thomas Quick dömdes för en rad mord som han inte hade begått. Falska minnen har legat bakom felaktiga domar om övergrepp på barn. Forskare har visat att det är oerhört lätt att skapa falska minnen. Framför allt: Nederbördsstatistiken för Östafrika visar att den där påstådda klimatförändringen inte har inträffat! Nederbörden kommer lika (o)regelbundet och i lika stor mängd som tidigare. Då finns data tillbaka till 1900. Det där är ett område med monsun och stark påverkan från El Niño. Nederbörden kan aldrig förväntas komma helt regelbundet. El Niño-år kommer ofta ovanligt lite. Ingetdera är någon klimatförändring.
Tack Lars K. Ett inlägg likt detta borde public service ständigt servera, dvs resonemanget som visar på möjliga fake news. Hur många journalister kommer på idén med att upplysa om den möjliga skillnaden mellan faktiskt inträffade och rapporterade naturkatastrofer. Tack!
Tack Lars Kamèl
Tack också till tty som alltid har intressant information med länkar.
#6 och #7
SvT blir mindre relevant för varje år som går. Bara miljöpartipropaganda.
Dessa data över nederbörd i Sahel visar inte heller någon katastroftrend. NOAA är inblandade i dessa data , men inte ens NOAA har kunnat fixa till någon katastroftrend:
http://research.jisao.washington.edu/data_sets/sahel/
Jag har räknat ut att jag löper 1zillion gånger större risk att dö av hjärtsnörp efter att lyssnat på en agenda-journalist från SVT än att dödas av en kringvandrande illasinnad mördar-ko.
https://m.facebook.com/story.php?story_fbid=10212011090174179&id=1281154495
Riktigt bra och relevant inlägg, Lars. Hoppas du återkommer med fler.
Visst är det väl så att försäkringsbranschen också definierar vad som utgör en väderrelaterad katastrof efter kostnad? Har bestämt för mig att det var grunden tex för det hotfulla diagram i Al Gores film där han ljög ogenerat om att översvämningar ökat. Vi skulle förledas tro att det absoluta antalet ökat, men datat var rapporterade händelser i en databas enligt definition. Hämtat just från försäkringsbranschen.
Gissar att 99% av skolbarn och aningslösa tittare gick på det.
#24 Rider
Du vet väl att kor fiser så att klimatet skenar och så småningom nås en tippingpoint?
#8
”De kommer aldrig kunna mäta nederbörd med en regnsamlare med stort hål i.”
Just nu funkar det dock utmärkt eftersom det överhuvud taget inte regnar i Mali den här årstiden. Värdena blir helt rätt.
Jag är inte förtjust i logade yskalor i diagram. Översvämningarna har gått från ca 70 (1990) till ett max på 120 (2005) för att nu ligga på ca 100. Det är avsevärda svängningar och utifrån diagrammet finns det fog för att hävda att de ökat betydligt.
Diagrammet visar att det inte är fråga om femdubblingar men det är svårt att se mer modesta men signifikanta ökningar.
Jag tycker det ser ut som att stormarna ökat om man går in och ser på grafen för stormar som går från 1900 fram till nu. Även från satellitmätningarnas början. Så vad menas?
Kristian J #29: Jag har här inte visat något diagram för stormar från 1900 fram till nu. Om jag hade gjort det, skulle det mycket riktigt ha visat på fler stormar. I princip hela ökningen beror på det med tiden har blivit allt mer sannolikt att en storm räknas och kommer med i statistiken. Det går inte säkert att veta om stormarna verkligen har blivit fler eller färre sedan 1900. Eller om det inte har varit någon trend alls.
Hmmm…
Varje extremväder vi har sett, läst om och har upplevt har hänt förr, eller hur?
Så varför skulle detta vara exceptionella tider att leve i pga den extrema väderleken?
-”Det är värre än vad vi trodde” ( Ge oss mer pengar ).
Jag ser bara pengar, makt och politrucker. T.o.m den djävla pajjasen Trump gör mer vett än alla andra skithögarna. Det är på grund av alla skithögar som världen väljer en mer skyddande politik.
Tack för det, vänster falangens riddare.
Stormar finns ju i den första grafen. Visar en horisontal trend. På samma Disaster Database interaktiva del finns ”stormar” att välja. Där ser man en tydlig ökning. Den kurvan skulle således vara felaktig alt. missvisande? Du menar att storm-information är för osäkert, om jag har förstått saken rätt.
Kristian J: Du missade visst villkoren för att en händelse ska komma med i statistiken? Två av villkoren handlar om antalet döda respektive drabbade. Något som gör att med en växande befolkning kommer en allt större andel av händelserna att hamna i databasen. Hela ökningen sedan 1900-talets början kan bero på den effekten. Det gäller inte bara stormar, utan alla typer av naturkatastrofer. För jordbävningar har vi oberoende statistik, som inte beror på antalet döda eller drabbade människor. Den visar bara en liten ökning sedan 1930-talet. Inte den fem- eller sexdubbling som statistiken från The International Disaster Database antyder. Skillnaden beror just på att i den sistnämnda har sannolikheten ökar för att en händelse ska komma med i databasen.
Lars Kamél #33 Japp, stämmer, missade det.
Lars #33 Du missar å andra sidan utveckling som gör att vi kan bygga bättre hus och får mer förvarning och kan evakuera vilket gör att antalet döda bör minska.