Extrema värmeböljor?

Som varje sommar under många år, har vi matats med nyheter om extrem värme i Medelhavsområdet. Som om det vore något nytt att det är varmt där när norra halvklotet har sommar. Dessutom är vi många som noterat att de temperaturer som rapporteras i medierna vanligen är flera grader varmare än vad till exempel Ventusky rapporterar.

Vad säger mer långsiktig statistik om värmeböljor i Medelhavsområdet då? Det finns till exempel månadsmedelvärden för maxtemperaturer. Eftersom varje värde är medel för en hel månad, kan det finnas enskilda mätningar som avviker rejält, uppåt eller nedåt, från medel. Värdena visar i alla fall om det finns trender.

Jag har hämtat data från Climate Explorer.

Jag börjar med värden från rekonstruktionen ERA5, för Grekland, Spanien och Marocko, tre av de länder som har nämnts i sommarens rapportering.

Först alla värden som än så länge finns för 1950 och framåt i tiden:

Det här är data för alla månader under alla dessa år, så vi ser årstidsvariationer. De maximala värdena i diagrammen är de som inträffar under somrarna. Och det verkar finnas en tendens till en ökning. Varför skulle det inte göra det? När världen blir varmare, av orsaker som klimatforskarna faktiskt inte har fastställt, så borde somrarna i Medelhavsområdet bli varmare.

Notera att det står ”Spain Europe” för Spanien. Spanien har också Kanarieöarna och områden på Afrikas fastland, men de är alltså inte med i dessa data.

Om vi tar och fokuserar på den månad som borde vara varmaste varje år, juli, då? Det ser ut så här:

Månadsmedel för maxtemperaturer verkar ha ökat med ungefär 1K sedan 1950 för alla dessa tre länder, och lite mer om vi räknar från slutet av 1970-talet. Är det då bevis för att det har blivit olidligt hett och kanske aldrig har varit så hett där?

Det vore bra, tycker jag i alla fall, att ha data för längre tillbaka i tiden än 1950. Och det finns på Climate Explorer. Där finns något som heter Twentieth Century Reanalysis V3, som har en hemsida här, och som påstås ha data tillbaka till 1836. Vilket för mig innebär att en del av de tidiga data för många områden måste vara skapade på kreativa sätt. Då det inte fanns temperaturmätningar på särskilt många ställen 1836.

Nåväl, för samma tre länder ser det ut så här för alla månader som finns tillgängliga:

Dessa diagram kanske inte säger så mycket. Så vi tittar närmare på data för just juli månad:

ic3tmax Spain Europe 7 1

Med ett längre tidsperspektiv, framstår modern tid inte som särskilt extrem. Om ens extrem alls. För Grekland blev somrarna allt kallare fram till 70- och 80-tal då trenden vände. Liksom för Spanien, var somrarna ungefär lika varma i mitten av 1800-talet som nu. Medan somrarna i Marocko tycks ha varit rekordvarma de senaste åren, jämfört med åren 1836-2000.

Det finns en del att fundera över. Exempelvis hur bra har instituten bakom temperaturserierna varit på att korrigera för urban uppvärmning?

För att inte tala om: Hur skulle rekordvärme på sommaren kunna bero på växthusgasutsläpp? Ja, det borde den inte. Om växthusgasutsläpp har någon märkbar klimatpåverkan, är den i så fall störst där och när det är kallt, enligt teorin. Utsläppen kan inte orsaka någon värmebölja på sommaren. De kan bara, möjligen, göra en värmebölja lite varmare och få den att vara lite längre.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. enough

    Det är ju en ökande ”trend” från c:a 1980, med någon grad. Men är det samma ökad solinstrålning i sydeuropa som här hemma, jag har för mig att vi har c:a 20% mer instrålning? Isf., är ökningen helt logisk, en annan fråga är orsakerna till ökad instrålning, vilket sannolikt är mindre molnvolym, vad beror det på, osv…..

    Det viktiga är att det inte finns någon dramatisk ökning av medeltemp, och att alarmisterna inte har verkliga data med sig i sin framfart.

  2. Detta bedrägeri vilar enbart på en sak. Det är okunskapen om naturliga variationer och avsaknad av bevis i heltäckande riktigt långa mätserier. Alla mätserier från verkligheten visar mycket likartad utveckling, liksom ex SMHI långa kurvor, och inte så som det som klimatvetenskap baserar sina sagor på enligt medias presentationer. ”Världens äldsta mätserie” visar naturligtvis ca likadant (centrala England) vilken nästan är en komplett STOR cykel, och där kan vi se att uppgången under början på 1700-talet var minst lika stark som den senaste men i början på en större klimatcykel. Och den visar också att cykeln sannolikt är nära att gå i mål och vända ner, men det skall jag inte orda om igen just nu utan det kommer att bli facit och slutstation för denna usla vetenskap, enligt min övertygelse.

    https://drive.google.com/open?id=1DGPsnsrie2uWuy4Q8p6LrNtVnz4oOhmz&usp=drive_fs

  3. Sören G

    Ökad solinstrålning bör ju ha värmt haven. Och haven bestämmer Jordens temperatur.
    Värmeböljor beror på högtrycksbetonat väder med mycket solsken på en viss plats.
    Koldioxid passar inte in i ekvationen.

  4. Jax

    Felaktigheterna sprids ju alltmer i tv också. Under OS pratar de ofta om värmen och lämnar felaktiga uppgifter. B.la. Sa en kommentator att det var uppåt fyrtio grader i Paris dan innan. När jag kollade var det 31 grader den dagen.
    En rolig sak var när de intervjuade Tentoglou efter längdhoppskvalet. De frågade hur det kändes och han svarade ”jag är grek så jag tycker det är lite kallt nu på morgonen”. Då var det arton grader.

  5. Lars, tack för detta.

    Medias rapportering om ett par-tre dagars ”rekordvärme” i Grekland eller Spanien, ”varmast på 120 000 år” etc, tillhör underhållningssidorna snarare än vetenskapssidorna.

    Dels finns det anledning att ifrågasätta Copernicus sätt att mäta (UHI-effekten), dels att det saknas beskrivning av trender, vilket du föredömligt redogör för här. Ändå så tvekar inte media att påstå att det är orsakat av en förhöjd halt av koldioxid. Inte ett ljud om t.ex. ökad solinstrålning eller havsströmmar som jämförelse.

    Det har ju blivit lite poppis att på sociala media att istället publicera köldrekord från här och var på jorden. Det kan vara underhållande, men säger knappast något om trender och klimatet.

  6. Lasse

    Tack Lars K
    Sol och moln är kanske orsaken till att värmen ökat?
    https://wattsupwiththat.com/2024/08/06/vpd-vapor-pressure-deficit-a-correlation-to-global-cloud-fraction/
    Något att läsa på om?
    Just nu sol 😉

  7. Benny

    Alla de här ”rekorden” har ju blivit möjliga av den tekniska utvecklingen och att antalet mätstationer ökat? ”Den som söker han finner” brukade man säga förr men klimatalarmisterna är mer som den gamla historien om fyllot som mitt i natten letade efter sina borttappade nycklar under lyktstolpen eftersom det var ljusare där!

  8. Joachim

    Markanvändning är en faktor som påverkar temperatur. Jag tror jag sett att minskande skogsarealer ska innebära varmare temperatur. Varför är det så? Har barmark/stäpper mindre albedo än skog?
    Vad händer med solenergin som tas upp av växterna? Bidrar en del av energin till att bygga upp växten istället för att bli värme, och det är därför skog ”kyler”?

  9. Thorleif

    #2 Alvar

    Läser jag din graf korrekt har temperaturen (dygns medel) i UK ökat med ca 0,5 gr C sedan 20-talet.

  10. Bra sammanställning Lars, tack för allt jobb!
    Precis som hos oss finns inga nya sorters temperaturer – dessa senaste 100 år. Inte ens enl smhi.

    Temperaturerna är likadana men vädermönstren varierar över tid, skall temperaturerna bli högre krävs mer instrålning och det har inte skett sedan toppen 1950 – däremot har vi en varians i instrålningen utifrån vädermönster och nedsmutsning/rening av luft.

    Europas högsta noteringar på bl a 51,2 har strukits för några år sedan – dom härör från dom omtalade värmeböljorna I slutet på 1800 – talet.

    Tidningsartiklar från dessa dödliga värmeböljor vid Medelhavet på 1800 – talet beskriver hur fåglar och kreatur och människor dog i värmeböjorna – jo, det fanns tidningar och vetenskap redan då.

    Sedan är det ju talande att när Atens rekord slogs för ett par år sedan, ja då var det tidigare rekordet från 1977.
    1977 fanns också vetenskap och vi hade besökt månen, så vi kunde nog mäta rätt bra även då.

    Som påtalats borde UHI och den extrema ökningen av mätstationer ge nya rekord – ofta – men så är inte fallet, inte i Sverige och inte vid Medelhavet.

    Däremot får vi i den moderna mätvärlden höra om att isbjörnar och koalor aldrig upplevt liknande temperaturer – men det är inte sant.

    Temperaturerna är dom samma – men idag har politiken lagt sig i institutens arbete och kraven på konsensus gentemot narrativen är stenhårda – våra mätvärden är satta under hot!

    2024 juli – Sveriges högsta temperatur 28,6 grader – riktigt ynkligt!
    Trots några fina högtryck och en del solperioder nåddes endast denna låga nivå – världens varmaste på 125 000 år till trots.

    Nej – vi har fortsatt likadana temperaturer – men olika vädermönster – hotet är inte nya typer av temperaturer – utan hotet är, som alltid, vi människor – vi är livsfarliga, vi bygger atomvapen…

  11. Sören G

    It isn’t ”The era of global boiling”. It’s ”The era of global lying”. Javier Vinós.

  12. #9
    Det kanske stämmer och jag har inte räknat på det
    därför att det saknar betydelse för naturliga rörelser. Eftersom olika faser normalt har mycket olika hastighet och längd. Beroende på inbördes placering och placeringen i större och mindre cykler.

  13. Dumsnuten

    https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/Vz63Lp/nytt-forskarlarm-golfstrommen-kan-kollapsa-redan-pa-2030-talet

    ”Forskning pekar på att AMOC, på grund av varmare havstemperaturer och förändrade havssalter på grund av mänsklig påverkan..”

    Det skrevs nog med hjälp av skohorn så allt fick plats
    Borde ju va en välsignelse för alla värmefober där ute med en ny istid. Känns som en gardering att samtidigt varna för att jorden ska brinna upp och frysa till is. Oavsett vad som händer är det människan som är guilty as charged

  14. #9, 12
    Jag förstår att det är grekiska för många när man försöker kortfattat beskriva på detta sätt, men det tar ett tag att förstå teorierna bakom. Kanske hjälper det någon att förstå de naturliga slagen i den tid av korrektioner vi nu befinner oss i sedan flera tusen år, om man tillägger att uppgången under början av 1700-talet i England ”garanterat” var avslutningen på en första lite större A-våg (motsv.), s.k. trevåg, ABC-våg, där perioden därefter är en fortsättning, där denna A-våg fortsätter i en B och C-våg (motsv.) av större grad/utbredning. Alla vågor är delar av större vågor och alla vågor kan delas upp i mindre vågor.
    Nu blev det glasklart, eller hur? 🙂

    https://drive.google.com/open?id=1Hvb0VvY57LKOexlq_OCrxSBt4nlx0Xf1&usp=drive_fs

  15. Lars Cornell

    Tack Lars. Men det du påstår stämmer inte överens med det som SVTs klimatreporter Erika Bjerström brukar påstå. Vem av er skall man tro på?

    Efter att några år positionerat sig som Sveriges och SVTs egen Baghdad Bob har hon nu blivit förvånansvärt tyst. Och den andra klimatjournalisten i bakgrunden Anna Hedenmo har fått sparken, eller nå’t sån’t. Vad händer på SVT. Är det intern revolution?

    Men du är densamme och det känns tryggt.
    .

  16. Rolf

    Hur ser det ut för augusti, Lars? I Sydeuropa är det väl augusti, som är den varmaste månaden? Det är väl därför sydeuropéerna har semester i augusti?

  17. Bubo

    #14 Alvar

    Vad är det där för nonsens? Nu är det iofs evigheter sedan jag läste fourieranalys, men jag kan ju rita upp vilken graf eller funktion som helst (nästan) och du kommer alltid att kunna skriva den som summan av ett antal vågor/sinus/cosinusfunktioner. Alltså nästan oavsett hur den ser ut.

    Det spelar liksom ingen roll hur temperaturutvecklingen ser ut, du kommer ju alltid kunna dela upp den som summan av en massa vågor, varav några med lång våglängd dvs många år mellan topp och dal i detta fall.

    Du måste ju om du hittar en sådan ha någon form av fysisk förklaring på vad som orsakar vågen, det räcker ju inte att konstatera att det finns sådana vågor (för sådana kan du alltid hitta oavsett utseende på kurvan) och kalla dem för korrektion/naturlig orsak.

    Nån som är bättre på matte får gärna förklara bättre men en grundläggande beskrivning finns här:
    https://sv.wikipedia.org/wiki/Fourierserie

  18. Bubo

    #14 Alvar
    Vad jag menar är alltså att du kan ta i princip vad som helst, antalet älgar i sverige, sålda greklandsresor per år, hur många som klarar 5,60 i stavhopp per år. Sedan rita en graf/funktion över detta som funktion av tiden och sedan se den grafen som summan av massa vågor. Men det är en matematisk operation, någon av dessa vågor kommer säkerligen ha en väldigt lång våglängd. Men det blir ju bara snurr att säga att upp/nedgången vi ser i antalet sålda greklandsresor, älgar i sverige, antal stavhoppare som klarar 5,60, är en korrektion från 1800-talets början bara för att en av de vågor som vi kan konstruera funktionen av har en topp då och en våglängd på 500 år.

    Man måste skilja på att göra en matematisk superponering av funktioner och att ha en fysikalisk förklaring. Kan man däremot hitta ett cykliskt förlopp med rimlig fysisk förklaring (som milankovic-cykler, ja då är det en annan sak. Men man kan inte bara dra till med okänd naturlig cykel för att man hittat en våg som tillsammans med många andra vågor tillsammans beskriver en funktion, för det kommer man alltid hitta.

  19. Leif Åsbrink

    #18 Bubo,

    Om man fouriertransformerar t.ex. temperaturen 1890-2023 och därvid hittar någon/några distinkta toppar i fouriertransformen är det rimligt att anta att transformen för 1890-2100 skall ha ungefär samma toppar. När man sedan transformerar tillbaka 1890-2100 får man en ”prognos” för kommande temperaturer.

    Man behöver inte (ännu) förstå alla periodiska fenomen för att kunna förutsäga att dom antagligen kommer att fortsätta. När det gäller global temperatur tror jag metoden är värdelös därför att data saknas. När man kommit fram till goda proxydata (ifall det någonsin blir möjligt) tror jag inte man kommer att kunna hitta några distinkta toppar för de senaste 2000 åren. Klimatsystemet är alldeles för kaotiskt. Skall man kunna förutse hur olika långperiodiska svängningar kopplar till varandra krävs fysikalisk förståelse och god teori (men det är sannolikt omöjligt.)

    Det Alvar gör är att ta en modell/metod från akitehandel som har visst fog för sig genom att många människor tänker i samma banor och gärna går i flock. Aktiekurser är till viss del psykologi och bygger på vad människor tror omhur andra tänker – och det är många som tillämpar teknisk analys. Jag kan inte se att det finns någon rimlighet i att tillämpa detta på naturfenomen som klimatet. Det enkla faktum att temperaturen svänger kraftigt upp och ner runt det medelvärde som utgörs av klimatet, gör att man alltid med framgång kan gissa: Om temperaturen ligger långt från medelvärdet de senaste 30 åren så kommer den att svänga tillbaka.

  20. Bubo

    #19 Leif Åsbrink

    Jag tror jag är med på ditt resonemang. Ett enkelt sätt att testa det på vore ju att ta tidsperioden. säg 1890 till 1970, se vilka toppar det blir då dvs vilka vågor får Alvar fram för den perioden? Finns det för den perioden distinkta frekvenstoppar och dessa återkommer för perioden 1970-2023 eller hlea perioden 1890 ill 2023 vore det givetvis intressant. Om däremot vågornas frekvens blir helt olika beroende på vilket tidsintervall man kollar på, i varje fall om man vill påstå att det finns någon underliggande fysikalisk förklaring till vågen blir det däremot märkligt.

    Att göra det Alvar verkar göra nu (om jag tolkar det rätt) är att skapa en modell (se vilka vågor funktionen består av) grundat på hela intervallet tom 2023 och sedan gör prognos framåt. Men han testar ju (som jag tolkar det) det aldrig på kända data som INTE använts för att ta fram modellen (vågornas frekvenser). Alltså ser han exakt samma långsiktiga återhämtning om han tittar på tiden fram till 1970?

    Vore intressant att höra Alvars synpunkter kring detta. Jag kan inte utesluta att jag totalt missförstått honom.

  21. Roy Spencer om saken.
    ”An unusually warm year or two cannot be blamed on climate change

    That title might trigger some people, so let me explain. Yes, in a warming world due to increasing CO2 there will be a statistical increase in “unusually warm” years. But assuming the warming is entirely due to steadily increasing CO2 causing a slight (currently ~1%) energy imbalance in the climate system, then the warming that results is about ~0.02 deg. C per year.
    Anything different from that small 0.02 deg. C per year warming is due to natural climate variability.
    This can be easily demonstrated with a simple 1D energy balance model. Anything different is due to natural weather and climate variability.
    If we take our UAH global lower tropospheric temperature product as an example, 2023 was a whopping +0.51 deg. C above the 1991-2020 average. Using our trend of +0.14 deg. C per decade as a warming rate baseline, then 2023 should have been +0.25 deg. C above the baseline, but instead it was twice as warm as that. So, about half that warmth was natural (AGAIN… assuming the background warming trend is 100% due to humans).
    So, when we get a really warm year (like 2023, and probably 2024) then something other than CO2 is mostly to blame. All of the media and environmentalist hype is just noise. Really warm years will be offset by cooler years (which no one reports on because it’s not newsworthy) so that the long term temperature trends remains ~0.02 deg C per year of warming (+0.014 deg C per year in our satellite data).
    Again, this assumes CO2 is 100% to blame for the long-term warming trend, and the 0.02 value assumes a climate sensitivity on the low end of IPCC projections, which is consistent with observations-based diagnoses of climate sensitivity; change it to 0.03 if you want, my point still stands.
    It’s really that simple.”

  22. Bubo

    #21 Håkan Bergman

    INGEN vad jag vet har någonsin påstått att väder/klimat enbart påverkas av CO2 och särskilt inte enskilda varma år då vi dessutom vet att det är en El Nino. Det R.S skriver ligger helt i linje med mainstreamuppfattningen, möjligen som han är inne kan det diskuteras om det är 0,02, 0,03 eller 0,04 (vilket ju i sig är en viktig fråga att avgöra).

  23. Bubo #22
    Om du hade skrivit INGEN klimatforskare hade jag hållit med. Men i min värld är inte alla klimatforskare och i den världen finns det gott om folk som påstår att allt väder bestäms av just CO₂ , inte minst politiker som försnillar våra skattepengar på meningslösheter.

  24. Fredrik S

    Bubo, Håkan Bergman #22,23

    Nja, ibland är det lite svårtolkat.

    Erik Kjellström, professor i klimatologi på SMHI:

    ”Människans påverkan på klimatsystemet är mycket tydlig och ligger bakom den pågående globala uppvärmningen.”

    Fast han var nog lite otydlig och menade säkert delvis bakom uppvärmningen.

  25. Bubo

    #24 Fredrik S

    ”…den pågående globala uppvärmningen” avser nog den långsiktiga uppåtgående trenden som vi sett de senaste årtiondena. Där är Erik K¨s uttalande mainstream

    Det måste hållas isär från enskilda varma år eller två där RS uttalande är mainstream. Dessutom är det ingen motsättning utan jag tror Erik K skulle varit helt överens med RS.

  26. Fredrik S

    Bubo #25

    Det kan man ju förstås tro om man vill men han pratade om klimatets utveckling från mitten av 1800-talet fram till idag och sa även att utan ökade växthusgaskoncentrationer ökar inte heller den globala medeltemperaturen.

    Undrar om RS är med på det? Och andra?

  27. Bubo

    #26 Fredrik S

    Jag skrev att jag tror Erik K skulle hålla med RS om att temperaturen enskilda år inte bara påverkas av CO2. Om RS skulle hålla med Erik K om orsaken till den långsiktiga trenden, vet jag inte. Det skrev jag inget om. Däremot är jag rätt säker på att de flesta klimatforskare skulle göra det.

  28. Fredrik S

    Bubo #27

    Att utan ökade växthusgaser skulle inte temperaturen ökat sedan mitten av 1800-talet?

    Jg är inte riktigt säker på det.