Det behöver inte längre råda någon tvekan om att klimatpolitiken inom EU har helt andra motiv än klimatet. Den franska regeringen försökte den 1 januari att driva igenom en skatt på koldioxidutsläpp på 173 SEK per ton. Lagförslaget underkändes dock av det franska konstitutionsrådet med två motiveringar:
- undantagen som enligt lagtexten medgavs från kolskatten stred mot det primärt deklarerade syftet med skatten, att minska koldioxidutsläpp för att bekämpa global uppvärmning, och
- undantagen skulle göra att skatten bara drabbade bensin och brännoljor och inte andra koldioxidutsläpp, vilket stred mot principen att skatt skall vara jämt och rättvist fördelad.
Den franska skattens utformning visar tydligt att dess enda syfte är att öka statens skatteintäkter och minska oljeimporten. Enligt beräkningarna skulle 93% av industrins utsläpp inte drabbas inkluderande mer än ett tusen av Frankrikes största utsläppskällor. Trots detta har President Nicolas Sarkozy mage att hävda att skatten är nödvändig för att bekämpa klimatförändringar och minska oljeberoendet. Bara det senare påståendet är trovärdigt.
Sannolikt skulle skatten ha fått mycket ringa effekt på utsläppen av koldioxid, precis som konstitutionsrådet påpekat. Den var beräknad att ge hela 42 miljarder SEK under 2010, ett betydande tillskott till Sarkozys statskassa m.a.o. Nu måste han leta efter de pengarna någon annanstans.
Sarkozy skulle lätt få ihop beloppet genom att minska på de planekonomiska subventionerna till jordbruket inom EU. Det inträffade är talande eftersom det sätt på vilket jordbruket bedrivs inom EU sannolikt skadar miljön mycket mer än koldioxidutsläppen från EU. I det senare fallet vet vi inte hur mycket det påverkar klimatet, sannolikt är påverkan ganska måttlig. Utsläppen kan t.o.m. ha en positiv effekt för växtligheten som uppväger eventuella klimateffekter. När det gäller jordbruket vet vi med säkerhet vilka de negativa miljöeffekterna är. Samma sak gäller det hämningslösa rovfiske som bedrivs av vissa länder inom EU. Mycket talar för att det är ett mångfalt större hot mot miljön än EU:s koldioxidutsläpp.
Vad får politikerna inom EU att bete sig på det här sättet? Jo, de intressen som finns bakom jordbruk och fiske har alltid haft mycket starka lobbyresurser som kan påverka väljarna. Hur ofta har vi inte sett franska bönder på vägarna så fort man försökt ändra på deras generösa villkor? Och den politiker som försöker utmana de starka fiskeintressena inom EU bränner alltid fingrarna. Så, det är mycket enklare att dryga ut statsinkomsterna genom att lura i medborgarna att de medverkar till att rädda världen med att snällt accepterar de nya skatterna.
EU:s miljöpolitik är djupt cynisk. Man tar munnen full med tvivelaktiga argument om hur vi påstås påverka klimatet för fattiga i Afrika, samtidigt som vi i princip tar maten från deras bord med vårt rovfiske. Det är dags att tona ner klimathysterin och börja ta itu med några av världens betydligt allvarligare miljöproblem.
Men det kräver politiskt mod och handlingskraft och ger inga skatteinkomster till politikernas extravaganser.
Och när skall vår classe politique börja leva som de lär? När skall de göra något åt allt konferensande, resande och middagsätande och skapa en resurssnål politisk sektor?
Vad tror ni kära medborgare och skattebetalare?
Vissa politiker ville ha en skatt på 32 €/ton men man enades om 17 €/ton. Antagligen förvissade om att COP15 skulle stödja påhittet.
Nu får de flygande politikerna komma ner på jorden igen.
Här en intressant artikel om den påstådda ”accelererande” artdöd som miljömuppar ofta framför som argument för sin världsbild. Jag gör en längre sammanfattning efteråt, men författaren har studerat den faktiska, registrerade förlusten av arter och funnit den *väldigt* mycket mindre än hävdat (den har dessutom minskat, från en – relativt blygsam – topp kring år 1900). Den artförlust som förekommit har inte heller berott på förlust av habitat eller ”miljöförstöring” utan på införande av konkurrerande arter och jakt.
http://wattsupwiththat.com/2010/01/04/where-are-the-corpses/#more-14809
Greenpeace m fl hävdar att vi förlorar 100 000-tals arter, och det blir under 2000-talet till och med ”många miljoner utrotade arter” påstår man.
Biologen E O Wilson hävdade 1992 att vi skulle förlora 27 000 arter om året, i vad han påstod vara en optimistisk bedömning. Det finns något kallat ”Wilsons tumregel” som hävdar att om ett habitat minskar med 90% försvinner 50% av arterna.
Vi skall ha klart för oss att denna jättemängd arter nästan uteslutande rör insekter, där vi faktiskt inte vet hur många arter det finns. (Och aldrig kommer att veta det – jag har sett uppskattningar om att det finns 50 miljoner insektsarter!)
Bara en promille av alla arter är fåglar. Och bara en halv promille av alla arter är däggdjur. Det är dessa vi kan någorlunda enkelt följa, och artikeln studerar hur de påverkats. Författaren stödjer sig på två databaser som bevakar hotade arter, kallade CREO och IUCN.
OM påståendet om 27 000 årliga artförluster vore sant skulle det bli 39 fågel- och däggdjursartförluster/år. Men enligt CREO och IUCN har artförlusten aldrig varit högre än 1,8/år och då just vid toppen kring år 1900. För närvarande är takten 0,2 förlorade fågel- och däggdjursarter/år.
Jämfört med toppen för 110 år sedan är miljömupparnas påståenden om artförlust överdrivet med faktorn 20. Jämfört med läget nu är överdriften faktorn 200!
Så går artikeln in på att studera ORSAKEN till de artförluster som ändå funnits. Vi får en indelning i två grupper: öar (inkl Australien) och kontinent. På öar har artförlust berott på att människan anlänt och infört nya arter som konkurrerat ut gamla. Och studien går 500 år tillbaka vilket är under samma period vi har den stora europeiska upptäckts- och koloniseringsexpansionen. Det är framför allt europeiska nya djurarter – som katt, råtta, kaniner m m – som spritts och därmed (på öar) konkurrerat ut gamla.
Av däggdjur har enligt databaserna 61 arter försvunnit på 500 år. Men 58 av dessa är på öar, bara 3 på kontinenter. Av fåglar har 123 arter försvunnit på 500 år, men bara sex av dessa är på kontinenter. Resten är på öar.
Att artförlusterna – låt vara att de är 20-200 ggr mindre än miljörörelsen anför – nästan helt utspelats på öar, beror på de speciella förhållandena där. En art har ingenstans att migrera om en främmande art införs och konkurrerar. En ö är också ganska begränsad till vegetation och andra resurser. Problemen för infödda arter handlar inte bara om att nya arter tar över, utan också om jakt, att nya arter (katter är hårda mot fåglar t ex!) jagar gamla, att nya växter införs som konkurrerar ut gamla (som kanske var föda för infödda arter). På öar är dessutom populationer begränsade till att börja med, vilket gör dem mer känsliga.
Av de tre däggdjur som på 500 år försvunnit från kontinenter blev en jagad till utrotning, och två var sällsynta till att börja med.
Habitatförlust eller miljöförstöring har så gott som aldrig varit orsak till att en art försvunnit. Endast en fågelart anses ha försvunnit pga habitatförlust. Ett talande exempel är Brasiliens atlantiska regnskogar, som reducerats med 90%. Det fanns från början 179 fågelarter i dessa – och inte en enda av dem har försvunnit!
Artikelns slutsats är att det är något fundamentalt totalfel i tesen om artutrotning pga habitatförlust.
Och min slutsats är att miljörörelsen drar till med *jättelika* överdrifter om artutrotning, av propagandaskäl. Det är bara att se på de siffror som faktiskt finns över den ganska begränsade mängd arter som försvunnit på 500 år.
Artikeln går in på tankar kring varför artförsvinnanden (iaf bland högre djur) är så enormt mycket mindre än många tror.
Djur kan trots allt anpassa sig. Om ett habitat minskar kan de flytta – vilket dock är svårare på öar, därför försvinner de flesta arter där. De kan ändra födovanor. Man kan också tänka sig ett visst evolutionstryck. En naturlig reflektion som inte tas upp i artikeln, är att vi människor i vissa fall i modern tid gått in och intervenerat för att rädda en art. Det handlar om fridlysning, att avsätta områden som nationalparker och reservat, t o m att ”konstlat” fånga in, föda upp och utplantera, osv.
Författaren avslutar med att påpeka att han inte menar att s k avskogning är problemfritt. Det kan man hålla med om, men av andra skäl. Artutrotning tycks INTE vara ett särskilt starkt argument mot att vi skall kunna använda skog produktivt!
Det kan vara trevligt, menar jag, att bevara en del s k urskog av estetiska skäl. Befintliga arter tycks dock trivas lika bra i nyplanterad skog. Det kan vara kul och trivsamt för människor att knalla runt i skogsområden, s k rekreation.
En sak som sällan uppmärksammas är att världens skogar befinner sig i expansion! Genom den gröna jordbruksrevolutionen minskar arealbehovet för odling, och områden som överges av människan pga den ökade urbaniseringen tas snart tillbaka av skogen. Det är bara att åka runt litet på svenska landsbygden för att se hur skogen expanderar. (Det är därför LRF driver kampanj om ”öppna landskap”. Träd måste hållas borta från gammal, numera överflödig odlingsmark, anser man.) Faktum är att regnskogen i tropikerna växer tillbaka ännu mycket snabbare än på våra kalla breddgrader. När man talar om att regnskog ”försvinner” nämner man sällan att regnskog också hela tiden växer tillbaka! (Och djurlivet trivs lika bra i planterad eller naturligt återväxt skog.)
Vi får aldrig glömma att människan för sin välfärd *behöver* nyttja skogen. Vi behöver trä, papper, odlingsområden, plats för bostäder, vägar, m m. Eftersom minskade habitat inte orsakar artförsvinnanden (enligt denna mycket trovärdiga artikel) tycker jag att vi kan använda skogens resurser med gott samvete. Särskilt känsliga och/eller natursköna områden kan vi avsätta till reservat – vilket också sker!
Orsaken till försvunna djurarter har nästan aldrig varit nedhuggna skogar, försvunna habitat eller ”miljöförstöring” – utan införande av nya arter på framför allt öar, samt jakt. Att jakt skall vara förbjudet på utrotningshotade djur kan man utan reservation hålla med om (och förbud mot handel med sådant djurmaterial är utmärkt). Och införandet av nya arter på öar bör vara en närmast avslutad process. Vi har redan tagit oss till alla öar som finns; huskatter, kaniner m m har redan spritts och det finns inte så många fler ställen att sprida dem till.
Nästa gång du hör att ”100 000-tals djurarter försvinner” bör du betänka att takten är lägre nu än under 1800-talet och faktiskt bland högre arter (däggdjur och fåglar) bara 0,2 art/år.
–Ahrvid
(Påståenden om artförlust pga ”global uppvärmning” är frekvent i debatten. Ovanstående är som sagt ett referat – med också en del egna reflektioner – av en artikel på WUWT. Läs gärna originalartikeln!)
Det där med jordbruket är svårt. Antagligen så är inte behovet av subventioner till jordbrukarna ett lika starkt argument som kontroll av desamma. Genom bidrag kan politikerna kontrollera jordbrukarna samtidigt som man kan säga till sina väljare att vi har kontroll på matpriserna.
Alternativet är att konsumenten får betala ett ”riktigt” marknadsmässigt pris.
Vad som är hönan och vad som är ägget i jordbrukspolitiken låter sig alltså inte sägas så enkelt.
Ingen som såg TV-4:s nyhetsmorgon imorse? Där behandlade programledaren och TV4:s meterolog Anders Nylund. Nylund förklarade att anledningen till att det pratas om att det skulle vara j´kallt i Sverige just nu är för att det är kallt i södra Sverige, alltså uppmärksammas kylan mer i år än annars. Han menade med andra ord att det inte alls var kallareän normalt,
-40 grader i Idre är fullt normalt enligt honom. Jag vet inte om han har rätt men han var uppenbart pressad särskillt då nästa inslag handlade om isen i någon sjö i Sverige som blivit så tjock att båtarna fick dras loss, plötsligt höll inte Nylunds resonemang längre och han blev svettigare och svettigare…..kul att se faktsikt 😉
Bara en kommentar om det här om ”rovfiske”.
Det torde vara omöjligt för människan att ”utrota” någon av de matfiskarter vi fiskar efter. Vi kan fiska ned bestånd så att de håller sig låga, men knappast utrota dem. En enda fiskhona kan lägga 100 000-tals ägg och om beståndet inte beskattas via fiske torde arten vara tillbaka i sin gamla numerär på ganska kort tid.
Vi får komma ihåg att människan behöver fisk. Fiskprotein är bra föda (fisk sägs vara bra för hjärnans uppbyggnad bl a). Man kan diskutera vad som är optimalt fiske iofs. Fiskar man ned ett bestånd så att det konstant ligger lågt får man också konstant låga fångster. Fiskar man litet mindre kanske man kan få högre fångst.
I någon mån bör fisket vara självreglerande. Om bestånd ligger lågt bör en del fiskeriverksamhet av rent ekonomiska skäl slås ut, och då blir det färre som fiskar och en balans bör kunna nås mellan antalet fiskare och fiskar. Men subventioner m m som konstlat håller olönsam fiskeriverksamhet igång motverkar en sådan balans. Det är lätt att hålla med om det oförnuftiga i dyrbar statlig intervention i fiskeriet.
Ang min artikel om artförluster, vill jag hävda att haven är svåra att studera avseende artbestånd. Vi kan inte *observera* i haven (i bästa fall ser vi några få meter; i praktiken är haven en ogenomskinlig massa). Vad vi kan göra är bara att provfiska, studera fångststatistik, och göra mer eller mindre begåvade gissningar. Påståenden om bestånd blir extra osäkra.
–Ahrvid
Med rovfiske menar man vanligtvis när man med flytande fiskfabriker bottentrålar och förstör fiskens levnadsbetingelser för lång tid. Likaså den typ av fiske man bedriver utanför Somalia, där man dammsuger havet på fisk med hjälp av finmaskiga nät och lampor som lockar in stimmen.
Att korrupta politiker där ser mellan fingrarna och låter detta fortsätta, inklusive att man tillåter dumpning av giftigt avfall, även kärnavfall, samtidigt som de lokala fiskarna får ägna sig åt fartygskapning, känns betydligt mer angeläget att komma tillrätta med än politikernas ”2-gradersmål”.
Vad jag hört har isländska fiskare gemensamt ansvar för både fiskande och bestånd utan statlig inblandning, och det lär fungera bra utan överuttag. Samma princip borde kunna tillämpas i många sammanhang. Det ingen (eller ”samhället” genom olika organ) ansvarar för, sköts ofta sämre just för att inget ansvar kan utmätas.
Anders Nylund:
”Det bör påpekas att vinterknäppen just nu inte säger något om klimattrenden. Även i ett mycket varmare klimat så kommer vintrar med sträng kyla att förekomma om än mer sporadiskt. Kom ihåg att jorden i stort och även Sverige hade en värmetopp i början av 1940-talet vad beträffar årsmedeltemperaturen.”
Läs mer om Anders och hans stegrande karriär…
http://www.vaderkanalen.se/1.5748/startsida/2007/05/08/anders_blogg#
Ahrvid #2, #5
Tack för två mycket läsvärda inlägg!
De in till begreppet ”återkoppling” utan att ta ställning till om den per definition är bra eller dålig. Men jag hoppas att alla tänker sig för innan de tar med sig katten, hunden, minken, eller illern till en ö.
Vi har ätit gädda från Forsmark i kväll och skålat i vitvinet Gräsö. Rovfisk utan rovfiske och fantastikt gott!
Henrik!
Jag är inte helt säker på att det handlar om en vanlig köldknäpp. Just pga kylan är spridd varvet runt. Normalt är det kallt över polen och denna kyla rinner ner på något håll medan varm luft strömmar norrut någon annanstans. Att alltsammans hänger ihop med solens magnetfält måste väl anses självklart om man läst sin Svensmark men är inte den direkta mekanismen att jetströmmen ändrat sig och att lågtrycken håller till över sydeuropa i stället. Detta förutspåddes av en sajt i USA tidigt i höstas, de tippade på mellandagarna, men det kom något tidigare. Det är ju EN år i år och det borde varit mildare än normalt. Vi får hoppas att allt återställer sig inför nästa vinter annars blir det inte roligt att vara nordbo.
Henrik #4
Var ifrån har du fått siffran minus 40 i Idre?
Förr var Särna ett köldhål i Sverige vintertid under liknande väderförhållanden som nu. Efter att man flyttat väderstationen så att den kommit lite högre upp från lägsta punkten ner mot sjön så har Storbo upp mot Norska gränsen tagit över.
Storbo ligger några hundra meter högre men har å andra sidan högre fjäll inpå knuten.
I vinter har det varit nära 35 minus där vid ett par tillfällen.
Kommande nätter lär det nog bli neråt 40 där och 35 i Idre.
Just nu är det cirka minus 30 i Idre by.
Och det är inte alls ovanligt, även om det inte varit så kallt de senste vintrarna.
Men med molnfritt och mycket snö i terrängen så blir utstrålningen hög. Och om dessutom inte blåser så rinner den kallaste luften ner i dalgångarna och det är mindre kallt högre upp.
Så just nu skulle jag uppskatta lite vind och moln, men vi har ju haft ett envist högtryck länge nu.
Jag träffade kort Anders Nylund efter TV-morgonsoffan för någon månad sedan när jag intervjuades med Kjell Aleklett. Jag fick ett mycket gott intryck av honom när det gäller inställning till klimatfrågeställningar. Tyvärr hann vi inte tala länge – han skulle göra ett inhopp. Hacka inte på honom – han är BRA – och ljusår från exempelvis Pär Holmgren.
Stackars Madeleine Westin i fyran rapporterar att det kommer att bli uppemot 40 minus i mellansverige i morgon. För skams skull understryker hon att detta är helt normalt, underförstått att det är business as usual; global warming pågår som vanligt! 🙂
Temat feske är i allra synnerhet ett speciellt tema. I Sverige betraktas fiskerinäringen från politokratiskt håll principiellt som en samhällelig belastning emedan samma i DK, FI, N, IS m.fl. länder anses varande en tillgång för samhället.
Som belysande kan tjäna, att där i Sverige går ca. 1 byråkrat per 2 yrkesfiskare, vi har inalles 48x fartyg för övervakning av yrkesfisket – jfr. DK, med 10x större värde [steg I] som har 4x liknande fartyg, vi har en dubblerad politokratisk överrock i form av a) jordbruksverket, som ursprungligen hanterade samtliga fiskefrågor, och numera b) fiskeriverket som ’underavdelning’ till jbv. På fiskeriverket i Gbg arbetar (?) dryga 400 personer. Vi har ca. 800 verksamma fiskare. Högste ’chef’ för näringen är jordbruksminister Erlandsson (C) som [bevisligen] inte har speciellt mycket aning om vad feske deFacto handlar om – en ej alltför ovanlig situation, oavsett.
Där finns regler & förordningar som vore dessa medborgarlöner så skulle ingen behöva arbeta för lönen… Därtill kommer en/två ibland tre ggr per vecka ’justeringar’ av sagda fångstkvoter respektive andra ’regler’. Där är ett rigoröst övergripande regelverk avseende logg etc., men ’bara’ för båtar med längd över 10 meter, därunder behöver inte feskar´n föra den helt enkelt otroligt omfattande loggboken – det räcker att en/månad skicka in uppgifterna. För båtar 10 meter + gäller att vid avgång anmäla tid för denna, gå ut på havet, gångtid 2 – 4 timmar beroende vad som ska fiskas. Beräknad ankomsttid måste oxo anges. Fiskandet. Ok. Vädret ändras – vind/ström [vädret ändras…] vilket per se ger konsekvenser avseende uppfyllande av angiven ankomsttid till kaj. Ibland går det snabbare än ’vanligt’ och angörs kaj innan angiven tid, och kontrollanterna [visst låter det ’fint’… typ DDR] står på kajen, kan befälhavaren prompt dömas till dryga böter – beslutade av kontrollanten, ej överklagbart!
Innan ankomst måste också fångstvikten anges – dvs. ute på havet [på väg ’hem’] ska vikten per kommunikation anges ’centralen’ [=typ: KGB], diffar så – vid kontroll – angiven uppskattning med mer än fem [5] % har kontrollanten ’rätt’ att utdöma straffavgift. Detta är lika svårt oavsett om stor trålare eller mindre [> 10 meter] kustfiskefartyg.
Ett exempel [nyligt] på absurditeten IRL är när GG7XX [=kustnära fiskebåt] kom till kaj efter rejält lyckad fångst av torsk. En del nackas [=huvudet skärs bort] redan ute till havs. Kontrollanten hävdade felaktig viktangivelse pga. dennes ’bestämda’ uppfattning, att torsken huvud utgör 40% av totalvikten! Jösses! Förvisso har torsken stort huvud… men 40%! No fu**en way! Böter: 2.000 kronor. Vid nästkommande tillfälle torskfiske vägdes så a) ett 20-tal torskar först med huvud, sedan nackade och snittet blev viktreduktion om 17% [de HAR rejäla huvuden – delikatess i Norge f.ö.]
Håller i stort med om tidigare i tråden sagda angående ’ut-/rovfiske’. För ca. 10-12 år sedan ’försvann’ torsken mer/mindre från vattnen i norra Norge – katastrof naturligtvis. Orsak angavs till att börja med och i vanlig ordning alarmistiskt från ’kända’ grupperingar var ’rovfisket’ – förvisso förekommer detta vilket är förkastligt oavsett – men i efterhand konstaterades att huvudorsaken var att loddan [=torskens huvudföda] hade – av mig veterligt okänd anledning – ’försvunnit’. Totalt torskfiskeförbud infördes och efter [pass] 2-3 år var både lodda och torsk tillbaka. Idag är [beräknat] torskbestånden i dessa fiskeområden ca. 800 tusen ton, av vilket 30-40% stabilt kan fiskas utan risk, vilket också görs. Därmed också följande ekonomiska krissituationer för industrigrenen ’odlad torsk’.
Förklaringar till dessa förändringar är [minst] lika svåra att finna som densamma rörande ’klimatet’ och troligast just därför så attraktivt för ’ansvarstagande’ politiker/organisationer/personer etc., vars enda gemensamma nämnare heter dold agenda.
Mvh/TJ
PS: Sorry för ’½-meters’ långt inlägg! //DS
Thomas#14
Tack, det var en välanvänd halvmeter 🙂
Hydrans tentakler är tydligen oöverblickbara!
Förvånande bara att inte nationella sekreteriatet för genusfiske har velat införa ett genusmodifierat( inte genmodifierat) perspektiv på torskfisket( och nu talar jag inte om Malmskillnadsgatan) eftersom man kan misstänka att det är mest gubbar som sysslar med denna hantering. Åt helvete rent queer-teoretiskt!
Dessutom har jag för mig att man talar om torskgrund i fiskesammanhang; dessa skulle med fördel kunna bytas ut mot värdegrund.
Nej, ”Varannan damernas, alla ska med, även i torskfisket” vill vi se ( för att tala med Lord Monchton) på Die Rot-Grünes valaffischer i augusti. 🙂
Ahrvid Engholm #2 och #4
Tyvärr är artikeln om utdöenden på WUWT djupt okunnig och full med fel. Den är korrekt i så motto att klimatförändringar inte utgör något egentligt hot, men i övrigt är det inte mycket som är rätt. Jag kan t ex på rak arm räkna upp långa rader av utdöda arter som helt har missats. Apropå uppgiften om tre kontinentala däggdjur utdöda de senaste 500 åren, så är det faktiskt drygt 30 (jag räknar gärna upp dem, med referenser, om du inte tror mig).
Att antalet utdöenden verkar att minska de senaste årtiondena är tyvärr bara skenbart. Mot slutet är en utdöende art oftast extremt sällsynt och svår att hitta, och det är bara i undantagsfall man vet exakt när ett utdöende sker. Det finns därför ett stort antal arter som troligen är utdöda, men som ännu inte räknas som sådana eftersom man inte är helt säker. De flesta utdöenden de senaste årtiondena har därför skenbart skett på Hawaii och Nya Zeeland, men det beror bara på att amerikanarna och nya zeeländarna har mycket bra koll på sin fauna.
Att det inte skulle gå att utrota fiskar genom överfiskning är också nonsens. För att ta ett närliggande exempel: när såg du en östersjöstör senast? (Jodå det har funnits stör i Östersjön).
Att det inte skulle gå att utrota fiskar genom överfiskning är också nonsens. För att ta ett närliggande exempel: när såg du en östersjöstör senast? (Jodå det har funnits stör i Östersjön).
Inte heller din kolartro att fiskbestånd snabbt hämtar sig när överfiske upphör håller tyvärr. Torskfisket vid New Foundland kollapsade i början av 1990-talet, men har fortfarande inte återhämtat sig efter 20 år, och ingen vet när, eller om, det kommer att ske.
När det gäller övervakningen av fisket så skulle det nog vara mindre betungande om tjuvfisket inte var så omfattande.
När Reinfeldt tillsatte en minister som inte betalat TV-licensen, så startade hela drevet och ministern måste avgå. Men när miljöministern inte har någon allvarlig kritik mot svindleriet inom IPCC och jävet hos dess chef genom biaktiviteter så är det tyst hos media. Han har heller inte kommenterat Jonnys siffror om vindkraften. Är det inte medias uppgift att stå på konsumenternas sida? Och enkla frågor i riksdagen och KU-anmälningar är ju annars från oppositionen poppis i skitsammanhang.
I dag var det också en kort notis i DI och Expressen att VD Postkodlotteriet tjänar nästan 6 mkr/år. Det kunde inte kommenteras. Kul för honom men isbjörnarna tjänar nog ändå mer.
Mycket bra och tänkvärt inlägg av Lars Bern… Jag ska läsa länkarna senare och med lite tur skissa ett alternativt styrelsesystem…… Vi måste skapa en lobbygrupp för allmänintresset som är avsevärt starkare än alla mer eller mindre tärande intresseorganisationer.
Jordbrukssubventionerna i Sverige kunde ersättas med avreglering och skattesänkningar, vilket på sikt skulle gynna, bänder, konsumenter och natur.
Kanske EU-konstruktionen har inbyggda utvecklingslåsningar?
Inte ens subventioner av tobaksodling som har så låg kvalitet att den exporteras till fattiga länder kan minskas.
Vi borde kanske ställa upp alla allmänintressen och kostnader, mot särintressen?
En lista där alla felaktigheter behandlas på ett bräde och den samlade kostnaden, miljöpåverkan och utarmningen jämförs?
Typiskt mig jag skriver spontan ogenomtänkt direkt. 🙁
Ulrik#17
Tack. En handgranat i pudelns kärna!
Uffeb….
Idre har haft -37,3 vilket är lägst i Sverige i år. -40 var en miniöverdrift från min sida, ber om ursäkt för det….
Någon som vet hur många vi klimatskeptiker är i Sverige egentligen, finns det några siffror? eller finns det endast riggade undersökningar??
Henrik, jag skulle gissa att det är 20 mot 80 troende, så länge man bara ställer en allmän fråga. Om man frågar de som läst på lite mer, dvs om koldioxidhypotesen och AGW, blir det nog tvärtom, 80 procent skeptiska mot 20 procent troende. Åtminstone i min omgivning.. 🙂
tty:
Ja, räkna gärna upp de 30 kontinentdäggdjursarterna du anser utdöda. Men i övrigt bör du ta upp saken med databaserna CREO och UICN.
WUWT-artikeln bemöter argumentet om svårigheter att avgöra exakt tid för utdöende. Dessutom kan det omvända gälla: arter man trott varit utdöda kan dyka upp igen. F ö bör argumentet vara rätt svagt om att vi *idag* är sämre på att övervaka djurarter än förr! Vi har mycket mer sofistikerade övervakningsmetoder nu, och många fler forskare som sysslar med saken. Det vore märkligt om man vore bättre på att övervaka djurarter år 1900, då 10 ggr fler försvann. Vilka var dessa bättre metoder i så fall? Skillnaden kan inte ha med övervakningsmetodik att göra. År 1900 hade man färre forskare i området, sämre databaser, ingen möjlighet att följa djur med radiopejlning eller helikopter, ingen genteknik för artbestämning, långsammare kommunikation, extremt rudimentär fotooptisk utrustning, ingen elektronik, m m.
Och när började vår oförmåga att övervaka djurarter? Om den började för några decennier sedan och utdöda arter tar några decennier att upptäcka borde det nu komma en stor bump med djurarter som försvann tidigare, men som vi pga dåliga metoder upptäcker är borta först nu. Om den bumpen inte dyker upp borde argument förkastas.
Det är f ö inte blott ”skenbart” som öar får mer artförsvinnanden. Argumenten för att öar bör påverkas mer syns ytterligt solida: konkurrens från nya arter, begränsat utrymme, ingenstans att migrera, små populationer till att börja med, osv.
”Att det inte skulle gå att utrota fiskar genom överfiskning är också nonsens. För att ta ett närliggande exempel: när såg du en östersjöstör senast? ”
Och var det en egen art? Om inte, är ju situationen den att stören inte alls är utrotad. (En snabb googling ger vid handen att det finns totalt 24 störarter. Är du säker på att Östersjöstören inte är en av dessa – som alltså existerar på annat håll? I så fall är den inte utrotad.)
Torsken vid New Foundland skall ha börjat återhämta sig – något. Ett problem är dock att torsken tar relativt lång tid på sig för könsmognad (3-4 år) och det har bara hunnit gå så där fem cykler. (Och under tiden fortsätter man att fiska bort torskens mat. Det inverkar.)
–Ahrvid
Henrik
Den vetenskapliga tyngden i Stockholmsinitiativet, borde slå ut det mesta i ett öppet samhälle.
Men fler än jag märker säkert hur kommentarer snabbt fylls av kunniga CO2-hotförnekare och de troende blir allt mer svarslösa.
Kanske en undersökning bland civ ing? eller först fysiker med kunskap i molekylens egenskaper?
Kärnkraftsdebatten tidigare visade tyvärr att kunskap inte duger långt mot behovet av ett katastrofhot…………
Så tycks det finnas en allmän motvilja till det som kräver tunga studier att förstå, det ser jag som ett av det största hoten mot vår kultur.
Västeuropeisk kultur är kanske övermogen och har inbyggda undergångsmekanismer som tidigare kulturer haft?
Henrik#21 #
Ha just gjort en undersökning som gav vid handen att eftersom 3 miljoner svenskar har vaccinerat sig mot svininfluensan så bör vi vara ca 6 miljoner.
Brasklapp dock, min undersökning kan vara riggad men det innebär inte att den är mindre tillförlitlig än väderleksrapporter eller Sifo-undersökningar i allmänhet.
Gunnar Littmark!
”Vi måste skapa en lobbygrupp för allmänintresset som är avsevärt starkare än alla mer eller mindre tärande intresseorganisationer.”
Varför en lobbygrupp, varför inte ett nytt parti? Jag upplever dagens politiska vakuum som större än någonsin tidigare. Det finns ingenting som folk i gemen verkligen vill ha. Bara gammal skåpmat i lånade kläder som är till förväxling lika.
Tack för ett mycket bra inlägg, Lars.
Jag börjar med att försöka (från min horisont)besvara de två frågor du ställer i slutet av ditt inlägg:
1. Och när skall vår classe politique börja leva som de lär?
Svar:
Det kommer naturligtvis aldrig att inträffa.
Vem skulle vilja bli politiker, om det inte finns signifikanta fördelar?
2. När skall de göra något åt allt konferensande, resande och middagsätande och skapa en resurssnål politisk sektor?
Svar: Inte förrän så många medborgare engagerar sig politiskt, så att de blir tvugna. Vilket, tyvärr, inte heller kommer att inträffa så länge vanliga människor har mat på bordet och tak över huvudet.
För stora politiska förändringar krävs kriser. Är inte just ”klimathotet” ett försök att skapa en sådan (fejkad) kris? Kan man bara få medeleuropeén att tro att det verkligen krisar med klimatet, då kan man också ”ro” skutan åt det håll man vill, utan folkliga, och då menar jag verkliga folkliga, protester.
Inte förvirrade aktivisters.
Tack för många bra inlägg som berikat debatten! Jag återkommer med mer.
Gunnar #18
>Vi måste skapa en lobbygrupp för allmänintresset som är avsevärt starkare än alla mer eller mindre tärande intresseorganisationer.
Jo det är nog nödvändigt. Det är ju tydligt att ”makten” har fjärmat sig från folket och istället litar på andra ”organisationer”. Det räcker ju att betrakta hur Al Gore lyckats. Fredspriset! Problemet är att organisationer som är viktiga för demokratin också ganska lätt kan infiltreras av en grupp med någon form av politisk agenda. TV på 60-70-talet är ett bra exempel. MSM idag är också ett bra exempel vad gäller miljödebatten. Tom ett magasin som Scientific American är infiltrerat. Så hoppet står nog till internet. Newsmill är kanske kärnan till en ny demokratisk ordning. Eller något slags vetenskapligt/fakta-baserat forum baserat på internet som får ett reellt inflytande. Inte baserat på ”tilldelat” inflytande utan baserat på ”förvärvat” inflytande. Jag vet att jag spånar, men vad tusan, nån stans måste man börja. Och på något sätt så ligger lösning baserad på internet.
Ingvar
Gammal raggare, kör 70-80tals jänkare
Elektronikingenjör, högtalarkonstruktör mm
Programmerare sen 1968 (yep, jag är 71)
Programmerar just nu i ett avancerat mobiltelefonprojekt
Utbildar mig i handel med valutor
Demokratin avtar med kvadraten på organisationens byråkratiska överbyggnad och korruptionen ökar med kuben!
Ingvar och Labbibia, klart att väljare tror att politiska partier ser till helheten med extra tyngdpunkt för de grupper de påstår sig värna mest.
En bra sammanställning av hur särintressen skadar helheten kunde kanske ändra på det, en välskriven bok med en stor mängd data och hänvisningar i slutet?
Det borde locka journalister, subventionerat rovfiske, subventionerad naturförstörande jordbruk…. det finns en massa att hetsa upp folk med…
Hur mycket för mycket kostar en tvåbarnsfamiljs matkorg och hur mycket skadar den miljö och hälsa?
Ge mig uppdraget tillsammans med…….hm….. Maggie? så slänger jag hammaren….. Nja inte den, kanske några andra… he he he.
Jag kan tänka mig att Myrdalsgrabben Fölster kunde få till något,,, nej för torrt…
Var finns Astrid Lindgrens konst idag?
Vi har ju vuxit upp med hennes sagor med mer eller mindre dolda undertankar.
Det bör vara en vacker kvinna som ögonöppnare.
Kanske maggie kan bli känd snabbt nu då CO2-hotet faller i TV-sofforna.
Jo det bör vara hennes nästa bok.
Ingvar E. #29: ” Demokratin avtar med kvadraten på organisationens byråkratiska överbyggnad och korruptionen ökar med kuben!” = YEP! 😀
Mvh/TJ
Korr, eget #31: Ska vara:
YEP! 🙁
Mvh/TJ
Gunnar # 30
Jomenvisst.
Vad jag sa i mitt # 27 var att ”människor är bekväma”. Så länge de har mat, skyl och skydd, så bryr sig inte de flesta. Hur många Svensson har funderat över följderna av vad en ”grönt” genomförd politik skulle betyda för dem egentligen? Inte förrän elektriciteten och värmen försvann, eller maten på butikshyllorna försvann, skulle de börja engagera sig (bli förbannade) på allvar. (Ungefär som när Öst föll)
Tyvärr verkar det viktigaste för Svensson just nu vara vem som ska ” gå vidare” till nästa omgång i Let´s dance, Robinson, Idol, od……..
”Vi har de politiker vi förtjänar” är en sanning som står sig…..
(Sagt av en fd Chevrolet Camaro-ägare) 😉
Jag slutade bevaka Googles träffantal på ”climategate”, när det blev uppenbart att de INTE representerade antalet träffar det borde vara, utan berodde på hur gröna Google (http://www.google.com/green/ med Al Gore som rådgivare) tweakat sina sökalgoreitmer. Träffantalet gick t o m ned till ca 5 miljoner.
Nu har träffantalet stigit igen, och är just nu ca 29,5 milj. Kanske har Google insett att man sänker sitt förtroendekapital genom att konstlat pressa ned träffarna? (Men varken detta eller tidigare resultat är nog vad antal träffar borde vara med en rättvisande algoritm – istf en AlGoreitm.)
–Ahrvid
Ett helt annat ämne: Nya Moderaternas ”Miljosmart.se” har lagt ner. Servern finns inte längre på webben 2010-01-06 kl 02.30. En seger för oss klimatrealister. Tyder på att hut går hem i regeringskansliet trots allt. Miljosmart har varit en sorglig historia som visar hut klimatpopulister smugit sig ända in i regeringskansliet.
Labbibia Hoppas det var en Z28 med en 350LT1 en sådan motor köpte jag ny (010 blocket) så plockades den isär och nya topplock ventiler oljepump kam, byte en gång till mot en prostock mekanisk kam och specialventiler så de kunde ligga extremt nära varandra. protning max, race rör högt insug och Carter termoquad,, såklart nytt tänsystem och bort med allt bränsle skit.
En plexiglas låda fick innehålla alla ventiler och pumpar med mätare, till bränsle och nitrooxid…
Sen var det dax att leka båt, med ett racedrev (smalt med spets och två drivaxlar en handbyggd propeller och en smuggler 28 C2 som jag satte motorsågen i omedelbart då den levererades från fabrik… inte en massa skit på skrovet som inte lyfter utan bara släpar med…
Jag saknar den båten… utan lustgas kunde jag sitta på hardtoppen och köra i lite under 65knop med fötterna i halvskapliga vågor lyssnade på WHO i hörlurarna (det var raka 4″ rör utan dämpning..
Allt byggde jag på varv för att inte bryta sönder drevet, vilket jag ändå lyckades med… 40.000$ eller inse att jag hade två barn och ville ha två till……
Jag ska bygga en till båt om några år då denna är fullständigt utvecklad, men jag saknar V-8, med max lustgas kunde jag starta från stillastående och accelerera ut vattnet så båten landade 30m längre fram…. en massa skum så tomt ett plums och ett vrål…
Gamla gubbar blir aldrig äldre the just go faster, faster than the speed of life.
Sverige skall predika klimathots-evangeliet i USA, enligt Washington Post i lördags. Story här:
http://newsbusters.org/blogs/tim-graham/2010/01/03/sweden-invades-dc-wapo-hails-first-wave-climate-pilots-instruct-us-car-f
Och här:
http://www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2010/01/01/AR2010010101987.html
Svenska ambassaden har tydligen valt ut fyra amerikanska familjer som skall lära sig leva ”klimatsmart”:
”They know precisely how many kilowatts of energy their house is consuming when they wake up each morning. And they’ve cut back on their consumption of meat because they now know it generates significantly more greenhouse-gas emissions than vegetables.
There’s even an official name for the Stokeses, along with three other households in Northern Virginia: They are Climate Pilots, guinea pigs in a Swedish experiment aimed at helping U.S. citizens understand that a lifestyle that curbs greenhouse-gas emissions is not necessarily oppressive, just different. ”
Måste svenska ambassaden klimatmissionera i USA? Har man inte viktigare saker att syssla med? Hjälpa amerikanskägda Volvo och SAAB, t ex? Hjälpa svenska medborgare som frusit fast på flygplatser? Snöskotta utanför ambassaden så att folk kan komma in?
Ack ja.
–Ahrvid
Ahrvid Engholm;
Även om antalet utdöda arter i modern tid antagligen är något större som tty hävdar, så kvarstår ju dock poängen du för fram, utdöendet ligger långt, långt under den nivå som alarmister av olika slag hävdar, dvs fantasisiffror på 27000-40000 arter per år!
Torsken är inte utrotad utanför Newfoundland, men överfisket gjorde det möjligt för andra arter att ta dess ekologiska nisch, så att torsken får svårt att komma tillbaka till den dominans den hade tidigare. Men det betyder ju inte att ”ekosystemet” där är fattigt, bara att det är andra proportioner mellan arterna. Jag seglade i de vattnen 1996, och umgicks med fiskare i hamnarna, som då gått över till att fiska plattfisk och krabba istället.
En sak värd att notera är att trots att alarmistprognosen för klimatorsakad utdöende är 1 miljon arter till 2050 (!), så känner man inte till en enda art som dött ut hittills, trots en naturlig uppvärmning som pågått under flera hundra år. Det brukar vara ett bra sätt att få slut på domedagssvadan om alla arter som dör ut av ”klimatförändringarna”. Be alarmisten namnge en… och njut av tystnaden som följer. (Ibland försöker de med Golden Toad i Costa Rica, men det håller inte vid närmare granskning heller).
Hej Maggie och alla andra som följer denna blogg. Som medlem i Stockholmsinititiativet så har jag ju klimatfrågan varit viktig för mig i många år. Det som från början gjorde mig till skeptiker var att det i debatten föreföll som om det fanns två sorters koldioxid – den onda som kom ifrån fossilt kol och den goda som kom ifrån biobränslen. För mig var det självklart att det som spelade roll var inte varifrån den kom utan vilken eventuell effekt den hade i atmosfären och vart den senare skulle ta vägen. Det är det enda som jag skrivit om – utom då jag besvarat vad andra skrivit. Idag vill jag bara för det första ge Ann en eloge för ett starkt brev. Sedan vill jag tillåta mig en avvikelse ifrån ämnet. Jag anser att Europa förverkat sin rätt att göra anspråk på en ledarroll i världen. Detta gäller inom flera områden. Klimat naturligtvis, miljö (med jordbruk och fiske som exempel) samt det som berör mig starkt ”mänskliga rättigheter”. Så länge som Europa för en omänsklig flyktingpolitik så saknar vi all trovärdighet när det gäller mänskliga rättigheter.
Hur har fiskare och bönder, som ju bara är någon procent av befolkningen, kunnat få så stort inflytande på EU:s politik?
Gunnar #36 och Labbibia
🙂
Bygger en 383 från botten med ett nytt block från GM, ”Twisted Edge” toppar, ”bred kam” och TPI. chip för E85 (hoppas man tar fram en bra framställningsmetod för etanol!) och en preppad 700-låda (600hp), preppad 12-bult bak (800hp) till min Transam Targa 82 (Och chassie-förstyvningar så klart). Bruxis är en original Pontiac Phoenix 78 som gått under 8000 mil. Bästa bil jag haft! (och det är några)
Labbibia 33
>Hur många Svensson har funderat över följderna av vad en ”grönt” genomförd politik skulle betyda för dem egentligen?
Kanske det är precis här man skall sätta in stöten! Precis som klimatalarmisterna lyckas skrämma upp folk med katastrofscenarier skall vi börja måla vederhäftiga (skräck)-scenarier vad som händer om vi satsar enligt klimatalarmisterna!!
Gunnar Littmark #36
Har du aldrig funderat på snipa med en encylindrig Sabb på 10 hästar. Vilken tomgång, en njutning för örat. En kompis hade en Tressfjord i trä med en sådan, ruff för två. Lugnt och stilla, dunk dunk….
Stakars Frankrike! Ska dom också få lida för samma idiotpolitik som här.
Nu brukar ju fransoserna slå näven i bordet och sätta stopp för stolleförslag och man får verkligen hoppas att dom gör det även denna gång.
/Joakim
Ingvar det låter verkligen super skoj.
Den roligaste motorn för mig var min första, en Ford 289..
Jag plockade isär den för nya idér och tester så ofta så jag tappade räkningen efter ett tag.
Kunde gå in i verkstan sent på kvällen slita ur C4 och motorn riva rubbet och slipa bort lite material, så ihop med allt och testa på morgonen före jobbet.
Det roliga med den var varvvilligheten, 4″ borr och hmmm 73mm slag?? Min Cadillac 472 hade det motsatta nästa samma borr… som en fiskebåt.
GM 383…. det är någon nymodighet (30 år???) ?
Bygger den på det gamla GM smallblocks modellen som startade med 283?
Chrysler hade en bra 383, magnum, min kompis hade en Challenger med en garagetrimmad sådan motor, körde enkelt ifrån Mustang Boss 302.
Men snabbast på gatan var en kille med en hemmatrimmad 289 på en mustang 65… den killen vad duktig… inte ens en 442W-30 klarade den mustangen 289 där man växlar vid 9500rpm… Han fick riktig fart på bilen en natt då han inte kunde sova och gick ner och flyttade kamaxeln ett kugg.
Så kunde det gå… Chrysler hade garagetrimmnings handböcker till sina motorer… bl.a. skulle man vända kolvarna i 413 vilket gav en massa skrammel men skulle ge mer effekt… inte vet jag.
Annars gillar jag GM´s 396.
Hur blir det för barnen, kommer de inte få meka och leka??? blir det bara datortrimning och montage av delar?
Ska de inte få flödes testa sina kanaler, slipa och testa igen, ska de inte få mäta förbränningsrummen slipa och mäta igen??
”The old bore and stroke school, ersattes med, put more air in it”
Stackars barnen….
Ahrvid Engholm #23
”Och när började vår oförmåga att övervaka djurarter? Om den började för några decennier sedan och utdöda arter tar några decennier att upptäcka borde det nu komma en stor bump med djurarter som försvann tidigare, men som vi pga dåliga metoder upptäcker är borta först nu. Om den bumpen inte dyker upp borde argument förkastas.”
Det är exakt vad det har gjort också. Flera hundra däggdjurs- och fågelarter som dött ut i sen tid, men innan de hann registreras levande av västerländska zoologer har upptäckts de senaste årtiondena, och nya tillkommer hela tiden. Detta har skett trots att det bara är ett par tre paleontologer i hela världen som ägnar sig åt detta speciella ämne, det är ju inte på något sätt politiskt korrekt att studera utrotning som skett p g a icke-europeer.
”Ja, räkna gärna upp de 30 kontinentdäggdjursarterna du anser utdöda. Men i övrigt bör du ta upp saken med databaserna CREO och UICN.”
OK kontinentala däggdjur:
Cryptonanus ignitus Red-bellied Gracile Mouse Possum
Macrotis leucura Greater Bilby
Chaeropus ecaudatus Pig-footed bandicoot
Perameles eremiana Desert bandicoot
Bettongia pusilla Nullarbor dwarf bettong
Caloprymnus campestris Desert rat-kangaroo
Potorous platyops Broad-faced potoroo
Lagorchestes asomatus Central hare-wallaby
Lagorchestes leporides Eastern hare-wallaby
Macropus greyi Toolache wallaby
Desmodus draculae Giant vampire bat
Zalophus japonicus Japanese sea lion
Monachus tropicalis Caribbean Monk Seal
Neovison macrodon Sea mink
Rucervus schomburgki Schmoburgk’s deer
Eudorcas rufina Red gazelle
Hippotragus leucophaeus Bluebuck
Lipotes vexillifer Yangtze dolphin
Peromyscus pembertoni Pemberton’s deer mouse
Juscelinomys candango Candango mouse
Leimacomys buettneri Togo mouse
Conilurus albipes White-footed rabbit-rat
Leporillus apicalis Lesser stick-nest rat
Pseudomys gouldi Gould’s mouse
Pseudomys glaucus Blue-grey mouse
Notomys amplus Short-tailed hopping mouse
Notomys longicaudatus Long-tailed hopping mouse
Notomys macrotis Big-eared hopping mouse
Notomys mordax Darling Downs Hopping mouse
Notomys robustus Great Hopping mouse
Cuscomys oblativa Cusco tomb rat
Lagostomus crassus Peruvian plains viscacha
och kontinentala fåglar:
Tadorna cristata Tofsgravand
Camptorhynchus labradorius Labradorand
Rhodonessa caryophyllacea Rosenand
Ophrysia superciliosa Himalyavaktel
Argusianus bipunctatus Double-banded Argus
Podilymbus gigas Atitlándopping
Podiceps andinus Colombian grebe
Aramides gutturalis Red-throated Wood Rail
Vanellus macropteris Javanese lapwing
Pinguinus impennis Garfågel
Ectopistes migratorius Vandringsduva
Conuropsis carolinensis Karolinaparakit
Psephotus pulcherrimus Paradise parrot
Anodorhynchus glaucus Glaucous Macaw
Heliangelus zusii Bogota sunangel
Eriocnemis godini Turquoise-throated puffleg
Merulaxis stresemanni Stresemann’s bristlethroat
Eurychelidon serintarae Asiatisk flodsvala
Vermivora bachmanni Bachman’s warbler
Quiscalus palustris Slender-billed grackle
Observera att ovanstående endast omfattar arter som med säkerhet dött under de senast 500 åren, sträcker man tidsgränsen bakåt ökar antalet snabbt.
Lars C en kompis hade en underbar med var det Seffle tändkula???
Helt underbar, jag gick en kurs som motorman på sjöbefälskolan, med inriktning ångmaskin.
Otroligt stimulerande, så kördes det upp med en gammal bogserbåt Örnen.
Numer går mina tankar mot permanentelmotorer, Oz-marine har haft vettiga lösningar några år, men det kommer explodera då batterier blir bättre.
Motordriven solcellspanel, parasail, elmotorer och en djävla massa bensinhästar i vila, som bara finns för 15min om året…
Så planerar jag nu, mest funderar jag på hur jag ska minska avdriften och samtidigt vinna i toppfart.. ett par gummifenor som stänger inne luften under skrovet vid högfart och funkar som ”centerbord” vid kryss med parasail… Det får inte vara fasta för det lära vara livsfarligt… men jag funderar på om det kan fungera med 10mm tjockt gummi som viker sig då belastningen blir för stor…
ja ja ska inte starta med det bygget på några år än.
Sådant här älskar jag med bloggen, men det kanske inte gillas av ledningen?
Ahrvid Engholm #23
Jag kanske missförstod ditt argument. Vår förmåga att fastställa när en art dog ut har inte blivit sämre utan bättre. Det är bara så att när det står ett utdöendedatum i en databas, t ex ”1844” så innebär det inte att på nyårsaftonen 1844 fastlogs att arten är utdöd, utan att 1844 gjordes det sista säkra fyndet av arten. Att den verkligen är utdöd blev man normalt inte säker på förrän flera årtionden senare.
Årtalet 1844 anges t ex för garfågeln (det finns faktiskt också ett mycket trovärdigt fynd från Norge 1848), men ända fram till ca 1870 så letade man faktiskt efter levande garfåglar.
Och, ja vi har ett stort antal troliga utdöenden ”på gång”, t ex eskimåspoven och elfenbensnäbben för att ta två välkända exempel.
Däremot är det riktigt att det finns ytterst få om ens något utdöende i sen tid som kan tillskrivas klimatförändring. Det enda troliga fall jag kan komma på är pipharen Ochotona whartoni som dog ut i början av den här mellanistiden då de klippmarker i östra Nordamerika som den var beroende av förvandlades till skog efter den senaste istidens slut.
Gunnar #43
Visst är det kul! 383: Cheva SB 350-block med 400-vev. Började som hem-pul en gång i tiden men nu finns det färdiga kits. Köpte ett komplett balanserat ”rotating kit”. 396! Ahh! Har haft en original Nova 69:a SS396 och en Chevelle 69:a SS396. Håller med. Underbar motor. Ford: byggde om en risig Thunderbird 55:a med 351 Cleveland, C6 och 9-tum bak. Åkte ifrån Corvetter. 351CL är nog en av de bästa motorer Ford gjort. Har gett upp Ford och satsar på GM. Ford har gjort mycket fina motorer och bilar men allt är 7 ggr mer komplicerat än GM!
Ungdomarna? Dom åker ju bara med japanska turbo-bilar. Det är dom jag skall åka ifrån med mina ”breda motor” Vridmoment hela vägen!! Jag är inte mycket för båtar men när det gäller ”sound” då finns det inget som slår en Säffle på tomgång!
tty!
Jag älskar djur och har varit intresserad sedan barnsben.Men du blandar ihop orsak verkan och tidsperioder.Vad är poängen med att överdriva och blanda ihop saker och ting? Du kommer inte hitta ett enda exempel på att någon art dött pga av co2.Det är helt enkelt en lögn och ett påhittat hot.
Det finns en egendomlig utgångspunkt hos många aktivister och det är att utan människan så skulle inga arter försvinna.
De har en fantastisk förmåga att förneka Darwins grundtes.
Arter har alltid både kommit och gått under jordens historia.
Vi har begått många misstag i historien och är skyldiga till framförallt utrotningsjakt av några arter.
Men ska man bibehålla trovärdighet i frågan är det meningslöst att på listan över utdöda djur som sträcker sig längre tillbaka i tiden än 100 år.Det har inte med modern tid att göra.
Det finns tvärtom anledning att vara positiv eftersom vi har uppmärksammat och sedan 50 talet ökat en mängd hotade bestånd.De stora rovdjuren är ett bra exempel Isbjörn Brunbjörn och Varg våra stora rovfåglar likaså.Naturreservaten ökar i antal och omfattning och antalet människor och regeringar som uppmärksammat problemet likaså.
Det är viktigt för oss som värnar om miljön (vilket de flesta faktiskt gör) att vi är sakliga och därigenom bibehåller vår trovärdighet.
Så vi har tvärtom en positiv utveckling av vårt beteende och respekt för hotade arter.
Du får inte glömma att Darwins naturlag är oberoende av människan.Djur utrotar djur i större utsträckning än människan.
En annan syn på utrotning:
http://www.youtube.com/watch?v=7W33HRc1A6c
tty:
Du måste lyssna på vad vad du tänkt ge motargument till! Jag citerar ur det jag skrev (vilket också anges i artikeln jag refererar):
”Vi får en indelning i två grupper: öar (inkl Australien) och kontinent. På öar har artförlust berott på att människan anlänt och infört nya arter som konkurrerat ut gamla. ”
Visserligen kan Australien räknas som en kontinent, men HÄR, av mig och i ursprungsartikeln, ingår den bland öar. Och skälet är att Australien vad gäller artutbredning delar förklaringsmodell med andra öar, vilket också anges: införandet av en massa nya arter som konkurrerar med gamla. (Vi känner väl alla till t ex kaninplågan i Australien.)
Jag kollade de tio första på din lista via Google. 2-10 är australiska arter! De ingår alltså här i kontinentala djur, och om de är utdöda ingår de redan bland de 61 arter som anges för *öar*. Art nr 1 anges som ”presumed extinct” (förmodat utdöd), men det finns ett par osäkerheter. Enligt Red Lists karta är habitaten det allra innersta, glesbefolkade Argentina, och även om arten inte setts sedan 60-talet är det möjligt att man bör betona ”presumed”. Dessutom är det ett pungdjur (framgår av ”possum” i namnet) och en del menar att pungdjur bör föras till en egen grupp, utanför däggdjur. (Däggdjur föder levande ungar. Pungdjur föder ”halvlevande” ungar – om vi får kalla det så – vilka sedan vidareutvecklas i en pung. Det är onödigt med en klassificeringsdebatt, men det är möjligt att artikelförfattaren avsiktligt räknar bort pungdjur, och det får vi i så fall respektera.)
Jag kollade inte resten av listan, men av den tredjedel jag kollade är minst 9/10 fel. Och även om vi nu skulle hitta något enstaka kontinentalt utdött däggdjur till (och Australien ingår inte) påverkar det inte, såsom någon annan i tråden också konstaterade, inte artikelns resonemang och slutsatser. Vi har inte haft någon massiv utrotning av högre arter (artikeln räknar här däggdjur och fåglar) de sista 500 åren. 184 arter, om jag räknat rätt – men den förkrossande majoriteten är på öar, pga främmande artinvasion, inte pga ändrade habitat eller miljöförstöring eller liknande.
Jag ställer mig frågande till följande argument: ”Flera hundra däggdjurs- och fågelarter som dött ut i sen tid, men innan de hann registreras levande av västerländska zoologer har upptäckts de senaste årtiondena.”
Om arten INTE har kunnat registreras, hur vet man att den är utdöd? Hur vet man att det var en egen art? Hur vet man om och när den i så fall dog ut? Har man gått på sägner från lokalbefolkningen? Har någon zoolog med andan i halsen kommit rusande till en indianby och via en tolk fått höra:
– Vilken tur att du kom. Titta, där på marken det är sista exemplaret av den grönprickiga skvättan. Nu är den utdöd.
– Ack, säger zoologen och tittar sig omkring. Jag ser inga andra grönprickiga skvättor, så den måste vara utdöd.
–Ahrvid
Rättelse: ”De ingår alltså här INTE i kontinentala djur” skall det vara (”inte” föll bort).
F ö kan jag notera att vår kära vän Karin Bojs i söndags hade en stor artikel om hotade djurarter (pga ”klimatförändringar”, no doubt) i Sveriges miljömalligaste morgontidning. 863 arter angavs som ”hotade”. Notabelt är att i varken artikel eller bildmaterial angavs en enda de facto *utdöd* art.
Det normala är att den stora majoriteten hotade arter trots allt överlever. I modern tid intervenerar människan vanligen för att säkra hotade arter (fridlysning, reservat, uppfödning/utplantering, m m). Och om någon av de listade hotade arterna trots allt dör ut, lär det inte bero på ”klimatförändringar”.
–Ahrvid
Bäste Ahrvid Engholm
”Jag ställer mig frågande till följande argument: ”Flera hundra däggdjurs- och fågelarter som dött ut i sen tid, men innan de hann registreras levande av västerländska zoologer har upptäckts de senaste årtiondena.”
Om arten INTE har kunnat registreras, hur vet man att den är utdöd? Hur vet man att det var en egen art? Hur vet man om och när den i så fall dog ut? Har man gått på sägner från lokalbefolkningen? Har någon zoolog med andan i halsen kommit rusande till en indianby och via en tolk fått höra:
– Vilken tur att du kom. Titta, där på marken det är sista exemplaret av den grönprickiga skvättan. Nu är den utdöd.
– Ack, säger zoologen och tittar sig omkring. Jag ser inga andra grönprickiga skvättor, så den måste vara utdöd.”
Detta är ovanligt korkat argumenterat måste jag säga. Jag påpekade att ett stort antal nyligen utdöda arter (hundratals) påisats av PALEONTOLOGER. Sådana sysslar med rester av döda djur, du vet skelett och sånt.
Och man kommer mycket riktigt att underskatta antalet sådana utdöda arter eftersom många arter inte går att skilja åt på skelettet.
Du har förresten helt rätt i att i vissa fall så finns faktiskt traditioner om utdöda arter fortfarande kvar hos lokalbefolkningen. Sådana traditioner är knappast daterbara, men man kan förmoda att minnet av ett djur som inte längre finns knappast lever kvar mer än några generationer.
Annars så finns ett antal olika tekniker (främst kol 14) för att datera resterna.
Hela den här tämligen meningslösa diskussionen är för övrigt ett utmärkt exempel på den skada hela AGW-cirkusen har orsakat. Klimatförändringar är, upprepar jag ännu en gång, inget nämnvärt hot mot den biologiska mångfalden, men det innebär inte att andra hot inte är i högsta grad reella.
tty:
Nå, paleontologi sysslar huvudsakligen (och i alla fall definitionsmässigt!) med *förhistoria*, vilket är flera tusen år bakåt. Inte så kort tid som 500 år…
Att studera artutdöende hinom 500 år (som jag och artikeln diskuterar) bör ligga utanför paleontologin, och i den mån det dyker upp inom detta fält måste det vara både mer marginellt och av (närmast) misstag. Men även inom närhistorisk tid hinner djurrester reduceras till ben, och det bör vara ganska vanskligt att definitivt slå fast att en viss bensamling är en ny art. Näraliggande arter har likartade ben, benrester har individuell variation, och det torde vara svårt att vara expert på kanske tusentals olika bentyper och säker på detaljer om dessa. Och visst går det att C-14-datera, men det kostar pengar, görs inte rutinmässigt och ger en inneboende felmarginal.
Att hänvisa till i huvudsak förhistorieforskning kring svårbedömda benrester är litet vagt för att anföra definitiva uppgifter om ett antal närhistoriska arter. I alla fall såvitt jag kan se. (Därmed inte sagt att en del fall trots allt funnits.)
Artutrotning har ofta och med stort eftertryck framförts som ett argument om ”klimathotet”.
–Ahrvid
Arvide Engholm #54
”Nå, paleontologi sysslar huvudsakligen (och i alla fall definitionsmässigt!) med *förhistoria*, vilket är flera tusen år bakåt. Inte så kort tid som 500 år…”
Huvudsakligen, men inte definitionsmässigt. Paleontologi sysslar även med subfossilt material, stundom t o m yngre än 500 år. Det finns en gammal, inte helt allvarlig tumregel som jag tror formulerades av Björn Kurtén: ”luktar det, är det zoologi, om inte är det paleontologi”
”Men även inom närhistorisk tid hinner djurrester reduceras till ben, och det bör vara ganska vanskligt att definitivt slå fast att en viss bensamling är en ny art. ”
Exakt, som jag redan påpekat. Man kommer därför att underskatta antalet utdöda arter. Dock kommer numera DNA-analys till hjälp.
”Därmed inte sagt att en del fall trots allt funnits.”
Åtskilliga hundra, som jag redan påpekat. Huvuddelen öformer (i synnerhet om man räknar Australien som ö), men även kontinentala arter.
tty:
Nå, ”paleo” får jag i googling på språkrötter till att vara grekiska för ”gammal, antik”. ”Antik” brukar anses vara klassisk grekisk/romersk tid (och tidigare; utom för möbler…) vilket är klart bortom500 år tillbaka. I beskrivningar av paleontologi förekommer definitioner om att det handlar om ”förhistorisk” tid och då går vi, på ett ungefär, 5000+ år bakåt, minst. (Förhistorisk tid brukar anses vara tiden innan det upprättades skriftliga dokument.) Det är ännu längre bort från 500 år.
Jo, det finns numera också DNA-analys, men det är ännu krångligare och dyrare än C14-analys. (Och man behöver rena ”samples” som inte förorenats av bakterier m m i omgivningen, vilket är svårt för hundratals år gamla benrester.)
–Ahrvid