Här är ett gästinlägg av Mats Zetterberg om hur statistiken ser ut i Uppsala sedan 1700-talet angående min-max och medel i Uppsala för olika årstider:
Varma dagar allt kallare, medan kalla dagar blir varmare
Så här skriver SMHI om framtidens klimat:
Längre perioder av torka och högre temperaturer väntar Sverige i ett förändrat klimat. Höga temperaturer kommer att bli vanligare i Sverige i framtiden och varmast kommer det att bli i söder. Värmeböljor kan i framtiden bli vanligare i Sverige.
Efter att jag laddat ner och börjat analysera Uppsalas temperaturserie 1722 – 2016, stämde jag av den mot NASA:s globala medeltemperatur över land för perioden 1880 till 2017.
För att kunna jämföra har jag summerat årliga medel från Uppsalaserien och sedan beräknat årliga avvikelser mot medelvärdet för perioden 1961 till 1990. Jag summerade medelvärdet till 5,22 grader C, vilket ser ut att stämma med kurvan på SMHI:s hemsida.
Temperaturserierna följer varandra till 1950-talet, därefter stiger temperaturen mer i Uppsala jämfört med den globala. Detta stämmer bra med teorin att temperaturen stiger mer närmare polerna.
Uppsalas temperaturserie 1722 till 2016.
Den blå linjen är avlästa värden. Den röda linjen är justerad för urbana effekter. Kurvorna är 10-års medelvärden. Max- och minvärden är dygnsmedel. All temperatur är i grader Celsius.
I den vänstra bilden är det tydligt att dygnsmedeltemperaturen mätt över ett år har ökat sedan 1970-talet.
I den högra bilden kan man se hur den röda, homogeniserade kurvan, justerats för urbana effekter och kanske av andra orsaker. De röda och grå kurvorna visar hur mycket max- respektive minvärdet justerats. Den blå kurvan visar hur medelvärdet påverkats.
Medeltemperaturkurvan ser ut som om det blir varmare och varmare, ungefär som när man slår på spisplattan, att det blir hetare och hetare. Ser man på sammanställningen av maxtemperaturer (dygnsmedel) ser det ut att vara tvärt om. De högsta temperaturerna var på 1700 och 1800-talet. Samtidigt blir kalla dagar mildare.
Enstaka temperaturrekord är visserligen för rekordet gynnsamt väder, men den nära på trehundraåriga trenden är tydlig. Dygnsmedeltemperaturen för varma dagar sjunker medan den stiger för kalla dagar.
För att se om temperaturtrenden ser olika under året, har jag sammanställt årstiderna enligt nedan:
- Vinter, december till mars.
- Sommar, juni till augusti.
- Höst, september till november.
- Vår, april till maj.
Jag har inte i detalj räknat fram de meteorologiska skiftena, utan generaliserat efter månader.
Vinter, december till mars.
Vinter medeltemperaturen faller i början av 1700-talet från –1 grad °C till -4 grader fram till början av 1970-talet, därefter stiger den till samma nivå som i början av mätperioden. Det som slog mig när jag såg kurvan är vikten av långa serier för att kunna bedöma klimatförändringar. Från media får vi ständigt höra; största, värsta, högsta, sedan mätningarna började. När det gäller temperatur brukar det vara från mitten av 1800-talet. En kurva som börjar 1850 ser onekligen dramatisk ut.
Maxtemperaturerna ser relativt stabila ut under vintermånaderna. Sett från slutet av 1700-talet har däremot de lägsta temperaturerna en positiv trend.
Sommar, juni till augusti.
Medeltemperaturen var som högst 16,8 grader °C under perioderna 1772 – 1781 och 2002 – 2011. Däremellan var det något lägre medeltemperaturer. Som lägst var den 14,1 °C under perioden 1902 – 1911.
Maxtemperaturen har en sjunkande trend, medan temperaturtopparna för de lägsta temperaturerna är stabila.
Höst, september till november.
Medeltemperaturen följer i stort sett kurvan för årsmedel. Det som är lite anmärkningsvärt för höstmånaderna är att den urbana effekten ser ut att vara negativ under 2000-talet. Justeringen är +0,1 grader för de högsta temperaturerna.
Max- och min temperaturerna är fallande respektive stigande.
Vår, april till maj.
Räknat från mitten av 1800-talet har medeltemperaturen stigit med c:a 4°C, vilket är mest för de fyra årstiderna.
Max- och min värden följer samma mönster som övriga årstider.
Antalet varma dagar med höga temperaturer förväntas enligt SMHI att öka. I den vänstra bilden nedan har jag sammanställt antalet dagar med temperaturer över 20 °C enligt samma perioder om tio år som ovan. Den sista perioden som är fem år, 2012 – 2016 kan man bortse från. Jag tog med den för att visa att för de fem sista åren är antalet dagar över 20°C färre än en tredjedel av den föregående 10-årsperioden, 49 mot 162.
I den vänstra bilden som är antalet dagar för homogeniserade värden kan man se att perioden 2002 – 2011 har något fler varma dagar än perioder på 1700- och 1800 talen. Den högra bilden visar antalet dagar som är justerade utifrån uppmätta värden.
Sammanfattning.
Sommarens medeltemperatur har pendlat mellan 15 och 17 °C, förutom en period runt sekelskiftet år 1900, när temperaturen var lite lägre, c:a 14°C.
Vintrarna ser lite annorlunda ut. Under en lång period mellan mitten av 1700-talet fram till 1970-talet hade Uppsala en genomsnittlig temperatur på c:a -4°C. ”Värmetoppen” före den perioden motsvarar dagens temperaturer.
Höst och vår har en medeltemperaturkurva som stiger från början av 1980-talet. Mönstret för max- och min-temperaturerna är samma för alla årstider. Sjunkande max-temperaturer och stigande min-temperaturer.
Antalet varma dagar med medelvärde över 20°C har varierat, men inte ökat under mätperioden. Observerade dagar med temperaturer över 25 °C var som flest mellan 1932 och 1941, åtta stycken. I den justerade serien har 6 försvunnit, vilket kan jämföras med perioden 1972 till 2016 där 2 dagar justerats ner under 25 °C.
Generellt kan sägas att 1930-talet har haft störst behov att justeras för urbana effekter eller andra orsaker, medan behovet av att justera ned temperaturen har blivit allt mindre under de senaste 30 åren.
Mats Zetterberg
Professor emeritus i filosofi. Forskningsinriktning är vetenskapsteori, teknikfilosofi och politisk filosofi. Huvudredaktör för Klimatupplysningen.
Tack Mats för denna genomgång.
”Generellt kan sägas att 1930-talet har haft störst behov att justeras för urbana effekter eller andra orsaker, medan behovet av att justera ned temperaturen har blivit allt mindre under de senaste 30 åren.”
Tror du denna milda kritik av justeringarna är tillräcklig för att väcka hårdhudingar?
Denna bloggare är oxå aktiv inom avd -det var varmare förr: https://realclimatescience.com/
Istider – små istider – innebär främst kalla somrar och vinterkyla har mindre betydelse. Kan inte somrarna smälta vintrarnas snötäcke helt, så blir vintersnön glasiär-is inom osmälta områden.
#1 Lasse
Nej, men man kan ju hoppas att de kan bli mer konkreta om orsakerna till justeringarna. Exempelvis; för hösten 2016, sep-nov har de justerat första halvan med positiva värden (0,1 till 0,2) grader och andra halvan negativt med (-0,1till-0,2) grader. Summan av justeringarna under perioden är minus 2,2 grader C.
Bra sammanställning Mats.
Men jag tror att den här temperaturserien borde succesivt justeras ner c:a 0,7 grader från 1950-talet fram tills nu. Se denna jämförelse med Uppsala flygfält/F16 utanför Uppsala:
https://www.klimatupplysningen.se/2014/04/08/uppsalatemperaturer/
Uppsalas temperaturserie har helt enkelt påverkats starkt av att staden har växt. Men det gör ju bara att temperaturen i Uppsala blir ännu mindre uppseendeväckande.
#4
Du har helt rätt Magnus. Jag har precis sammanställt en jämförelse mellan Uppsalas homogeniserade serie och F16 serien. Från början av 1960-talet går de isär. Medelvärdet 2017 skiljer 0,8 grader C. SMHI skriver så här:
Preliminära jämförelser med mätningar i Marsta 8 km norr om staden antyder att korrektionen för den urbana värmeön 2015 är ca 0,3-0,5 grader för liten.
SMHI kan skriva vad de vill för de är inte trovärdiga när det gäller klimatfrågan. De skall enbart uttala sig om väder och vind för den närmsta tiden framåt. Det är deras uppgift och kunskapsområde. Jag citerar här från ditt inlägg Mats, vad SMHI påstår:
”Längre perioder av torka och högre temperaturer väntar Sverige i ett förändrat klimat. Höga temperaturer kommer att bli vanligare i Sverige i framtiden och varmast kommer det att bli i söder. Värmeböljor kan i framtiden bli vanligare i Sverige”.
Självklart har vi just nu en ovanlig vädersituation, men SMHI utnyttjar situationen för att underblåsa AGW-hypotesen, utan att förstå vad som i grunden pågår. De borde utan att blanda in CO2 och ”klimatförändringarna”, försöka förstå vad som nu håller på att ske med jetströmmarna och dess påverkan av en reducerad solaktivitet.
I GP idag står det: ”Majvärmen slår 129 år gammalt väderrekord”. Om vi räknar bakåt så blir årtalet 1889, det år som det var solfläcksminimum. Detta år föregicks av ett solmaximum 1883 med en amplitud som var i paritet med dagens solfläckscykel 24 som vi nu lämnar. Vi går nu återigen mot liknande solaktivitet som rådde före 1900-talet och varför skulle vi få en atmosfärscirkulation som är annorlunda nu, jämfört med då? Problemet ligger i att när den magnetiska solaktiviteten avtar, minskar instrålad UV-energi mot stratosfären och därmed fås ett förändrat jetströmsmönster. Dessa strömmar bestämmer utvecklingen av våra hög- och lågtrycksmönster. Ja, även ett sådant högtryck som nu har parkerat över oss.
#6 Björn
Någon förklaring varför några tiotals ppm i skillnad i CO2-halt skulle få ett högtryck att parkera sig över Ryssland har jag ännu inte sett från SMHI men det lär väl komma.
Jag noterade också häromdagen att Schibsteds politiska kommisarie på Svenska Dagbladet uppenbarligen hade gått ut för att köpa något svalkande efter som vederbörande släppte fram denna artikel:
https://www.svd.se/varmen-slog-nastan-rekord
”…. Än är det en bit kvar upp till 32,5 grader som uppmättes i Kristianstad och Kalmar i maj 1892…..”
De extremt milda vintrarna i början av serien är intressanta eftersom de följde på en period med motsatta förhållanden, inklusive de extrremt kalla 1695-97 och ”Poltavavintern”.
Sedan skedde ett tvärt omslag ca 1715 och 1720-30-talen var mycket milda. Det var de här åren Linné propagerade för bl a mullbärsträd och silkesodling i Sverige. Han brukar betraktas som en merkantilistisk stolle, men var knappast mindre realistisk än de som idag experimenterar med vinodling.
Sedan kom ”lilla istiden” tillbaka och varade fram till 1920-talet.
Omslaget 1715 råkar(?) sammanfalla med slutet på Maunderminimat.
Svempa [7]; Ja, man kan ju undra när SVD eller någon annan tidning skall komma med en reflekterande undran; ”Kan solens lägre energiinnehåll i UV, vilken uppfångas i stratosfären, vara delorsak till de förändrade vädermönstren som nu har börjat uppträda både vinter som sommar?” Men som sagt, saknar man kunskaper utöver vad som är konsensus, så uteblir väl reflekterandet också.
Hej Mats! jag funderade lite närmre på den här citerade meningen: ”Mönstret för max- och min-temperaturerna är samma för alla årstider. Sjunkande max-temperaturer och stigande min-temperaturer”. Jag ser en förklaring ur mitt perspektiv med den variabla solaktiviteten. Tiden efter Lilla istiden kunde bara bli bättre. Visserligen inföll Dalton minimum i slutet av 1700-talet, men det kunde inte bli värre, utan tvärtom, bara bättre. Det intressanta med sjunkande maxtemperaturer och stigande mintemperaturer, är just den förväntade responsen av den ökande solaktiviteten efter Lilla istiden med sitt Maunder minimum. Med en stigande global temperatur, är det naturligt att variationen i maxtemperaturen blir lugnare och därmed avtar medelvärdet. Samma gäller för mintemperaturens medelvärde, den är också förväntad, eftersom det bara kan bli varmare med en ökad solaktivitet. Alltså, man kan sammanfatta och anta att när solaktiviteten över tid ökar, minskar temperaturextremerna, alltså dess svängningar och tvärtom, när vi nu igen går mot en globalt kallare värld på grund av återigen en reducerad solaktivitet, då ökar extremerna igen.
Det känns som uppsalaborna fått ett mer maritimt klimat. Detta mer kustnära klimatet kanske återspeglas i bostadspriserna som blivit mer ”sjönära” 😉
Det är intressant att notera att tendensen mildare vintrar och vårar men inte varmare somrar går igen i den unikt långa (från år 1500) proxyserien från Tallin/Estland (den bygger på datum då isen går upp i Tallins hamn samt datum för rågskörden):
http://sci-hub.tw/10.1023/A:1005673628980
tty [12]; Sådana där rapporter ger perspektiv. Mildare vintrar är väl att förvänta efter Lilla istiden och speciellt när solen gick in i ett solar grand maximum som har sträckt sig över 1900-talet. Var finner vi ytterligare liknande undersökningar som sträcker sig bakåt mot Lilla istiden?
tty #12
Jag minns att Vukcevik har en studie över temperaturer I Kanada som som också visar att uppvärmningen handlar om att det är vintrarna som blivit varmare, men den är inte lätt att hitta i hans digra samling.
Från en filosofisk ståndpunkt är det en trevlig tanke att värdsaltet och vår planet strävar mot harmoni och jämvikt istället för konkurrens, utveckling och kaos. Men varför måste människor som strävar efter harmoni uppfinna en temperaturkatastrof och ett kaos som inte finns i de data som åberopas?
Länk till Vukceviks datasamling:
http://www.vukcevic.talktalk.net/Contents1.htm
#14 Tillägg.
Hittade Central England juni, juli, december och januari hos Vukcevic:
http://www.vukcevic.talktalk.net/MidSummer-MidWinter.htm
Jag menar att om global warming innebär att det är vintertemperaturerna som ökar kan klimathotet blåsa ”Faran över” för att konsekvenserna bara blir en bråkdel av vad alarmisternas konselvensutredare målat upp.
Grattis till alla politiker som haft klimatångest och svårt att sova. Nu kan ni sova gott och börja jobba med konkreta och näraliggande problem som behöver lösas
Gunnar Strandell [14, 15]; Länken i [15] visar en tydlig trend mot varmare vintrar i centrala England. Mycket intressant!
#8 TTY
Jomen visst är det tröttsamt att man bortser från dessa starka påverkansfaktorer från solen. Fast det är ju iofs logiskt eftersom klimathotsprojektet inte är ett vetenskapligt projekt utan ett politiskt maktprojekt
#12 tty
Mildare klimat i framtiden alltså!
Vem kan ha något emot detta , om det inte vore så att Arktis is kommer att försvinna 😉
Höstens värme norr 80 breddgraden har försvunnit, istjockleken ökar.
http://ocean.dmi.dk/arctic/meant80n.php
De allra högsta temperaturerna som uppmätts i Sverige är 38°C, dels i Målilla i juni 1947, dels i Ultuna Uppsala i juli 1933.
Konstigt, MP säger ju – i direktsändning av SVT – att det bara blir varmare och varmare.
Jorden håller ju på att dö.
Borde vara upp mot +45 – 50 grader som värmerekord, då det gamla ju är 85 år.
Eller ljuger MP och regering…..
Lasse [18]; Nej, det blir inte mildare klimat i framtiden. Vi måste först gå igenom en ny liten istid. Efter Lilla istiden blev det naturligtvis högre temperaturer av naturliga skäl. Solens naturliga variationer kan vi inte beskatta bort.
#20 Björn
Solen har viss inverkan , visst. Men även molnen gör sitt till.
Hur kan du förklara SMHIs mätningar som entydigt visar 8% ökning av solinstrålningen sen mätningarna började 1983?
SMHI har inte kopplat den till temperaturen, men de är väl låsta av koldioxiden.
Lasse [21]; Vi har haft ett solar grand maximum under 1900-talet, som nu är på väg att avta. Det är då klart att vi har haft ett ökat inflöde samtidigt av solstrålning, men nu när solen reducerar sitt utflöde, kommer molnen samtidigt att öka, vilket hänger ihop med ökat inflöde av kosmisk strålning. Klimatforskarna vågar inte nämna detta, för då rubbas hela deras värld som hålls uppe av mantrat ”klimatförändringarna”.
#19
”De allra högsta temperaturerna som uppmätts i Sverige är 38°C, dels i Målilla i juni 1947, dels i Ultuna Uppsala i juli 1933.”
Det närmaste vi kommit ”på senare år” är 36,8 grader i augusti 1975. De här gamla rekorden är besvärande för SMHI, problemet är att de är mycket väldokumenterade och stöds av liknande (men inte fullt så varma) värden från kringliggande stationer. De är därför nästan omöjliga att justera bort.
Som en kuriositet kan nämnas att rekordtemperaturen för (landet) Singapore, på Ekvatorn, är 37 grader. Där ser man den utjämnande effekten av hav och hög luftfuktighet.
Vi får verkligen hoppas att det inte blir någon ny ”liten istid”. Stora jordbruksområden i Nordamerika och Asien skulle bli oanvändbara vid mellan en och två graders temperatursänkning.
Dessutom tyder mycket på att det var ytterst nära en stor istid under ”lilla istiden”. Insolationen vid 65 graders latitud är nu mycket nära den nivå där en istid brukar börja
Titta på bilden av Baffins land nedan. De ljusa områdena saknar lavvegetation beroende på att de var permanent snötäckta under ”lilla istiden”. Hade den varat längre hade de övergått till glaciärer:
https://en.wikipedia.org/wiki/Baffin_Mountains#/media/File:Wfm_baffin_island.jpg
Liknande områden finns i nordvästra Ungava och på Putoranaplatån i Sibirien.
tty [24]; Intressant det du nämner. Man kan hoppas, men vi har att förhålla oss till verkligheten. Med den pågående reduceringen av instrålad energi efter solcykel 23, måste vi förvänta oss regionala förändringar. Såg på CNN att 97% av Iran lider av svår torka. Med en förändrad sol följer förändringar i den atmosfäriska cirkulationen, där förändringen är störst i UV-området. Det får konsekvenser som även kan drabba vår vattenkraft om vi får kalla vintrar framöver. Därför behöver vi en ny kärnkraftsera som kan säkra vår energitillgång.
#23 tty
”Det närmaste vi kommit ”på senare år” är 36,8 grader i augusti 1975”.
Även det ett ”gammalt” rekord. Närmare en och en halv klimatperiod bort.
Det absoluta rekordet är snart 3 klimatperioder bort.
Nu var det länge sedan jag tittade på Uppsalaserien men vill minnas att temperaturen gjorde ett
markant hopp upp i samband med att man bytte plats till Universitetsområdet som har stora asfaltsytor runt om jämfört med den gamla platsen.
Har jag rätt ?
När jag ändå ”snöat” i mig på rekord, så kan det vara lärorikt att kolla månadsvisa värmerekord i Sverige.
Vad man kan konstatera är att det var varmare förr, trots MP:s koldioxidspöke och svammel om att jorden kokar.
För trots sol var eviga dag så vill inte temperaturen slå några rekord.
Men årets Maj kommer nog att få ett rekord och då med antal soltimmar.
Men högtrycket som legat över oss kan man väl inte beskylla koldioxiden för eller….
Maj
32,5° Kalmar den 28 maj 1892 och Kristianstad den 27 maj 1892 (Götaland)
31,3° Nora den 29 maj 1911 (Svealand)
30,6° Överkalix-Svartbyn den 31 maj 1971 (Norrland)
Juni
38,0° Målilla den 29 juni 1947 (Götaland)
35,3° Bromma den 30 juni 1947 (Svealand)
36,4° Gävle den 30 juni 1947 (Norrland)
Juli
36,0° Borås den 20 juli 1901 (Götaland)
38,0° Ultuna den 9 juli 1933 (Svealand)
36,9° Harads den 17 juli 1945 (Norrland)
Augusti
36,8° Holma den 9 augusti 1975 (Götaland)
36,0° Örebro den 7 augusti 1975 och Sala den 6 augusti 1975 (Svealand)
34,6° Fränsta-Emnäs den 16 augusti 1947 (Norrland)
Idag slogs rekordet: maj månad är den varmaste i Uppsala sen 1700-talet.
– Om man tittar på medeltemperaturen som vi haft under månaden så ligger den på 15,7 grader och det tidigare rekordet låg på 14,0 grader, och det var 2013. Vi har mätt serier ända tillbaka till 1700-talet och vi har alltså aldrig mätt en lika hög temperatur sen dess, säger Marcus Sjöstedt på SMHI.
Skriver SR.
Högtryck med klart och soligt väder värmer jorden. Mulet väder kyler jorden genom at reflektera bort solstrålningen. Är det så svårt att förstå?
Det blir debatt den 12:e juni där Judith Curry och Michael Mann medverkar.
https://judithcurry.com/2018/05/28/the-debate/#more-24124
#30
”Högtryck med klart och soligt väder värmer jorden. Mulet väder kyler jorden genom at reflektera bort solstrålningen. Är det så svårt att förstå?”
Nu svär du i kyrkan. Moln värmer, det har IPCC bestämt. Läs AR5 ”Executive summary”:
”The sign of the net radiative feedback due to all cloud types is less certain but likely positive.”
Alltså mer moln = varmare.
tty #32
Djävulen bor i detaljerna. Vad är förhållandet mellan ”net radiative feedback” och bortreflekterad solstrålning? Talar vi om hundradelar?
Den varmaste maj månad sedan temperaturen började mätas i Norge är från 1947. Kanske(?) kommer den på vissa platser i södra Norge) att slås i år.
OM koldioxiden, (som i många år är kraftigt ökande i atmosfären) verkligen är en VÄXTHUSGAS såsom det påstås, så tyder detta OTVIVELAKTIGT på att vi UTAN den gasen skulle vi varit på god väg in i en ny ISTID. Bara den ständig ökningen av koldioxiden i atmosfären har alltså kunnat hålla temperaturen någorlunda stilla än så länge?
Helt ärligt, borde inte bilanvändande och flygresor subventioneras, så allvarligt som läget tycks vara???
Sören G #31
”Det blir debatt den 12:e juni där Judith Curry och Michael Mann medverkar.”
Det blir med andra ord en debatt mellan ett proffs mot en charlatan och aktivist. Har M. Mann bidragit med NÅGOT som fört klimatvetenskapen framåt?
#35
Michael Manns argument vid ett tidigare tillfälle, en heraing inför ett kongressutskott där även Curry deltog, var hans olika utmärkelser. Självberöm således.
Håkan B #33,
Moln värmer på högre breddgrader, särskilt under vintern. Moln avkyler i tropikerna, särskilt låga moln som förhindrar solens strålar att nå havsytan. Det som händer i tropikerna bestämmer i hög grad det globala klimatet. Så jag tror att vi talar om grader snarare än om hundradelar.
1816 brukar ju kallas ”året utan sommar”. Jag förslår härmed att 2018 börjar kallas ”året utan vår”!
Ingemar N. #37
Jag avsåg kvoten mellan återreflekterad långvågig strålning och bortreflekterad solstrålning. En sommardag med växlande molnighet vågar jag påstå att moln kyler, även på vår breddgrad.
Molnen värmer väl på natten när den hindrar utstrålning.
Koldioxiden påstås vara en växthusgas. Trots att den ständigt ökar i atmosfären klarar temperaturerna på jorden knappt hållas uppe på samma nivå som tidigare.
Det här är alarmerande OM det är sant detta med att koldioxid är växthusgas.
Varför reagerar ingen???
# Strumpan
Samma där jag bor i nordöstligaste Svealand.
Vinter sedan på några veckor full sommar och nu utslagna midsommarblomster.
Nya majrekord i temperatur och solsken.
Sambandet har varit uppe här tidigare:
https://www.klimatupplysningen.se/2015/01/20/vadrets-makter-styr-temperaturen-sverige/
Magnus Cederlöf visade förtjänstfullt hur sommartemperatur och soltid(molnighet) varierade på ett för oss intuitivt känt sätt.
Gissar att årets maj ger ett nytt rekord utanför dessa grafer!
Men hur går det med Arktis. Det verkar vara en sk kall nyhet:
http://www.aari.ru/odata/_d0015.php?lang=1&mod=0
DMI har en annan graf där smältningen är mer normal!
#43
Men hur går det med Arktis.
Läget tycks för ögonblicket vara att isens utsträckning är normal eller något under normal för senare år:
https://nsidc.org/data/masie/masie_plots
Men att isens volym/tjocklek däremot är över det normala för senare år:
http://ocean.dmi.dk/arctic/icethickness/images/FullSize_CICE_combine_thick_SM_EN_20180529.png
http://www.cpom.ucl.ac.uk/csopr/seaice.html
(den senare länken är den enda som bygger på verkliga mätningar, men den kommer nu inte att uppdateras förrän i oktober, på sommaren går det inte att göra satellitmätningar p g a smältvattenpölarna på isen))
Isavsmältningen går f ö långsamt både vid Island/Grönland och i Karahavet där det är ovanligt kallt. Däremot är det som bekant ovanligt varmt i Nordeuropa, vilket allt beror på polarfrontens/jetströmmens slingringar:
https://earth.nullschool.net/#current/wind/isobaric/500hPa/orthographic=-342.89,74.12,298
#24 tty
Förmodar att det är det norra halvklotet som du menar var på vippen att hamna i en ny ”stor” istid. Vet du om det finns någon förklaring till varför båda halvkloten kan ha istid samtidigt (snow ball earth)? Vad jag har förstått påvisar isborrkärnor från både Antarktis och norra Grönland samma tendens. Har svårt att se (förstå) att Milankovic-cyklerna skulle kunna orsaka detta. Dessa cykler borde bara kunna orsaka istid på ett av halvkloten samtidigt.
Nedan är länkar till temperaturrekonstruktioner från isborrkärnor från norra Grönland och Antarktis (Vostok) med samma tidsrymd, d.v.s. från slutet av den förra interglaciären fram till nutid (bortse från CO2). Om man växlar mellan bilderna så är temperaturtrenderna ungefär desamma:
https://www.google.se/search?q=north+greenland+ice+core+project&safe=active&tbm=isch&tbo=u&source=univ&sa=X&ved=0ahUKEwiLvp6MrK7bAhUpMuwKHROrCy0QsAQIRA&biw=1366&bih=637#imgrc=nwtKn_F_AR4k9M:
https://www.google.se/search?q=vostok+ice+core+temperature+data&safe=active&tbm=isch&source=iu&ictx=1&fir=uDRK51CZ7zhMcM%253A%252ChuZJMmKt0KN82M%252C_&usg=__UkJrMgIG26oAfi2OKQFEhWxyiFk%3D&sa=X&ved=0ahUKEwiQyu3pra7bAhXCAewKHa9oCE8Q9QEINTAB#imgrc=1yGXPwg4RKUNgM:
Finns förklaringen verkligen i Milankovic-cyklerna ?
#45
Av allt att döma så ”hänger Antarktis bara med”. Kontinenten är ju i praktiken helt nedisad och isen når ut till djupt vatten nästan överallt. En isbräcka blir instabil av rena hållfasthetsskäl då vattendjupet blir större än ca 500 m.
När landisarna växer i norr sjunker havsnivån och antarktisisen kan expandera längre utåt. Däremot tycks isen inte bli tjockare, det finns t o m en del som pekar på att den är tunnare under istider p g a mindre nederbörd. Det är oklart hur stor del av den ökade isvolymen under en istid som finns i Antarktis, men det är mindre än en fjärdedel, kanske betydligt mindre.
Och tittar man på kortare intervall går ofta temperaturerna i motsatta riktningar ”the bipolar see-saw”. Under Yngre Dryas, som var mycket kallt i norr blev det t ex varmare i Antarktis.
Det är insolationen omkring norra polcirkeln som är kritisk. Där finns stora landområden som kan bli permanent snö/istäckta vid en liten temperaturförändring och ge en kraftig albedo-feedback.
I söder är allt land på aktuella breddgrader alltid istäckt, och havet är för det mesta molntäckt så albedot kan inte öka särskilt mycket.
Hänvisa gärna källor vart ifrån dessa mätningar du hänvisar kommer ifrån och hur dem är uppmättna.
#47 Cereal
Uppsalas temperaturserie 1722-2017 finns på SMHI:s hemsida. Fritt att ladda hem. https://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/temperatur/uppsalas-temperaturserie-1.2855
Att använda Uppsala som mätstation av temperatur är inte längre seriöst. Mätplatsen omges av asfaltsytor och under senare år har uppförts många stora huskroppar som ytterligare förstärker att det blivit fråga om en extrem ”värmeö”, en slags värmegryta har skapats. Luften står nu säkert mer eller mindre stilla under varma perioder. Något intresse för att korrigera mätvärdena verkar heller inte finnas – synd att en sådan lång mätserie inte är användbar när temperaturer under senare år ska analyseras.
#50
Det naturliga är väl att byta till Uppsala Flygplats (Ärla) som har data fr o m 40-talet. I dag t ex toppade Uppsala vid 29,8 grader och Ärla 28,3 grader. Minimitemperaturerna var 14,4 respektive 12,2. Så i runda slängar är skillnaden 2 grader. Alltså mer än dubbelt så mycket som den förmenta uppvärmningen sedan 1850.