En relativt ny forskningsrapport (se nedan) har tittat på hur koldioxidhalten i atmosfären förändrats och dess relation med kolsänkor och våra antropogena utsläpp. Rapporten länkas nedan för den som vill läsa in sig men jag tänkte fokusera på att sammanfatta hur det ser ut 2023 enligt deras estimat.
Ackumulerade antropogena utsläpp samt kolbudget för våra utsläpp
Till att börja med estimerar de att vi släppt ut ackumulerat 695 +/- 70 Gton C sedan 1850.
(Gton C = miljarder ton kol)
Av dessa 695 så anses 485 Gton C (70%) släppts ut efter 1960 och 235 Gton C (33%) efter år 2000.
Huvudfrågan kring AGW, antropogenic global warming, är om våra utsläpp påverkar halten av co2 i atmosfären och om denna ökade halt väsentligt påverkar jordens temperatur. Jag kommer inte alls titta på temperaturen utan bara på hur koldioxiden anses fördelas på jorden inkl atmosfär.
Enligt rapporten så återstår följande mängd co2 för oss att släppa ut för att nå våra temperaturmål:
För att nå 1,5 grader C: 75 Gton vilket ger oss 7 år
För att nå 1,7 grader C: 175 Gton vilket ger oss 15 år
För att nå 2,0 grader C: 315 Gton vilket ger oss 28 år
Koldioxidbalans
Det som balansera våra utsläpp är de kolsänkor som vi har i form av haven, hydrosfären, och växtligheten i biosfären.
Då kan man skapa en formel som ska balansera och ser ut som följande:
Efos + Eluc = Gatm + Socean + Sland
Efos = fossila utsläpp, Eluc = ändrad markanvändning, Gatm = ökning av atmosfärens co2-halt, Socean = vad havet tar upp av co2 och Sland = vad växtligheten på land tar upp av co2.
Efos, våra fossila utsläpp anses 2023 vara på 10,0 Gton C. Uppdelat på områden uppskattas:
Kina = 3,2 Gton C
USA = 1,3 Gton C
Indien = 0,8 Gton C
EU = 0,8 Gton C
Övriga = 3,8 Gton C
Totalt 9,9 Gton C (obs avrundningfel)
Eluc anses vara på 1,1 Gton C
Gatm på 5,1 Gton C
Socean på 2,9 Gton C
Sland på 2,9 Gton C
Dvs enligt formel ovan: 10,0 + 1,1 = 5,1 + 2,9 + 2,9
(Stämmer inte utan det finns en differens på 0,2 Gton C som får anses vara avrundningsfel)
Utveckling över tid
Det viktiga i denna rapport är hur trenden för hur kolsänkorna har utvecklats över tid. En del tror på att kolsänkorna kommer ha svårare och svårare att ”svälja” koldioxid och därmed skulle atmosfärens halt öka kraftigt om vi fortsätter med våra utsläpp och ev då även global medeltemperatur.
I rapporten, se bilder nedan, ser man att både Socean och Sland har lyckats öka sina upptag kontinuerligt sedan 1960 så än så länge klarar jorden av att hantera mer co2 i atmosfären.
Så slutsatsen just nu är att ungefär hälften av det vi släpper ut ökar halten co2 i atmosfären och hälften ”sväljs” av växtligheten och haven. Troligen innebär det att växtligheten ökar sin massa, 15% ökad greening av jorden, men även växtplankton lär öka i haven då de utför fotosyntes.
Djurplankton i sin tur livnär sig på växtplankton så ökad aktivitet sker troligen i haven men som kanske är svårare att detektera jämfört med ”global greening”.
Sista bilden visar en sammanfattning över de olika komponenterna i carbon budget.
Observera de stora osäkerhetsintervallen som indikeras.
Egen observation och tankar
Jag är inte helt säker på att denna rapport har helt rätt i sina antaganden. Vi har pratat mycket om det tidigare att varmare hav kan gasa ut co2 i atmosfären. Det skulle alltså kunna påverka ovan siffror som inte egentligen är mätningar utan som jag förstår olika modellberäkningar.
Men i brist på annan info så får väl dessa anses som de bästa gissningar som finns eller?
https://essd.copernicus.org/articles/15/5301/2023/#section7
Torbjörn Ripstrand Civilingenjör i Teknisk fysik och elektroteknik
Stort tack Torbjörn för din informativa överblick av kolbalansen. Diagram b i den sista bilden kan man även se i detalj i länken nedan. Där framgår den tydliga kopplingen till globala temperturen med dess El Niño-toppar 1998, 2015-2016 och senast 2023-2024. Professor Ole Humlum har studerat detaljerna och funnit en lag-time på 10-12 månader, dvs först ändras temperaturen, därefter CO2, ett bevis som partiellt falsifierar alarmisternas ”narrativ”.
https://gml.noaa.gov/ccgg/trends/gr.html
Det verkar mycket märkligt att prata budget när vi diskuterar kol och koldioxid, är det möjligen för att våra politiker skall känna igen sig och vara bekväma när de tar beslut om framtiden … och havet beviljas för 2026 en kolbudget av 60 gigaton … det är klubbat … nästa fråga?
Fast än märkligare är hur modellering tillåts att kallas forskning …. vill doktoranden justera faktor x med 2% så får vi ett scenario som är tillräckligt alarmistiskt för att SVT skall tycka att det är värt att sändas … fast tänkte inte på det, de har ju Bjärströmskan o hon säger ju ändå vadsomhelst om vadsomhelst ….
Själv kopplar jag tillbaka till det diagram som tidigare visats här och som förtäljer att under den tid som jordens liv skapades tycks atmosfären ha varit en betydande kolsänka med upp till 7% CO2, hur stor budget krävs för det?
Nu menar jag inte att vi bara skall fortsätta som vi gör, men ta omställningen i takt med teknisk utveckling och i en takt som medger ett hållbart samhälle …
Magma, #2,
du har träffat på något centralt i ditt resonemang.
Politiker har som övergripande mål att bli valda/omvalda. Annars inget kött till middag. De greppar sådant de åtminstone tror att de förstår och argumenterar för att de har lösningen på de problem som de själva presenterar/definierar. Jag hörde t.ex. Anders Wijkman i går i radions Klotet där han helt sonika utgick från Parisöverenskommelsens a) beslut om 1,5⁰C som mål, och 2) de påståenden som hur mycket CO₂ som det nu finns rum för oss att släppa ut. Komplett axiomatiskt, helt utan reflektion.
Det är egentligen ganska otroligt att INGEN av våra politiker tar tag i IPCCs erkännande av hur stor vår okunskap är vad gäller att koppla antmosfärisk koldioxidhalt med temperaturförändringar. Osäkerhetsintervallet är, som bäst, +/- 50%
Om Wijkman, eller någon annan i liknande position, blev satt att ratta ett multimilarder USD projekt (och hade personligt ansvar för det) så skulle de rygga vid liknande osäkerhetsvärden. Men, de har nog inte en susning. De har aldrig läst längre än de SPM som sprids vida omkring.
SD gjorde mycket ont när de alienerade Elsa Widding. Det har blivit knäpptyst i Sveriges riksdag vad gäller ifrågasättande av klimatpolitik – från naturvetenskaplig vinkel.
En väsentlig faktor är ju koldioxidens relaxationstid i atmosfären. Om Gösta Petterssons belysning av den frågan i Falskt Alarm är rätt faller mycket av resonemanget om hur mycket mer vi kan släppa ut och även betydelsen av vad vi släppte ut för 100 eller 50 år sedan. Eller hur?
Tack. Det är alltid intressant att se hur alarmister försöker hitta områden att larma om. Ett annat sätt som jag såg presenterades igår i USA
EXTREM VÄRME HOTAR FRAMTIDA EKONOMISK TILLVÄXT – FED (Direkt)
2024-05-29 12:04
https://www.placera.se/placera/telegram/2024/05/29/usa-extrem-varme-hotar-framtida-ekonomisk-tillvaxt-fed.html
Och alla dessa larm/modeller och beräkningar kommer att falla platt om/när nu klimatet sannolikt nått sin topp för många hundra år. Bara arbetet med att upprätthålla hotet är det mest gigantiska i sammanhanget, och kommer naturligtvis svälla ännu ett tag när allt börjar spricka och vi tappar hela den goa uppvärmningen sedan några hundra år. Bagdad Bob får några glansdagar ytterligare innan utmattningen och kylan förstör hela festen.
Minus 1,5 C bör vara minimum en bit in på 2030-talet, och då blir det många räknenissar som får räkna om, hett om öronen, och kallt om fötterna.
Tack för en bra artikel!
Jag har en oro ( faktiskt..) när det gäller Co2 – dock inte att atmosfärens halt skall få oss eller havet att koka bort – det finns ett fullt funktionellt klimatsystem som reglerar det som händer I atmosfären.
Men – havet oroar mig – vårat västra hav ( och kanske många andra..) lider av en svår obalans i ekosystemen, toppredatorer och ner till sill är på randen till kollaps- och därmed knäcks kolcykeln och inlagringen – vilket kan stora effekter.
Havet visade riktigt oroväckande tendenser i senvintras och under våren – det var fullt av halvt genomskinligt slem, som kunde ses om man tittade noga och strandstenarna kläddes in geggan.
Dom jag pratade med menade att det sannolikt berodde på obalansen som uppstått i o m att det nu skett en stor påverkan i biologin i arterna efter sillen – småkrypen som skall betas av sillen hamnade fel och stora mängder av dessa slempartiklar hade ingen mottagare i biokedjan.
Efter 50 år med hav och vatten på västkusten, så syns nu mycket oroväckande obalanser – det har gått snabbt utför på senare år – lite märkligt efter alla forskningsrapporter och ett visst fokus på haven, dock fel fokus.
Havet är som skogen – det binder och brukar Co2 – men nu är som sagt obalansen total – i dess ekosystem – och Co2 och fotosyntesen har inga normala mottagare.
Ett litet hopp för havets kolcykel syntes i våras, med en smärre explosion av stora mängder sillyngel – låt oss hoppas att dessa får bli vuxna och att dom kan återställa balansen i växt och djurplanktonsamhällena.
Min tro är att havet behöver vara i bättre balans – för våran långsiktiga överlevnad – medans antropogen Co2 I atmosfären spelar en långt mindre roll.
Visst kan man argumentera för att Co2 I hav och atmosfär står i viss samklang – men det är obalanserna i ekosystemen på land och i havet som ger oss och planeten problem – inte mer Co2, det ger bara grönare och rikare hav och jordar.
Lite Co2 svälter istället ut oss..och biomassan.
#1 Mats Kälvemark
Tack. Att co2 halten påverkas av temperatur är bevisat via bla din länk och Mauna Loa.
Om jag minns rätt så uppskattade Gösta Pettersson känsligheten till ca 100 ppm/grad då han räknade på El Niño toppen 1998.
Så om det stämmer också över ett längre tidsintervall så borde vår ökning av temperatur enligt IPCC på ca 1,3 grader inneburit ca 130 ppm extra co2???
Dvs av ökningen från 280 ppm till 420 ppm skulle en stor del komma från ökad temp. Låter inte helt rimligt…
Vet också att en del hävdar 10 ppm/grad tror jag uträknat bla från isborrkärnor så spannet är stort.
Har någon sett någon vetenskaplig rapport i detta ämne som ger en vägledning?
Ytterligare ett ämne där ingen information når allmänheten på ett enkelt sett
#7
”Har någon sett någon vetenskaplig rapport i detta ämne som ger en vägledning?”
Man kan ju utgå från skillnaden i temperatur och CO2-halt mellan istider och mellanistider. pCO2 ca 130 ppm, temperatur 6 grader = 20 ppm/grad.
Dock är temperaturskillnaden nästan säkert underskattad (den har ”justerats” för att gå ihop med klimatmodellerna, som har svårt för istider), så jag tror att 15 ppm nog är troligare.
Men nu är relationen allt annat än linjär, framför allt kan temperaturen sjunka kraftigt under lång tid utan att pCO2 går ned alls.
Det hela hänger ihop med utbytet av CO2 mellan havet och atmosfären som är mycket komplext och alltid går i båda riktningarna och med stora tidsördröjningar. Så är det t ex ingaludna så att mest CO2 avgår till atmosfären där havet är varmast. Tvärtom avgår mest där kallt (och koldioxidrikt) djupvatten kommer upp till ytan t ex i Humboldtströmmen och Södra Ishavet.
Artikel i dagens lokaltidning: ”Det är värt att kämpa för varje tiondels grad av uppvärmning som vi kan undvika och för varje korallrev som vi kan skydda”, säger korallforskaren Fredrik Moberg.
–Men det stora hotet på sikt är den globala uppvärmningen. I det är många av oss medskyldiga, även om vi inte hade den avsikten från början. Vi lever i samhällen som är fossilberoende och släpper ut mycket koldioxid och andra växthusgaser.
Rekordtemperaturer i haven har lett till att det nu pågår en global massblekning av korallrev. Koraller lever i symbios med alger, men blir vattnet för varmt lämnar algen koralldjuret – varpå korallen förlorar sin färg och riskerar att svälta ihjäl.
Världen är redan omkring 1,2 grader varmare än under förindustriell tid och utsläppen som värmer upp planeten fortsätter att öka. Mer än 99 procent av korallreven riskerar att att dö om den globala medeltemperaturen höjs med 2 grader till seklets slut, enligt FN:s klimatpanel IPCC. Skulle uppvärmningen begränsas till 1,5 grader är bedömningen att upp till 90 procent av reven kan gå förlorade.
Man brukar säga, ”desto fler kockar, desto sämre soppa”, vars ordspråk man kan tillämpa på de årliga rapporterna om koldioxidbudgeten. Det är verkligen en soppa med besk eftersmak, men vad kan man förvänta sig med så många undertecknande kockar i rapporten. Rapporten ifråga här är en prognos för 2023 över världens förväntade atmosfäriska innehåll av CO2. Hur man kommer fram till detta resultat är faktiskt mycket osäkert och rörigt. Men vad kan man förvänta sig när man bara räknar äpplen bland all annan frukt.
Men i övrigt kan uppmärksammas att till kolsänkorna ingår något som kallas för ”cementkarbonatiseringssänkor”, vilket påminner om cementtillverkningen i Slite på Gottland, där motsatsen är att man emitterar CO2. Kanske dessa motsatser helt tar ut varandra och är då ojandet om denna nödvändiga tillverkning av cementen befogad? I övrigt kan man se att Indien och Kina kommer att öka sina emissioner av CO2 betydligt, jämfört med USA och EU, där vi ligger på minussidan. Ändå är det vi i väst enligt Parisöverenskommelsen som skall begränsa vår utveckling, vilket oundvikligen blir följden om överenskommelsen skall uppfyllas. Helt orimligt!
Hej Torbjörn!
Jag rekommenderar att du läser dessa två artiklar nedan för en annan vinkel på denna fråga:
Det har tidigare varit uppe här på KU resultat av statistisk analys där man jämfört dataserier mellan förändringen av CO2 och förändring av temperatur:
https://klimatupplysningen.se/temperaturen-och-koldioxidhalten/
Det finns ingen korrelation om man utgår från att dCO2 inträffar före dT. Men det finns en stark korrelation om man utgår från att dT inträffar före dCO2. Det finns därmed inte kausalitet, men det går att utesluta att dCO2 styr dT under dataperioden!
Artikeln påvisar också, genom en likadan jämförande studie av data från klimatmodellerna, att i de globala klimatmodellerna är förhållandena tvärtom, dvs. dCO2 inträffar där före dT. Modellerna har alltså programmerats på ett sätt som gör att de inte stämmer med verkligheten!
Artikeln kommer utifrån dessa resultat fram till att de naturligt ackumulerade utsläppen av CO2 sedan 1850 är >3ggr mer än de ackumulerade antropogena utsläppen.
En annan studie där man jämfört isoptopsammansättningen hos CO2 och hur den utvecklats visar att andelen CO2 utsläpp som orsakats av människan är för låg i förhållande till de naturliga utsläppen för att kunna ha en stor betydelse. Dvs de mänskliga utsläppen av CO2 (ca. 4% av totalen) är inte detekterbara.
https://www.mdpi.com/2413-4155/6/1/17
Sören G #9
Vattentemperaturen i Stora Barriärrevet är för närvarande under nivån där stress kan framkallas hos korallerna.
Angående blekningen i pga El Niño i mars i år är det för tidigt att dra några större slutsatser men tecken på återhämtning finns.
Men detta får vi inte läsa om i vår media.
https://www2.gbrmpa.gov.au/learn/reef-health/reef-health-updates
#G9 Sören G
Här är lite mer information om GBR:
”I’ve noticed that the journalists and the scientists, from all sides of the political divides, increasingly just add to the established narratives rather than checking the data, or even visiting a coral reef. This makes me an outlier – relevant only because you are reading me. (For sure the institutions and sometimes even my colleagues and even social media want me cancelled so be sure to subscribe at my website for weekly e-news: CLICK HERE)”
https://jennifermarohasy.com/2024/04/coral-bleaching-what-they-dont-tell-you/
Jag har fundrrat på några saker när det gäller CO2 i atmosfären.
Hur kan det finnas CO2 i atmosfären när den är tyngre än luft?
Vid 10000 m. höjd har vi ca. -50C. Sen sjunker tempem p
med ca. 2C. per 100 m. Vid – 78C övergår CO2 i flytande form. Varför regnar inte CO2 ner?
Fredrik S #12
Men i artikeln hävdar man att korallreven kommer att bli mer utsatta i framtiden p.g.a utsläpp av koldioxid.
#14 Sören G
Titta gärna på en video med Peter Ridd:
”Science and the Great Barrier Reef”
https://m.youtube.com/watch?v=pPFkg5gcuSs
BG #16
Det är alarmisterna som hävdar att korallreven hotas av ett varmare klimat. Ändå har det varit betydligt varmare tidigare. Och havsytan stod 120 m lägre under istiden så det var land där då.
Korallerna råkar ut för blekning vid upprepade tillfällen men repar sig igen.
Växer fortare i varmare vatten och långsammare i kallare vatten.
Sören G #14
Jo, precis. 0,3 grader varmare om 75 år kan innebära att 90 procent av korallreven går förlorade om jag fattat rätt.
Ändamålet helgar medlen som han tysken sa.
Fler som gärna gör budget på CO2
Speciellt ett samband mellan fattigdomsbekämpning kopplad till CO2 utsläpp är intressant.
https://www.youtube.com/watch?v=hz4sYB95LIA
Notera att koraller trivs i Persiska Viken och Röda Havet – de enda havsområden där temperaturen ligger över 30 grader.
Man bör också veta vad ”blekningen” beror på. Den orsakas av att korallerna stöter ut de symbiotiska mikroorganismer som ger upphov till färgen. Dessa mikroorganismer är bara ”lönsamma” för koralldjuret, d v s producerar mer näring än de förbrukar, inom ett smalt temperaturområde. Blir det för varmt eller för kallt är det en förlustaffär. Koralldjuret stöter då bort dem och koloniseras då förhoppningsvis istället av en annan art med andra temperaturpreferenser.
Observera att koraller mycket väl kan leva utan dessa fotosyntetiserande symbionter, men de växer då betydligt långsammare. Det finns djuphavskoraller som aldrig har symbionter p g a att det inte finns ljus nog för fotosyntes, ca 50% av alla arter faktiskt.
https://www.nature.com/articles/s41598-024-60794-0
Den stora frågan är om co2 påverkar klimatet?>Först när det är konstaterat behöver vi bry oss.Att tala om skogen som kolsänka är väldigt kortsiktigt då skogen precis som allt annat levande endast ingår i kolcykeln.Dags för att ifrågasätta media och intevetande journalister!
#14
”Hur kan det finnas CO2 i atmosfären när den är tyngre än luft?”
Atmosfären rörs hela tiden om. Koldioxidens molekylvikt (44) är inte tillräckligt mycket högre än syre (32) och kväve (28) för att stabil skiktning skall uppstå.
”Vid 10000 m. höjd har vi ca. -50C. Sen sjunker tempem med ca. 2C. per 100 m.”
Temperaturen är som lägst vid tropopausen, nominellt vid 11 000 meter och ca -53C, sedan stiger temperaturen med höjden p g a nedåtriktad värmestrålning från ozonskiktet.
”Vid – 78C övergår CO2 i flytande form. Varför regnar inte CO2 ner?”
Vid de tryck som finns i jordatmosfären är CO2 aldrig flytande. Koldioxidens trippelpunkt, det lägsta tryck där den kan bli en vätska, är vid ungefär 5 atmosfärer och -56C. -78C är den temperatur där koldioxid övergår från fast form till gasform, sublimerar. Men det gäller vid ett tryck av 1 atmosfär. Under den temperaturen är alltså en klump koldioxid i princip stabil vid havsytan. Men det innebär inte att koldioxiden i atmosfären fryser vid -78C eftersom koldioxidhalten i atmosfären är så låg.
Som en parallell kan vi ta vattenångan i atmosfären. Vatten fryser vid 0 grader, men det innebär inte att all vattenånga i luften blir snö vid 0 grader. Bara om den relativa fuktigheten överskrider 100% blir det snö.
Koldioxidens ”relativa fuktighet” kommer aldrig i närheten av 100% i jordatmosfären. Möjligen kan det ha hänt för flera miljarder år sedan då atmosfären till stor del bestod av just koldioxid.
På Mars händer det dock, ”polarisarna” där är en blandning av is och frusen koldioxid. Den senare avdunstar mer eller mindre helt på sommaren.
när beck i tidigt 1900-tal mätte klyvöppningar på blad så hade man om jag kommer ihåg rätt alltifrån 300 ppm – 340 ppm co2. så dagens 420 ppm ligger inte mycket mer än 120 – 80 ppm över det värdet.
OT Nyss på nordnytt ett inslag om att förskolor i Luleå gjort en kokbok om klimatsmart mat. Det gick ut på att minska mat svinnet och att äta mer sallad. Det som betonades var att det var klimatsmart. Det framgick inte om man lyckats med att näringens kolhydrater inte omvandlas till koldioxid. Dom små barnen ska tidigt lära sig att tänka på klimatet. Miljöpartiets valaffischer täcker nästan hela deras valstuga i Luleå. Där upprepas ordet ”klimatet” om och om igen. Det är kanske därför som vi har ett fantastiskt väder i Luleå idag. Både för människorna och för växtligheten. För mat behöver vi.
Klimatkänsligheten är okänd, så det går helt enkelt inte att göra någon CO2-budget för ett givet värde på önskad gräns för global uppvärmning.
Ändå är det många som gör sådana budgetar.
Tack för alla kommentarer.
Jag tycker det är spännande med att det saknas någon form av ödmjukhet kopplat till de resultat man fått fram. Känns som det är så mycket som är oklart och bygger på svajig grund. Precis som Lars K säger, vilket ECS värde tex räknar de med ?
En tanke:
Om jag minns kolcykeln rätt så är det ett utbyte per år på ca 120 Gton C med biosfären och 90 Gton C med hydrosfären.
Om nu global greening är 15% och man antar att fotosyntesen i havet också ökat med 15% vad ger det för förändrat utbyte?
Jo, biosfärens blir 18 Gton C större.
Hydrosfärens blir 14 Gton C större.
Så total ökning på 32 Gton C jfm våra utsläpp på 10 Gton C.
Vad är det som ökar atmosfärens co2 halt med 2,5 ppm i genomsnitt? Bidrar ökad växtlighet till ökningen?
Kommentarer mottages tacksamt om detta är helt fel tänkt.
I Centerpartiets TV-reklam inför EU-valet ser man ett barn som varnar för olika hot. Ett av hoten sägs vara klimatförnekare.
Det är väl klimathots alarmisterna som är ett hot, ett hot mot vår energiförsörjning.
Sören G #27,
Man skrämmer barnen med s.k. ”klimatförnekare”. Oklart dock om de finns på riktigt. Se morgondagens inlägg. 🙂
Massbalansen för ett system är alltid uppfylld. Massa kan inte skapas eller förstöras i de här applikationerna.
Massbalansen gäller oavsett tidsperspektivet – en timme, en månad eller flera decennier.
Från T. Ripstrands beräkningar och liknande, vet vi med tillräcklig noggrannhet att sedan slutet av femtiotalet, den mängd koldioxid som släppts ut via förbränning av fossila bränslen till atmosfären, inte givit upphov till motsvarande ökning däri. Skillnaden har därmed överförts från atmosfären till hav och land.
Se även de utförliga sammanställningarna som utförts av
Ferdinand Engelbeen :
http://www.ferdinand-engelbeen.be/klimaat/co2_origin.html
Roy Spencer :
https://www.drroyspencer.com/2024/04/net-zero-co2-emissions-a-damaging-and-totally-unnecessary-goal/
https://www.drroyspencer.com/2020/05/why-the-current-economic-slowdown-wont-show-up-in-the-atmospheric-co2-record/
Med vänlig hälsning
Anders Rasmusson
TorbjörnR 26
Den förra GCP-rapporten om kolcykeln och kolbudgeten presenterades här på KU i två artiklar:
Om utbytet med havet
https://klimatupplysningen.se/kallt-pa-badvattnet-nya-ron-om-havets-hud-och-kolcykeln/
Om landsänkan samt sammanfattning:
https://klimatupplysningen.se/den-snabba-kolcykeln-blir-snabbare/
Både vattendelen är och landsänkan/markanvändning är behäftade med mycket stora osäkerheter. Exempelvis har vi forskningen av Watson m.fl, som visar på mycket snabbare utbyten med haven. Detta rapporteras i GCP, men tas inte med som en del i underlaget, varken i förra rapporten eller den nuvarande.
Om Watsons (2020) slutsatser håller, innebär det att kol försvinner snabbare ur luften. Samtidigt måste massbalansen i kolcykeln stämma. Om vi antar att alla övriga faktorer är oförändrade, måste en större kolsänka i haven motsvaras av en motsvarande större utgasning. Mer kol har alltså inte försvunnit för gott ner i havet, men däremot har det omsatts snabbare.
Detta leder till en viktig slutsats: uppehållstiden för CO2 i atmosfären kan vara väsentligt lägre än vad både GCP och IPCC hittills har antagit.
[5] Revised estimates of ocean-atmosphere CO2 flux are consistent with ocean carbon inventory, Watson och 7 medförfattare, Nature 2020
https://doi.org/10.1038/s41467-020-18203-3
Jag håller med, ödmjukhet är på sin plats!
#30 Gabriel
Tack. Jag anser, utan något direkt vetenskapligt underlag att luta mig emot utan bara det som ofta kallas sunt förnuft, att osäkerheterna är gigantiska kring kolcykeln och att det mesta är hypoteser och förenklingar.
Så jag håller med dig, och tycker det är skönt att du också efterlyser normal vetenskaplig ödmjukhet framförallt kring koldioxidens massabalans och utbyten.
Detta är komplext!
Torbjörn Ripstrand, # 31 :
“… osäkerheterna är gigantiska kring kolcykeln…”
Ja, det är svårt att mäta de naturliga koldioxidflödena vilket framgår av osäkerhetsintervallen i bilderna c – d.
Bilderna a och b presenterar betydligt säkrare uppgifter gällande fossila utsläpp och ackumulering i atmosfären, ca plus/minus 0,5 Gigaton kol per år.
Förbränning av fossila bränslen tillför ca 10 Gton kol/år till atmosfären.
Ackumulerad mängd i atmosfären uppgår endast till ca 5 Gton kol/år, bestämt utifrån analyserade koldioxidhalter i atmosfären.
Skillnaden mellan dessa relativt säkra uppgifter, 5 Gton kol/år, har förts ut från atmosfären till hav och land.
Med andra ord är de naturliga flödena ut från atmosfären större än de naturliga flödena in till atmosfären.
Om även den ändrade markanvändningen inkluderas blir utförseln till hav och land än större.
Med vänlig hälsning
Anders Rasmusson
Tanken svindlar när man reflekterar över hur mycket pengar Sverige och övriga västvärlden hade kunnat spendera på mat, bostäder, infrastruktur, nyttig forskning, utbildning, sjukvård, klassiskt naturskydd, sport, kultur och militärt försvar OM INTE vi hade trott oss om att kunna styra (eller ens förstå) klimatet – på annat än lokal nivå.
#4 Evert Andersson
Du skriver: En väsentlig faktor är ju koldioxidens relaxationstid i atmosfären. Om Gösta Petterssons belysning av den frågan i Falskt Alarm är rätt faller mycket av resonemanget om hur mycket mer vi kan släppa ut och även betydelsen av vad vi släppte ut för 100 eller 50 år sedan. Eller hur?
Gösta Petterssos simplistiska tankeövningar där fysikaliskt löst CO2 jämställs med karbonatjoner som balanseras med kalciumjoner leder till galna resultat. Bättre auktoritet är Gösta Walin som tyvärr inte längre kan göra sin röst hörd.
koldioxidens relaxationstid i atmosfären. är en oerhört komplicerad frågeställning. Flödet upp/ner ur havet är oerhört mycket större än våra jämförelsevis små utsläpp, men ändå är utsläppen av mycket stor betydelse eftersom dom påverkar havets kemi.
Det enkla svaret är: Vi vet inte. Vad vi vet är att Bombkurvan sätter en nedre gräns. Klimatmodeller sätter en (troligen) övre gräns (Diverse ”Bernkurvor”) Verkligheten kommer inte att ge oss något svar förrän utsläppen minskat kraftigt (tror jag) och det lär dröja flera decennier.
De närmaste decennierna lär frågan komma att vara en form av religionskrig. Man tror olika, och ”religiös” tro är en av de starkaste drivkrafterna för mänskligt agerande (och tillhörande konflikter.)
En något mer avspänd attityd, ”vi vet ännu inte, så vi iakttar försiktighet” medan vi ägnar välkända problem, miljö, hälsa, rovfiske, krig, fattigdom, mm. mer uppmärksamhet – för vi VET att det finns andra mycket viktiga problem. Om det om ett par dedcennier kommer att visa sig att de värsta klimatalarmistiska scenarierna har fog för sig får mänskligheten prioritera om. Då. Att med dagens kunskapsläge satsa nästan allt på växthusgaserna är inte rimligt.
”Jag är inte helt säker på att denna rapport har helt rätt i sina antaganden.”
Om antagandena är fel eller osäkra blir resultatet fel eller osäkert. Gäller även IPCCs alla resultat som är osäkra kanske felaktiga.
Johan Westerholm skriver om ett liknande fall hur opinionsundersökningar påverkas av hur panelen rekryteras.
https://ledarsidorna.se/smapartiernas-krig-mot-klagget/
Thorbjörn Ripstrand
Ditt inlägg var superviktigt🤩
Fick många tankar i huvudet, men har inte tid att sätta dem på pränt.
Förövrigt anser jag att #34 Leif Åsbrinks kommentar och slutsats stämmer överens med min uppfattning🙂
Vi fyller på tanken och mäter under tiden vårt massflöde in till tanken.
Tankens massa kommer att öka med exakt lika mycket per tidsenhet om den är tät.
Vi kan mäta nivån i tanken.
Nivåökningen är mindre än vårt inflöde – den läcker ut!
Läckaget är lika med skillnaden mellan vårt inflöde och ackumuleringen i tanken.
Med vänlig hälsning
Anders Rasmusson
Om nå’n annan också fyller på skulle tanknivån stiga mer än motsvarande vårt inflöde.
Tankens massbalans [ kg/tid ] :
nå’n annans inflöde + vårt inflöde = tankackumulering + utläckage
==>
vårt inflöde – tankackumulering = utläckage – nå’n annans inflöde
Eftersom vårt inflöde är större än tankackumuleringen är utläckaget större än nå’n annans inflöde.
Med vänlig hälsning
Anders Rasmusson
Nå’n annans inflöde varierar förmodligen i tiden.
Utläckaget varierar förmodligen också i tiden.
Enstaka år har vårt inflöde varit lite mindre men vi har dock fyllt på varje år.
Dessa flödesvariationer återspeglas i den uppmätta tanknivåvariationen. Nivån har dock ökat under alla de senaste sex decennierna.
Plötsligt stoppar vi nu helt vårt inflöde.
Utläckaget fortsätter som nyss eftersom tanknivån är hög.
Nå’n annan fortsätter med sitt inflöde som nyss, ovetandes om att vi har stoppat.
Massbalansen :
0 – tankackumulering = utläckage – nå’n annans inflöde
Tanknivån kommer att sjunka (initialt 5 Gton/år).
Nivån kommer att sjunka, med minskande takt allteftersom nivån sjunker, till nästan samma läge som innan vi startade vårt inflöde. Se Roy Spencer enligt kommentar nr 29.
Med vänlig hälsning
Anders Rasmusson